Behöver vi krama oljebolagen?

På Newsmill har Maggie Thauersköld Crusell (Stockholmsinitiativet, bloggen The Climate Scam) en oljebolagskramande artikel med rubriken ”Kritiken mot oljebolagen är höjden av hyckleri”, där hon bl a skriver:

Ända sedan James Hansen den där extremt varma sommaren 1988 deklarerade att jorden stod på randen till en av människan frammanad klimatkatastrof har den moraliska tumskruven sakta men säkert vridits åt kring dem som pumpar upp, förädlar och använder olja och oljeprodukter. Idag älskar vi att hata oljebolag. Och vi kan inte leva utan dem.
…
Föreställ dig att du är vd för Exxon Mobil, ett av världens mest vinstrika företag. …. Utan Exxon, BP, Shell och alla de andra hade det ju inte funnits något klimathot. Hur kan du se dig själv i spegeln varje morgon, när den ena miljöorganisationen efter den andra anklagar dig för att ta livet av oskyldiga människor? Vad säger du till din tolvåring när han efter att ha träffat Al Gore beskyller dig för att sabba hans framtid?
…
Men glöm inte att det är oljan som har lagt grunden för vår välfärd. Tack vare oljan kunde vi effektivisera och industrialisera jordbruket. Innan dess hade energin kommit nästan uteslutande från människors och djurs muskelkraft. Hårt, slitigt kroppsarbete utan några som helst garantier.
När oljebolagen kämpar för sin vidare överlevnad kämpar de även för mänsklighetens fortsatta utveckling. För inte tror ni väl att vindkraften kan försörja Afrikas mer än 900 miljoner invånare med energi? Så småningom hittar vi med all säkerhet en betydligt mer pålitlig, miljövänlig och långsiktigt hållbar energikälla, men under tiden är det lika bra att konstatera att vår värld stannar utan olja. Lite tacksamhet vore kanske på sin plats.

Det finns några poänger här, på sätt och vis. För det första är oljebolagen (och kolbolagen) knappast ensamt skyldiga till klimathotet. Vi är alla mer eller mindre medskyldiga: företag, stater, privatpersoner osv. Alla vi som använder olja till resor, transporter, uppvärmning, elproduktion mm bär tillsammans ansvaret. Tillsammans saboterar vi våra barns framtid.

För det andra så har oljan betytt mycket för vår ekonomiska utveckling (även om den inte är hela förklaringen). Den har varit en förhållandevis billig, lättillgänglig och effektiv energikälla. Men den har varit billig delvis för att vi som drar fördelar av den inte själva bär hela kostnaden. Det finns betydande kostnader som hamnar någon annanstans, hos människor (och även andra organismer) som inte har bett om det. Bland dessa externaliteter ingår:

Bilderna föreställer: Strider i Fallujah; kung Abdullah bin Abdul Aziz av Saudi-Arabien; Deepwater Horizon-plattformen i brand.

• Krig
• Diktatur
• Övergrepp
• Miljökatastrofer
• Klimatförändringar

Om vi ska tycka synd om någon, så är det alla dem som har drabbats, drabbas eller kommer att drabbas av olje-användandets negativa effekter. Oljebolagen har föga behov av vår sympati: vår ”tacksamhet” ger dem redan enorma vinster (Exxon Mobil hade t ex en nettoinkomst på 19 miljarder dollar år 2009), och de har tillgång till stora PR-avdelningar och stort politiskt inflytande. Det sistnämnda illustreras av följande video-klipp med Arnold Schwarzenegger, guvernör i Kalifornien. Det handlar om hur oljebolag försöker sabotera Kaliforniens framsynta klimatpolitik.

Avslutningsvis, om vi verkligen hade velat hjälpa Afrikas mer än 900 miljoner invånare med energi, så kunde vi ha minskat vår egen oljeförbrukning, vilket hade gett mer kvar till dem och mindre CO2 i atmosfären. Och vi kunde ha ansträngt oss mer med att ta fram alternativa energiformer och energieffektivare tekniker och infrastrukturer som också hade kunnat bli till stor nytta för afrikanerna. Tyvärr är det nu för sent för dem (på flera sätt) att bygga ett västerländskt välstånd med hjälp av olja. Det har vi och vår ohämmade oljeförbrukning sett till.

Uppdatering 2010-01-03: Försöket att sabotera Kaliforniens klimatpolitik förkastades av väljarna.

"So very simple, That only a child can do it!"

Nioåriga Linda testar hypotesen att mer koldioxid leder till uppvärmning i sitt "Science project".

Från Skepchick

Rubriken ur Tom Lehrers "New math"

Stockholmsinitiativets förvirring

Vi har flertalet gånger dokumenterat hur Stockholmsinitiativet sprider myter, pseudovetenskap och fel runt sig. Senast har vi visat hur Pehr Björnbom och Carl-Gustaf Ribbings påstående i Ny-Teknik att en ny artikel visar att jordens klimatkänslighet är 0,6 grader C är fel. Björnbom och Ribbing ignorerar helt författarna av artikelns många brasklapper och förtydliganden, precis som man väljer att ignorera annan relevant litteratur på området. Dessutom har man inte lyckats ge något vetenskapligt belägg för att den pågående globala uppvärmningen till största delen skulle vara naturlig.

Jag är inte förvånad, det som dock är trist är att media i mitt tycke allt för lätt låter sig utnyttjas för att sprida denna typ av felaktiga bilder. Ett exempel på detta är deras svar i Ny-Teknik där det hävdas att det av referenserna till deras Ny-Teknik artikel framgår att IPCC:s höga värden ifrågasatts i minst tio år, bland annat därför att den globala uppvärmningen blivit lägre än man förutspått.

För det första har de inte visat att uppvärmningen skulle vara mindre än man förutspått, det ska dock sägas att AR4 modellerna generellt ligger över temperaturutvecklingen under vissa tider. Detta kan ha att göra med något överskattad klimatkänslighet men också med naturliga fluktuationer över relativt kort tid. Men bortsett från detta tillbaka till klimatkänsligheten, låt mig citera en av artiklarna som Björnbom och Ribbing använder som referens.

”Various observations favour a climate sensitivity value of about 3 °C, with a likely range of about 2–4.5 °C. However, the physics of the response and uncertainties in forcing lead to fundamental difficulties in ruling out higher values.”

Denna artikel har också följande stycke som Björnbom lyfter fram som stöd för låg klimatkänslighet.

”There are few studies that yield estimates of S that deviate substantially from the consensus range, mostly towards very low values. These results can usually be attributed to erroneous forcing assumptions (for example hypothesized external processes such as cosmic rays driving climate 66), neglect of internal climate variability 67, overly simplified assumptions, neglected uncertainties, errors in the analysis or dataset, or a combination of these 68–71.

These results are typically inconsistent with comprehensive models. In some cases they were refuted by testing the method of estimation with a climate model with known sensitivity 50,72–74.”

Björnbom påpekar dock riktigt att författarna till studien anser att dessa studier är felaktiga och att han själv inte kan säga vad som är rätt och fel. Sedan tas faktumet att författarna citerat dessa studier (trots att de sedan också citerat vad som är fel med dessa) som intäkt för ett stöd för låg klimatkänslighet. Låt oss titta på den senast publicerade studien av dessa:

71. Chylek, P. & Lohmann, U. Aerosol radiative forcing and climate sensitivity deduced from the last glacial maximum to Holocene transition. Geophys. Res. Lett. 35, L04804,
doi:10.01029/02007GL032759 (2008)

Ett svar på vad som är fel med artikeln säger bland annat följande:

”However, their results depend critically on their selection of single unrepresentative data points from time series which exhibit a large amount of short-term variability, and are highly unstable with respect to other arbitrarily selected data points. When temporal averages are used in accordance with accepted norms within the paleoclimate community, the results obtained are entirely unremarkable and in line with previous analyses.”

Man har baserat sin analys på uteliggare (extrema icke representativa värden) som gör att resultatet inte är robust, så svårtolkat är det inte. En annan artikel man lutat sig mot för låg klimatkänslighet är Lindzen, något som nu också svarats på i den vetenskapliga litteraturen där den visats felaktig. Problemet är liknande med urval av icke representativa data, en visualisering av detta går att se i videon nedan, ca. 1h och 10 min in.



Det tragiska är att Stockholmsinitiativet redan använt sig av den artikeln en gång för att få sprida felaktigheter i media. Då listade man tre artiklar man hävdade var tre mycket graverande forskningsresultat som går på tvärs mot IPCC:s modeller. Alla tre är nu mera bemötta i den vetenskapliga litteraturen (vilket inte ska förväxlas med att vi vet allt på området, det finns så klart fortfarande olösta problem och säkert problem man inte ännu vet existerar).

Det är alltså inte att IPCC ifrågasätts som man ska dra slutsatser av, det hävdas både högre och lägre klimatkänslighet ibland. Det man bör titta på är vad som i längden är vetenskapligt hållbart (för att inte ge en den felaktiga bilden jag pratar om i början). Det känns föga givande att aldrig kunna gå vidare från artiklar som visats felaktiga, i så fall skulle vi lika gärna kunna hävda att den globala uppvärmningen beror på värmen som skapas vid förbränning av fossila bränslen. Därför är det så viktigt med organisationer som IPCC som sammanställer den vetenskapliga litteraturen. Och att IPCC:s huvuddrag stöds av alla vetenskapliga akademier i världen som uttalat sig i frågan. Det var för övrigt liknande rapporter om rökningens farlighet som fick många att få upp ögonen kring det problemet.

Man funderar på om Stockholmsinitiativet ständigt har otur när de gör sina tolkningar eller om det bara är okunskap som leder dem fel. I vilket fall tillför man inget vettigt till debatten och tidningar borde enligt mig undvika att sprida fel när det är möjligt. Det är bra att ha lite is i magen med mycket kontroversiella påståenden som går på tvärs med tidigare vetenskap och om inte annat kontrollera den noga innan man sprider den.

Dessler i debatt med Lindzen

Nyligen möttes professorerna Andrew Dessler och Richard Lindzen i en debatt kring global uppvärmning och klimatkänslighet, det sistnämnda är ju aktuellt här på bloggen. Dessler är en av de mest kända klimatforskarna och specialist på vattenånga i atmosfären. Lindzen är välmeriterad meteorolog och den kanske mest kända "klimatskeptiska" forskaren som arbetar inom fältet. Debatten som är på ca 1 timme och 20 minuter ägde rum vid University of Virginia Law School. (Den följs direkt av ett debatt kring policyimplikationer.)

Ses här:

Björnbom och Ribbing i NyTeknik igen

Förra veckan skrev vi om en debattartikel om klimatkänsligheten i NyTeknik av Stockholmsinitiativets Pehr Björnbom och Carl-Gustaf Ribbing, och även om det svar som bl a UIs Magnus Westerstrand fick publicerat i samma tidskrift (det publicerades även andra svar). Nu har professorerna Björnbom och Ribbing fått en ny debattartikel

publicerad som väl var tänkt att bemöta dessa svar.

Där skriver de bl a:

Angående istidscykeln skriver AETW ”.. väldigt svårt att förklara hur jordens temperatur kan variera med så mycket som fem grader ... mellan en istid och en icke-istid om klimatkänsligheten är ... en grad eller mindre”. Det är ”väldigt svårt” endast med dagens klimatmodeller, vilket visar att den snäva inriktningen på att ”förklara” klimatets variationer med koldioxidhalten leder till orimligheter.

Vi undrar varför Per Ribbing klandrar oss för förenkling? Det vi vänder oss emot är just det ensidiga urvalet av koldioxid skapad av mänskliga aktiviteter, till en dominerande faktor i klimatutvecklingen. Vi hävdar tvärtom att ett halvdussin naturliga faktorer styr det mycket komplexa klimatsystemet. Det kommer förmodligen aldrig att bli vetenskapligt möjligt att helt beskriva detta kaotiska system.

Att dagens klimatvetenskap handlar om att förklara allt med koldioxiden är en vanlig missuppfattning bland mindre kunniga "klimatskeptiker"; en missuppfattning som ligger till grund för en rad felaktiga men vanliga "motargument". Klimatforskarna tittar på en rad olika faktorer, från ändringar i jordaxelns lutning till den direkta solinstrålningen. Koldioxiden (och andra växthusgaser) är en av dessa faktorer, och den råkar dominera under det senaste halvseklet. När det gäller övergången mellan istider och interglacialer så är det ändringar i jordaxelns lutning som anses vara den drivande faktorn, förstärkt av ändringar i albedo (snö reflekterar mer solstrålning än barmark) och i viss mån av växthusgaser. Detta finns så klar med i klimatmodellerna.

Professorerna kommer alltså med en typ av argument som man kan förvänta sig höra från de fåkunniga individer som befolkar kommentarsfälten på olika bloggar och nyhetssidor. Jag tänker på den sortens "skeptiker" som lärt sig allt de "vet" från olika "klimatskeptiska" bloggar och är värre än okunniga - de är "felkunniga" men övertygade om att de har rätt. Men från två professorer i en debattartikel i Ny Teknik? Borde man vara chockad? Nej, Björnbom och Ribbing tillhör Stockholmsinitiativet, och deras mission är just att sprida förvirring.

Men de två professorerna har i alla fall uppnått en sak med detta nonsens: de har lyckats undvika att svara på hur en väldigt låg klimatkänslighet orsakad av negativa återkopplingar kan förklara saker som temperaturskillnaden mellan istider och interglacialer. För problemet är att om vi har en mycket låg klimatkänslighet så gäller det inte bara för CO2 utan även för ändringar i jordaxelns lutning, ändringar i den direkta solstrålningen osv. Därför blir det väldigt svårt att förklara de drastiska förändringar som har skett när t ex den senaste istiden upphörde.

I sin första debattartikel begick professorerna (minst) två kardinalfel. De drog långtgående slutsatser om klimatkänsligheten som de egentligen inte hade täckning för från en artikel (Spencer & Braswell, 2010), och de ignorerade praktiskt taget all annan forskning om klimatkänsligheten. I deras senaste bidrag ställer de upp en riktigt klumpig halmdocka i stället för att bemöta den kritik som fanns mot deras första artikel. Men de har i alla fall lyckats med en sak: att sprida förvirring. För det är ju sådant man gör när man tillhör .... Stockholmsinitiativet.

Skepticgate

När man diskuterar plagiat kan detta handla om att studenten inte gör arbetet själv. Det kan handla om att kopiera någon annans text, t.ex. genom att klippa och klistra ur en text som man hittat på webben, utan att citera korrekt eller ange källan.

- Uppsala Universitet

Har ni hört talas om den så kallade Wegmanrapporten? Den som knäckte hockeyklubban, ni vet. USA:s främsta statistiker läxar upp Michael Mann och hans medklimatologers taffliga försök att använda statistik för att trolla bort den medeltida värmeperioden.

Först lite historik. 1998 och 1999 publicerade Michael E. Mann, Raymond S. Bradley and Malcolm K. Hughes två artiklar där de försökte rekonstruera Norra Halvklotets temperaturhistoria de senaste tusen åren. Resultaten visade något som påminnde om en ishockeklubba, ett långt rakt skaft följt av ett tvärt uppåtgående blad. Kurvan fick pryda framsidan på IPCC:s rapport från 2001. Dessa resultat började dock ifrågasättas efter millenieskiftet och år 2003 publicerade Steven McIntyre och Ross McKitrick en kritisk artikel. När även annan kritik tillkom beslöt Kongressen i USA att låta undersöka saken. National Research Council blev det givna valet för ärendet och 2006 presenterade de sin rapport. Den konstaterade att det förvisso fanns en del brister i metodiken, men att resultaten i huvudsak var trovärdiga. Dessutom hade det tillkommit ett flertal andra studier som med annan metodik visat liknande resultat som hockeyklubban.

Detta var dock inte det utfall som en del politiker hade förväntat sig, men skam den som ger sig. Republikanen Joe Barton ordnade helt sonika en ny kommitté, ledd av statistikprofessorn Edward Wegman, för att avfärda hockeyklubban. Wegman skötte sitt uppdrag och levererade i sin rapport en skarp kritik av Mann och övriga paleoklimatforskarsamhället. Wegmanrapporten blev ett slagträ för dem som ifrågasätter att vi har en människoskapad global uppvärmning.

Det har dock visat sig att texterna i Wegmanrapporten visar anmärkningsvärda likheter med texter som inte är refererade till, från textböcker och till och med Wikipedia. Detta kan inte kallas annat än plagiat. Inom den akademiska världen anses plagiat vara ett allvarlig avsteg från god sed, oavsett om det gäller labrapporter, vetenskapliga artiklar eller hemtentor. Eller rapporter riktade till politiker. Om en högskolestudent ertappas med att använda plagierat material kommer detta i de flesta fall bli ett ärende för diciplinämnden. Undantag är studenter som precis börjat på högskolan och inte informerats om detta. Edward Wegmans arbetsgivare, George Mason University, har inlett en undersökning om oredlighet mot Wegman. Inte nog med plagiatet, när det plagierade materialet modifierats har det gjorts med en tydlig avsikt att framställa forskningen i mer negativa ordalag än i originalmaterialet.

Det har även kommit mer besvärande uppgifter i dagen kring rapporten. Dataforskaren John Mashey har i sin noggranna genomgång av Wegmanrapporten funnit att 50% av litteraturen i litteraturlistan aldrig refereras till i rapporten utan bara är utfyllnad. Rapporten har aldrig genomgått en normal review-process utan ett antal forskare ombads via personligt mejl kommentera artikeln. Flera av dem var bekanta till Wegman vilket är flagrant med tanke på rapportens starka kritik mot Mann och sociala nätverk bland forskare. Dessa kommentatorer beskrevs sedan av Wegman som reviewers. Bland andra problem är också att rapporten förvränger temperaturkurvan som föregick "hockeyklubban", den i IPCC rapporten 1990:

John Masheys jämförelse mellan originalet till höger och Wegmanrapportens återgivning till vänster. Notera hur den vänstra kurvan är både utsträckt i höjdled och förskjuten ca 50 år i sidled. Den röda streckade visar hur den borde sett ut. (Kurvan visar för övrigt rekonstruktion av temperaturen i England inte globala temperaturen.)

Betyder det här att allt som står i Wegmanrapporten är fel? Nej, inte nödvändigtvis, men rapportens värde minskar drastiskt. Det är uppenbart att rapporten inte skrivits av personer med djupgående kunskaper i ämnet. Specialiserad forskning är sällan lätt att greppa för utomstående och det krävs en rejäl arbetsinsats, även om du har goda grundkunskaper, att sätta sig in i frågeställningarna och metoderna. Det har inte Wegman och hans medarbetare gjort och därför kan inget som står i rapporten betraktas som trovärdigt.

En intressant aspekt är att "klimatskeptikernas" argumentation ofta är inriktad på tekniska detaljer, snarare än på klimatforskningens resultat. 'Skrev han så i sitt mail?', 'Varför är inte källkoden tillgänglig?', 'Den här mätstationen blev utsatt på fel ställe i figuren' osv. Lustigt nog tycks tystnaden vara total när det gäller plagiat.

Den krympande Arktiska isen

Årets is minimum i Arktis har passerats. I år vände isutbredningen, den yta som täcks till mer än 15 % av is, vid 4,60 miljoner kvadratkilometer vilket är den tredje lägsta utbredningen som noterats. Endast år 2007 och 2008 understeg utbredningen årets minimum. Det snabba krympandet av Arktis is fortsätter alltså.

Förlust av gammal is
Isrörelsen i polarhavet domineras av två havsströmmar. En ström tvärs över polarhavet mot nordatlanten och Beaufortcirkulationen, en cirkulerande ström norr om Kanada. Den förra ger en isförlust då isen följer med söderut längs Grönlands kust och smälter i Atlanten. Den cirkulära strömen regenererar tjock flerårig packad is norr och väst om Grönland, under förutsättning att isen överlever resan runt som tar flera år.

Strömmar i Arktis hav. (UNEP)

Med ökad temperatur har dock mindre av isen som som följt med Beaufortcirkulationen överlevt kretsloppet. I våras hade en stor mängd gammal tjock is transporterats ut längs Kanadensiska kusten men nästan all denna is smälte under sommaren. Idag är mindre än 15 % av isen i Polarhavet äldre än två år och av den riktigt gamla isen, mer än fem år, finns i stort sett inget kvar; mindre än 60 000 km² av de 2 miljoner km² som fanns under 80-talet. (NSIDC)

Volymen minskar
Förlusten av gammal is kombinerat med krympande isar resulterar i stor förlust av isvolym. Årets medelvolym i september var enligt PIOMAS 4000 km³ vilket är den lägsta sedan satellitmätningarna startade och 78 % under 1979 års septembermedel.

Diagrammet visar den dagliga anomalin jämfört med medlet 1979-2009 för dagen. På detta sätt filtreras årstidsvariationerna bort. Medelvolymen varierar från 28 600 km³ i mars till 13 400 km³ i september.

Ingenting tyder på att isen har slutat smälta. Tvärt om så har den negativa trenden både i isutbredning och isvolym snarare ökat för varje decennium sedan satellitmätningarna började.

Uppdatering: Skeptical Science om arktis istäcke genom historien och i framtiden

Michael Mann om nya påhopp från politiskt håll

Michael Mann, paleoklimatolog, som varit utsatt för ett flertal försök till misskreditering och stämningar för "hockeyklubban". Skriver i Washington Post om nya försök att förstöra för klimatforskare:

What could Issa, Sensenbrenner and Cuccinelli possibly think they might uncover now, a year after the e-mails were published?

The truth is that they don't expect to uncover anything. Instead, they want to continue a 20-year assault on climate research, questioning basic science and promoting doubt where there is none.
...
But the attacks against the science must stop. They are not good-faith questioning of scientific research. They are anti-science.

How can I assure young researchers in climate science that if they make a breakthrough in our understanding about how human activity is altering our climate that they, too, will not be dragged through a show trial at a congressional hearing?

America has led the world in science for decades. It has benefited our culture, our economy and our understanding of the world.

My fellow scientists and I must be ready to stand up to blatant abuse from politicians who seek to mislead and distract the public. They are hurting American science. And their failure to accept the reality of climate change will hurt our children and grandchildren, too.

Oceanernas sediment och koraller berättar

Rob Dunbar om vad botten under Rossahavet säger om stabiliteten för isen ovanför. Om korallernas temperaturbibliotek och om hur havssedimenten visar att vi har den högsta koldioxidnivån på nära 15 miljoner år.

Enkla men i grunden felaktiga argument

När man t ex tittar på diskussionen som klimatforskaren Stephen Schneider hade med 52 klimatskeptiker är det slående hur samma gamla enkla men i grunden felaktiga "skeptiker"-argument återkommer hela tiden. Just deras enkelhet gör dem lätta att falla för, även för personer som inte är förnekare. Därför tänkte jag att det kan vara värt att ägna lite bloggutrymme åt denna typ av argument. Vi kan ju ta den kanske allra vanligaste invändningen:

”Klimatet har alltid förändrats!”

Det är visserligen riktigt, men klimatet förändras för att något får det att förändras. Det kan bland annat vara ändringar i jordaxelns lutning (som styr istiderna), i den direkta solstrålningen, eller i halterna av växthusgaser eller partiklar i luften (aerosoler) från vulkaner och förbränning. Man kan titta på hur dessa orsaker spelar in för en viss tid. Solstrålningen ökade något under första halvan av 1900-talet, men har sedan dess mest legat still. Under 1900-talet har växthusgaserna, däribland koldioxiden, ökat rejält och verkat uppvärmande, och aerosoler (bl a från industriella utsläpp) har verkat avkylande. Figuren här nedan visar hur en vetenskaplig studie uppskattar de olika orsakernas inverkan under 1900-talet. Temperaturen visas med den svarta kurven i bilden ovan (läs av mot skalan till vänster), och påverkan från koldioxid och andra växthusgaser visas med den blå kurvan (läs av mot skalan till höger).

Det finns ett antal närliggande argument som kan bemötas med ungefär samma förklaringar:

”Förändringen i koldioxid och i temperatur stämmer inte överrens”.

De stiger båda två, men temperaturen stiger i mer ojämn takt. Det beror på att det finns andra saker utöver koldioxiden som påverkar temperaturen.

”Har alla naturliga klimatorsaker plötsligt slutat att fungera, så att det bara är koldioxiden som driver klimatet nu? Det är absurt!”

Nej, de är fortfarande aktiva, men just nu är det växthusgaserna som dominerar som orsak.

”OK, så både koldioxidhalten och temperaturen ökar. Men det bevisar inte att det förra orsakar det senare.”

Skälet till att ökningarna hänger ihop är att koldioxid är en växthusgas, som fångar upp utgående värmestrålning från marken och ger ifrån sig den åt alla håll (även tillbaka mot marken). Det finns alltså en fysikalisk mekanism bakom sambandet mellan koldioxid och temperatur. Denna mekanism har man känt till  sedan 1800-talet.

”Man säger att det är koldioxiden som orsakat uppvärmningen bara för att man inte hittar någon naturlig förklaring.”

Det är naturligtvis intressant att naturliga förklaringar inte räcker till, men det utgör långt ifrån hela bevisningen. Det viktigaste är att det finns en fysikalisk mekanism som kopplar halten av koldioxid till temperaturen.

Om videon "No pressure" från 10:10

En video med titeln "No pressure" av den brittiska grenen av organisationen 10:10 har orsakat mycket upprördhet. Videon, som har manus av Richard Curtis (Black Adder, Fyra bröllop och en begravning,  Notting Hill), visar hur ett antal personer (bl a skolbarn och fotbollstränare)  som inte vill göra något åt klimatförändringarna sprängs till en jordgubbsyltsliknande sörja. Videon är ett utslag av brittisk svart humor, och visst kan det bli roligt när folk exploderar (tänk t ex på Mr Creosote i den berömda Monty Python-sketchen). Om man vill föra fram ett budskap om en viktig samhällsfråga är det dock inte lämpligt - i synnerhet inte eftersom de som sprängs ska föreställa personer med avvikande uppfattning. De ansvariga för videon har visat mycket dåligt omdöme. Brittiska 10:10 drog dock tillbaka filmen efter några timmar och har bett om ursäkt.

Här är en video från  Environmental Defence Fund som för fram budskapet på ett mycket bättre sätt.

V - som i vindkraftverk