13 juli 2011

En perfekt moralisk storm

Den här bloggens läsare är bekanta med hur klimatförvillarnas moraliska korruption (dvs att försöka urskulda ett handlande som skadar andra människor) leder till intellektuell korruption (bl a vetenskapliga förvrängningar och förnekelser, smutskastning av klimatforskare och konspirationsteorier). Detta är en av de saker som gör det svårt att göra tillräckligt mot klimathotet, något som tydligast syns i det republikanska partiets eskalerande intellektuella förfall.

Men trots att det kan vara frestande att skylla allt på förvillarna, så är de bara en liten del av problemet. Den största svårigheten är istället att även de som inte förfaller till intellektuell korruption (dvs de som accepterar vetenskapen) ändå kan förfalla till moralisk korruption. Detta avhandlas i en nyutgiven bok av filosofen Stephen M Gardiner. Gardiner har också sammanfattat sina tankar i en välskriven tidskriftsartikel. Jag måste erkänna att jag inte har läst boken, men det här är min sammanfattning av vad Gardiner har att säga i artikeln (som ni helst bör läsa själva).

Gardiner diskuterar tre olika moraliska problem ("stormar") som tillsammans skapar vad han kallar "en perfekt moralisk storm" (vilket också är bokens titel). Det första handlar om den globala dimensionen, dvs att koldioxid och andra växthusgaser inte stannar inom landsgränserna, utan att varje lands utsläpp har en global verkan. När t ex vi svenskar släpper ut koldioxid så kommer effekterna av detta att drabba hela världen. Å andra sidan, om vi svenskar begränsar våra koldioxidutsläpp så kommer kostnaden för det att drabba bara oss. Därför hamnar vi i en situation där det vore bra för alla länder om alla länder drog ner på sina utsläpp, men för varje enskilt land är det mest fördelaktigt att fortsätta med sina utsläpp och åka snålskjuts på de andras insatser. Men om varje land väljer att agera på det sätt som förefaller vara bäst ur ett strikt själviskt perspektiv (dvs fortsätta utsläppen) så leder det till att ingen gör någonting åt problemet, och alla råkar illa ut. (Denna typ av problem kallas för "allmänningens tragedi"). En sådan situation kan dock lösas om man gemensamt kan komma överrens om nedskärningar i utsläppen, men det kräver i sin tur starka internationella institutioner som kan se till att alla länder verkligen lever upp till sina åtaganden. Det saknar vi idag. Dessutom försvåras situationen av osäkerheterna i hur enskilda länder kommer att drabbas, och av det faktum att vi kommer att drabbas olika hårt - en del länder (Sverige kan vara bland dem) kanske rent av skulle tjäna på vissa klimatförändringar, medan andra skulle riskera att drabbas extra hårt.

Ännu svårare än det globala problemet är det intergenerationella problemet. När det gäller det globala problemet så påverkar alla länder i någon mån varandra. När det gäller påverkan mellan generationer, så påverkas senare generationer naturligtvis av vad tidigare generationer gör. Detta gäller många senare generationer framåt - den fulla effekten av dagens utsläpp kommer inte att märkas förrän senare, och en del av effekten kan finnas kvar om tusen år. Men vad senare generationer väljer att göra påverkar inte tidigare generationer. Denna asymmetri gör det möjligt för tidigare generationer att ostraffat åsamka stor skada för senare generationer: de senare tvingas både leva med effekterna av klimatförändringarna och försöka lösa energiförsörjningen utan fossila bränslen. Det enda som kan hindra oss från att lägga denna dubbla börda på senare generationer är våra egna samveten. Gardiner beskriver också hur tidigare generationer kan skapa en så desperat situation för senare generationer att dessa inte har något annat val än att i sin tur agera på ett sätt som skadar ännu senare generationer.

Det tredje problemet är att vi saknar bra teoretiska verktyg för att hantera etiska frågor som rör den långsiktiga framtiden: vetenskaplig osäkerhet, rättvisa mellan generationerna, och effekter på naturen. Klimatförändringarna omfattar alla dessa aspekter, och mer därtill.

Dessa tre problem, eller stormar, förstärker i sin tur ett fjärde problem: moralisk korruption. Denna kan uttrycka sig i form av ett antal strategier som inkluderar:

  • Distraktion
  • Självgodhet
  • Orimligt tvivel
  • Selektiv uppmärksamhet
  • Förvrängd verklighetsuppfattning
  • Att hänge sig åt sina ”laster”
  • Falsk vittnesbörd
  • Hyckleri

Klimatproblemets komplexitet ger oss många möjligheter att ägna oss åt sådana strategier. T ex kan en fokusering på det globala problemet leda bort uppmärksamheten från det intergenerationella problemet, och leda till fördröjningar medan man käbblar länder emellan. Detta kan vara bekvämt för oss som lever idag om vi innerst inne inte vill ta tag i klimatproblemet på allvar. Vi kan också göra svaga och ineffektiva globala överenskommelser och slå oss på bröstet när vad vi egentligen gör är att lämpa över problemet på kommande generationer.

Gardiners klarsynta analys är på sätt och vis en dyster läsning. Samtidigt vore det fel att använda detta som en förevändning för att ge upp: det skulle bara vara ännu en moraliskt korrupt strategi för att fly vårt ansvar. Jag skulle snarare vilja se det som att vi genom att förstå den moraliska korruptionens mekanismer kan bekämpa den bättre, både hos andra och (inte minst) hos oss själva.

24 kommentarer:

  1. Jag tycker verkligheten visar att strategin med internationella överenskommelser för minskade utsläpp av CO2 helt enkelt inte fungerar. Det kommer helt enkelt aldrig att bli någon sådan som ger effekt. Titta på Kyoto, avtal men inget resultat.

    Och om det mot förmodan skulle gå att mera substansiellt minska förbrukningen av fossila bränslen i någon del av världen så kommer världsmarknadspriset att sjunka och konsumtionen öka någon annan stans.

    Tänk också på vad som hände efter Köpenhamnsmötet. Efter att Danmarks mijökomminsionär stått på podiet och skrikit åt världens ledare att de måste komma överens om bindande avtal för minskade koldioxidutsläpp, sänder Danmarks regering, bara 14 dagar senare, andra representanter till förhandlingar med Norge, Canada och Ryssland om hur gas och oljefyndigheterna i Arktis skall fördelas och exploateras. Och ingen reagerar på denna dubbelmoral.

    Det går helt enkelt inte ihop.

    Alla som vill att koldioxidhotet skall minska borde dessutom vara stora kärnkraftkramare. Men så är det ju inte. Och så länge miljörörelsen vill avveckla både kärnkraft och fossileldning så kommer de aldrig att vinna tillräckligt stort förtroende för att göra skillnad.

    Det duger inte att skylla på skeptiker eller olika psykologiska fenomen när en så viktig fråg hanteras så illa.

    Jag är alltså skeptisk - inte till CO2 teorin och dess implikationer på jorden, men på politiken och handläggningen av frågan.

    / CL

    SvaraRadera
  2. Varför borde alla krama kärnkraften, en energi som inte är återvinningsbar utan en ändlig resurs? I länder där inga andra alternativ finns, ja, men kan man hitta återvinningsbara alternativ måste det alltid vara bättre.

    SvaraRadera
  3. * Distraktion
    * Självgodhet
    * Orimligt tvivel
    * Selektiv uppmärksamhet
    * Förvrängd verklighetsuppfattning
    * Att hänge sig åt sina ”laster”
    * Falsk vittnesbörd
    * Hyckleri

    Jag gillar den sammanfattningen, klockren!

    SvaraRadera
  4. Jag håller inte med om att verktyg saknas. Jag kallar dem civilisation, kultur och vetenskap.

    SvaraRadera
  5. Visserligen är AGW som fråga på starkt reträtt men nu börjar UI likna en riktig vänstersekt där konspirationsfrågorna är viktigare än sakfrågan.

    Kan ni inte skriva om klimatforskningen istället ?

    Jag håller med motorfot - sammanfattningen är klockren
    - för konspirationsteoretiker ...

    SvaraRadera
  6. Anonym 11:12,
    Du verkar ha missförstått saken totalt. Får jag föreslå att du läser orginalartikeln?

    SvaraRadera
  7. Tja, jag i min enfald skänker ibland en tackamhetens tanke till tidigare generationer vars uppoffringar och landvinningar gjort våra liv till en lång utdragen surfning på en räkmacka.

    Dessutom inbillar jag mig att morgondagens generationer löper mindre risk att dödas i krig, svält eller sjukdomar. De har en obetalbar infrastruktur och en outsinlig kunskapskälla att falla tillbaka på. Dessutom slipper de sannolikt dödfödda politiska experiment som exempelvis Kuba, eller östblocket. Jag tror att morgondagens generationer har livet på en pinne att vänta.

    //BLF

    SvaraRadera
  8. BLF,
    Förutom dom små detaljerna att vi har byggt ett globalt samhälle som till största delen lever på billig olja och kol?

    Vi är mitt i oljeproduktionstoppen, så 'livet på en pinne' blir med ett bensin- och dieselpris som kommer att öka och öka tills efterfrågan kollapsar. Det betyder i sin tur att mat, som vi producerar med stora insatser av billig olja, kommer att bli dyrare. Vi i Sverige och Europa kommer att klara oss relativt bra, men resten av världen?

    Med fundersam hälsning,
    PMA

    SvaraRadera
  9. BLF,
    inte obetalbar infrastruktur, obetalad skall det vara.
    Dessutom, AGW är mindre aktuell, varningen har redan gått hem, AGR heter det nu, en global verklighet. Frågan är om denna verklighet är möjligt att bemöta.
    Skillnaden mellan klimatskeptikerna och deras motpol är tidsperspektivet, skeptikerna gillar inte åtgärder som kan tänkas påveras deras eget liv, motpolen söker åtgärder som är viktiga för kommande generationers.
    Med hälsningar
    LBt

    SvaraRadera
  10. LBt, Jag är själv pappa och oerhört mån, och intresserad av framtiden för mina barns skull. Men koldioxidskatter och kraftigt höjda energipriser till gagn för det fåtal som tillskansar sig enorma privata förmögenheter med skrämselpropaganda som affärsidé gör inte mig tryggare i fadersrollen.

    Med infrastruktur menar jag även kollektivtrafik, spårbunden trafik, internet och mobiltelefoni. De som till äventyrs automatiskt endast tänkte på bensindrivna personbilar kan snabbt nu själva komma tillrätta med sina tydligjorda tankefel.

    //BLF

    SvaraRadera
  11. BLF,
    Tack för att du avslöjar hur vissa icke namngivna individer för sin egen snöda vinnings skull försöker få oss att minska vår användning av fossila bränslen. För att motverka detta måste vi fortsätta att osjälviskt förbränna kol & olja.

    Och det vore ju förfärligt om vi skulle lämna efter oss ett samhälle med effektivare energianvändning och mindre beroende av kol & olja (och ovanpå det också mindre klimatpåverkan). Framtida generationer skulle verkligen förbanna vår själviskhet.

    (Obs! Ironi).

    SvaraRadera
  12. BLF,
    och med obetald menar jag den enorma skuld, i form av förbrukade oåterskapbara resurser och känd miljöpåverkan, som vi dragit på oss för att bygga den infrastruktur du talar om. En skuld som väsentligen uppstått de sista 100 åren, som växer galopperande och som vi lättjefullt lämnar över till barn, barnbarn (jag har bådadera) och senare generationer.

    LBt

    SvaraRadera
  13. Ja, det där med återvinningsbar energi och ren luft kommer våra barn hata oss för. Vilken förälder kan önska något sådant åt sina efterkommande?

    SvaraRadera
  14. Lars Karlsson, ett "var så god" känns lite förmätet då "avslöjandet" förutsätter något slags skeende i det fördolda.

    Återvinningsbar energi är naturligtvis bra. Problemet är att vidare utbyggd vattenkraft förstör älvar och vattendrag. Skapar nya problem med torrlagda områden, vattendränkta områden och översvämningsrisker mm. Tveksamt om framtida generationer låter sig imponeras av utbyggd vattenkraft?

    Vindkraft närmar sig vägs ände. Kraftig miljöpåverkan och sällsynt dålig verkningsgrad. En helt orimlig kostnad som måste subventioneras för att överhuvudtaget kunna drivas vidare. Mycket oklar, men sannolikt särdeles miljöovänligt om tillverkning och skrotning räknas in i kalkylen. En berättigad fråga är om varken industri eller privatkunder är intresserade av att fjanta med det här den dagen termometern står som lägst?

    Andra ideér som solkraft, vågkraft mm. är hopplösa, gamla och väl utprovade. Om de haft någon som helst ekonomisk bärkraft hade vi sett dem överallt redan. De fungerar men är alltför ineffektiva.

    Det är bara att inse att "there is no such thing as a free lunch".

    PMA, du skriver att vi i sverige kommer att klara oss rätt bra men hur är det med resten av världen? Säg att du skojar! Inser du inte vad energi med kyl, frys och transportmöjligheter betyder för människan?

    Höjda energipriser är alldeles fatalt för världens fattiga. Det har dessutom den sällsynt ondskefulla egenskapen att det permanentar fattigdomen och håller dem utanför alla möjligheter att kunna utvecklas. En intressant sidoeffekt bland andra är att världens fattiga därmed kommer att (med all rätt) fortsätta exploatera, skövla och förbruka alla resurser i sin närmiljö. En loose loose situation.

    //BLF

    SvaraRadera
  15. Ja, BLF, det finns ingen gratis lunch, men när det gäller fossila bränslen har vi agerat precis som om det fanns det.
    Folk i fattiga länder kommer inte att kunna få någon "gratis" lunch dock: vi har redan ätit upp det mesta av den för dem. Och folk som argumenterar som du kommer att se till att vi fortsätter äta upp den för dem.

    SvaraRadera
  16. Bara att konstatera att vi inte delar synen på tingens faktiska tillstånd. Jag menar att en hyggligt fri marknad och utveckling är av godo. Jag tror mig ha, i stort sett alla upptänkliga nyckeltal på min sida.

    Även jag inser att oljan sannolikt kommer att ta slut, därför måste inkomster återinvesteras så att vi kan garantera billig energi även i framtiden. Jämför med yrkeslivet och pensionen. Jag tycker detta pågår redan idag. rent ideologiskt tror jag att det succesivt stigande oljepriset är en bra morot och drivkraft för att hitta bra alternativ.

    Det som hotar utvecklingen är, som jag ser det pålagor och andra skeva påbud som, undantagslöst är illa underbyggda och lika undantagslöst utgör en provkarta på meningslösa åtgärder. Dessa identifieras enkelt genom sin "domedagen kommer" och "vi konsumerar 3 planeter" lukt. Jag tror att det är på den här punkten vår syn går åt olika håll. Men jag vill understryka att jag anser mig ha historiska resultat, både bra och dåliga på min sida.

    //BLF

    SvaraRadera
  17. BLF,

    jag tror att du behöver förklara vissa saker för att få ihop din världsbild.

    På marknaden verkar i princip aktörerna utifrån sitt egenintresse inom lagar och regler. Gardiner tar i artikeln upp olika varianter på det problem som brukar kallas fångarnas dilemma eller allmänningens dilemma. Enligt denna paradox kan just detta egenintresse leda till suboptimala lösningar på kollektiv nivå och miljöproblem är typiska exempel.

    Alltså behövs något helt annat för att hantera vissa viktiga problem. Det kan antingen vara att aktörerna istället för att enbart utöva egenintresse beter sig etiskt och relaterar till allas bästa eller att man använder just lagar, regler och olika restriktioner.

    Att det finns en fysisk verklighet med vissa begränsningar och ekosystem som inte tål vad som helst, är väl närmast självklart. Ett antal exempel finns t.ex. i Jared Diamonds bok "Undergång - Civilisationers uppgång eller fall" som analyserar villkoren för uthålliga civilisationer. Om några tusen människor kan förstöra livsbetingelserna på en ö, kan väl några miljarder förstöra dom på en planet.

    Så jag tror att du missar några väsentliga saker. Dels vetenskapen om ekosystem, klimat och begränsade resurser (mycket mer än bara olja och kol) och dels marknadens oförmåga att själv lösa vissa viktiga problem utan hjälp av andra värdesystem.

    SvaraRadera
  18. BLF skriver,
    "Inser du inte vad energi med kyl, frys och transportmöjligheter betyder för människan?"
    Jo, och jag har inga problem med det. Jag kör för det mesta en bil som går på biometan, och det går alldeles utmärkt och är billigare än bensin och diesel. Jag köper bara vindkraftsel, så jag har ett stabilt och lågt elpris.

    "Höjda energipriser är alldeles fatalt för världens fattiga."
    Så bra då att vindkraft är billig, och att solel snabbt går ner i pris. Så att vi inte lurar dom att dom måste förbruka lika mycket fossila bränslen som vi har gjort.

    Allvarligt förstår jag inte varför du tror att ett införande av CO2-avgifter i USA kommer att hota världens fattigas ekonomi. För det är ju det som den politiska debatten gäller, eller hur?

    Med vänlig hälsning,
    PMA

    SvaraRadera
  19. PMA, ang. vindkraften så förstår jag inte vad du talar om? Läs den här artikeln: http://hn.se/asikter/debatt/1.706830-vindkraften-kostar

    Sedan undrar jag vad du menar med att biometan är billigare? Menar du att framställa? Eller menar du kostnaden för dig som privatperson? Tänk då på att 4/5 av bensinkostnaden är skatt. Den måste räknas bort om jag ska jämföra kostnaden.

    När vi diskuterar energipolitik så kan vi tyvärr inte räkna in fiffiga lösningar som enskilda kan utnyttja utan vi måste hålla oss till sådant som är realistiska alternativ, för den stora massan.

    //BLF

    SvaraRadera
  20. BLF,
    Jag hittar inga vettiga fakta i den debattartikeln. Felaktiga uppfattningar om energikostnader, däremot. Det ser ut som den är skriven av någon som är medlem i föreningen Svenskt Landskapsskydd. För mig framstår dom som propagandister mot bättre vetande och forskning.

    Om du räknar CO2-avgifter som en skatt istället för en internaliserad kostnad för miljöpåverkan så har vi helt olika uppfattningar. Jag tycker att principen 'nedsmutsaren betalar' är viktig. Kör man på biometan så är klimatpåverkan en femtedel av den för fossilbränslen. Direkt hälsorisk och giftighet är också betydligt lägre för biometan - det borde finnas en avgift även för det, och den borde läggas till på både bensin och diesel. Dom kommer för billigt undan nu.

    Om vi skall hålla oss till billiga masslösningar så är sol, vind och bio det som gäller. Oljan kommer att öka i pris tills den kollapsar på grund av efterfrågebrist. Det är en av effekterna av Oljeproduktionstoppen. Kolet kommer att gå samma väg inom kort.

    Alla dom fossila bränslen har en kostnadsbild där man skjuter en stor del av kostnaden framför sig om man tittar på tillgång, miljö och hälsa.

    Med vänlig hälsning,
    PMA

    SvaraRadera
  21. PMA, du måste inse att du levererar en massa tyckande som inte nödvändigtvis representerar fakta. Först menar du att vindkraft är billig. Vad grundar du det på? Då kanske du kan redovisa vad den egentligen kostar? Glöm inte reglerkraft och den kort livslängden bara. Annars är propagandisten du.

    Jaså, bensin och diesel kommer för billigt undan nu? Själv tror jag snarare att det är en nationalekonomisk fråga där effekten måste kalkyleras noga. Det är trots allt en ryslig massa människor som inte kommer till jobbet om kostnaden för resorna stiger. Dessa ska dessutom betala för din vindkraft. Hur? Denna ekvation känns orealistisk och dessutom levererad av en som inte själv är hänvisad till bensin och diesel.

    Vi måste, och kommer också att utveckla gångbara alternativ innan vi börjar höja kostnader. Faktum kvarstår, folk måste ta sig till sitt arbete.

    Jag räknar alla pålagor ovanpå priset som skatt. All skatt är till bejakansvärda ändamål som är helt nödvändiga. Jag skulle dessutom tro att de flesta ändamål är ojämförligt nödvändigare än CO2.

    //BLF

    SvaraRadera
  22. BLF, du använder dig av skruvad logik där. När man jämför kostnaden för olika energislag så är det kostnaden för att producera energin man ska jämföra. Inte effekterna av att folk inte kommer till jobbet. Det gör ju ingen skillnad om folk inte kommer till jobbet p.g.a att de saknar cykel, bil, tåg eller ångbåt. De är inte på jobbet i vilket fall.

    Sedan ska självklart effekterna på omgivningen räknas in. Om folk och miljö påverkas, kostnaderna för att ta hand om denna påverkan. Osv.

    Bensin och diesel är ändliga resurser som inte räcker i evig tid. Detsamma gäller uran. Bäst då att fasa ur dessa under kontrollerade former när det ändå kommer bli nödvändigt i det längre loppet. Om vi nu kan få mer hållbar el från vatten, sol, vind och vågor förstår jag inte vad du hetsar upp dig över.

    Varför inte bara säga det självklara: Vi ska i så stor mängd som möjligt gå över till dessa gröna energikällor, men det kan hända att vi inte kan gå hela vägen direkt. Att bita sig fast vid förra årtusendets energi känns inte så framtidsinriktat.

    SvaraRadera
  23. Hampus Eckerman, Que?
    Skruvad logik? Vad skiljer din logik från min? Det är väl ändå JAG som menar att kostnaden för att producera energin är det som gäller?? Det är väl ni, och inte jag som blandar in andra hänsyn/ideologier/önskningar mm. i kalkylen.

    Men jag måste nog ändå tillrättavisa dig på punkten om att ta sig till jobbet. De flesta i Sverige har för långt till jobbet, outbyggd färdväg eller för mycket vinter för att kunna ta cykel till jobbet. Inte många är hjälpta av tåget heller och än färre kan ta ångbåt till jobbet. Hela samhället är idag uppbyggt runt ett vägnät avsett för biltrafik. Detta är dig givet som samhällsmedborgare. Med denna förutsättning i ryggen förväntas du dessutom arbeta och betala skatt. Att höja priset på din möjlighet att ta dig till jobbet har uteslutande negativa effekter. Den enda positiva effekt som eventuellt kan uppnås är rent miljömässig om du beslutar dig för att sluta arbeta. Då har du precis försatt dig i fattigdom och om vi, på politisk väg gör detta i större skala så går hela landet mot fattigdom. Jag ser gärna att vi gör på ett bättre sätt.

    //BLF

    SvaraRadera
  24. BLF, du framför bra argument för att vi måste satsa mer på kollektivtrafik. Sådana kan bekostas med de skatter vi tar ut på de ändliga resurser som vissa vill ta ifrån våra barn och framtida generationer.

    Att du ser sådana satsningar som enbart negativa är lite synd.

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet