tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post6087675225462141824..comments2024-02-29T10:20:31.352+01:00Comments on Uppsalainitiativet: Grönlands vikingar, döden på berget och träden i isenErikShttp://www.blogger.com/profile/04698899229265554348noreply@blogger.comBlogger53125tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-48430670800075501322009-12-20T13:44:13.861+01:002009-12-20T13:44:13.861+01:00Nej, jag minns inte exakt vad vi framförde för arg...Nej, jag minns inte exakt vad vi framförde för argument, men jag har svårt att tänka mig att jag påstod att temperaturhöjningar på Grönland skulle trigga igång "rusande" återkopplingar, förutsatt att vi har en förhållandevis hög klimatkänslighet.ErikShttps://www.blogger.com/profile/04698899229265554348noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-28691193103302061062009-12-20T12:34:52.413+01:002009-12-20T12:34:52.413+01:00Eriks>> Ursäkten godtages. Gör inte om det b...Eriks>> Ursäkten godtages. Gör inte om det bara. ;)<br />Nä, jag var mest rädd att du hade missat min fråga, därav tjatandet. :)<br /><br />Allvarligt, du minns inte debatten vi hade på Klotets blog?Patrikhttps://www.blogger.com/profile/08254273531204990473noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-3116185958561059832009-12-20T12:17:15.904+01:002009-12-20T12:17:15.904+01:00Patrik, jag ber hemskt mycket om förlåtelse för at...Patrik, jag ber hemskt mycket om förlåtelse för att jag inte varit till din tjänst de senaste dagarna. Oursäktligt egentligen, men jag hoppas på din barmhärtighet.<br /><br />Faktum är att jag inte kommer ihåg den diskussionen. Länk? FÖ har jag svårt att tänka mig att jag argumenterat för existensen av "rusande" återkopplingar.ErikShttps://www.blogger.com/profile/04698899229265554348noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-74530887348136245202009-12-18T10:36:51.056+01:002009-12-18T10:36:51.056+01:00ErikS>> Vad säger du om min fråga till dig o...ErikS>> Vad säger du om min fråga till dig ovan?Patrikhttps://www.blogger.com/profile/08254273531204990473noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-7281190567610884052009-12-14T13:22:12.192+01:002009-12-14T13:22:12.192+01:00Mia
Tack för utförligt svar!Mia<br /><br />Tack för utförligt svar!Bengt Ahttps://www.blogger.com/profile/11994460815585113520noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-21548766838136208632009-12-14T11:59:58.787+01:002009-12-14T11:59:58.787+01:00Ok, för att återgå till det som jag var ute efter ...Ok, för att återgå till det som jag var ute efter i min punkt 1 i första svaret på inlägget ovan:<br /><br />Den enorma förändring som skedde ca 6000 fKr enligt Grönlandrekonstruktionen - hur kommer det sig att den inte ledde till skenande återkopplingar mellan de olika växthusgaserna?<br />Man ser ju tydligt att den långsiktiga trenden tog vid efter ett tag.<br /><br />Om ErikS läser detta:<br />Är inte detta precis vad du och jag diskuterade på Klotets blog?<br />En snabb och stor förändring i T som <i>inte</i> ledde till rusande återkopplingar.<br />Sade du inte då att om man kunde se en sådan period - ja då skulle du kunna se det som en falsifiering av teorin som säger att CO2 och H2O kommer att samverka i en farlig återkopplingsmekanism?Patrikhttps://www.blogger.com/profile/08254273531204990473noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-81459274815306464722009-12-14T11:12:18.482+01:002009-12-14T11:12:18.482+01:00Bengt A skrev:
"Nu förstår jag inte. Du säge...Bengt A skrev: <br />"Nu förstår jag inte. Du säger att 'Om en växt är begränsad av att tjälen är kvar i jorden räknas det snarare som en temperaturbegränsning än en vattenbegränsning.' Jag ska ärligt säga att jag inte vet hur stort detta problem är för tall, men högre CO2-halt kan göra att den klarar torka (d.v.s. tjäle i jorden) där den vid samma temperatur och lägre CO2-halt hade dukat under. Alltså CO2-begränsning! Eller?"<br /><br />Om lösningen på ett problem (vattnet i jorden är fruset) är att öka temperaturen (vattnet tinar) och inte att hälla på mer vatten (fungerar inte eftersom rötterna är infrusna) så kommer man att se det som en temperaturrespons på tillväxten när man letar efter korrelationer mellan tillväxt och abiotiska faktorer. En ökad WUE kan hjälpa något, men sett över hela tillväxtsäsongen är senvintern inte en viktig del. Detta beror på att:<br />Tallar och andra boreala och arktiska växter klarar vintern genom att vintra in – växten ändrar sammansättning på vätskan i och mellan cellerna (ungefär som att hälla glucol i bilen på vintern) för att inte vattnet ska frysa och spränga cellerna. Innan fotosyntesen kan komma igång måste det vara varmt ett tag (man brukar använda en statistisk temperatursumma som verktyg för att räkna ut hur lång tid detta tar, inte optimalt men man vet inte exakt hur mekanismen ser ut), så att växten kan rensa bort sockerarterna ur cellvätskan. Innan dess fungerar fotosyntesen mkt dåligt, ca 5% av max sommarhastighet. Därför är torka under senvintern inte ett jättestort problem, men det är däremot låg temperatur. Ju längre det är kallt, desto längre tid tar det för växten att komma igång. Jag har just själv gjort en modelleringsövning på gran utanför Umeå, och tittat på om CO2 har positiv inverkan på återhämtningen efter vintern, och jag kom fram till att den inte har det. Däremot är temperaturen viktig. Förhoppningsvis ska jag skicka in den artikeln före jul, men reviewprocessen kan ta månader (ifall jag inte blir refuserad då... ). Tills dess kan du titta på Slaney et al 2007 som visat att knoppsprickningen inte påverkas av CO2, men av temperatur. Inte exakt samma sak, men en proxy. "Impact of elevated carbon dioxide concentration and temperature on bud burst and shoot growth of boreal Norway spruce" Tree Physiology 27, 301–312<br /><br />En ren koldioxidrespons borde flytta trädgränsen uppåt ungefär jämnt över ytan man tittar på, men resultatet är som tidigare sagts: ”Thus, spatial elevational tree line responses to climate change are markedly heterogeneous and site-dependent.” Vidare (se ovan) konstaterar man att trädgränsen flyttar uppåt framför allt i skyddade omräden. Det låter för mig snarare som en temperaturrespons än en koldioxidrespons. Men det kan naturligtvis röra sig om både och.<br />När det gäller respons på tillväxt hos träd i ökad CO2halt finns det en kombinationseffekt temperatur – CO2. CO2 effekten blir högst vid högre temperatur, eftersom temperaturbegränsningen begränsar hur mycket nytta växten kan ha av CO2. Om ett träd inte främst är kolbegränsat eller vattenbegränsat kommer en CO2ökning att få mindre effekt.Marianne Hall (Mia) https://www.blogger.com/profile/05894872523339647228noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-15418904843619034952009-12-13T22:31:08.458+01:002009-12-13T22:31:08.458+01:00Mia
Ber om ursäkt, men det blev nog korspostning ...Mia<br /><br />Ber om ursäkt, men det blev nog korspostning igen.Bengt Ahttps://www.blogger.com/profile/11994460815585113520noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-43886895137411110752009-12-13T22:27:46.448+01:002009-12-13T22:27:46.448+01:00Mia
Nu förstår jag inte. Du säger att Om en växt ...Mia<br /><br />Nu förstår jag inte. Du säger att <i>Om en växt är begränsad av att tjälen är kvar i jorden räknas det snarare som en temperaturbegränsning än en vattenbegränsning.</i> Jag ska ärligt säga att jag inte vet hur stort detta problem är för tall, men högre CO2-halt kan göra att den klarar torka (d.v.s. tjäle i jorden) där den vid samma temperatur och lägre CO2-halt hade dukat under. Alltså CO2-begränsning! Eller?<br /><br /><i>Sen undrar jag hur du i ena andetaget kan hävda att Grudds artikel ska tas som bevis för MWP, och i nästa andetag hävda att det inte är temperaturen som bestämmer trädgränsens höjd (och därmed tillväxten hos träd vid trädgränsen) utan CO2halten?</i> Jag ställer inte temperatur-begränsning mot CO2-begränsning när det gäller trädgränsen. Jag ifrågasätter däremot att koldioxidhalten inte har beaktats i Kullmans arbete med tanke på den väl dokumenterade positiva effekt som höjd CO2-halt har på Pinus Sylvestris (se nedan). <br /> <br />Jag kan erkänna att att länken till den mongoliska studien inte var det perfekta valet, men avsikten var egentligen att visa att växter i olika miljöer uppvisar likartade problem när det gäller tillgång på vatten och då kan en höjd CO2-halt ha positiv betydelse.<br /><br />Jag länkar nedan till en hemsida där man återfinner resultat från +20 (<b>mer än tjugo</b>) olika artiklar som visar på att Pinus Sylvestris påverkas positivt av höjd koldioxidhalt. Som bonus bidrar jag också med en notis från FACE-experimentet som du refererat till här ovan. Den beskriver hur höjd CO2-halt verkar göra träden tåligare mot <i>ice storms</i> - just det – vinterstormar.<br /><br /><a href="http://www.co2science.org/data/plant_growth/dry/p/pinussyl.php" rel="nofollow">+20 artiklar om koldioxid och Pinus S</a><br /> <a href="http://earthobservatory.nasa.gov/Newsroom/view.php?id=306452" rel="nofollow">FACE-Icestorms </a><br /><br />Kullman har säkert gjort ett bra arbete i sina studier kring trädgränsens historiska variation. Men ingen är perfekt och jag misstänker att hans resultat påverkats av den förhöjda koldioxidhalten. Du säger att jag att jag <i>spånar</i> och <i>gissar vilt</i>, något jag har svårt att ta på allvar när du själv inte presenterar något enda belägg för ståndpunkten att trädgränsen <b>inte</b> påverkas av förhöjd koldioxidhalt.Bengt Ahttps://www.blogger.com/profile/11994460815585113520noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-78651760169822479642009-12-13T22:25:53.702+01:002009-12-13T22:25:53.702+01:00Bengt A,
ursäkta korspostningen, jag såg inte att...Bengt A, <br />ursäkta korspostningen, jag såg inte att din kommentar väntade på publicering när jag skrev mina. <br /><br />Bra att du förtydligade med Briffas metod, jag hade missat det, +1! (Även om jag undrade lite eftersom det refereras till Briffa 1990 hela tiden) Bra att hjälpas åt att få saker rätt! :)<br /><br />Angående tallen: Man har i artikeln visat att för tallar som växer i Berlin-Dalheim spelar det ingen roll om temperaturen är +/- 4 grader jämfört med ambient. Som jag tror att vi är överens om trots allt, eftersom du sätter tilltro till Grudds resultat, är träd som växer i norra skandinavien hårt temperaturbegränsade. Detta dels som direkteffekt av temperatur på fotosynteshastigheten, och dels för att temperaturen bestämmer längden på tillväxtsäsongen. Tillväxtsäsongen brukar definieras som antalet dagar under ett år där temperaturen >+5grader. Att detta är en relevant avgränsning (att använda temperatur, även om exakta gradtalet varierar något) har visats i mängder av studier. En ökning med 4 grader gör alltså en hel del för längden på tillväxtsäsongen i norra skandinavien, vilket syns i trädringsvidd och -densitet.<br /><br />New Phytologist har en serie som heter Tansley Review, som håller en uppdaterad på forskningsläget och är mycket bra, kan vara något att hålla ögonen på om du är intresserad av dehär frågorna. Hur träd reagerar på ökad temperatur finns i nr 123 (säkert efter det med, men den är heltäckande)Tree and forest functioning in respons to global warming http://www.jstor.org/pss/3186195Marianne Hall (Mia) https://www.blogger.com/profile/05894872523339647228noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-84392533506408553742009-12-13T21:07:09.876+01:002009-12-13T21:07:09.876+01:00Bengt A, tack för förtydligandet med källan.
I m...Bengt A, tack för förtydligandet med källan. <br /><br />I meningen före den som behandlar korrelationen till julitemperaturen står det ”it is established that Torneträsk MXD and TRW have a positive correlation to local summer temperature and that there is no significant correlation to precipitation.” Vilket är ännu en spik i kistan för ökenartikeln ovan. Om en växt är begränsad av att tjälen är kvar i jorden räknas det snarare som en temperaturbegränsning än en vattenbegränsning.<br /><br />Sen undrar jag hur du i ena andetaget kan hävda att Grudds artikel ska tas som bevis för MWP, och i nästa andetag hävda att det inte är temperaturen som bestämmer trädgränsens höjd (och därmed tillväxten hos träd vid trädgränsen) utan CO2halten?Marianne Hall (Mia) https://www.blogger.com/profile/05894872523339647228noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-68844295351127532562009-12-13T20:56:26.959+01:002009-12-13T20:56:26.959+01:00Mia
Jag ser att jag hade fel om Briffa som visst ...Mia<br /><br />Jag ser att jag hade fel om Briffa som visst använde mxd-metoden (istället för bredden på årsringarna som jag trodde). Dock gör han en justering med hjälp av årsringsbredd under 1900-talet som är lite underlig.<br /><br />Angående koldioxidkänslighet hos tall har jag hittat <a href="http://www.springerlink.com/content/3950254p42v97028/" rel="nofollow">följande artikel</a>. Jag citerar ur abstract:<br /><i>There was no significant temperature effect on wood mass accumulation, clearest positive [CO2] effect occurred in the youngest twigs. In total, wood mass increased by 28.5% at doubled ambient [CO2].</i><br /><br />Anser du fortfarande att jag inte har något case?Bengt Ahttps://www.blogger.com/profile/11994460815585113520noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-78416524054582738282009-12-13T20:52:37.127+01:002009-12-13T20:52:37.127+01:00Bengt A, jag diskuterar vad som finns och inte fin...Bengt A, jag diskuterar vad som finns och inte finns i den vetenskapliga litteraturen. Vi var överens om att det är viktigt att ha rätt art när man tittar på trädgränsen höjd, vi var överens om att det är viktigt att ta hänsyn till vad som begränsar tillväxten på det aktuella stället man tittar på. Sen slänger du in en artikel om en legym (som kan fixera N2 från atmosfären) från en sandöken som stöd för din argumentation för hur det ser ut med trädgränsen i norra Skandinavien. Att en ökenväxt får ökad WUE vid ökad CO2halt betyder inte automatiskt att en fjällväxt får det. Vad var det som gick fel egentligen?<br /><br />Nu hade du tur, så du hade rätt om WUE, men det betyder inte att legymartikeln var relevant. Det finns hundratals artiklar om WUE och hur den ökar med ökande CO2halt, nästa gång föreslår jag att du väljer en från Oak Ridge eller Aspen face istället, så är du åtminstone nästan i rätt temperaturzon. Det finns inga vetenskapliga belägg för att CO2 påverkar trädgränsen i Skandinavien, den kanske gör det, den kanske inte gör det. Det korrekta vetenskapliga tillvägagångssättet är att ta reda på hur det ligger till, inte att spåna fritt. Om du vill spåna får du naturligtvis göra det, men var snäll och konstatera i varje inlägg att du inte har vetenskapligt stöd för dina förslag på vad som påverkar vad, så att du inte lurar en eventuell läsare som läser ditt inlägg innan jag hinner svara och förtydliga. Det här är inte en sida där man medvetet får sprida desinformation. Mainstream idag är att det är temperaturen som avgör trädgränsens höjd, det är därför man får en temperatursignal i trädringsdensitet och –vidd. Jag har redan förklarat att det inte finns några resultat som bekräftar eller dementerar att CO2 påverkar trädgränsens höjd i Skandinavien, men jag förklarar detta en gång till, och hoppas att du förstår att det ska tolkas som att du inte kan låtsas som om det gör det, och inte heller som att det därmed står dig fritt att gissa vilt. Det ska inte heller tolkas som att knäckfrågan är om jag kan bevisa att CO2 inte spelar någon roll. Först har man en hypotes, sen testar man den, sen använder man den som förklaring för observationer. Man gör inte så att man först hittar på något som passar ens älsklingstes, sen låtsas att det man nyss hittade på är fakta, och sen hävdar att bevisbördan ligger hos den som påpekar att du inte har något stöd för din tes från början.<br /><br />Du har inte förklarat hur du kan tro att ”Thus, spatial elevational tree line responses to climate change are markedly heterogeneous and site-dependent.” kan tolkas som om det handlar en CO2respons?Marianne Hall (Mia) https://www.blogger.com/profile/05894872523339647228noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-37840053014143610382009-12-12T00:20:41.729+01:002009-12-12T00:20:41.729+01:00Mia
har du någon källa på detta?
I Håkan Grudds ...Mia<br /><br /><i>har du någon källa på detta?</i><br /><br />I Håkan Grudds artikel som jag redan länkat till här ovan. I stycket under figur 9.Bengt Ahttps://www.blogger.com/profile/11994460815585113520noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-62052222911180396582009-12-12T00:11:17.472+01:002009-12-12T00:11:17.472+01:00Mia
Växter i de svenska fjällen är visst hårt vat...Mia<br /><br />Växter i de svenska fjällen är visst hårt vattenbegränsade. Tillgång till vatten är ett stort problem för vintergröna växter under vårvintern i kalla klimat. Växten torkar ihjäl om inte tjälen går ur jorden innan solen och värmen kommer. Det är känt att vid högre koldioxidhalter så förlorar växterna mindre vattenånga från klyvöppningarna och kan därför klara torka bättre. Detta funkar i grunden likadant i Sahel i Afrika, som i Mongoliet som i Sverige. Dock vet vi inte riktigt hur stor effekten är för olika arter och olika klimat.<br /><br />Det är tråkigt att du ber mig lyssna på det du förklarar eller släppa ämnet. Är du så säker på att du har rätt så att diskussion är överflödig? I så fall borde du kunna presentera något belägg för att den ökade koldioxidhalten saknar betydelse för träd i den svenska fjällvärlden. Med tanke på den ton du har i ditt inlägg är det väl inte för mycket begärt?Bengt Ahttps://www.blogger.com/profile/11994460815585113520noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-47306316377909898742009-12-12T00:04:29.376+01:002009-12-12T00:04:29.376+01:00Just det Bengt, tillplattad är en beskrivning du a...Just det Bengt, tillplattad är en beskrivning du använder om en graf, som rekonstruerar en temperatur som inte vet mera om, än just de grafer och tecken vi har från den tiden.<br /><br />Därför anser jag att det är rent nonsens att avfärda en sådan graf. (Märk här att jag inte avfärdat en enda av de studier som ligger till grund för Loehles hopplock, det är metoden att plocka jag anser är oärlig.)<br /><br />Om du läste min första kommentar, så såg du att jag skrev: "Det enda man med säkerhet kan säga om dessa båda fall är att om än den medeltida värmeperioden var varm, så förmådden den ändå inte smälta glaciärerna till den nivå, att vare sig träd eller Ötzi bragtes i dagen."<br /><br />Och bara detta anser jag är tillräckligt för att se på MWP med stor ödmjukhet, och inte ta den för given. Och absolut inte på svaga grunder avfärda andra proxie-studier som också motsäger MWP.Bo Jonssonhttps://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-3950984300379579652009-12-11T23:28:33.258+01:002009-12-11T23:28:33.258+01:00Bengt A, har du någon källa på detta? "Briffa...Bengt A, har du någon källa på detta? "Briffas metod speglar julitemperaturer, men Grudds metod fångar in större delen av växtsäsongen."<br /><br />Briffas Nature-artikel från 1990 Nature 346, 434 - 439 (02 August 1990); doi:10.1038/346434a0 "A 1,400-year tree-ring record of summer temperatures in Fennoscandia" behandlar mean summer (April-August) temperature of northern Fennoscandia. Vilken studie tänker du på?Marianne Hall (Mia) https://www.blogger.com/profile/05894872523339647228noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-11256439398531193252009-12-11T23:01:28.893+01:002009-12-11T23:01:28.893+01:00Bengt A, driver du med mig? Artikeln du hänvisar t...Bengt A, driver du med mig? Artikeln du hänvisar till handlar om en legym som växer i sandöknen i inre Mongoliet. <br /><br />Kullman skriver i abstract:<br />This magnitude of response was realized only in particular topographic situations, foremost wind-sheltered and steep concave slopes. Other sites, with more wind-exposed topoclimatic conditions, experienced lesser magnitudes of upshifts. Thus, spatial elevational tree line responses to climate change are markedly heterogeneous and site-dependent.<br /><br />Tycker du det låter som en koldioxidrespons? Det är inte Kullman som ska ta det försiktigt med sina slutsatser, det är du. <br /><br />Det är riktigt att koldioxidhalten påverkar water use efficiancy (=assimilerat kol / transpirerat vatten), men hur mycket vet man inte, och det bör bli mindre respons hos växter i svenska fjällen (som inte är speciellt vattenbegränsad) än i Mongoliska sandöknar.<br /><br />Du har inget case, lyssna på det jag förklarar eller släpp ämnet.Marianne Hall (Mia) https://www.blogger.com/profile/05894872523339647228noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-46477435162031409232009-12-11T22:42:18.961+01:002009-12-11T22:42:18.961+01:00Bo J
En rak fråga Bengt: En svag MWP, är det disk...Bo J<br /><br /><i>En rak fråga Bengt: En svag MWP, är det diskvalificerande för en proxiestudie?</i><br />Om det nu varit en varm period under medeltiden och den inte syns i den aktuella proxyn så borde man väl ifrågasätta kvaliteten på studien. Eller hur?<br /><br /><i>Ditt sätt att se på Briffas serie, att den var tillplattad, betecknar jag som ett estetiskt argument, men jag kan ändra mig till nonsens.</i><br />Briffas proxy visar ganska låg känslighet och temperaturerna slår därför inte så mycket varken upp eller ner (Ja, inte förrän på slutet förstås). Att säga att den är tillplattad är alltså en <b>beskrivning</b> av grafen, inte ett argument. Och du får gärna kalla allt jag skriver för nonsens om du känner att det hjälper din argumentation.<br /><br /><br /><i>Argumentet att Grudds metod speglar växtsäsongen bättre kan vi bortse ifrån, det är april till augusti som gäller för honom också.</i><br />Briffas metod speglar julitemperaturer, men Grudds metod fångar in större delen av växtsäsongen. Varför ska vi bortse ifrån det? <br /><br /><i>Det betvivlar jag inte, men VARFÖR SMÄLTE DÅ INTE KÅRSAVAGGEGLACIÄREN?</i><br />Det är mycket möjligt att glaciärens avsmältninghastighet var större än någonsin mellan åren 900-1100 p.g.a. av höga temperaturer. Efteråt sjönk temperaturen och avsmältningen avstannade och sedan kom det vi kallar lilla istiden. De träbitar man nu hittat säger defintivt inget om temperaturen under exempelvis 900-talet.Bengt Ahttps://www.blogger.com/profile/11994460815585113520noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-14280784743721712242009-12-11T20:13:16.600+01:002009-12-11T20:13:16.600+01:00En rak fråga Bengt: En svag MWP, är det diskvalifi...En rak fråga Bengt: En svag MWP, är det diskvalificerande för en proxiestudie?<br />(Ditt sätt att se på Briffas serie, att den var tillplattad, betecknar jag som ett estetiskt argument, men jag kan ändra mig till nonsens.) Argumentet att Grudds metod speglar växtsäsongen bättre kan vi bortse ifrån, det är april till augusti som gäller för honom också.<br /><br />Det finns gott om studier som visar på en utpräglad MWP. Det betvivlar jag inte, men VARFÖR SMÄLTE DÅ INTE KÅRSAVAGGEGLACIÄREN?<br /><br />Sanningen kanske till en del ligger i de proxies som du inte refererar till.Bo Jonssonhttps://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-15392509067860929022009-12-11T20:12:40.912+01:002009-12-11T20:12:40.912+01:00Anders Martinsson: Om det nu inte är några konstig...Anders Martinsson: Om det nu inte är några konstigheter med HadCRU och GISS jämfört med NORDKLIMs och därmed Widbjörn egen research - <br /><br />VARFÖR är man då inte tillmötegående och släpper data ????? <br /><br />Här finns ju straffsparksläge gentemot skeptikerna !!! <br /><br />Det är inte bara CRU som vägrat lämna ut data utan det har verkat vara legio bland "de som räknas". NASA har heller inte varit "transparenta".<br /><br />Kul förövrigt att "the trick" nu är satt i sitt sammanhang (CA).<br />Det blev ju inte direkt bättre när förspelet till det hela nu rullats fram.<br /><br />OM allt är så bevisat och uppenbart VARFÖR behöver man då dölja saker ...J-Onoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-87139269758168513752009-12-11T20:02:13.351+01:002009-12-11T20:02:13.351+01:00Patrik,
Var de konvergerar beror väl på vilka bas...Patrik,<br /><br />Var de konvergerar beror väl på vilka baslinjer man har valt för de två kurvorna. Välj en högre baslinje för Vinther, så att kurvan förskjuts nedåt, så konvergerar de under andra perioder.Lars Karlssonhttps://www.blogger.com/profile/06158469980966810882noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-31089050631600207102009-12-11T19:28:59.695+01:002009-12-11T19:28:59.695+01:00Bo J
Vem har pratat om estetiska värden? Jag gav ...Bo J<br /><br />Vem har pratat om estetiska värden? Jag gav två sakliga skäl till varför Grudds proxy är bättre än Briffas. <br /><br />Det behövs alltid mer studier, men det finns gott om belägg för en varm medeltid i Norden. Utöver Grudd kan man exempelvis titta på:<br /><a href="http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6WPN-467Y3Y6-2&_user=10&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&_docanchor=&view=c&_searchStrId=1132309597&_rerunOrigin=google&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=b954bc03b8855dc1be2461f5c89a4b5e" rel="nofollow">En från Finland</a>.<br /><a href="http://www.informaworld.com/smpp/content~content=a714025453~db=all" rel="nofollow">En till från Finland</a>.<br /><a href="http://www.ncdc.noaa.gov/paleo/metadata/noaa-lake-6191.html" rel="nofollow">En från Island</a>.<br /><a href="http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6V61-4RP0MR9-8&_user=10&_coverDate=04%2F15%2F2008&_rdoc=14&_fmt=high&_orig=browse&_srch=doc-info(%23toc%235801%232008%23997319998%23683218%23FLA%23display%23Volume)&_cdi=5801&_sort=d&_docanchor=&_ct=28&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=f2fdd45939db81d7f31df7fd7ac58e71" rel="nofollow">En till från Island</a>.<br /><a href="http://cat.inist.fr/?aModele=afficheN&cpsidt=16868378" rel="nofollow">Osså en från Jämtland</a>!Bengt Ahttps://www.blogger.com/profile/11994460815585113520noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-64634851454830187272009-12-11T18:54:51.796+01:002009-12-11T18:54:51.796+01:00Jag vet, Bengt att de proxiestudierna som plockade...Jag vet, Bengt att de proxiestudierna som plockades ut av denna Loehle är bra studier, men jag har aldrig fått någon förklaring på varför han just plockade dessa 18 studier som han använde. Det naturliga är väl ändå att använda sig av så mycket material som möjligt av det som är tillgängligt. (men det var visst redan gjort av IPCC)<br /><br />Håkan Grudds serie är seriös, det är Briffas också, men serierna ska väl knappast bedömas utifrån estetiska värden? Särskilt inte med hänsyn till att Kårsavaggeglaciären motsäger MWP. Där finns en diskrepans som är intressant, och som inte trollas bort genom att man diskvalificerar Briffas arbete.<br /><br />Den enda rimliga slutsaten jag anser att man kan dra, är att det behövs mera studier för att vi ska få veta mera om MWP, bara i norra Sverige. Bevisen för en varmare period, jämfört med i dag, är inte övertygande.Bo Jonssonhttps://www.blogger.com/profile/12098338299052248337noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-67672495997431267772009-12-11T18:32:19.436+01:002009-12-11T18:32:19.436+01:00Bo J
”Knäppgöken” du paratar om är Craig Loehle o...Bo J<br /><br />”Knäppgöken” du paratar om är Craig Loehle och hans multiproxystudie är väl inte så mycket sämre än de flesta andra. Därmed inte sagt att den exakt avspeglar de vekliga temperaturerna.<br /><br />När jag säger att Grudds proxy är utmärkt är det i första hand i relation till tidigare versioner av Briffa. Briffas Torneträsk visar en tillplattad historisk temperaturkurva och den har använts flitigt i olika multiproxiestudier och därmed gett bidrag till ”hockeyklubbsgrafer”. Grudd använde en annan metod än Briffa som bättre speglar hela växtsäsongen och hans proxy uppvisar också mindre divergensproblem.Bengt Ahttps://www.blogger.com/profile/11994460815585113520noreply@blogger.com