tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post6066786964112642..comments2024-02-29T10:20:31.352+01:00Comments on Uppsalainitiativet: Kor i kretsloppErikShttp://www.blogger.com/profile/04698899229265554348noreply@blogger.comBlogger75125tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-17276893701261337392020-05-22T12:30:10.503+02:002020-05-22T12:30:10.503+02:00Ja, jeg lurer på det samme, om han ikke har overle...Ja, jeg lurer på det samme, om han ikke har overlevet vinterdvalen. Og nå er det snart Sankthans.heidruns hønserihttps://www.blogger.com/profile/13121412444459651844noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-39702746961838957942020-05-21T18:50:32.149+02:002020-05-21T18:50:32.149+02:00Har Uppsalainitiativet somnat? Vi är flera som med...Har Uppsalainitiativet somnat? Vi är flera som med spänning väntar på en naturvetenskapligt grundad kommentar till de mycket relevanta frågor som ställdes av Unknown 2 januari 2019. Var finns kopplingen mellan jordbruk i största allmänhet och köttproduktion i synnerhet på den ena sidan och ökningen av temperaturhöjande GHG å andra sidan??Jan Nilssonhttps://www.blogger.com/profile/06022639541513483468noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-16199987673463714482018-01-02T10:55:12.536+01:002018-01-02T10:55:12.536+01:00 Jag vill ha en vetenskaplig förklaring till hur m... Jag vill ha en vetenskaplig förklaring till hur man, med den bifogade länken till Vaslav Smils tydliga och enkla biosfäröversikt framför ögonen, kan förklara och gräva ner sej i så många meningslösa detaljer och i många stycken felaktiga bilder av de naturliga och antropologiska kretsloppen, som Uppsalainitiativet här gjort.<br />Fick som förklaring hänvisning till den här sidan för några veckor sedan av SLU´s energiexpertis, efter att jag ställt kritiska frågor om den dåliga överensstämmelsen som alltid funnits mellan den svenska samhällsstatistikens uppgifter om olika sektorers förbrukningar av olika energislag och korresponderande tillförsel från alla energikällor inklusive bioenergi å ena sidan och å andra sidan alla påståenden från olika myndigheter om bl a jordbruksnäringens negativa klimatpåverkan och att köttätandet skulle medföra större klimatpåverkan än en motsvarande vegetarisk kost. <br /><br />Jordens hela landlevande och landytans avdöda biomassa i nuvarande skick beräknas uppgå till storleksordningen 1000 gigaton (Gt) C (organiskt bundet kol). Observera att allt organiskt liv under sötvattnenytorna och de marina vattenytorna inte är med i Smils kalkyler. <br /> Av detta beräknar man att ca hälften, 500 Gt C är vedfibrer med största delen som lager i den tropiska urskogens biomassa, där ~80 % utgörs av levande vedmassa ovan markytan. Därav skördas idag ungefär 4 Gt C eller 0,8 % till brännved, sågtimmer och massaved (svensk terminologi).<br /> Ca 500 Gt C binds då i varje års nya fotosynteskretslopp av global biomassa.<br /> 12 % av den bevuxna landytan odlas och skördas varje år av människor på olika sätt. På den ytan produceras totalt ~4,5 Gt C per år varav 1/3 är tillvaratagna nyttogrödor till mat, fiber och djurfoder, 1/6 är vad vi kallar för naturbete medan resten är kvarlämnat avfall. Kulturväxter utgör alltså totalt ca 1 % av den globala växtmassan.<br /> Den sammanlagda mängden landlevande zoomassa, dvs djurlivet högre än protozoer, svampar och bakterier beräknar Smil till 180 mt torrsubstans, dvs ~ 0,1 Gt C. I 180 mt ts ingår människosläktet med 55 mt , nötkreatur med 80 mt, övriga husdjur 40 mt och landlevande vilt med 5 mt. (obs att det går 1000 mt på 1 Gt ).<br /> 97 % av zoomassan är antropologisk och livnär sej helt på de 1 % av biosfären som är kulturpåverkad växtmassa.<br /> Smil nämnde inget om kretsloppsprocesserna, så därför har jag letat upp en bra referens till källor för de viktigaste metangeneserna i de pågående kolkretsloppen. <br />Kristofer Covey et al. Elevated methane concentrations in trees of an upland forest 2012<br /><br />Den enda källa till ökning av GHG som rimligtvis kan belasta jordbruket och som ligger utanför kol-och kvävekretsloppen är den användning av fossila drivmedel som krävs för själva kulturarbetet med biomassetillverkningen, dvs själva odlandet. Enligt svensk statistik förbrukar jord + skog + fiskesektorerna idag mindre än två procent av av den nationella energimixen för sin verksamhet, och i mixen ingår i huvudsak fordonsbränsle (mest fossilt) och el för olika ändamål.<br /><br />Förutom metangenesen påstås en massa saker om lustgas som kan sammanfattas till GHGdelen NOx. I den svenska energistatistiken ingår inga drivmedel för konstkvävetillverkning eftersom den produkten i Sverige är importerad. Kalkyler från min egen verksamhet kan ge en grov skattning om att NH3- tillverkningen som vanligen idag sker med fossil naturgas förbrukar ungefär lika mycket bränsle per hektar som själva traktordriften. Storleksordningen skulle då kunna röra sej om ytterligare ca 1 % av den nationella energiförbrukningen, och den processen skulle i en annan energimiljö lika väl kunna drivas med t ex direkt solel. <br />I övrigt följer naturligtvis även lustgasutsläppen från kornas metabolism och från allt annat ruttnande gräs och blad samma naturlagar som metankretsloppen – dvs allt hämtas tillbaka från atmosfären i samma utsträckning som det släpps ut, och NOx återtas via den gröna kväveföreningen klorofyll som reglerar all fotosyntes av biomassan. <br />Anonymoushttps://www.blogger.com/profile/14101657400581498596noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-62641176332417783852017-06-04T20:55:06.391+02:002017-06-04T20:55:06.391+02:00Man kan inte säga att det var ett bedrägeriförsök....Man kan inte säga att det var ett bedrägeriförsök. Det var en långvarig (men övergående) torrperiod i Sahelområdet vid den tiden.Lars Karlssonhttps://www.blogger.com/profile/06158469980966810882noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-87540041608077631462017-06-04T19:05:46.136+02:002017-06-04T19:05:46.136+02:00Det finns ingen ökenspridning. Det var ett påhitt ...Det finns ingen ökenspridning. Det var ett påhitt av G-77 länderna på 60-talet. Dom påstod att öknarna bredde ut sig när dom i själva verket förgrönades. USA sände upp satelliter på 70-talet som skickade bilder på markytan till svenska forskare som snabbt upptäckte att öknarna förgrönades. Det var bara ett bedrägeriförsök, t.o.m. Filippinerna äskade bistånd för ökenspridning.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-58501654224370619682017-02-17T16:31:22.889+01:002017-02-17T16:31:22.889+01:00Att ett varmare klimat och mer CO2 skulle vara bra...Att ett varmare klimat och mer CO2 skulle vara bra är förstås humbug med tanke på alla bränder och döende korallrev, likadant ser jag det som nonsens att ökningar av CO2 omedelbart kompenseras genom mer växtlighet - isåfall skulle ju koldioxidhalten ligga konstant, oavsett hur mkt man eldar.<br /><br />Däremot så försökte jag fakta-kolla det därmed ökenspridningen, men jag får lite mixed messages;<br />https://en.wikipedia.org/wiki/Desertification#Areas_affected<br />http://news.nationalgeographic.com/news/2009/07/090731-green-sahara.html?source=email_wn_20090807<br /><br />Har ni på UI någon klarhet i det?Anonymoushttps://www.blogger.com/profile/07455173853596299753noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-47892854117972412582017-02-16T10:25:28.347+01:002017-02-16T10:25:28.347+01:00Drake:
Det är bättre att avverka skog och flotta n...Drake:<br />Det är bättre att avverka skog och flotta ner den till Antarktis och lagra veden(kolet)där eftersom entropin där är väldigt låg. <br />Där kan veden lagras i hundratusentals år utan att en enda kolatom kommer fri.<br />Ju kallare det är, ju lägre entropi och desto saktare går tiden.<br />Vid absoluta nollpunkten står tiden helt still.<br />När djur betar av gräset så växer det bättre än om det inte blir avbetat, då minskar givetvis växthusgaserna i atmosfären.<br />Den största miljöförstöringen som människan är skuld till ägde rum redan för 15000 år sedan på den Kanadensiska tundran som då inte var frusen utan gräsbevuxen och betades av mammutar.<br />Mammutarna betade av gräset som då hela tiden kunde växa. <br />Människan dödade mammutarna, det gick ganska fort.<br />Då fanns det ingen som betade av gräset som då inte längre kunde växa lika bra, utan gräset slutade växa när det gick i blom. <br />När inte gräset blev avbetat så blev vattnet kvar på tundran.<br />Tundran blev sank, vattnet frös och tundran blev till vad den är idag.<br />Det är den största miljöförstöringen hittills.<br />Med andra ord så ökande växthusgaserna i atmosfären eftersom gräset inte längre kunde växa mer än vad mammutarna åt, det slutade helt att växa.<br />Valar tar ner co2 från atmosfären genom att äta massor med krill och lodda.<br />Man kan lätt tro att om man tar bort valarna som äter massor med krill, så blir det mer krill och lodda till dom andra fiskarna som också äter dessa, fel, fel, fel.<br /><br />Valar släpper sin spillning i ytvattnet där plankton lever och fotosyntesen pågår, 200 m ner i havet.<br />För plankton är näringsämnen i spillningen livsviktig för dem. <br />Krill äter plankton, så ju fler valar som äter krill desto fler plankton kan det finnas och ju fler plankton det kan finnas desto fler krill kan det finnas och ju fler krill det kan finnas desto fler valar kan finnas.<br />Nu undrar du hur dom tar ner co2 från atmosfären.<br />Jo, plankton använder kol för att bygga sitt skal.<br />Dom plankton som dör och faller till botten tar med sig kolet i skalet ner i djupet och lagrar det i sedimentet i miljontals år.<br />Där ligger det tills kontinentalplattorna möts och havsplattan trycks ner och allt som ligger i den (olj, kol, gas, plankton m.m.) bränns upp och kommer som koldioxid och andra växthusgaser upp ur vulkanerna.<br />Det är så planeten återvinner sin co2 som den är väldigt rädd om.<br /> <br />Johan Tjernströmnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-14071998765223085092017-02-16T09:55:59.447+01:002017-02-16T09:55:59.447+01:00Lars-Erik:
Nu är det ju så att metan i atmosfären...Lars-Erik: <br />Nu är det ju så att metan i atmosfären snart blir till co2 och vatten.<br />Då tar växten upp koldioxiden och vattnet.<br />Metan är kortlivat i atmosfären.<br />Naturen är listig.<br /><br /><br /> <br />Johan Tjernströmnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-69282434175434199232017-02-15T12:09:15.382+01:002017-02-15T12:09:15.382+01:00Eftersom att antalet kor har ökat är också inte me...Eftersom att antalet kor har ökat är också inte metan in <-> mutan ut halten i jämvikt.<br /><br />Och eftersom vi människor äter kossornas kött, istället för att slutförvara det, så återgår allt bundet kol förr eller senare till kretsloppet.<br /><br />Det kunde vara ett intressant experiment att odla sly och lägga på slutförvaring i övergivna järnmalmsgruvor - men eftersom detta inte redan sker antar jag att någon matematiker räknat på det där och visat att det bara ger marginell minskning av CO2-halten.Anonymoushttps://www.blogger.com/profile/07455173853596299753noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-74745910888762963432017-02-13T22:51:29.858+01:002017-02-13T22:51:29.858+01:00Johan,
"Nja, det stämmer inte riktigt att kor...Johan,<br />"Nja, det stämmer inte riktigt att korna fyller på med metan i atmosfären.För det första så när man har en ko på en äng som betar gräs så betar kon en viss mängd gräs dag 1 och släpper då ut en viss mängd växthusgaser.<br />Efter 25 dagar så har gräset som kossan åt dag 1 vuxit upp igen och således så har alla dom växthusgaser som kossan avgav dag 1 bundits upp i det nya gräset som vuxit upp."<br /><br />Nötköttproduktion ger utsläpp av metan, lustgas och koldioxid. Nettoeffekten blir 11 gCO2-ekv per kcal då man räknat av den koldioxid som växande gräs tar uppupp, gräs tar ju inte upp varken metan eller lustgas. http://ekologistas.se/klimat/lchf-i-svt-debatt-miljo-och-klimataspekter-av-vara-kostvanor/#.WKImMdLhDIULars-Eric Bjerkehttps://www.blogger.com/profile/12632949799117185675noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-62988084842349108332017-02-13T18:20:32.005+01:002017-02-13T18:20:32.005+01:00När co2-halten ökar i atmosfären så stänger växter...När co2-halten ökar i atmosfären så stänger växterna till sina klyvöppningar där dom tar in co2, dom tar inte in mer co2 än vad dom behöver.<br />Genom klyvöppningarna tappar även växten vatten. Så när det är lite co2 i luften så går det åt mycket vatten då klyvöppningarna står vidöppna och vattenavgången är stor.<br />Men när co2-halten ökar i luften så stängs dom till och vattenförlusten minskar.<br />Det gör att vattnet stannar kvar i marken och fler växter kan växa.<br />Vi ser sedan 70-talet att öknarna förgrönas, skogarna ökar (Europas skogar har ökat med 10% dom senaste 25 åren) då har hela världens skogar också gjort det.<br />Så dom växthusgaserna som kossorna släpper ut gör så att det växer bättre och tar då tar växterna upp mer växthusgaser, så det jämnar ändå alltid ut sig.<br />Det som gör att koldioxidekvivalenter ökar är vår mänskliga konsumtion, inte kornas konsumtion av mat.<br /><br />Johan Tjernströmnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-19851144443841228792017-02-13T18:04:47.098+01:002017-02-13T18:04:47.098+01:00Nja, det stämmer inte riktigt att korna fyller på ...Nja, det stämmer inte riktigt att korna fyller på med metan i atmosfären.<br />För det första så när man har en ko på en äng som betar gräs så betar kon en viss mängd gräs dag 1 och släpper då ut en viss mängd växthusgaser.<br />Efter 25 dagar så har gräset som kossan åt dag 1 vuxit upp igen och således så har alla dom växthusgaser som kossan avgav dag 1 bundits upp i det nya gräset som vuxit upp.<br />Växter som sköter sig själva gör varken från eller till men är gräset betat av kossan så fungerar kossan som en trädgårdsmästare som gödslar och klipper gräset. <br />Vårdar man ängen så växer gräset bättre än om man inte vårdar den och kossan är en hejare på att vårda ängar. <br />Så det har faktiskt vuxit mer gräs på ängen under tiden kossan betade än om det inte funnits någon kossa där.<br />Kossan har även bundit växthusgaser i kött medan den växte.<br />Så sanningen är den att under tidenkossan betat av ängen så har växhusgaserna i atmosfären MINSKAT, givetvis. <br />Johan TjernströmJohan Tjernströmnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-57851623794941028942016-11-22T11:00:49.757+01:002016-11-22T11:00:49.757+01:00Emma,det stämmer inte det du skriver, Jordbruksver...Emma,det stämmer inte det du skriver, Jordbruksverket gjorde en rapport om mjölkkornas betydelse för den biologiska mångfalden och naturbetesmarker.Å.Hhttps://www.blogger.com/profile/15839440104577191167noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-32140289707712462442016-10-22T15:22:39.175+02:002016-10-22T15:22:39.175+02:00Det fanns nästan inga bisonoxar år 1900, dom var n...Det fanns nästan inga bisonoxar år 1900, dom var nästan utrotade då.<br />Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-38568689520926780882016-05-02T14:45:06.735+02:002016-05-02T14:45:06.735+02:00Visst är vi människor boven, detta inkluderar ju v...Visst är vi människor boven, detta inkluderar ju våra nötboskaps utsläpp som ju är uppfödda för att tillfredsställa oss. Likvärdigt med annan industriell verksamhet. För övrigt finns det, givetvis, många uträkningar på vad vi släpper ut, och även vad som kommer från skogsskövling - där ju de mesta vegetabilier som odlas går till just köttindustrin, där ca 90% av energin fått till spillo innan det blir människoföda. Så det är köttindustrin, inklusive våra kära nötkreatur, som kanske är den viktigaste drivkraften bakom skogsskövling. Så att belysa nötboskapens påverkan är INTE att sila mygg och svälja elefanter. Sen ska vi förstås OCKSÅ belysa förbränning av fossila bränslen. <br /><br />För övrigt: Förutom det Thomas P säger är väl ändå det viktiga hur många kor det finns globalt. Klimatet struntar i om kossan bor i Sverige eller utomlands. Globalt har vi ca 50% mer nötboskap än för 50 år sedan. Men är man intresserad just av vad vi svenskar är "ansvariga" för så bör man beakta att vi outsourcat våra kossor. Det är i huvudsak inte svenska kor du har på tallriken. Och i Sverige äter vi mer nöt än någonsin.<br /><br />/En annan anonymAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-80430528109090727692016-04-30T08:51:32.162+02:002016-04-30T08:51:32.162+02:00Anonym, idisslare släpper pga sin matsmältning ut ...Anonym, idisslare släpper pga sin matsmältning ut mycket mer metan än månniskor. De har en helt annan bakterieflora i sina magar. Sen skall man inte bara se till antal kor. Dagens högproducerande kor äter långt mer än en ko gjorde för 100 år sedan, och utsläppen är rimligen därefter. Thomas Pnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-65514398789949303022016-04-29T00:27:21.794+02:002016-04-29T00:27:21.794+02:00nog är väl ändå människan den största boven i samm...nog är väl ändå människan den största boven i sammanhanget. finns det några uträkningar på hur mycket vi släpper ut ? vad det gäller kor så är det färre idag än för 100 år sedan i sverige. det finns ungefär lika många älgar som kor.är de miljövänligare ? finns även en hel del rådjur/hjortdjur, vildsvin. mer än för 100 år sen de också.om man tänker på världen så röjs väl de flesta skogar/djungler för att ge plats åt vegetabilier. finns det motsvarande uträkningar på det området ? sen måste ju allt detta dessutom transporteras hit inte heller det utan inverkan.att försöka skylla på kor i synnerhet svenska kor måste väl vara som att sila mygg och svälja elefanter.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-48054531103090007252016-03-18T21:36:22.085+01:002016-03-18T21:36:22.085+01:00Oktober 2015 - ”MÄNSKLIGHETENS FRAMTID HÄNGER PÅ K...Oktober 2015 - <a href="http://www.svt.se/opinion/jorgen-andersson-om-kor" rel="nofollow"><i>”MÄNSKLIGHETENS FRAMTID HÄNGER PÅ KORNA”</i></a>: ...och vi behöver först skämmas, sedan be dem om ursäkt och lova bättre respekt för vårt 8000 år gamla samarbetsavtal”, skriver <a href="https://www.facebook.com/fjallbete/timeline" rel="nofollow">Jörgen Andersson</a>.<br /><br /><br />När kor och andra betesdjur får uttrycka sig naturligt, samspela med gräs, svampar och mikrober som miljoner år av evolution lärt dem, då pumpas koldioxid från atmosfären ner i matjorden som därmed blir mer mullrik och bördig för varje år som går.<br /><br />Utan betande djur bryts det här samspelet och mullhalten sjunker, med ökande koldioxidhalt i atmosfären som resultat.Josef Boberghttps://www.blogger.com/profile/07997655394796119146noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-40374616968378975302016-03-18T17:27:38.894+01:002016-03-18T17:27:38.894+01:00https://vimeo.com/8239427, frigående nötkreatur bi...https://vimeo.com/8239427, frigående nötkreatur bidrar till bevarad vegetation och motverkar ökenbildning - uppfödning av tex.kyckling kräver energi som till största delen framställs genom förbränning av fossila bränslen - detta gäller i stor grad också odling av tex sallad, tomat, gurka och annat växthusodlat. Det stora klimathotet är och förblir människans försök att styra naturen och manipulera med tex bekämpningsmedel, kemiska gödningsmedel och ensidig odling.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-27023105369481787722016-03-04T14:55:12.996+01:002016-03-04T14:55:12.996+01:00Apropå metanproduktion och blöta marker i Sverige
...Apropå metanproduktion och blöta marker i Sverige<br /><br />Ja, detta ett intressant spår, även om det finns stor komplexitet i det också (vi har t.ex. inte berört GHG #4: lustgas). <br /><br />När växelbruket (vallodling med kol/kvävefixerande baljväxter) infördes i stor skala i Sverige för ca 100 år sedan revolutionerades produktionsförmågan på syrerik mark, medan de många syrefattiga (anaerobiska) odlings-systemen (dammängen, silängen, slåttersjöar, etc.) började fasas ut. Dessa våtmarkssystem var ibland mycket högavkastande (ibland lika hög produktion som en modern slåttervall, se ref nedan), och hade fördelen att de gödslades av sig själva och aldrig behövde plöjas eller sås. <br /><br />Men det fanns uppenbara nackdelar: (1) slåttervåtmarkernas nivåer måste skötas noggrant OCH allt arbete var gemensamt, vilket kunde leda till missväxt om någon av delägarna drabbades av psykiska problem, alkoholism eller liknande. Eller med andra ord, de skötselkrävande våtmarkssystemen var sköra och icke robusta, särskilt i tider av oro eller samhällsförändring (2) våtmarkerna kunde inte så lätt skördas med hästar (=manuell skörd med lie var standard) (3) våtmarkerna gav de bara en sorts perenn gröda (hö/djurfoder). (4) slutligen var avkastningen generellt sett lägre än slåttervallar med rätt mix av gräs och baljväxter. <br /><br />Systemskiftet skedde inte sällan genom att de gräsbärande sjöarna och våtmarkerna dikades ut så att man kunde öka andelen syrerik mark som fungerade med både baljväxterna och hästdragna maskiner. Mängden våtmarker i Sverige har minskat påtagligt genom detta systemskifte, vilket säkert också bidrog till minskade metanutsläpp. Sverige hade inte bara fler idisslande djur utan också tiotusentals hektar av reglerade "risfält" för skörd av högivande vattenväxter för bara drygt 100 år sedan. Idag har vi inte många av dem kvar, men däremot "mer skog än någonsin tidigare" plus den lilla detaljen att förbränningen av fossila bränslen aldrig någonsin har varit större (=det problem som vi bör fokusera på, eftersom de tama kossorna garanterat kommer att finnas kvar så länge det finns minsta lilla spillra av mänsklighet kvar på denna planet). <br /><br />Referens på de produktiva våtmarkssystemen: t.ex. legendariske geografen John Frödin 1952, "Skogar och myrar i norra Sverige i deras funktioner som betesmark och slåtter"Swimmerhttps://www.blogger.com/profile/11765543225825386593noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-14758706912601647422016-03-04T13:42:19.261+01:002016-03-04T13:42:19.261+01:00Min bild av situationen är att det inte bildas mas...Min bild av situationen är att det inte bildas massa metan från betesmarker, även om det periodvis kommer blöta löv, smältvatten osv. Jag börjar med att titta på den globala metanbudgeten (källor och sänkor för både naturligt och antropogent metan) uppskattad av IPCCs WGI i <a href="https://www.ipcc.ch/report/ar5/wg1/" rel="nofollow">deras senaste rapport</a>. I tabell 6.8 står följande naturliga källor listade: Natural Wetlands, Freshwater (lakes and rivers), wild animals, wildfires, termites, geological (inc. Ocenas), hydrates och permafrost. Bland de antropogena källorna står: Rice, Ruminants, landfills&waste, biomass burning och fossil fuels. IPCC verkar inte anse att betesmarker avger någon betydande mängd metan, eftersom det inte står med i listan.<br /><br />Men kan inte betesmark som tillfälligt täcks av vatten räknas som “wetland”? Nej, en våtmark är något annat. Citat från Wikipedia: "A patch of land that develops pools of water after a rain storm would not be considered a "wetland," even though the land is wet. Wetlands have unique characteristics: they are generally distinguished from other water bodies or landforms based on their water level and on the types of plants that live within them. Specifically, wetlands are characterized as having a water table that stands at or near the land surface for a long enough period each year to support aquatic plants."<br /><br />När jag pratar med kollegor som kan mycket mer om detta än jag verkar de överens om att betesmarker i Sverige och på andra stället absolut inte avger metan på samma sätt som våtmarker gör. Om markerna står under vatten är också produktionen väldigt låg vilket motsäger att de skulle kunna användas som betesmarker. Av den anledning har man dikat ut massa våtmarker ända sedan början av 1800-talet (eller kanske ännu tidigare). <br /><br />Kanske finns det någon studie jag inte känner till som stöder din tes? Säg gärna till om du hittar något sådant!Emma Jonsonhttps://www.blogger.com/profile/08715935990709949597noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-27825454164166381122016-02-25T11:50:27.757+01:002016-02-25T11:50:27.757+01:00Metan i atmosfären omvandlas till koldioxid och gå...Metan i atmosfären omvandlas till koldioxid och går på så sätt in i kolcykeln. Det tar cirka 12 år. Därför medför även metan ökad växtlighet.John Hedlundhttps://www.blogger.com/profile/13408866966497031941noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-90588178196298841772016-02-24T17:51:44.543+01:002016-02-24T17:51:44.543+01:00Är det verkligen "en försvinnande liten del&q...Är det verkligen "en försvinnande liten del" överallt? Min upplevelse av naturen här i Norden är att ganska stora ytor täcks av blöta löv, lera och/eller visset gräs mm som kakar ihop sig ordentligt ganska stora delar av året, och att snö, is och smältvatten också kan kapsla in marken vinter och vår. Jag förstår att det finns syre i jorden för det mesta, men ängen måste väl inte "stå under vatten en hel säsong" för att det ska bildas en hel del metan i delar av materialet under vissa perioder?<br />Betesmarker kan ju också se ut på många olika sätt, och förr lät man ofta korna beta på ganska sanka marker.<br />Vore det inte intressant att undersöka närmare?Anonymoushttps://www.blogger.com/profile/15257141034555638467noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-15734904692013310642016-02-20T08:36:49.071+01:002016-02-20T08:36:49.071+01:00Detta är ett bevis på människans ointelligents. De...Detta är ett bevis på människans ointelligents. Det är antalet individer av homosapiens som ska ned. Inte kossor. Kan lätt lösas med att alla kvinnor globalt har rätt att föda max två barn.Rättvist, energieffektivt, billigt och garanterat fungerande. Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-57011614506658947072016-02-16T20:43:49.183+01:002016-02-16T20:43:49.183+01:00Jo... - Swimmer - tyvärr tyvärr... - men jag tror ...Jo... - Swimmer - tyvärr tyvärr... - men jag tror i alla fall att <a href="http://www.svt.se/opinion/jorgen-andersson-om-kor" rel="nofollow">korna kommer att få rätt</a> så småningom.Josef Boberghttps://www.blogger.com/profile/07997655394796119146noreply@blogger.com