tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post6795535042063334802..comments2024-02-29T10:20:31.352+01:00Comments on Uppsalainitiativet: Vådan med polynomanpassningarErikShttp://www.blogger.com/profile/04698899229265554348noreply@blogger.comBlogger11125tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-59386635175092355432011-12-16T07:09:47.941+01:002011-12-16T07:09:47.941+01:00Johan E:
Rent allmänt kan man säga att ju högre po...Johan E:<br />Rent allmänt kan man säga att ju högre polynom vi väljer, desto bättre kommer observationerna att bli beskrivna. Om vi har n observationer och ett n:te gradens polynom får vi en perfekt anpassning.<br />Utanför själva observationsområdet kommer dock kurvan att gå rakt uppåt eller rakt nedåt.<br />Om n är udda börjar kurvan från avgrunden och pekar sedan efter sista observationen rakt uppåt, förutsatt att konstanten framför n är positiv. Om konstanten är negativ blir det tvärtom. För att denna konstant skall bli positivt måste de sista observationerna vara klart större än de första.<br />Om n är jämnt kommer båda svansarna utanför observationsområdet att peka åt samma håll.<br />Märk ordet beskrivande i första meningen. Något förklaringsvärde har anpassningarna inte.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-81634711337838505262011-12-15T17:52:31.149+01:002011-12-15T17:52:31.149+01:00Humlum tycks ha fått en artikel publicerad med lik...Humlum tycks ha fått en artikel publicerad med liknande statistiska övningar som ovan. Se <a href="http://www.realclimate.org/index.php/archives/2011/12/curve-fitting-and-natural-cycles-the-best-part/" rel="nofollow">här</a>Anders Martinssonhttps://www.blogger.com/profile/17611686913637615704noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-78074562709696095042011-12-14T09:07:54.427+01:002011-12-14T09:07:54.427+01:00Matematisk statistik när den används som sämst. Ja...Matematisk statistik när den används som sämst. Jag skulle snarare föreslå att en markov-process används där man först räknar ut år-till-år spridningen och sedan låter markov-processen iterera tills dess att spridningen mellan mätdata och genererade markov-värden motsvarar spridningen år-till-år / sqrt(2). Den erhållna kurvan är inget polynom alls då, utan en kurva utan matematisk beskrivning som erhålls som ett medelvärde av de stokastiska "hopp" som processen gör under ett stort antal svep genom tidsserien. Den metoden har jag med framgång använt på en mängd olika mätserier med olika ursprung.jockenoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-53755267153066959922011-12-13T09:36:37.276+01:002011-12-13T09:36:37.276+01:00Till saken hör att vilken polynomanpassning man än...Till saken hör att vilken polynomanpassning man än väljer för att ge sken av något man eftersträvar så blir det ändå bara en svängning runt samma linjära förlopp.LBtnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-43971824386712388992011-12-13T06:58:41.784+01:002011-12-13T06:58:41.784+01:00"Och vi vet med c:a 100% säkerhet att kurvan ..."Och vi vet med c:a 100% säkerhet att kurvan signifikant påverkats av bl.a. växthusgaser, aerosoler, solcykel och ENSO så det verkar ganska meningslöst att inte först korrigera för kända variationer i dessa."<br />Så enkelt och så grundläggande! Mästerligt formulerat!<br /><br />Kurt PerssonAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-38890417769929891052011-12-12T23:52:38.704+01:002011-12-12T23:52:38.704+01:00"Så svaret på dit spørgsmål er at mit diagram..."Så svaret på dit spørgsmål er at mit diagram viser at det med et femtegradspolynomium er mulig at forestage en god tilpasning til den målte temperaturserie, og langt bedre end det som er muligt med en lineær trendlinje; hverken mere eller mindre."<br /><br />Ole H, testa att anpassa ett 13-grads polynom och du kommer att finna en bättre fit än för 5-gradspolynomet, för ett 27-gradspolynom en ännu bättre. Vad drar du för slutsats av det? Och för ett 1199-grads polynom får du en helt perfekt anpassning till punkterna!<br /><br />Och som ErikS visar så förutsäger 5-gradsanpassningen extremt dåligt på tidigare interval, (sämre än den linjära!). Varför skulle den plötsligt ha något förklaringsvärde efter just 100 år?<br /><br />Hittar du 60-65 års cykeln innan 1911 också och hur förklarar dina cykler att nivån plötsligt ligger mycket högre än tidigare?<br /><br />Och vi vet med c:a 100% säkerhet att kurvan signifikant påverkats av bl.a. växthusgaser, aerosoler, solcykel och ENSO så det verkar ganska meningslöst att inte först korrigera för kända variationer i dessa.Nissenoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-89473945223297729642011-12-12T21:38:40.997+01:002011-12-12T21:38:40.997+01:00Hej Erik
Mange tak for dit spørgsmål til mig. Det...Hej Erik<br /><br />Mange tak for dit spørgsmål til mig. Det var interessant at høre, at mine grafer benyttes i den svenske klimadebat. <br /><br />Du spørger hvorfor jeg gør tilpasning med et femtegradspolynom i www.climate4you.com, og vad jeg anser att anpassningen visar?<br /><br />Forklaringen er ret enkel: Jeg fikk på et tidspunkt indtryk af at mange beregnede lineære trendlinjer på forskjellige dataserier, uden først at vurdere, om disse egentlig grundlæggende viser en lineær udvikling. Personlig mener jeg at en lineær trend kun i begrænset omfang kan siges at beskrive den globale temperaturudvikling 1911-2011. Derfor ønskede jeg at henlede opmærksomheden på at der også findes andre typer tilpasning, eksempelvis polynomial tilpasning.<br /><br />I forvejen havde jeg det indtryk, at den viste temperaturudvikling muligvis bedre kunne beskrives som resultatet af en gradvis temperaturstigning med en 60-65 års cyklisk variation pålejret. En ca. 60-65 års cyklisk variation kendes jo fra flere forskellige dataserier, bl.a. marinbiologiske, hvorfor det var naturligt at se om den også genfindes i de forskellige globale temperaturestimater? <br /><br />Derfor besluttede jeg at forsøge en polynomial tilpasning til temperaturserien, og først med et femtegradspolynomie opnåede jeg god tilpasning, som du meget venligt karakteriserer som ‘fortreffelig’. Med laveregradspolynomier er tilpasningen mindre god, som du også viser i en af dine figurer. <br /><br />Så svaret på dit spørgsmål er at mit diagram viser at det med et femtegradspolynomium er mulig at forestage en god tilpasning til den målte temperaturserie, og langt bedre end det som er muligt med en lineær trendlinje; hverken mere eller mindre.<br /> <br />Med hensyn til at benytte polynomiet til forudsigelse, har det ikke været min hensigt, og jeg har da heller ikke forsøgt det. Men det er en interessant ide som du fremsætter. Det ser jo unægtelig ud til at den omtalte 60-65 års periodiske variation fortsat kan være i funktion? Jeg er dog lidt skeptisk til nytteværdien af en polynomiebaseret forudsigelse alene, og vil nok først anbefale en mere grundig frekvensanalyse af temperaturserien.<br /><br />Med venlig hilsen, OleOle Humlumnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-76747299142179104502011-12-11T22:25:50.057+01:002011-12-11T22:25:50.057+01:00Jag har mailat professor Ole Humlum som driver cli...Jag har mailat professor Ole Humlum som driver climate4you med en länk till inlägget och bett honom utvecka varför han använder femtegradsanpassningen.ErikShttps://www.blogger.com/profile/04698899229265554348noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-88054225065704155702011-12-11T19:28:33.024+01:002011-12-11T19:28:33.024+01:00Ja, det är inte så att vetenskapligt underlag stäl...Ja, det är inte så att vetenskapligt underlag ställs mot annat vetenskapligt underlag. Vetenskapligt underlag ställs mot CO2-intressen (eller bättre nu och här-intressen) där allt filtreras, vinklas, vrids, förvrängs, kompletteras och formuleras för måluppfyllelse.LBtnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-91725659867640588862011-12-11T18:42:18.860+01:002011-12-11T18:42:18.860+01:00Jepp, flute. Jag visade detta för nästan tre år se...Jepp, flute. Jag visade <a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2009/01/den-globala-uppvrmningen-har.html" rel="nofollow">detta för nästan tre år sedan</a>, men för de som inte vill förstå hjälper det inte.ErikShttps://www.blogger.com/profile/04698899229265554348noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-17519383425099331082011-12-10T22:03:08.472+01:002011-12-10T22:03:08.472+01:00Man behöver inte ens tänka på vilket polynom de rå...Man behöver inte ens tänka på vilket polynom de råkar använda. Avstanningen i uppvärmningen från 1998 och framåt kan om man ser på diagrammet vara en tillfällig avvikelse från den längre (linjära) trenden, ungefär som 1945-1951 avvek, eller 1959-1965. Men intressant ändå att se varför de valt just femtegradspolynomet.flutehttps://www.blogger.com/profile/13161312380873849956noreply@blogger.com