15 nov. 2012

Antarktis vs Arktis

Det har varit populärt bland "klimatskeptikerna" att anföra årets rekord för den Antarktiska havsisen som argument mot den globala uppvärmningen. Här har vi en graf som visar den Antarktiska havsisens utbredning enligt NSIDC, i absoluta värden (alltså inga anomalier) i miljoner km2. Det går upp-och-ner varje år: topparna är på sommaren, och dalarna är på vintern. Tittar man riktigt, riktigt noga kan man se att årets sommarmaximum är lite högre än tidigare. Någon långsiktig trend är dock svår att se med blotta ögat, så därför har vi lagt in en trendlinje (grönt). Den lutar något uppåt.
En ny artikel i Nature förklarar delvis den modesta ökningen med ändrade vindförhållanden som sprider ut isen mer.

Här ser vi motsvarande kurva för Arktis.Topparna är på vintern, och dalarna är på sommaren. Här är minskningen tydlig inför blotta ögat, även för den mest närsynte. Särskilt dramatisk är minskningen på sommaren, då utbredningen har halverats sedan slutet av 1970-talet.

Det är ganska enkelt att räkna ut varför "klimatskeptikerna" föredrar att prata om Antarktis, och det är inte pga att de har sinne för proportioner.

Graferna skapades med hjälp av WoodForTrees.

10 kommentarer:

  1. Jag antar att det är den svenska sommaren/vintern som det snackas om, eftersom det vore konstigt om det fanns mer is (på Antarktis) på den antarktiska sommaren än på den antarktiska vintern.

    "topparna är på sommaren, och dalarna är på vintern"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, det är från ett norra hemisfäricentriskt perspektiv.

      Radera
  2. Det som är mest intressant för havshöjningen är väl landisarnas volymändringar medans albedot mest beror på sjöis-arean.

    Vad det gäller volymer:

    Antarktis landis minskar i accelererande takt över den period som man har mätt med satelliter. (Det gäller främst Västra Antarktis medans Östra A. hittills är stabilt).

    Detsamma gäller även Grönlands landis.

    Antarktis sjöisvolym verkar vara lite knepigt att mäta.

    SvaraRadera
  3. Kan man tänka sig att den svagt växande isutbredningen runt Antarktis kan vara en följd av växande avsmältning dör sötvattensutspädningen gör att ytvattnet lättare fryser till?

    SvaraRadera
  4. Jag är inte insatt i frågan men det känns som att ändrade vindförhållanden måste vara en kraftfull faktor om isen ändå ökar trots temperaturökningen. Kan i så fall inte ändrade vindförhållanden ligga bakom arktis avsmältning också?

    SvaraRadera
  5. Visst kan förändrade vindmönster förklara del va avsmältningen. Man bör dock ha klart att det är imho stora skillnader mellan hur isen beter sig på de båda polerna (se tex http://tamino.wordpress.com/2012/09/20/poles-apart/ ). Kanske kan det till och med vara så att den globala uppvärmningen är del av dessa mönster... och det därför ser ut som att avsmältningen inte är linjär. se även
    http://green.blogs.nytimes.com/2012/10/03/running-the-numbers-on-antarctic-sea-ice/
    http://www.tos.org/oceanography/archive/25-3_maksym.pdf

    http://www.nature.com/ngeo/journal/vaop/ncurrent/full/ngeo1627.html
    http://psc.apl.washington.edu/zhang/Pubs/Zhang_Antarctic_20-11-2515.pdf

    SvaraRadera
  6. Här är en förklaring enligt Zhang:

    "The model shows that an increase in surface air temperature and downward longwave radiation results in an increase in the upper-ocean temperature and a decrease in sea ice growth, leading to a decrease in salt rejection from ice, in the upper-ocean salinity, and in the upper-ocean density. The reduced salt rejection and upper-ocean density and the enhanced thermohaline stratification tend to suppress convective overturning, leading to a decrease in the upward ocean heat transport and the ocean heat flux available to melt sea ice. The ice melting from ocean heat flux decreases faster than the ice growth does in the weakly stratified Southern Ocean, leading to an increase in the net ice production and hence an increase in ice mass. This mechanism is the main reason why the Antarctic sea ice has increased in spite of warming conditions both above and below during the period 1979–2004 and the extended period 1948–2004."

    SvaraRadera
  7. Lite oseriös artikel tycker jag. Om något är synligt med blotta ögat efter en viss inzoomning tycker inte jag är relevant om man vill avgöra en förändring. Bättre då att dra en medellunting vilket också har gjorts och därför höjder kvalitén. Ännu värre blir det när det diagram där man ser tydligast lutning är inzoomat ca 10% mer än det med mindre lutning. Börja därför med att ha två diagram som kan jämföras rättvist.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skalorna sätts automatiskt av WoodForTrees. Du kan klicka på bilderna för att själv kunna göra saker med graferna. En idé kan vara att lägga båda kurvorna i en och samma bild:
      Så här!

      Radera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet