tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post9158278046770684091..comments2024-02-29T10:20:31.352+01:00Comments on Uppsalainitiativet: Maten och klimatetErikShttp://www.blogger.com/profile/04698899229265554348noreply@blogger.comBlogger45125tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-35081864516737346712011-04-26T12:59:14.364+02:002011-04-26T12:59:14.364+02:00Forum för miljöforskning 2011 - Tema Maten. Ordna...Forum för miljöforskning 2011 - Tema Maten. Ordnades av Formas, Mistra och Naturvårdsverket. Dokumentation finns här för den som är intresserad: http://www.trippus.se/eventus/eventus_cat.asp?EventusCat_ID=16713&Lang=swe&c=Marianne Hall (Mia) https://www.blogger.com/profile/05894872523339647228noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-20001364641768018492011-04-24T10:51:48.210+02:002011-04-24T10:51:48.210+02:00En nyanserad bild av djurhållning och köttkonsumti...En nyanserad bild av djurhållning och köttkonsumtion kan man få på: http://gardenearth.blogspot.com/2011/04/complicated-story-of-meat.htmlGunnar Rundgrenhttps://www.blogger.com/profile/11869055229248959119noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-41721390237205619232011-04-16T17:20:55.771+02:002011-04-16T17:20:55.771+02:00Flera av de påståenden om nutrition och miljöpåver...Flera av de påståenden om nutrition och miljöpåverkan Jonas gör saknar evidensgrund. De källor Jonas anger är inte i linje med respektive vetenskapsfälts mainstreamståndpunkter. Här tas några nutritionsvetenskapliga problem med Lierre Keiths bok upp:<br />http://www.theveganrd.com/2010/09/review-of-the-vegetarian-myth.htmlAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-57812805367928914752011-04-11T15:42:55.848+02:002011-04-11T15:42:55.848+02:00Jag är den förste att ställa upp på att maten vi p...Jag är den förste att ställa upp på att maten vi producerar bör vara bra hellre än dålig. Men debatten om vad som är hälsosamt och inte är rätt vildvuxen. Lektinernas effekter är mer antagna än bevisade vad jag läst, liksom mycket annat av det som brukar anföras av stenålderdietiker (påstår inte att du är en sån, men de brukar lyfta fram den här typen av argument).<br /><br />Det är givetvis intressant att diskutera (jag har lagt rätt många timmar på det, både med läkarbekanta, med dietister i släkten och med andra). Men jag håller nog med Mia om att ett klimatdebattforum som Uppsalainitisativet kanske inte är förstahandsvalet för att föra en sådan debatt.<br /><br />(Du får väl komma över till min blogg, tvarskadat.wordpress.com, där jag publicerat ett syskoninlägg till det här, så kan vi diskutera där. Kanske kan locka dit några andra intresserade också, bland annat en dietist :-) ).Kimhttp://tvarskadat.wordpress.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-76072070586811231482011-04-11T14:45:30.399+02:002011-04-11T14:45:30.399+02:00Jag brukar använda "öppet sinne" kring f...Jag brukar använda "öppet sinne" kring fakta/information som är nytt, främmanade, skrämmande, omskakande mm för läsaren. Sånt som gör att man genast förnekar och förlöjligar eftersom tanken aldrig har slagit en. <br /><br />JonasAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-65482185939601659742011-04-11T11:22:49.185+02:002011-04-11T11:22:49.185+02:00Jonas, uppmaningen att läsa något med "öppet ...Jonas, uppmaningen att läsa något med "öppet sinne" brukar ganska ofta komma i anslutning till icke evidensbaserade källor med rätt ...hmm... fantasifulla slutsatser, det var snarast därifrån smileyn kom. Jag kunde inte kolla dina källor, så jag vet inte vad där står, de kanske är alldeles utmärkt väl underbyggda.<br /><br />Kommentaren om LCHF var inte direkt riktad till dig, ber om ursäkt ifall det kunde misstolkas.Marianne Hall (Mia) https://www.blogger.com/profile/05894872523339647228noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-76855829024991732072011-04-09T00:18:08.029+02:002011-04-09T00:18:08.029+02:00Anonym 19.20
Har heller inte lagt fram böckerna s...Anonym 19.20<br /><br />Har heller inte lagt fram böckerna som forskningsrapporter utan som ögonöppnare. Författarna har i sin tur en mängd referenser vilket jag påtalade. Så även Keith, trots att jag vet att hon inte tas på allvar i många sammanhang. Mitt råd att läsa med öppet sinne (som inte togs emot bra...) gäller främst Vegomyten. Finns mycket tänkvärt i den boken trots att den är "yvig"<br /><br />/JonasAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-48838116901676274242011-04-08T19:20:07.410+02:002011-04-08T19:20:07.410+02:00Jonas: Reimers, Lindstedt och Keith är såvitt jag ...Jonas: Reimers, Lindstedt och Keith är såvitt jag vet inte forskare. Åtminstone Keith´s bok är inte ens värd att nämna i vetenskapliga sammanhang. Lindeberg och Cordain är bra, däremot.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-33948263704020553612011-04-08T14:40:54.157+02:002011-04-08T14:40:54.157+02:00Mia
LCHF-debatt är jag absolut inte ute efter. De...Mia<br /><br />LCHF-debatt är jag absolut inte ute efter. De böcker som jag refererar till har heller inget med LCHF att göra. <br /><br />Anledningen till att jag skrev en del om hälsoaspekter kring maten var att mycket av det som jordbruket producerar är ohälsosamt samtidigt som det är en katastrof för både klimat och miljö. Det överlägset värsta är enorma monokulturer av tex spannmål, majs, sockerrör, soja och ris. Men givetvis är också "industriellt" uppfött kött helt förkastligt på många sätt.<br /><br />Trevlig helg<br /><br />JonasAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-76644072300114987862011-04-08T13:54:33.759+02:002011-04-08T13:54:33.759+02:00Öppna sinnen försöker jag undvika så långt det går...Öppna sinnen försöker jag undvika så långt det går. ;-)<br /><br />Innan vi får en LCHF-debatt tror jag vi sätter streck i hälsodiskussionen här.Marianne Hall (Mia) https://www.blogger.com/profile/05894872523339647228noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-88509613206986570452011-04-08T12:51:29.348+02:002011-04-08T12:51:29.348+02:00Mia
Då jag nyss har flyttat så är det lite svårt ...Mia<br /><br />Då jag nyss har flyttat så är det lite svårt att finna exakta källor till specifika delar av det jag skriver. Väldigt mycket finns dock att läsa i följande böcker som innehåller mängder med referenser. Böcker man bör läsa med öppet sinne ;-) <br /><br />Maten och folksjukdomarna av Staffan Lindeberg<br />Naturlig föda - naturligtvis av Jenny Reimers<br />Svart Jord av Gunnar Lindstedt<br />Veggomyten - maten, rättvisan och en hållbar framtid av Lierre Keith<br /><br />samt rapporten Cereal Grains: Humanity´s Double-Edged Sword av Loren Cordain<br /><br /><br />/JonasAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-67396688076877826372011-04-08T12:29:42.811+02:002011-04-08T12:29:42.811+02:00Jonas, du får gärna komma med lite källor till din...Jonas, du får gärna komma med lite källor till dina påståenden.Marianne Hall (Mia) https://www.blogger.com/profile/05894872523339647228noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-71545725366020941852011-04-08T12:23:16.385+02:002011-04-08T12:23:16.385+02:00Ops, postade innan jag såg att du skrivit en forts...Ops, postade innan jag såg att du skrivit en fortsättning, åtminstone den där biten om gluten är inte helt okontroversiell.Marianne Hall (Mia) https://www.blogger.com/profile/05894872523339647228noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-75011566115280995502011-04-08T11:56:02.537+02:002011-04-08T11:56:02.537+02:00Fördjupning/fortsättning kring vad som sker i krop...Fördjupning/fortsättning kring vad som sker i kroppen när vi äter växtlektiner.<br /><br /><br />När maten lämnar magsäcken och går in i tarmarna ska allt protein vi har ätit ha brutits ned till aminosyror. Detta hjälper till att hindra större komponenter från att passera genom tarmvägen och in i blodomloppet. Eftersom lektiner från frön kan överleva i magsäcken kan dessa gå hela ut i tunntarmen. Lektinerna kan fästa vid tarmväggen och skada dess permiabilitet. De förändrar också tarmfloran och kan orsaka celldöd. Ulcerös kolit och Crohns syndrom är två sjukdomar som troligen hänger samman med spannmålsproteiner. Höga koncentrationer av lektiner och skadad tarmslemhinna innebär att lektiner kan ta sig igenom tarmen intakta. <br /><br />Proteinsekvensen i lektiner är nästan identisk med vävnader i människokroppen. De kan därför orsaka en enorm skada via en process som heter molekylar härmning. Immunförsvaret attackerar de främmande proteinerna och när de har lärt sig att identifiera den sekvensen som en fiende så går de vidare och attakerar de sekvenser som är liknade i människokroppen. Lektinet i veteliknar både ledbrosk och de myelinskidor som täcker våra nerver. Andra lektiner är nästan identiska med njurarnas filtreringsmekanism, cellerna i bukspottskörteln som producerar insulin, retinan och tarmarnas slemhinna. Och när de väl har aktiverat så stänger immunsystemet inte av dem. Sammanblandningen av proteiner från fröer, immunsystemet och vävnader kan då leda till en autoimmun reaktion där kroppen angriper sina egna celler.<br /><br />Epidemiologer vet att MS är vanligast i kulturer där vete och råg är baslivsmedel. Detsamma gäller reumatism. Celiaki orsakas definitivt av spannmål och de som lider av celiaki riskerar även i mycket högre grad att drabbas av andra autoimmuna sjukdomar. Dessutom är risken 30 gånger högre att drabbas av schizofreni. Ett flertal studier visar att schitsofreni förbätras om man utesluter gluten i kosten.<br /><br /><br />/JonasAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-2385910884044873432011-04-08T11:43:39.305+02:002011-04-08T11:43:39.305+02:00En annan aspekt på debatten om vilken mat vi ska ä...En annan aspekt på debatten om vilken mat vi ska äta (förutom klimat/miljö) bör vara vilken mat som håller oss friska. Alltså vad som är nyttigt att äta. En väldigt stor del av jordbrukets produktion går idag till skräpmat. Med skräpmat menar jag givetvis en massa former av sockerprodukter som är direkt hälsovådligt. Men jag menar också sånt som av många anses vara nyttigt. Den mesta av den frukt som vi äter är av typen "bara lite nyttigare än godis". Mycket vatten, lite näring och all energi i form av socker. <br /><br />Naturligt förekommande "livsmedel" är inte så ofarliga som många föreställer sig. I s.k. ätliga växter finns ett stort antal bioaktiva substanser varav många syftar till att skada den som försöker äta upp dem. Sådana substanser (xenobiotika) utgör ofta 5-10% av växters torrvikt. Högst koncentration finns i de mest vitala delarna (skott, frön, bönor och rötter). Växter säkrar alltså sin fortlevnad genom att göra sina fröer mindre attraktiva för fienden.<br /><br />Ett väl dokumenterat exempel på sådan ”kemisk krigföring” är genom växtlektiner, värmestabila glykoproteiner som anrikas i bland annat frön, bönor och jordnötter. De är resistenta mot nedbrytning av enzymer i mag/tarmkanalen, ökar tarmslemhinnans genomsläpplighet och deponeras i inre organ. Förhistoriska samlarfolk begränsade effekterna av xenobiotika bland annat genom högt intag av mindre giftiga växtdelar (frukt, bär, nötter, blad), stor variation i utbudet samt genom medvetet undvikande av de farligaste växterna. <br /><br />Människan är inte fröätare av naturen och spannmålsprodukter har vi bara ätit i ca 10 000 år (4000 år här uppe i Norden). Spannmål kan därför betraktas som artfrämmande för Homo sapiens. Om spannmål inte redan ingick i kosten skulle knappast någon komma på idén att introducera dessa för människan ”nya” livsmedel. Men vi är så vana vid att se spannmål som basfödan att vi glömmer att vi egentligen inte är fröätare.<br /><br />Eftersom den primära orsaken till diabetes typ 1, psoriasis, allergier, eksem, reuamtism, MS mm är en autoimmun reaktion så bör intresset riktas mot vad som orsakar denna reaktion. Till viss del är detta genetiskt men jag tror att den största påverkan kommer av miljön. Det intressanta är att många autoimmuna sjukdomar har ökat markant de senaste 30 åren. Det talar mot ärftlighet och för miljömässiga orsaker. Orsaken bör sökas i framför allt vår mat. Den föda som påverkar mest är fröer (spannmål, ärtor och bönor). <br /><br />Spannmål är även rika på fytinsyra vilket hindrar upptaget av mineraler. Fytinsyran binder till sig mineraler såsom kalcium, järn, zink och magnesium. På så sätt bildas svårlösliga salter, fytater, så att mineralerna i lägre grad tas upp från födan och i stället försvinner med avföringen.<br /><br />Det tredje hälsovådliga ämnet från frön är omega-6-fett som är starkt oxidativt i kroppen. Vi bör alltså undvika växtoljor som tex solrosolja och majsolja.<br /><br />Sojans effekter på hälsa och miljö är så vittgående så att det är värt en egen "uppsatts".<br /><br />Ledsen att jag kanske avvek från ämnet en aning men det är viktigt att fundera på vad/varför vi odlar även i klimatdebatten.<br /><br />Avlutningsvis vill jag säga att den vegetariska delen av jordbruket bör fokusera på grönsaker i alla dess former. Grönsaksodling är även något som de flesta människor kan ägna sig åt för husbehov. Och som vi troligen kommer att behöva göra i en fossilenergifri framtid <br /><br />http://www.newsmill.se/artikel/2008/10/29/en-miljon-svenskar-maste-bli-bonder-att-undvika-svalt<br /><br /><br />/JonasAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-28482420728750513672011-04-08T11:23:26.912+02:002011-04-08T11:23:26.912+02:00Angående klimatförändringar och matproduktion på W...Angående klimatförändringar och matproduktion på World Science:<br />http://www.world-science.net/othernews/110407_warmingMarianne Hall (Mia) https://www.blogger.com/profile/05894872523339647228noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-62794383934823700202011-04-08T09:07:09.383+02:002011-04-08T09:07:09.383+02:00En av de senaste sammanställningarna över biobräns...En av de senaste sammanställningarna över biobränslen...<br />http://www.scribd.com/doc/51290777/Ska-jag-tanka-etanol-Fores-studie-2011-1Magnushttps://www.blogger.com/profile/01617272924116099306noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-35533476039929958822011-04-08T08:57:05.104+02:002011-04-08T08:57:05.104+02:00Gunnar Rundgren, när det gäller höga matpriser etc...Gunnar Rundgren, när det gäller höga matpriser etc så var resonemanget kopplat till invändningarna som brukar höras mot biobränslen, och att odlingen av biobränslen driver upp matpriserna. Höga matpriser kan vara bra för fattiga bönder (men det är inte självklart, se Azars resonemang i biobränsleartikeln), men de är inte bra för fattiga i städer. Tanken var dessutom inte att vi skulle odla mindre ytor (däremot bör vi inte odla upp större ytor så långt det går att undvika eftersom vi behöver andra ekosystemtjänster), utan se till att vi odlar det som är mest effektivt och ger minst klimat- och miljöpåverkan. Vidare kan man tänka sig att höga energipriser gör det mer lönsamt att odla biobränslen* och då ökar trycket på den tillgängliga markytan och vi kan effektivisera matproduktionen utan att priserna går ner (om man nu menar att detta är en viktig faktor).<br /><br />Dessutom så gäller fortfarande att det sätt som köttproduktionen sker på *idag* är kopplat till stora utsläpp av växthusgaser, och situationen för de fattiga bönderna och matproduktionen på låga breddgrader kommer inte direkt att bli bättre om vi inte kan bromsa klimatförändringarna. Härur kan man eventuellt komma till slutsatsen att kött är alldeles för billigt, eftersom vi inte betalar miljö- och klimatkostnaderna som dagens produktionssätt innebär, idag och imorgon. Det är något man i så fall skulle kunna tänkas reglera med koldioxidskatt eller andra ekonomiska styrmedel.<br /><br /><br />*För att stämma i bäcken finns det de som menar att EROI för biobränslen är så lågt att vi inte ska använda det överhuvudtaget, men det är en annan diskussion.Marianne Hall (Mia) https://www.blogger.com/profile/05894872523339647228noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-26870705980918653862011-04-08T08:35:15.836+02:002011-04-08T08:35:15.836+02:00Gunnar Rundgren och Jonas. Det har inte gått fram ...Gunnar Rundgren och Jonas. Det har inte gått fram tydligt nog i bloggposten att vi inte argumenterar mot köttproduktionom den sker på ett hållbart sätt, och att naturbete är ett sådant sätt. (Slutklämmen Välj kött från djur som gått ute kunde ha byggts under med bättre argument i posten).Marianne Hall (Mia) https://www.blogger.com/profile/05894872523339647228noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-42146802471090856312011-04-07T23:54:32.747+02:002011-04-07T23:54:32.747+02:00Tramsartikel som helt har tappat fokus. Kött är in...Tramsartikel som helt har tappat fokus. Kött är inte fel utan det är sättet som det moderna jordbruket föder upp djur som är fel.<br /><br />Forskare och miljövetare säger att köttkonsumtion är ett stort problem för miljön. Så enkelt är det inte riktigt. Det beror väldigt mycket på hur det kött man äter är producerat. Tyvärr är större delen av det kött som produceras idag uppfött på kraftfoder. Nötkreatur är idisslare och ska äta gräs, inte kraftfoder. Till skillnad från oss så sker kornas matsmältning med hjälp av bakterier i en syrefattig miljö. När kor matas med kraftfoder fungerar inte idislingen och vommens ph sjunker. Den sura miljön ställer till en massa problem i kon och den kan då få ett flertal olika sjukdomar. För att hålla korna friska matas de i vissa länder med antibiotika genom maten i förebyggande syfte!<br /><br />Att dagens köttproduktion är dålig för miljön beror på att man föder upp djuren på kraftfoder och inte låter djuren beta gräs. Det är alltså den storskaliga spannmålsindustrin som är boven i dramat. En ko rapar ca 5 kg metan i månaden. På ett år blir det 60 kg. Eftersom metan är ca 20 gånger kraftigare än koldioxid så kan man säga att det motsvarar 1,2 ton koldioxid. Man brukar räkna med två kor per hektar men eftersom de ska ha mat på vintern också blir det en ko per hektar. Den senaste forskningen från bland annat FAO och EU visar att ängsmark binder 4 ton koldioxid per hektar och år. Ängsmark med betesdjur sänker på så sätt atmosfärens koldioxidhalt med ca 2,8 ton per hektar och år. Och då får man tänka på att korna betar på ängs- och skogsmark som vi ändå inte lämpar sig att odla på. <br /><br />Jordbruk har i alla tider utarmat matjordarna. Stora åkrar med öppen jord riskerar minskade matjordslager p.g.a. vindar och erosion. Det här har vi sett i historisk bördiga områden som t.ex. norra Afrika och landet mellan Eufrat och Tigris. När amerikanarna plöjde upp hela prärien medförde det att stora delar av den bördiga matjorden blåste bort och idag finns endast en bråkdel kvar. Utan matjord har vi ingen möjlighet att producera vegetabilisk mat. <br /><br />Det moderna jordbruket utarmar också jordarna på näringsämnen. För att storskaligt jordbruk ska fungera krävs mängder med konstgödning som framställs med hjälp av naturgas och fossil fosfor. Idag odlar man också på mark som inte lämpar sig för storskalig odling utan kräver konstbevattning som ger stora miljöproblem. Aralsjön var tidigare en av världens största sjöar. På grund av att man konstbevattnade åkrarna runt Kazakstan och Uzbekistan återstår endast en bråkdel av sjön. Dessutom gör det ständiga plöjandet att enorma mängder koldioxid läcker ut från marken. Hur ska vi kunna fortsätta så här nu när vi har passerat "peak oil" och tillgången på billig fossil energi kommer att minska för varje år?<br /><br />Vegetarianer säger att vi ska äta mer spannmål och mindre kött för att spannmål är längre ner i näringskedjan. Men om djuren betar gräs gör de om gräset vi inte kan ta till oss till nyttigt kött. Människor och idisslare konkurrerar inte om samma mat. <br /><br />En väldigt viktig dela i framtidens jordbruk är djuren. Djur som är naturligt uppfödda på artegen föda. Att tex idisslare äter gräs och löv och inte kraftfoder. Då får vi nyttigare kött, friskare djur, energieffektivare matproduktion, bättre klimat, näringsrikare jordar, större matjordslager, ökad biologisk mångfald och en levande landsbygd.<br /><br />/JonasAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-79736345603667178222011-04-07T23:34:45.943+02:002011-04-07T23:34:45.943+02:00Slutligen en bra och balanserad vetenskaplig artik...Slutligen en bra och balanserad vetenskaplig artikel om djurhållningen: <br />http://zerocarbonfarm.com/document%20library/research/Dec%202009,%20ScienceDirect,%20Livestock,%20livelihoods%20and%20the%20environment,%20understanding%20the%20tradeoffs.pdf<br /> <br />"In smallholder crop–livestock and agro-pastoral and pastoral livestock systems, livestock are one of a limited number of broadbased options to increase incomes and sustain the livelihoods of people who have a limited environmental footprint. GHG emissions fromlivestock and their impacts are relatively modest when compared with the contribution that livestock make to the livelihoods of hundreds of millions of poor people" God nattGunnar Rundgrenhttps://www.blogger.com/profile/11869055229248959119noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-65354030505026950832011-04-07T23:00:11.584+02:002011-04-07T23:00:11.584+02:00en annan länk som belyser att väl anpassad djurhål...en annan länk som belyser att väl anpassad djurhållning inte alls är klimatskadligt. <br /><br />http://solveclimatenews.com/news/20100607/carbon-friendly-beef-look-africa-experts-sayGunnar Rundgrenhttps://www.blogger.com/profile/11869055229248959119noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-15821627169804259842011-04-07T22:52:35.921+02:002011-04-07T22:52:35.921+02:00"Mia sa: Gunnar Rundgren - Det är sant som du..."Mia sa: Gunnar Rundgren - Det är sant som du skriver om att man inte kan odla grödor på allbetesmark, absolut. Det problemet som vi ville peka på är ytorna där man odlar soja etc till foder istället för att äta själva. "<br /><br />Visst är det så, Men era resonemang är så extremt teoretiska, och tar inte hänsyn till de ekonomiska förhålllanden som bönder lever i. Den miljard som svälter kommer inte få ett dugg mer mat för att man INTE odlar soja till djuren. Och att tro att LÅGA priser kommer skapa MER livsmedel i världen är att helt bortse från de ekonomiska realiteter som bönder jobbar under. Det är HÖGRE priser som behövs för att få större produktion. Jag vet att det låter cyniskt, men skjut inte budbäraren....Svälten i världen har inte ett dugg med djurhållningen att göra. Lika lite som franska vinodlare eller zambiska tobaksoldare - eller svenska växthusodlare kan skyllas för svält trots att deras produktion är helt inneffektiv. Vad gäller klimatet så spelar visst djurhållingen en roll, men inte alls så stor, vilket mitt inlägg ovan visar klart. Problmet är att man blandar in en etisk diskussion i det här. vilket syns på många inlägg. Om man inte vill döda djur så är det en sak, men det har inget med världssvälten att göra, och väldigt lite med klimatet att göra. Svenska mulljordar som det oldas potatis och morötter på eller tailändska risodlingar är minst lika klimatskadliga som svensk nötkött. Vad gäller naturbetesmarkernas kolbindning se tex ”Oväntat stora mängder kol binds i naturbetesmark”, Svenska Dagbladet 28<br />augusti 2008.Gunnar Rundgrenhttps://www.blogger.com/profile/11869055229248959119noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-485124780140834272011-04-07T16:53:16.241+02:002011-04-07T16:53:16.241+02:00Hej Mia,
Jag vet att Alan Savory har hållit på en ...Hej Mia,<br />Jag vet att Alan Savory har hållit på en hel del med effektiva betessystem som också skall regenerera skadade marker i tredje världen. Googla på Savory institute eller kolla på holisticmanagement.org<br /><br />PalleAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-34879476727450946862011-04-07T15:46:11.784+02:002011-04-07T15:46:11.784+02:00Palle, tack för länken. Om du skulle hitta ursprun...Palle, tack för länken. Om du skulle hitta ursprungskällan är jag mycket intresserad, posta gärna, eller maila.<br /><br />Det vore ju extremt trevligt om det är möjligt att sköta betet så att det blir en kolsänka. Det verkar krävas en hel del insatser dock... "Genom att förbättra förvaltningen och bevara andelen organiskt material i marken kan jorderosion och förlusterna från bränder och överbetning minska. På så sätt kan upp till en miljard ton kol per år bindas. Men för att få detta till stånd krävs kraftfulla och samordnade global insatser och en lämplig finansiering."Marianne Hall (Mia) https://www.blogger.com/profile/05894872523339647228noreply@blogger.com