tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post6305761823676259021..comments2024-02-29T10:20:31.352+01:00Comments on Uppsalainitiativet: Den seglivade myten om bombkurvanErikShttp://www.blogger.com/profile/04698899229265554348noreply@blogger.comBlogger75125tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-60639942826388053702020-03-03T13:06:41.553+01:002020-03-03T13:06:41.553+01:00Mellberg
Her vil jeg replisere at klimatresponen e...Mellberg<br />Her vil jeg replisere at klimatresponen er noe av det mest trøstesløse parameter jeg kjenner. Der har tingene stått helt stille siden ca 1970, som om det er upåvirkelig av forskningen eller man ikke klarer å hamle opp med oppgaven. <br /><br />Da er standard skeptisk synsmåte den at oppgaven ikke er riktig stillet.<br /><br />Likesom Gud fra eller til, ja eller nei, hvor rette svar heller er at Gud er ingen velformet formel i science.<br />Implisitt at "klimatresponsen" heller ikke er noen velformet formel.<br /><br />Det er i mellomtiden mye annet som vi har meget bedre grep på.<br /><br />Mitt private begrep er 3 blank pluss minus halvannen. Og har stått stille siden 1970 og er hva pariserskolen synes å legge til grunn. <br /><br />Og de som mener å vite bedre har bevisplikten.<br /><br />Det er slike størrelser og parametere som vi unngår å måtte bygge på.<br /><br /><br />A-propos, jeg trodde også et øyeblikk at Judith Curry skulle bli mitt favoritt- kjei på surrealist og nektersiden, for hun er jo også pen. Men blev efter kort tid skuffet.<br /><br />Skjønne kvinner, om aldri så vrange, har det særlige ved seg at de duger og leverer i praksis. <br /><br />Det kan jeg ikke si om Judith Curry.<br /><br /><br /><br />heidruns hønserihttps://www.blogger.com/profile/13121412444459651844noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-44369393256261979202020-02-12T10:06:12.280+01:002020-02-12T10:06:12.280+01:00Bra analys! Vill bara nämna att det finns ju djur ...Bra analys! Vill bara nämna att det finns ju djur som simmar upp till ytan nattetid för att äta som sen sjunker ner "till mörkret" dagtid. (där de lär släppa ut en del kol i lite djupare vattenlager innan de stiger nästa kväll) Man har på senare tid kunna börja mäta omfattningen av detta. Sådan och annan liknande vertikal kol-transport kan man undra hur mycket det blir i förhållande till det CO2-rika kallvatten som sjunker nära polerna?<br /><br />Sen läste jag på wikipedia, här:<br />https://en.wikipedia.org/wiki/Greenhouse_gas<br />--klipp----<br /><br />Carbon dioxide has a variable atmospheric lifetime, and cannot be specified precisely.[32] The atmospheric lifetime of CO<br />2 is estimated of the order of 30–95 years.[33] This figure accounts for CO2 molecules being removed from the atmosphere by mixing into the ocean, photosynthesis, and other processes. However, this excludes the balancing fluxes of CO2 into the atmosphere from the geological reservoirs, which have slower characteristic rates.[34] Although more than half of the CO<br />2 emitted is removed from the atmosphere within a century, some fraction (about 20%) of emitted CO2 remains in the atmosphere for many thousands of years<br />-----slut----<br />Här "tassar man kring het gröt" tycker jag då man först säger något som liknar vad Roy Spencer har spekulerat i (genom att helt fräckt vrida ihop en formel) för att sedan prata svävande om "balancing fluxes" och "geological reservoirs".<br />"About 20% for hundreds of years" kan jag väl till nöds köpa, men varför thuosands?<br />Rolf Mellberghttps://www.blogger.com/profile/14868713105679734417noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-35991520558966445472020-02-10T20:35:43.933+01:002020-02-10T20:35:43.933+01:00Mellberg
Jeg har sett på Spencers argument, og de...Mellberg<br /><br />Jeg har sett på Spencers argument, og det er to ting som er med i mitt budsjett og som han ikke nevner. <br /><br />Han har fått med seg fotosyntesen men nevner ikke microbene, svampene, og bacteriell nedbryting og ånding som er sterkt sesong og temperaturavhengig og nevner heller ikke metanhydratet.<br /><br />Under et kurs i jordbunnslære soil science i 1977 så fant vi enkelt ved å spa og botanisere at på den samme jordbunn mineralgrunnlag, så er det tung edelløvskog i lavlandet preget av åpen mineraljord Gleyprofil, der hele løvfallet og hele årsveksten av i fjor er praktisk talt omsatt resirkulert og gått til himmels igjen og en rik jordfauna helt opp til rotter og villsvin. Mens i høyfjellet finner vi "rik- myr" med orchideer og starrgras, og et tykt lag av fossilt carbon, svarttorv under dette, som sedimenteres anaerobt. <br /><br />1000 meter høydeforskjell, det gir 10 grader.<br /><br />Når tundraen og taigaen viker, så går først enorme mengder med "Høgmåsa" dukken, ofte så magert og mineral og nitrogenfattig at det er preget av kjøttetende planter. Og denne plutselige omsetning av fossilt carbon rett til himmels frigjør Calsium Magnesium Kalium Fosfat jern og mangan og 6- verdig svovel, som kommer mer krevende og varmekjære termophile trær og vekster til gode.<br /><br />Dette er opplest og vedtatt i soil science helt siden Justus von Liebig.<br /><br />Merk så videre drøvtyggerne. De setter til livs store mengder highly combustible material, halm og strå og kvist og kvas og løv. <br /><br />Så, i stedet for å sporte bort alle de overflødige caloriene, så ligger de i ro og mak og tygger drøv. Og raper opp og skiller ut store mengder av den berømte, brennbare myr og jord-gassen CH4, og an- riker resten til høykonsentrert næring, såsom kjøtt og ben og blod og pels og melk. En elgku står konsekvent på hodet i de rikeste skogstjern og spiser røtter av Nymphaea og Trifolium Bukkeblad og klarer bare med det å fø opp to svære kalver til full slaktevekt før høsten. Den er typisk Herbivor. Om vinteren klarer de og hønsefuglene seg på nesten bare skir furunål.<br /><br />Brenner vi torv og ved og kvist og kvas og flis fra skogen, så går vi svampene og microbene i næringen. De har i naturen omtrent samme stoffskifte og spiller samme økologiske rolle som høyere dyr, ved å oxydere carbon og frigjøre NPK, kalkammonsalpeter, og gips.. <br /><br />Det står og balanserer på et nivå hvor carbon sink tradisjonelt er praktisk talt lik carbon Source, og hever vi da klimatemperaturen kun med en grad eller to, så får vi en annen skog og en annen balanse og en annen jordbunn, hvor nylig fossilert og sedimentert carbon først vil gå til himmels.<br /><br />Svedjebruk har vært berømt i utmarka også hos oss, og det er for å få vekk dette overflødige carbon og få fram igjen alle disse viktige naturlige mineraler for mer intensivt landbruk. <br /><br />Jeg har meget gode resultater av å fyre bevisst og renslig og resirkulere ovnsasken til de mest krevende frukttrærne. Og i komposten må vi passe på at pH er velstelt og at svamper og microber og microfauna har det bra.<br /><br />Nitrogen og ammonium steller seg selv ser det ut til. Det følger pH og basemetningsgrad heller pent der hvor mennesker ikke har rotet. Man finner knapt nitrogendefekt i jomfruelig og vill jord.<br /><br />Så var det metan og metanhydrat. Der skal det ofte bare en grad til eller to så futter det av. Fossile beviser er rikelige, og det rapporteres stadig oftere om metankatastrofer og gjørmevulkaner i Tundraen.heidruns hønserihttps://www.blogger.com/profile/13121412444459651844noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-20053393804142478562020-02-07T11:43:37.047+01:002020-02-07T11:43:37.047+01:00Fram till mitten av 1800-talet bestämdes jordens k...Fram till mitten av 1800-talet bestämdes jordens klimat naturligt av dess plats i solsystemet. Rekonstruktioner visar att jordens medeltemperatur i detta naturliga förlopp de senaste 1000 åren fallit med ca 0,03 C per 100 år eller 0,015 per 50.<br /><br />Detta att ställa mot vad vi från kända dataserier vet om de senaste 50 åren dvs ca 0,8 C. Men man kan också för att storleksvärdera vad som pågår välja att ställa ca 0,03 per 100 år naturligt mot ca 1 C per 100 år under påverkan.<br />LBtnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-44860394777031944732020-02-04T21:34:03.840+01:002020-02-04T21:34:03.840+01:00Detta att 25% eller 40% (beroende på utsläppsmängd...Detta att 25% eller 40% (beroende på utsläppsmängd) skulle stanna i atmosfären känns kontraintuitivt med tanke på att havet har 50 ggr större kapacitet. Ett sätt att ändå försöka tro det är att när temperaturen ökar så vägrar havet att ta emot den mängd som det skulle "svälja" om temperaturen ej hade ändrats.<br />Men det betyder väl att siffrorna 25 och 40 beror på vilken temperaturökning som äger rum, d.v.s. vilken klimatkänslighet som gäller. M.a.o. bör en stor osäkerhet råda och (dessvärre) som vanligt redovisas sällan osäkerheter så bra.<br />Sen när jag studerade figuren på sidan 62 och såg de märkligt små siffrorna för flöden ner i djuphavet så föll det faktiskt ner en polett. En så väldigt långsam blandning mellan yt- och djuphav måste nog bero på att en väldigt liten del av djuphavets vatten omsätts per år och då är väl flödet ner ovanför Island den största bidragsgivaren? Men denna tidskonstant på flera sekler känns ändå osäker.... det är väl många processer, som är sammanflätade.<br />Så jag avrundar mitt deltagande här den här gången med att säga att klimatkänsligheten är kanske då den dominerande osäkerhetsfaktorn.(delvis därför att den enligt ovan även påverkar mängden CO2 som sväljs av djuphavet) Men där får man det intrycket att hela det politiska etablissemanget utgår från en ganska hög sådan medan jag sätter min tilltro till Curry & Lewis 2018. Fast den är också osäker.<br />Tack för intressanta synpunkter!!!Rolf Mellberghttps://www.blogger.com/profile/14868713105679734417noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-76374412224229206842020-02-04T19:07:35.906+01:002020-02-04T19:07:35.906+01:00Mats och Rolf,
Med den snabba ökning av koldioxid...Mats och Rolf,<br /><br />Med den snabba ökning av koldioxidhalten i atmosfären jämfört med den lilla temperaturökningen av ca 0,5 C vi haft de senaste 50 åren, är vi långt ifrån jämvikt mellan atmosfär och hav. Koldioxidhalten i atmosfären är hyfsat lika kring hela klotet och därför finns den största drivtryckskillnaden för inlösning kring polerna där haven är kalla, och dessutom omblandningen stor, speciellt kring Antarktis. Numera är ju också en större yta än tidigare isfri för inlösning av gas i Arktis, särskilt på sommaren. Det nedkylda vattnet vid polerna sjunker neråt och bildar syre- och koldioxidrikt djupvatten, Det finns i alla oceaner under 500-1000 m djup och håller en temperatur av 1 C till 4 C. Eftersom kallt djupvatten dominerar haven borde utbytet mellan kallt koldioxidrikt djupvatten och varmare ytvatten i medel vara relativt långsamt. Därav sluter jag att det tar lång tid för haven att komma i koldioxidbalans med atmosfären särskilt om vi fortsätter att elda, som Mats skriver. Jag vågar emellertid inte gissa hur lång tid det tar, men finner ingen anledning att betvivla vad experterna på kolcykeln har beräknat.<br />Lars-Eric Bjerkehttps://www.blogger.com/profile/12632949799117185675noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-77278398090401037702020-02-03T22:44:47.468+01:002020-02-03T22:44:47.468+01:00Rolf, jag är inte någon expert utan återger bara v...Rolf, jag är inte någon expert utan återger bara vad man kan inhämta från litteraturen. "Några sekel" kommer från Archer. En stort antal forskare har ägnat stor möda under många år åt att försöka bringa klarhet i kolcykeln. De har givetvis inte missat temperaturens betydelse. Rimligen är det havets yttemperaturen som är viktigast vad gäller utbytet med luften. Yttemperaturen varierar säkert med solinstrålningen, men påverkas kanske i högre grad av havsströmmarnas variationer. Du frågar om 50 år kunde vara en tänkbar tid för koldioxiden att komma i något stationärt tillstånd. Jag tror att det är alldeles för kort tid. Men jag är ingen expert; en klar och läsvärd sammanfattning av saken ges i konjunkturrådets klimatrapport:<br />https://www.sns.se/aktuellt/konjunkturradets-rapport-2020-svensk-politik-for-globalt-klimat/<br />Där står bl.a.(kapitel 2 sid 65):<br />Om mängden utsläppt koldioxid är i linje med till exempel ipcc:s scenarier för att den globala medeltemperaturen inte ska stiga mer än 1,5 eller 2 grader, blir ungefär en fjärdedel kvar i atmosfären under tusentals år. Om utsläppen skulle bli mycket större ökar denna andel. Om exempelvis de totala ackumulerade utsläppen är 2 000 GtC, blir troligen mer än 40 procent kvar i atmosfären. Fram till i dag är de ackumulerade utsläppen knappt 600 GtC, varav närmare hälften har släppts ut de senaste 30 åren.Mats Almgrenhttps://www.blogger.com/profile/13653541643148883764noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-79815504677734348572020-02-02T17:18:56.691+01:002020-02-02T17:18:56.691+01:00Nu har jag läst delar av rapporten du Lars-Erik pe...Nu har jag läst delar av rapporten du Lars-Erik pekade på och från sidan 65 klipper jag: <br />----------<br /> Om mängden<br />utsläppt koldioxid är i linje med till exempel ipcc:s scenarier för att<br />den globala medeltemperaturen inte ska stiga mer än 1,5 eller 2 grader, blir ungefär en fjärdedel kvar i atmosfären under tusentals år.<br />Om utsläppen skulle bli mycket större ökar denna andel. Om exempelvis de totala ackumulerade utsläppen är 2 000 GtC, blir troligen<br />mer än 40 procent kvar i atmosfären. <br />----------------<br />Detta med att 25 resp. 40 % skulle stanna kvar extremt länge väckte mitt intresse. Om man förutsätter att vi har en hög klimatkänslighet, så att temperaturen ökar markant och att haven med tiden anpassar sig till det så kan jag förstå varför så mycket "vägras tillträde" till djuphaven. Men dessa siffror borde se klart annorlunda ut om man räknar på en lägre nivå av klimatkänsligheten, t ex ECS=1.5. Hur ser ni andra här på det?Rolf Mellberghttps://www.blogger.com/profile/14868713105679734417noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-77825829428875850052020-02-02T16:29:34.120+01:002020-02-02T16:29:34.120+01:00Mats, om någon pratar om 10-15 år för luftens CO2 ...Mats, om någon pratar om 10-15 år för luftens CO2 att gå ner i haven så kan det stämma vad gäller ythavet, men definitivt inte för djuphavet. Du anger till Christer W här bredvid att "några sekel" kan det ta för ett utsläpp att bortforslas. Varför inte t ex 50 år?<br />F.ö. Jag håller med om att ingen nettoavgasning sker idag men variation i aerosoler (Pinatubu) eller molnighet (möjligen cosmic rays?) kan ge tillfälliga temperaturvariatoioner som vid värmetoppar bromsar CO2-flödet ner i haven.<br />Sen undrar jag vilken hållfast argumentation talar emot det Roy Spencer <br />skriver här, han kan uppenbarligen inte tro att det tar flera sekler för absorbtionen:<br />https://wattsupwiththat.com/2020/02/02/will-humanity-ever-reach-2xco2-possibly-not/Rolf Mellberghttps://www.blogger.com/profile/14868713105679734417noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-8906380165416704152020-01-31T11:46:12.505+01:002020-01-31T11:46:12.505+01:00Lars-Eric, tack för hänvisningen till SNS-rapporte...Lars-Eric, tack för hänvisningen till SNS-rapporten; jag läste deras debattartikel i DN och tyckte det lät intressant, men glömde sedan bort den. Där ges i kapitel 2 en utmärkt och lättläst sammanfattning om kolcykeln och växthuseffekten. Vad gäller din fråga så är svaret vet ej! Men en reduktion av utsläppen från fossilbränning till 4 Gton C/år vore väl en utmärkt början. Kanske upptagen i sänkorna skulle minska med tiden. En annan faktor är ju utsläppen från ändrad markanvändning - skogsavverkning, och från skogsbränder. Om man ska tro på kolbudgetresonemangen - och de har en hel del som talar för sig – så skulle en fortsatt temperaturökning vara att vänta, fast i minskad takt.Mats Almgrenhttps://www.blogger.com/profile/13653541643148883764noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-78881077413206040162020-01-30T14:33:47.321+01:002020-01-30T14:33:47.321+01:00Jag såg inte detta inlägg när jag skrev svaret til...Jag såg inte detta inlägg när jag skrev svaret till Rolf M. Men att någon expert på kolcykeln skulle skriva ett uttömmande svar på din fråga är väl för mycket begärt. Men åtskilliga expert har behandlat saken i relativt lättillgänglig form, t ex Archer. Och ett kort svar ger han i den bok jag hänvisade till ovan: En portion koldioxid som släpps ut i luften, skulle efter några sekel ha fördelat sig mellan hav och luft så att 15 - 30% skulle finnas kvar i luften. Ett annat liknande expertsvar ges av Bernkurvan.Mats Almgrenhttps://www.blogger.com/profile/13653541643148883764noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-90133312250651129972020-01-30T11:56:14.521+01:002020-01-30T11:56:14.521+01:00Mats,
Vi har nu en koldioxidkoncentration i atmosf...Mats,<br />Vi har nu en koldioxidkoncentration i atmosfären av ca 410 ppm (v) och växtligheten/haven tar upp ca 4 GtonC/år. Om vi minskade utsläppen till 4 Gton/år, finns det då någon anledning att tro att koldioxidhalen i atmosfären skulle öka under överskådlig tid d.v.s. att kolsänkan mattas?<br />(Se min kommentar den 21 jan 2020 ovan.) Lars-Eric Bjerkehttps://www.blogger.com/profile/03151193682666245673noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-30573382361203375892020-01-30T10:45:04.076+01:002020-01-30T10:45:04.076+01:00Jo, det är mer än avgasning och vulkanism: fotosyn...Jo, det är mer än avgasning och vulkanism: fotosyntes, nedbrytning och lagring av organiskt material, vittring av bergarter mm. Det är komplicerat, och knappast något som går att förklara i blogginlägg. Det finns mycket skrivet om kolcykeln och dess förändringar under jordens historia. Jag kan rekommenderar Archers bok The Global Carbon Cykel från 2010 och Ruddiman: Earth's Climate Past and Future (min upplaga från 2008, det finns nog nyare). <br />Att förändringar av avgasningen (eller mer allmänt hur mycket koldioxidekvivalenter som lagras i havet) spelar roll är helt klart; det är en del av förklaringen till koldioxidvariationerna i atmosfären under istidscyklerna. Och det går också att i Keelingkurvan se en variation av koldioxidhalten som är korrelerad till El Nino/ La Nina variationerna (om det beror på havsytans temperatur eller annat är inte klart för mig). Men att å ena sidan hävda att ett överskott av koldioxid i atmosfären skulle tas upp av havet på 10-15 år, och å andra sidan påstå att den ökning av koldioxidhalten som observeras beror på avgasning från havet, framstår åtminstone för mig som absurt. Varifrån skulle all koldioxid komma? För varje gigaton koldioxid som tillkommit i luften, skulle då 50 gigaton ha tillförts havet, om resonemanget skall vara konsistent. Mats Almgrenhttps://www.blogger.com/profile/13653541643148883764noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-44048042185939310492020-01-29T23:08:28.658+01:002020-01-29T23:08:28.658+01:00Det finns exempel på att människan påverkade koldi...Det finns exempel på att människan påverkade koldioxidhalten i atmosfären även före industrialismen. En mätbar påverkan var då människorna i Syd- och Mellanamerika nästan dog ut efter att spanjorerna smittat dem med allahanda europeiska sjukdomar. Tidigare uppodlad mark växte igen och koldioxidhalten i atmosfären sjönk.<br />Vad gäller kolcykeln finns en enkel beskrivning i SNS konjunkturrådets rapport från 2020 om klimatet. De säger att om koleldningen begränsas till ca 1000 GtC (600 GtC idag) kommer ca 25 % att bli kvar i atmosfären under lång tid. Om vi däremot släpper ut 2000 GtC kommer ca 40 % att bli långvarigt kvar. Det innebär att min enkla modell från den 21 januari i kommentaren ovan kan vara hyfsat korrekt för de första 75 %’en. De är ju de som är intressanta d.v.s. jag tycker TCR är mycket intressantare än ECS. <br />https://wwwsnsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/01/konjunkturradets-rapport-2020-svensk-politik-for-globalt-klimat.pdf <br />(Sidan 61 och framåt.)Lars-Eric Bjerkehttps://www.blogger.com/profile/03151193682666245673noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-32458883924809052442020-01-29T18:58:27.522+01:002020-01-29T18:58:27.522+01:00Att utbytet mellan atmosfär och hav är av största,...Att utbytet mellan atmosfär och hav är av största, ja antagligen av avgörande betydelse för rätt bedömning av konsekvenserna av koldioxidutsläppen, verkar framgå med all önskvärd tydlighet. Däremot tycks ingen kunna/vara beredd ge en ordentlig klargörande beskrivning hur det faktiskt förhåller sig med utbytet kvantitetsmässigt och tidsmässigt. Det anförs påverkan av Revelle-faktor, flaskhalsar, sjunkande ytvatten i Nordatlanten etc etc. Någon "expert" borde väl kunna ge ett komplett försök till svar.Christer Whttps://www.blogger.com/profile/14352888730929846430noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-12729568389659781562020-01-29T12:21:55.529+01:002020-01-29T12:21:55.529+01:00Men innan industrialismen var det väl helt klart a...Men innan industrialismen var det väl helt klart att bara avgasning och vulkaner (eller något mer?) som kunde förklara CO2:s variabilitet. Att avgasning spelar en underordnad roll idag (inte form av netto-avgasning utan bara som en broms av absorbtionen) ska väl diskuteras sakligt och inte klassceras som absurt nonsens? AL Gores famösa propaganda var däremot absurd.<br /><br />Hur som helst har jag inte blivit mycket klokare på det jag främst är intreserad av:<br />Att tidskonstanterna för utbytet mellan atmosfären och ythavet (plus en stor del av biosfären) är korta är väl ingen tvekan om. Men att tidskontanten för flödet ner i djuphaven (eller andra långsamma sänkor) skulle ge hundratals års uppehållstid för CO2 som IPCC verkar hävda har jag inte funnit någon bevisning för. Man behöver inte gå så långt som Gösta Petterson men om t ex uppehållstiden skulle vara bara 50 år så får det väl en stor inverkan på vilken PPM-nivå vi kan hoppas att konvergera emot. Milankovich hinner kanske rädda jorden innan den brinner upp?<br />Om det är försiktihetsprincipen eller politiska motiv att stärka larmföreställningen eller vetenskaplig analys som står bakom påståendet hundratals år kan man verkligen undra.<br /><br />Rolf Mellberghttps://www.blogger.com/profile/14868713105679734417noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-86660221578289113322020-01-25T15:52:42.505+01:002020-01-25T15:52:42.505+01:00Lars-Eric, det är ett gott argument! Och att koldi...Lars-Eric, det är ett gott argument! Och att koldioxiden netto gått från luft till hav är ju också förenligt med att havet blivit surare. Det där påståendet att koldioxidhaltens ökning i luften skulle beror på avgasning av haven är så uppenbart absurt att det knappt är värt att bemöta.Mats Almgrenhttps://www.blogger.com/profile/13653541643148883764noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-49923640759025105012020-01-24T23:59:01.212+01:002020-01-24T23:59:01.212+01:00Johan Montelius har skrivit ett inlägg i april i å...Johan Montelius har skrivit ett inlägg i april i år på Klimatupplysningen där man ser hur stark korrelationen är mellan den årliga globala temperaturökningen och koldioxidhaltens ökning i atmosfären.<br />http://www.klimatupplysningen.se/2019/04/28/koldioxid-och-temperatur/<br /><br />Koldioxidhalten i atmosfären ökar varje år, men mer de år då temperaturen är hög. Den huvudsakliga orsaken till detta bedömer jag är att den ökande temperaturen i haven "netto" håller emot inlösningen av koldioxid i haven mer än de kallare åren eftersom drivkraften för flöde av koldioxid från atmosfär till hav kan uttryckas som skillnaden, ∆pCO2, mellan koldioxidens partialtryck i luften och dess jämviktstryck i det aktuella havsvattnet. Jämviktstrycket ökar ju (och lösligheten minskar) med ökande temperatur.Lars-Eric Bjerkehttps://www.blogger.com/profile/12632949799117185675noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-72548201015130023172020-01-24T11:31:41.495+01:002020-01-24T11:31:41.495+01:00Det där var verkligen intressant, både länken och ...Det där var verkligen intressant, både länken och din analys. Men jag läser diagrammen som så att kolsänkan var ca 1 GtC runt 1950! Skulle i.s.f. betyda att 550 ppm uppnås lite senare.<br />Om temperaturen fortsätter att stiga under det kommande decenniet tycker jag att en rimlig ambition vore att CO2-utsläppen ska "låsas fast" under minst 10 år fr.o.m. 2030 så att man "kan se" vad som då händer. (Den sänkning av utsläppen fram till 2030 - och sedan vidare - som IPCC förespråkar har jag däremot enormt svårt att tro på kommer att hända)<br /><br />F.ö. såg jag en mycket intressant sak i det fjärde diagrammet: Efter Pianatubo gick absorbtionen upp till 85% och runt El Nino lite senare ner till ca noll. Att absorbtionen är så kraftigt variable och uppenbarligen temperaturberoende säger väl en hel del. Detta ska jag memorera.Rolf Mellberghttps://www.blogger.com/profile/14868713105679734417noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-75352499178167825172020-01-22T00:01:41.444+01:002020-01-22T00:01:41.444+01:00Ett sätt att överslagsmässigt bedöma om koldioxide...Ett sätt att överslagsmässigt bedöma om koldioxiden sedan 60-talet har gått från atmosfär till hav eller tvärtom är att titta på drivkrafterna.<br />Drivkraften för flöde av koldioxid mellan atmosfär till hav kan uttryckas som skillnaden, ∆pCO2, mellan koldioxidens partialtryck i luften och dess jämviktstryck i det aktuella havsvattnet. Om det förra är störst går överföringen från luft till hav. Om det förra är mindre går överföringen från hav till luft.<br />Koldioxids löslighet vid de partialtryck vi har i atmosfären på senare tid är ca 5 ml/l vid 0 C och 3 ml/l vid 20 C. Om vi höjer temperaturen 1 C kommer lösligheten att minska med ca 0,1 ml/l eller ca 2,5 %. Om vi däremot i stället höjer koldioxidhalten i atmosfären från 310 ppm (v) till 410 ppm (v) ökar partialtrycket med 100/310 = 32 % och därmed också lösligheten med 32 %. Man ser alltså att den ökande koldioxidhalten i atmosfären lätt håller emot de små temperaturhöjningar vi haft sen 60-talet och att vi därför inte har haft någon nettotransport från haven till atmosfären. Lars-Eric Bjerkehttps://www.blogger.com/profile/12632949799117185675noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-44447786228758532182020-01-21T23:50:39.965+01:002020-01-21T23:50:39.965+01:00” Antag att dagens utsläpp fortsätter på oförändra...” Antag att dagens utsläpp fortsätter på oförändrad nivå under lång tid, mot vilken nivå kommer ppm konvergera och hur ser den kurvan ut i tiden? ”<br /><br />Sedan 50-talet har kolsänkan i haven/växtligheten varit proportionell mot koncentrationsökningen i atmosfären. Detta framgår av http://earlywarn.blogspot.com/2018/08/global-carbon-sink-holding-up-so-far.html#more . <br />Man ser i diagrammen i länken att kolsänkan i haven/växtligheten år 1950 var 0 GtC/år vid en C02 koncentration av 310 ppm (v) och är 4 GtC/år nu vid en CO2 koncentration i atmosfären av 410 ppm (v). Om detta linjära förhållande skulle fortsätta till koldioxidkoncentrationen i atmosfären når 550 ppm (v), skulle sänkan då vara 9 GtC/år, vilket är just så mycket som vi släpper ut till atmosfären idag.<br />Med ett antagande om att kolsänkan i framtiden uppträder på samma sätt som sedan 50-talet kommer CO2-koncentrationen i atmosfären alltså att öka till nivån 550 ppm (v), för att sedan vara konstant. Hur troligt det är att sänkan kommer att mattas i stället för att öka linjärt vore det intressant att få synpunkter på. Lars-Eric Bjerkehttps://www.blogger.com/profile/12632949799117185675noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-75955792505734136172020-01-20T17:48:35.890+01:002020-01-20T17:48:35.890+01:00Tack. Det är bra att de som kan håller rent bland ...Tack. Det är bra att de som kan håller rent bland trådarna.LBtnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-44265491750243193662020-01-20T11:06:35.127+01:002020-01-20T11:06:35.127+01:00Jag upptäckte till stor förvåningt att nya komment...Jag upptäckte till stor förvåningt att nya kommentarer har dykt upp i den här gamla tråden, efter sex års paus! Först en Karolina, i juni förra året, som undrade om jag hade läst Gösta Petterssons bok Falskt Alarm. Jag hade då läst en äldre version – eller åtminstone läst i den – men har nu också tittat i den nyare versionen. Det är inte något jag vill öda min tid på; större delen är en uppradning av gamla förvillarargument. Om man är road av sånt skulle man kunna pricka av dem i den lista som presenteras på Sceptical Science. Där finns 198 stycken, alla bemötta med vetenskapligt grundade argument. Jag vet inte om GP hittat något ytterligare. Kanske hans påstående, redan i kapitel två, att jorden inte har någon växthuseffekt. Att jordytan är varmare än vad som skulle gälla vid strålningsbalans tillskriver han gravitationen. Detta märkliga påstående visar sig bero på ett grandiost missförstånd. Att lufttemperaturen mnskar med ökande höjd kan man kalla en gravitationseffekt, så långt är det rätt. Men sedan påstår han att satellitmätningar visar att balanstemperaturen råder vid toppen av atmosfären, och att följaktligen jordytan är varmare. Men anledningen till att toppen av atmosfären kommer in i sammanhanget är inte satellitmätningarna, utan just det faktum att det är från den nivån som utstrålningen mot rymden sker utan hinder av växthusgaser!<br />Det som de flesta läsare, och kanske också författaren, tar för GPs viktigaste bidrag är väl hans behandling av kolcykeln. Han hör till dem som envist hävdar att antropogena utsläpp inte ligger bakom koldioxidökningen; det är utgasning från haven (flera varianter på detta tema finns in Sceptical Science lista). GP bygger sitt resonemang på sin modell för fördelningen av koldioxid mellan hav och luft. GPs kolcykelmodell behandlar en atmosfär som snabbt kommer i jämvikt med havet. Så som GP behandlar problemet förutsätts att både luften och havet var för sig omblandads mycket snabbare än de hinner komma i jämvikt med varandra. Det är uppenbarligen nonsens. Omblandningstiden för havet rör sig om 1000-tals år, och snabbare än så kan inte heller luft och hav komma i jämvikt med varandra. Mer än så behöver inte sägas om GPs modell.<br />En kommentar av Lars-Eric Bjerke14 juni 2019 15:04 uppmärksammar en artikel av en Dr Edwin Barry. Han har en liknande modell, som är om möjligt ännu mer förenklad än GPs, och lika litet värd att begrunda. Ed Barry tar också upp bombkurvan, jag tror på samma sätt som GP gjorde ursprungligen, nämligen så att han tror att det som presenteras i rådata är överskottet av C14 i atmosfären efter bombproven.<br />Man kan tycka att förvillarna borde ha gett sig för länge sedan. Men så fungerar tydligen inte vi människor. Vanföreställningar försvinner inte förrän de sista förespråkarna dött ut.<br />Mats Almgrenhttps://www.blogger.com/profile/13653541643148883764noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-28119993048311083212020-01-17T13:03:47.081+01:002020-01-17T13:03:47.081+01:00Jag kallar mig själv för en "lukewarmer"...Jag kallar mig själv för en "lukewarmer" som menar att Curry och Lewis 2018 estimat av ECS kan vara den häst jag satsar på. (d.v.s. inte långt över 1.5, vilket innebär att jag inte FÖRNEKAR IPCC:s direktiv av godtagbar hållning)<br /><br />Men så har vi den här förfärligt krångliga frågan om hur snabbt CO2 flödar ner i djuphaven. Svaret finns väl någon stans mellan Bern och Bomb, men finns inte någon pedagogisk och bra beskrivning av detta?<br />Gärna uttryckt i termerna: Antag att dagens utsläpp fortsätter på oförändrad nivå under lång tid, mot vilken nivå kommer ppm konvergera och hur ser den kurvan ut i tiden?<br /><br />Ett krux gissar jag kan vara att en sådan analys kan se olika ut om man håller sig till uppfattningen att pre-industriell nivå var stabilt runt 280 ppm, eller om man anser att den snarare varit lite mer rörlig vid eller t.o.m. ovanför 300 ppm?<br /><br />Men jag får kanske vänta på AR6?Rolf Mellberghttps://www.blogger.com/profile/14868713105679734417noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-26329873071970202012020-01-10T16:46:02.871+01:002020-01-10T16:46:02.871+01:00Christer W
Gösta Pettersson har ändrat sin "b...Christer W<br />Gösta Pettersson har ändrat sin "bombkurva" som finns återgiven i detta inlägg till en kurva som närmar sig Bernmodellen. Den nya kurvan finns i nedanstående länk.<br />http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2013/11/kolcykeln-och-bombkurvan.html<br />I en ny artikel i Elsa Widdings bok Klimatkarusellen i samma ämne använder sig inte Göta Pettersson av Bombkurvan för att visa att det inte är vår fossileldning som är huvudsaklig orsak till ökningen av koldioxidhalten i atmosfären.Lars-Eric Bjerkehttps://www.blogger.com/profile/12632949799117185675noreply@blogger.com