2 sep. 2010

Oreskes och Conway ett varv till

När jag för ett par månader sedan fick i uppdrag av tidskriften Axess att recensera Merchants of Doubt - Naomi Oreskes och Erik Conways uppgörelse med amerikanskt industrilobbyunderstött vetenskapsförnekeri på olika områden - hamnade jag snabbt i ett visst bryderi. Min UI-kollega Lars Karlsson publicerade nämligen i samma veva en monumental recension av samma bok, i två bloggposter här på UI. Idén att försöka överträffa Lars text dömde jag raskt ut som omöjlig. Istället bestämde jag mig för att jag, för att undvika plagiat, skulle försöka mig på ett helt annat upplägg. Här är resultatet. Publicerad i Axess 6/2010.


Tillägg 25/9 2010: Min recension resulterade i ett ilsket meningsutbyte Peter Stilbs och mig emellan i påföljande nummer av Axess.

3 kommentarer:

  1. Mycket läsvärt!

    "Singer, Seitz, Nierenberg och Jastrow är eller var alla, liksom många av de andra figurer som passerar revy i boken, präglade av det kalla kriget, arga antikommunister och anhängare av den extrema marknadsfundamentalism enligt vilken varje statligt ingripande eller reglering är ett steg ut på det sluttande plan som vetter mot socialism och tyranni. Om detta är det ondaste onda, så behöver forskningsresultat som ser ut att föranleda reglering (som förbud mot de ozonförstörande freonerna, eller skatt på tobak eller koldioxid) förnekas."

    Temat går igen i svensk debatt. Libertarianer och randianer är de de mest högljudda klimatförnekarna här hemma.

    SvaraRadera
  2. Beträffande det meningsutbyte Peter Stilbs och mig emellan som följde i numret efter min recension, kanske någon läsare hajar till inför mitt ordval "svavelosande", och finner det lätt överdrivet i sammahanget. Jag är böjd att hålla med, men kan förklara hur ordvalet kom sig.

    Efter att jag skrivit min replik valde Axessredaktionen att göra vissa ändringar i Stilbs inlägg, främst genom att skära bort en del dödkött i form av arga men sakligt sett innehållslösa känsloyttringar som "det är ytterst tråkigt att se sådant dravel i en annars förstklassig tidskrift" och "man kan också undra över Häggströms egna drivkrafter och personliga skygglappar". Med avseende på den version av Stilbs inlägg som Axessredaktionen visade mig tycker jag att mitt ordval "svavelosande" är rättså adekvat, men med den redaktionellt putsade versionen framstår ordvalet som sagt en smula överspänt.

    SvaraRadera
  3. Huvudpersonerna i Merechants of Doubt - Singer, Seitz, Nierenberg, Jastrow och några till - utnyttjar sin vetenskapliga kredibilitet till att sprida förvirring på det ena området efter det andra. Ett typiskt ameriksnskt fenomen, väl? Nog är väl vi i Sverige förskonade från forskare som missbrukar sin ställning till den här sortens nomadliknande vetenskapsförnekeri? Inte riktigt.

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet