tag:blogger.com,1999:blog-2706788751331585012024-03-13T05:22:35.712+01:00UppsalainitiativetTar klimatvetenskapen på allvarErikShttp://www.blogger.com/profile/04698899229265554348noreply@blogger.comBlogger964125tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-91107414927714867942019-11-04T18:33:00.000+01:002019-11-04T18:33:57.918+01:00Hur klimatanpassar vi Sverige?<br />
<div class="MsoNormal">
IPCC:s <a href="https://www.ipcc.ch/srocc/home/" target="_blank">senaste rapport</a> skruvade upp behovet av klimatanpassning
rejält genom att höja sin projektion för havsnivåhöjning för en värld med fortsatt
höga utsläpp av koldioxid (RCP 8.5). Detta kommer förmodligen inte som någon överraskning
för de som försökt följa forskningen inom området men är inte desto mindre
viktigt ändå eftersom många av våra beslutsprocesser förlitar sig på mer eller
mindre helt på IPCC:s rapporter.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Mer precist skruvade man upp sin <a href="https://wg1.ipcc.ch/AR6/documents/AR5_Uncertainty_Guidance_Note.pdf" target="_blank">likely (troliga)</a> gräns för
havsnivåhöjning från 0.98 m till 1.10 m för RCP 8.5 det vill säga man ger det
endast 17 procents chans att havsnivån kommer stiga mer än 1.10 m. Hur mycket
högre havsnivån kan tänkas stiga till 2100 är svårt att beskriva då dagens
modeller inte klarar av att hantera alla osäkerheter. IPCC skriver också att en
havsnivåhöjning av två meter inte kan uteslutas. <a href="http://www.realclimate.org/index.php/archives/2013/10/sea-level-in-the-5th-ipcc-report/" target="_blank">I IPCC:s föregående rapport</a>
hette det att flera tiondels meters höjning över 0.98 m inte kan uteslutas och
beror främst på hur isen vid Antarktis is beter sig. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>(I <a href="https://sites.google.com/site/dewilebars/sea-level-monthly-review/september-2019" target="_blank">denna länk</a> beskrivs en del av problematiken
med dagens modeller för den intresserade. Värt att fundera över är hur mycket man
ska lita på modeller som man vet inte klarar av att simulera alla bidrag till
havsnivåhöjning och hur mycket man då istället bör använda sig av enklare
metoder och modeller.) <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
</div>
<div class="MsoNormal">
Efter IPCC:s senaste rapport gjorde jag en snabb genomgång för
att försöka se hur vi hanterar denna problematik i Sverige. Vilken osäkerhet
förhåller vi oss till när vi planerar våra samhällen och hur väl stämmer risken
vi är villig att ta för dagens egendom vid planering överens med den risk vi är
villig att för framtida generationer? Ett bra tecken var i alla fall att
samtliga kommuner verkar vara medvetna om att mer arbete behöver göras inom
detta område, också de om ligger i framkant.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Efter en del sökande på nätet, bland annat genom att titta
på listan över <a href="https://www.ivl.se/download/18.21c9e44015c64dbb1b4159/1496844140532/Klimatanpassning%202017.pdf" target="_blank">”Sveriges bäst klimatanpassade städer”</a> var <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/byggande--lantmateri-och-planarbete/kommunens-planarbete/oversiktlig-planering/fordjupningar-och-tillagg/oversvamningsrisker---tematisk-tillagg-till-oversiktsplanen/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziTYzcDQy9TAy9DQwDTQwCHZ1M3XxdHY2cXcz0wwkpiAJKG-AAjgb6BbmhigAlbwJE/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/" target="_blank">Göteborgs arbete</a> det
som kändes bäst genomarbetat. Göteborg har valt att använda sig av RCP 8.5 ”för
att vara på säkra sidan och ha beredskap för fortsatta havsnivåhöjningen som
förutspås…” och i allt jag kan hitta verkar man utgå ifrån att havsnivån kan
stiga upp till en meter. Göteborg hänvisar också till SMHI vars beräkningar
också verkar utarbetat på samma sätt. När jag läser texten känns det som man känt
sig säker med att om man planerar för 1 m havsnivåhöjning så har man planerat
med luft, det vill säga att det verkar som man inte riktigt tror det ska
inträffa. Jag får samma känsla för alla kommuner jag går igenom, men ofta
skrivs det inte ut varför man faktiskt utgår från olika siffror vilket gör
analysen svår. Jag hittar i alla fall inga som verkar överväga nivåer på över
1m 2100 (Malmö, Helsingborg, Stockholm m.fl.). <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I rapporterna hänvisas det ofta till SMHI därför gick jag
också igenom vad som skrivs där runt klimatanpassning och tyvärr tror jag att
stor del av kommunernas förvirring kring högsta nya nivå på havsvattenytan 2100
kommer härifrån. <a href="https://www.smhi.se/publikationer/framtida-havsnivaer-i-sverige-1.129874" target="_blank">SMHI tar visserligen i sin rapport upp</a> delar av de osäkerheter
IPCC beskriver kring framtida havsnivåhöjning. Man nämner i en av de inledande
delarna att det är IPCC:s likely spann som sträcker sig till 0.98 m det vill
säga att IPCC skriver att det kan vara 17 procents chans att havsnivåhöjningen
kan vara större än 0.98 m. Men största delen av rapporten är den osäkerheten
nästan inte alls beskriven. Istället anger man 0.98 m som ett värde vid 95:e
percentilen utan närmare förklaring till varför man valt att redovisa just det
värdet istället för att ta med hela den osäkerhet IPCC beskriver. Man har alltså frångått IPCC:s beskrivning av osäkerheterna med den
nivån. Kanske det tydligaste exemplet hur detta blir fel i SMHI:s rapport är
när man skriver att <i>havets medelnivå kan stiga med upp till en meter vid
seklets slut utifrån IPCC:s projektioner. </i><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:PR_and_NCE.gif#/media/File:PR_and_NCE.gif"><img alt="PR and NCE.gif" height="308" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/5c/PR_and_NCE.gif" width="640" /></a><br />
By <a class="extiw" href="https://en.wikipedia.org/wiki/User:Chris53516" title="wikipedia:User:Chris53516">Chris53516</a> at <a class="extiw" href="https://en.wikipedia.org/wiki/" title="wikipedia:">English Wikipedia</a> - Originally created by <a class="extiw" href="https://en.wikipedia.org/wiki/User:Jeremykemp" title="en:User:Jeremykemp">User:Jeremykemp</a>. Edited by <a class="extiw" href="https://en.wikipedia.org/wiki/User:Chris53516" title="en:User:Chris53516">User:Chris53516</a>, Public Domain, <a href="https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=58891646">Link</a></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Så här skrev IPCC i den gamla rapporten som låg till grund
för SMHI:s rapport:<o:p></o:p></div>
<blockquote class="tr_bq">
<span style="color: black; font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Global Mean Sea Level Rise Projections It is
very likely that the rate of global mean sea level rise during the 21st century
will exceed the rate observed during 1971– 2010 for all Representative
Concentration Pathway (RCP) scenarios due to increases in ocean warming and
loss of mass from glaciers and ice sheets. Projections of sea level rise are
larger than in the AR4, primarily because of improved modeling of land-ice
contributions. For the period 2081–2100, compared to 1986–2005, global mean sea
level rise is likely (medium confidence) to be in the 5 to 95% range of projections
from processbased models, which give 0.26 to 0.55 m for RCP2.6, 0.32 to 0.63 m
for RCP4.5, 0.33 to 0.63 m for RCP6.0, and 0.45 to 0.82 m for RCP8.5. For
RCP8.5, the rise by 2100 is 0.52 to 0.98 m with a rate during 2081–2100 of 8 to
16 mm yr–1. We have considered the evidence for higher projections and have
concluded that there is currently insufficient evidence to evaluate the
probability of specific levels above the assessed likely range. Based on
current understanding, only the collapse of marine-based sectors of the
Antarctic ice sheet, if initiated, could cause global mean sea level to rise
substantially above the likely range during the 21st century. This potential
additional contribution cannot be precisely quantified but there is medium confidence
that it would not exceed several tenths of a meter of sea level rise during the
21st century. </span></blockquote>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det var alltså redan då tydligt att det inte fans någon övre
gräns vid 1 m för havsnivåhöjningen till 2100. Och nu nämner alltså IPCC att
det inte kan uteslutas att havsnivåhöjningen blir 2 m till 2100, det ska bli
intressant att se hur detta hanteras.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/3/2019/09/SROCC_SPM1_Final_2481x.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="800" data-original-width="619" height="640" src="https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/3/2019/09/SROCC_SPM1_Final_2481x.jpg" width="492" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jag gjorde också ett försök att se om olika
klimatförändringseffekter har hanterats lika, till exempel havsnivåhöjning, förändrad
nederbörd och översvämning vid inlandsvatten. Detta är så klart inte helt
enkelt då de olika olyckorna har olika effekt på bebyggda områden. Till exempel
beskriver Göteborg översvämning från hav som kortvarigare än översvämning från
skyfall och vattendrag. Jag hittar bara en djupare analys kring vilka
risker man är villig att ta för olika översvämningsscenarier för de olika
översvämningstyperna hos kommunerna (Göteborg igen). Göteborg tar följande hänsyn (bild nedan):<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXYGFq2M52H-zMh0FRuZhUluM5QKhjcYIA2BGcPtpHFnD8aVhNKlB5atjHesUUmdQZ3WukXd4KCJ-lUjBYNXIuYXkXcNJB9vRo2VVDcyWj-SYskjgzbxNKfPQ9aRybod14IZPhCGGW_t0/s1600/gtb.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="519" data-original-width="716" height="460" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXYGFq2M52H-zMh0FRuZhUluM5QKhjcYIA2BGcPtpHFnD8aVhNKlB5atjHesUUmdQZ3WukXd4KCJ-lUjBYNXIuYXkXcNJB9vRo2VVDcyWj-SYskjgzbxNKfPQ9aRybod14IZPhCGGW_t0/s640/gtb.png" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="MsoNormal">
<o:p><br /></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
För havsnivåer verkar man alltså bara lägga på 0,5 m för
klimatanpassning men samtidigt är man tydliga med att man behöver utveckla nya planeringsnivåer
dock gör man en viktig skillnad för samhällsviktig infrastruktur där man lägger
till 1 m. Eftersom det finns fler osäkerheter än förändrat klimat är det svårt
att gissa hur tungt klimatbiten vägts in men man kan väl i alla fall säga att man
här täcker in IPCC:s 17 procent nivå för samhällsviktig infrastruktur.
Klimatfaktorn läggs på en 100 års händelse alltså en händelse med <a href="https://www.smhi.se/kunskapsbanken/aterkomsttider-1.89085" target="_blank">100 års återkomsttid</a>.)<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<table cellpadding="1" style="background-color: white; border-collapse: collapse; border-spacing: 0px; border: 0px; color: black; display: block; font-family: "Noto Sans", sans-serif; font-size: 16px; margin: 1.4em 0px 15px; outline: 0px; overflow-x: auto; padding: 0px; vertical-align: baseline; width: 542.078px;"><thead style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; font-weight: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<tr style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; font-weight: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><th class="col" colspan="1" rowspan="1" scope="col" style="background-color: #efefef; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-image: initial; border-left: 0px; border-right: none; border-top: 0px; font-family: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; text-align: left; vertical-align: bottom; width: 55px;"><div style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin-bottom: 0.625em; margin-top: 0.625em; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-weight: normal;"><span style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Åter</span><span style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">-<br />komst </span><span style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">tid (år)</span></span></div>
</th><th class="col" colspan="1" rowspan="1" scope="col" style="background-color: #efefef; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-image: initial; border-left: 0px; border-right: none; border-top: 0px; font-family: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; text-align: left; vertical-align: bottom; width: 97px;"><div style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin-bottom: 0.625em; margin-top: 0.625em; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; font-weight: normal; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Sannolikhet under 2 år (%)</span></div>
</th><th class="col" colspan="1" rowspan="1" scope="col" style="background-color: #efefef; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-image: initial; border-left: 0px; border-right: none; border-top: 0px; font-family: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; text-align: left; vertical-align: bottom; width: 97px;"><div style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin-bottom: 0.625em; margin-top: 0.625em; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; font-weight: normal; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Sannolikhet under 10 år (%)</span></div>
</th><th class="col" colspan="1" rowspan="1" scope="col" style="background-color: #efefef; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-image: initial; border-left: 0px; border-right: none; border-top: 0px; font-family: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; text-align: left; vertical-align: bottom; width: 97px;"><div style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin-bottom: 0.625em; margin-top: 0.625em; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; font-weight: normal; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Sannolikhet under 50 år (%)</span></div>
</th><th class="col" colspan="1" rowspan="1" scope="col" style="background-color: #efefef; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-image: initial; border-left: 0px; border-right: none; border-top: 0px; font-family: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; text-align: left; vertical-align: bottom; width: 97px;"><div style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin-bottom: 0.625em; margin-top: 0.625em; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; font-weight: normal; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Sannolikhet under 100 år (%)</span></div>
</th></tr>
</thead><tbody style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; font-weight: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<tr style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; font-weight: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><td class="oddrow" colspan="1" rowspan="1" style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 55px;">2</td><td class="oddrow" colspan="1" rowspan="1" style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 97px;">75 </td><td class="oddrow" colspan="1" rowspan="1" style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 97px;">100</td><td class="oddrow" colspan="1" rowspan="1" style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 97px;">100</td><td class="oddrow" colspan="1" rowspan="1" style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 97px;">100</td></tr>
<tr style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; font-weight: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><td colspan="1" rowspan="1" style="background-color: #efefef; border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 55px;">10</td><td colspan="1" rowspan="1" style="background-color: #efefef; border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 97px;">19</td><td colspan="1" rowspan="1" style="background-color: #efefef; border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 97px;">65</td><td colspan="1" rowspan="1" style="background-color: #efefef; border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 97px;">99</td><td colspan="1" rowspan="1" style="background-color: #efefef; border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 97px;">100</td></tr>
<tr style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; font-weight: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><td class="oddrow" colspan="1" rowspan="1" style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 55px;">50</td><td class="oddrow" colspan="1" rowspan="1" style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 97px;"> 4</td><td class="oddrow" colspan="1" rowspan="1" style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 97px;">18</td><td class="oddrow" colspan="1" rowspan="1" style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 97px;">64</td><td class="oddrow" colspan="1" rowspan="1" style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 97px;">87</td></tr>
<tr style="border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; font-weight: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><td colspan="1" rowspan="1" style="background-color: #efefef; border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 55px;">100</td><td colspan="1" rowspan="1" style="background-color: #efefef; border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 97px;"> 2</td><td colspan="1" rowspan="1" style="background-color: #efefef; border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 97px;">10</td><td colspan="1" rowspan="1" style="background-color: #efefef; border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 97px;">39</td><td colspan="1" rowspan="1" style="background-color: #efefef; border: 0px; font-family: inherit; font-style: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 10px; vertical-align: baseline; width: 97px;">63</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
För nederbörd utgår man från ett regn med 100 års
återkomsttid här lägger man på 20 procent i klimatfaktor. En snabb avstämning
mot <a href="https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/lansanalyser/vastra-gotaland/annual-avg-precipitation" target="_blank">SMHI:s bedömning av framtida nederbörd</a> antyder att årsmedelnederbörden kan
komma att öka med ca 20 procent. Detta betyder i så fall att man för skyfall
inte tar höjd för någon osäkerhet i projektionerna utan bara går på medelvärdet.
(sen kanske man också bör påpeka att det är än mer avancerat än så eftersom
förändringarna ser olika ut över året och att även intensiteten i skyfall
förväntas öka med höjd temperatur.)<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
För vattendrag har man utgått från ett 200 års flöde och MSB:s
beräkningar som brukar ta hänsyn till 75 percentilen det vill säga man har i
modellberäkningarna försökt att endast tillåta 25 procent risk för värre
situation. Här har man alltså dels tagit hänsyn till händelser som inträffar
mindre ofta (200 års flöde) och dels försökt ta mer hänsyn till osäkerheterna i
modellen än vad man gör vid skyfallsproblematik. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Generellt kan jag inte säga att jag stött på kommuner som
gjort ett bättre eller med rationellt arbete än Göteborg men det är mycket möjligt
att jag missat något via denna nätbaserade snabba undersökning. Jag har dock
försökt titta på så mycket som möjligt. Men jag hittar ingen som varit konsekvent i risknivåerna för olika typer av översvämningar.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Vilka risker är vi villiga att ta för kommande generationer
och vilka risker tar vi idag när vi planerar och bygger infrastruktur?</b> Som vi
kan se är det vanligt att planera utifrån 100 eller 200 års återkomsttider (ibland
även längre återkomsttider än så). Om man planerar för att kunna hantera
händelser med 100 års återkomsttid finns det alltså det givna året en procents
chans att man inte kan hantera händelsen. Det innebär också att sett över en
längre tidsperiod ökar risken att man får en händelse man inte kan hantera. (se tabellen ovan)</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Hur ska man då kunna jämföra denna typ av risk (acceptabel återkomsttid) med en
osäkerhet i projektion 2100? Om någon har ett bra tips så skriv det gärna i
kommentarerna. Men rent generellt känns det som att om man gjort en tidigare
värdering att det är en acceptabel risk att planera för en återkomsttid på 100
år så bör man givet ett förändrat klimat försöka hålla samma risknivå. Hur gör
man då detta på ett bra sätt? </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJHe4h-i7pyOxyfy_nEHGJCr-9ac6IotW6wGWYBc3WRXEeIneHT1cFdtgEq2EVg_gmf964o1IE972HS7zujwGT_mVA0L8t-QYj5zlEaSyzizp1Gc8ojb_5BpuUCtWMBYxlmvApMYL6E7Y/s1600/ipcc.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="542" data-original-width="746" height="464" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJHe4h-i7pyOxyfy_nEHGJCr-9ac6IotW6wGWYBc3WRXEeIneHT1cFdtgEq2EVg_gmf964o1IE972HS7zujwGT_mVA0L8t-QYj5zlEaSyzizp1Gc8ojb_5BpuUCtWMBYxlmvApMYL6E7Y/s640/ipcc.png" width="640" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jag antar att ett sätt vore att ta hänsyn till
med vilken takt ökade temperaturen till exempel höjer havsnivån och utifrån detta räkna
på risken för varje enskilt år. Sedan får man räkna fram vilken nivå man
behöver anpassa sig till i nytt klimat för att behålla samma risknivå som vid
100 års återkomst tid. Detta skulle betyda att man i början av perioden har
liten risk men att man i slutet av perioden riskerar att det oönskade fenomenet
sker relativt ofta. Dessutom riskerar man att vid slutet av perioden ha byggt
en stadsdel som efter uppbyggnad är mycket svår att i efterhand kunna anpassa till det klimat som råder i framtiden. För det är något som genomgående nämns i
rapporterna kring klimatanpassning att befintlig bebyggelse är svår (dyr) att
klimatanpassa.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det smartaste är så klart att bedöma varje projekt för sig men
det är nog svårt att komma ifrån att utbyggnad av städer är svåra att rätta
till i efterhand och därför bör man tänka mycket långsiktigt. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Om det då är rimligt att idag planera för
att nya stadsdelar eller särskilt känsliga objekt ska ha samma risknivå 2100
som den nivå vi ansett vara ok innan vi klimatanpassat vilken osäkerhet i
projektionerna är då acceptabelt? </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Egentligen ger all osäkerhet i
övre spannet kring övre gräns ett problem här. Låt oss ta havsnivå som exempel, säg att vi visste att om vi tog hänsyn till 2 m havsnivåhöjning skulle det bara
vara 1 procent chans att överstiga den nivån i framtiden. Om vi i grunden då
fortfarande utgår från en återkomsttid på 100 år sedan lägger på 2 m så har vi
fortfarande en utökad risk. Så en liten utökad risk får man helt enkelt
acceptera. Men åter igen, för planering av stadsdelar och känslig infrastruktur
som kommer att stå mycket länge är det nog klokt att hålla nere riskerna så
mycket som ekonomiskt möjligt. Och jag hittar ingen rapport om
klimatanpassning som har kommit så långt i sin analys. Idag känns det som att det mesta av analysen ligger på en väldigt övergripande nivå i Sverige.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Vad som är en korrekt risk att ta vid stadsbyggnad är så
klart svårt att avgöra. Men jag tycker att det är lite avslöjande att
analyserna spretar så mycket och att det är svårt att hitta röda trådar kring
vilka risker man är villig att ta i framtiden. Tyvärr verkar SMHI:s analys av läget ställa till det för kommunerna.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det ska tilläggas att detta är ett arbete som kommer pågå
under lång tid och anpassningen ska göras till relativt långsamma processer.
Men det pågår massiva infrastrukturprojekt redan nu som förmodligen kommer
påverkas av hur klimatförändringarna ser ut 2100 så varje uppskjutet år för
uppstartat arbete är ett förlorat år. Det handlar också om stora investeringar
som behöver göras över längre tid. Göteborg räknar med kostnader i miljarder
och att dessa är kostnadseffektiva, det vill säga att det lönar sig att göra
klimatanpassningsinvesteringarna. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Lägg gärna in en kommentar om ni känner till exempel från andra länder med bra underlag på engelska. Själv rekommenderar jag den hugade att titta närmare på hur <a href="https://www.boston.gov/sites/default/files/document-file-12-2016/brag_report_-_final.pdf" target="_blank">Boston arbetat</a>. (<a href="https://www.boston.gov/sites/default/files/climatereadyeastbostoncharlestown_finalreport_web.pdf" target="_blank">här</a> och <a href="https://www.boston.gov/sites/default/files/imce-uploads/2018-10/climatereadysouthboston_final_report_v11.1s_web.pdf" target="_blank">här</a>)</div>
<br />Magnushttp://www.blogger.com/profile/01617272924116099306noreply@blogger.com95tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-91123085013796306862019-08-27T16:34:00.000+02:002019-08-27T16:34:20.358+02:00Lennart Bengtsson verkar inte veta vad som händer med klimatetLennart Bengtsson har nyligen gett ut en ny bok som heter vad händer med klimatet <a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.com/" target="_blank">(recension här)</a> och tycks nu promota den i media. Förhoppningsvis lyckas fler i media genomskåda felaktigheter som sprids denna gång.<br />
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJJewrsq4njxsb5laWM2gTB6WgBdlkOKTNM9iAVPfaEVHmrRUsDpcrO4MNqbzelvTKPOEtGKICfEb46LXUSlBKpGc5KogGpES5fXjbm-xMCmjq4IGWvB7ICzNYA5MLMh_eMBgNcdlFcgc/s1600/20190824_173844.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJJewrsq4njxsb5laWM2gTB6WgBdlkOKTNM9iAVPfaEVHmrRUsDpcrO4MNqbzelvTKPOEtGKICfEb46LXUSlBKpGc5KogGpES5fXjbm-xMCmjq4IGWvB7ICzNYA5MLMh_eMBgNcdlFcgc/s320/20190824_173844.jpg" width="320" /></a></div>
<div>
</div>
<div>
<div>
Den första artikeln jag sett sedan boken var <a href="https://www.gd.se/logga-in/forskarens-tunga-kritik-mot-bensinskatten-och-svenska-klimatdebatten-folk-forstar-nog-att-det-ar-grova-overdrifter" target="_blank">i GD</a> det är också där han fått lägga ut texten mest:</div>
<blockquote class="tr_bq">
Hur stora är egentligen koldioxidutsläppen i Sverige och hur mycket påverkar det vårt klimat?<br />
– Mer koldioxid gör att det blir varmare i det lägsta lagret i jordens atmosfär, och vid jordytan. Men det är en väldigt långsam process och ingenting som man omedelbart behöver bekymra sig för. I Sverige är det inga större utsläpp, eftersom vi halverat dem sedan 70-talet, säger han.</blockquote>
<div>
<br /></div>
<div>
Mycket av Bengtssons tyckande är så vagt att det är svårt att veta vad som åsyftas. Att Sveriges utsläpp inte skulle vara något att bekymra sig för kan så klart stå för honom själv. Men Sveriges utsläpp ökade i fjol och vi ligger inte i linje med de mål vi försöker nå. Måhända tycker Bengtsson att de mål som finns är felaktiga i så fall vore det önskvärt att han själv uttryckte hur många grader varmare han tycker kan vara acceptabelt, 4 grader kanske? Lite svårsmält om han tycker det är ok med <a href="https://interactive.carbonbrief.org/impacts-climate-change-one-point-five-degrees-two-degrees/?utm_source=web&utm_campaign=Redirect" target="_blank">alla de troliga konsekvenser som följer på detta (se länk)</a> och de vi ännu inte känner till. Två grader ger nog så många problem vilket IPCC redovisat i sin <a href="https://www.ipcc.ch/sr15/" target="_blank">senaste rapport</a>. </div>
<div>
<br /></div>
<blockquote class="tr_bq">
Ur GD: Att vårt bidrag till växthuseffekten varit en faktor till att jordens temperatur har stigit med en grad är forskarna ganska eniga om, men frågan är bara hur mycket av den graden.</blockquote>
<div>
<br /></div>
<div>
<a href="https://www.carbonbrief.org/analysis-why-scientists-think-100-of-global-warming-is-due-to-humans" target="_blank">Forskarna tycks döma av litteraturen rätt eniga om att det är 100 % av den ökningen som människan ligger bakom. </a></div>
<div>
<br /></div>
<blockquote class="tr_bq">
Ur GD: I Sverige växer det mer skog än vad som huggs ner, vilket innebär att koldioxid behöver tillföras utöver den som redan finns i det naturliga kretsloppet. Nettoökningen av skog i Sverige per år binder 44 megaton koldioxid, enligt skogsindustrin, vilket kan jämföras med Sveriges totala utsläpp på cirka 42 megaton. Svenskarnas totala koldioxidutsläpp är alltså mindre än vad vår expanderande skog behöver. </blockquote>
<div>
<br /></div>
<div>
Även om man på ett välvilligt sätt räknar in skog så <a href="http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-territoriella-utslapp-och-upptag/" target="_blank">stämmer ej de siffrorna (länk)</a>.</div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<blockquote class="tr_bq">
Från GD: Det finns ingen som kan säga vilken som är den bästa koldioxidhalten för mänskligheten och naturen. Dock finns det forskare som hävdar av goda skäl att det är positivt för livet på jorden att ha dagens nivåer av växthusgas och att det till och med skulle kunna vara positivt att ha lite högre nivåer än vad vi har idag, säger Lennart Bengtsson, men menar samtidigt att det krävs en långsiktig politik mot lägre utsläppsnivåer.<br />
Enligt Lennart Bengtsson är klimatet stabilt och oron för en stundande kollaps är grovt överdriven. Ett lite varmare klimat innebär ingen katastrof, vilket det däremot varit om utvecklingen fram till 1800-talet hade fortsatt.<br />
Koldioxidkurvan hade då sedan länge legat på låga nivåer och började under Lilla istiden att peka neråt, vilket påverkade vegetation och odling negativt. Forskning har visat att om kurvan hade fortsatt ner i samma utsträckning som den nu gått upp hade vegetationen inte fått tillräckligt med koldioxid för att kunna växa.<br />
– Då hade vi definitivt haft massvält på jorden och sannolikt en begynnande ny istid. Så vill du måla en skräckbild för era läsare så kan du föreställa hur jorden sett ut om koldioxiden minskat i motsvarande grad, säger Lennart Bengtsson.</blockquote>
<div>
<br /></div>
<div>
Lite otydligt vad Bengtsson avser här men ironin av att påstå att uppvärmning inte är ett problem men att avkylning skulle leda till katastrof är rätt ihålig. I övrigt har han också fel i sak om “lilla istiden” och koldioxidnivåer. </div>
</div>
<a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Carbon_Dioxide_800kyr.svg#/media/File:Carbon_Dioxide_800kyr.svg"><img alt="Carbon Dioxide 800kyr.svg" height="432" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/11/Carbon_Dioxide_800kyr.svg/1200px-Carbon_Dioxide_800kyr.svg.png" width="640" /></a><br />
By <a class="new" href="https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Femkemilene&action=edit&redlink=1" title="User:Femkemilene (page does not exist)">Femke Nijsse</a> - <span class="int-own-work" lang="en">Own work</span>, <a href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0" title="Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0">CC BY-SA 3.0</a>, <a href="https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=69480542">Link</a><br />
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<blockquote class="tr_bq">
Ur GD: Ökar koldioxidnivån i atmosfären till det dubbla från dagens nivåer kommer det troligtvis att leda till ett varmare klimat på mellan 1,5 och 2 grader.</blockquote>
<br />
Låter som <a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2014/05/lennart-bengtsson-and-his-media-gambit.html" target="_blank">Bengtssons tidigare misslyckade försök att klanka ner på IPCC:s bedömning av klimatkänsligheten</a> som var lika fel då som nu <a href="http://www.climatechange2013.org/images/report/WG1AR5_Chapter12_FINAL.pdf" target="_blank">(Länk till IPCC)</a>. En dubblering av dagens koldioxidnivå skulle ge dryga 800 ppm vilket i sin tur vid ett försök till avläsning av IPCC:s scenarier skulle ge ca 3 grader (<a href="http://www.climatechange2013.org/images/report/WG1AR5_Chapter12_FINAL.pdf" target="_blank">sid 1103</a>).<br />
<br />
<iframe frameborder="0" height="150" src="https://sverigesradio.se/embed/episode/1322147" width="100%"></iframe>
Bengtsson har också gjort två intervjuer en i P1 medierna och en för Kvartal. I P1 försöker man i alla fall ställa lite motfrågor men Bengtsson lyckas slingra sig och återigen hävdar han att IPCC är bra samtidigt som han <a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2014/05/lennart-bengtsson-and-his-media-gambit.html" target="_blank">tycks ignorera de som de säger om klimatkänslighet</a>. Tiden var knapp men det borde inte vara så svårt att sätta dit honom på den punkten. (ca 1:21:30 in i programmet)<br />
<br />
<a href="https://kvartal.se/artiklar/fredagsintervjun-lennart-bengtsson/" target="_blank">Intervjun i Kvartal</a> är längre och Bengtsson får fria tyglar att trassla in sig i felaktigheter. Bengtsson försöker även här berömma IPCC samtidigt som han hävdar att saker som IPCC skriver är felaktigt. Han kan så klart då inte säga att det han påstår inte stämmer överens med IPCC utan man lämnas med bilden av att det han säger stämmer överens med IPCC (vilket det inte gör). Ett ställe där detta blir tydligt är när Bengtsson spekulerar i att höga havsnivåhöjningar ej kommer att inträffa samtidigt som IPCC i sin nya rapport påpekar att redan vid två graders höjning av temperaturen…<br />
<blockquote class="tr_bq">
<a href="https://www.ipcc.ch/sr15/" target="_blank">“Instabilities exist for both the Greenland and Antarctic ice sheets, which could result in multi-meter rises in sea level on time scales of century to millennia. There is (medium confidence) that these instabilities could be triggered at around 1.5°C to 2°C of global warming.”</a></blockquote>
<br />
Ska man vara snäll får kan man anta att Bengtsson inte lyssnat på rockström (ljudklipp i programmet) och bara pratar om havsnivåhöjning vid 2100.<a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2014/05/lennart-bengtsson-and-his-media-gambit.html" target="_blank"> I vilket fall tycks han också upprepa sitt tidigare fel om vad IPCC säger på området</a>. För att inte prata om den <a href="https://www.newscientist.com/article/2203700-sea-level-rise-could-hit-2-metres-by-2100-much-worse-than-feared/" target="_blank">nyare forskning som varnar för en möjlig mycket snabbare havsnivåhöjning.</a><br />
<br />
Bengtsson lyckas också hävda att eftersom vi haft höga koldioxid nivåer förut så borde det inte vara så farligt nu och siffran 1000 ppm nämns (50 miljoner år sedan). Han är också kritisk till att det inte forskas så mycket på historiska klimat och vad de beror på bland annat nämner han att vi inte till exempel vet varför det blivit systematiskt kallare senaste 50 miljoner åren.<br />
<br />
Till att börja med om man nu ska göra sådana liknelser kan man ju fundera på vilken havsnivån var för 50 miljoner år sedan:<br />
<br />
<br />
<a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Phanerozoic_Sea_Level.png#/media/File:Phanerozoic_Sea_Level.png"><img alt="Phanerozoic Sea Level.png" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/44/Phanerozoic_Sea_Level.png" /></a><br />
<a href="http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/" title="Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0">CC BY-SA 3.0</a>, <a href="https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=479981">Link</a><br />
<br />
Det finns så klart också en hel del forskning på vad som hänt under den tidsperioden till exempel grafen nedan från <a href="https://www.nature.com/articles/ncomms14845/figures/4" target="_blank">en artikel i nature</a>:<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjO4DTG53D0fgCet1yegK2ZPz-wntDLI4Bq1ALWsxLgDEyrC6Vq4-oYzrrhuvZlEdHyHc3-C6SlGk0LG4Ym73jm8HYXlIaaAABBL325J6mM5k5xb_MSol4wcROv2WFuPxRZWxL4FwBm530/s1600/ncomms14845-f4.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="637" data-original-width="926" height="440" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjO4DTG53D0fgCet1yegK2ZPz-wntDLI4Bq1ALWsxLgDEyrC6Vq4-oYzrrhuvZlEdHyHc3-C6SlGk0LG4Ym73jm8HYXlIaaAABBL325J6mM5k5xb_MSol4wcROv2WFuPxRZWxL4FwBm530/s640/ncomms14845-f4.jpg" width="640" /></a></div>
<br />
<br />
<a href="https://www.pnas.org/content/115/52/13288" target="_blank">Här är också en bra artikel om området (klicka på länken) som också visar att det inte varit någon konstant minskning.</a> När Bengtsson rör sig utanför sin expertis runt meteorologi verkar det bli knas.<br />
<br />
I övrigt är det mest kommentarer kring energisystem eller policyrekommendationer som Bengtsson levererar, där kommer dock inget nytt eller gediget fram. Alla har så klart rätt att ha åsikter kring detta men jag ser själv inte att Bengtssons rekommendationer bygger på kunskap eller nytänkande. Här finns mycket kunnigare och intressantare personer att lyssna på.<br />
<br />
Sammanfattningsvis verkar det som att Bengtsson är fast i samma hjulspår som <a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2014/05/lennart-bengtsson-and-his-media-gambit.html" target="_blank">senaste gången vi gick igenom hans fel</a>. Förhoppningsvis är media lite smartare denna gången och låter inte samma fel upprepas en gång till.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
Magnushttp://www.blogger.com/profile/01617272924116099306noreply@blogger.com53tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-85575633034448182792019-08-18T13:16:00.000+02:002019-08-18T13:16:16.169+02:00Recension: Vad händer med klimatet?<i> Gästbloggaren Mats Almgren om Lennart Bengtssons nya bok:</i><br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<b>Vad händer med klimatet?</b><br />
<br />
Så heter en liten bok av Lennart Bengtsson som nyligen utkommit.
Lennart Bengtsson är en internationellt välkänd professor i
meteorologi, och behöver knappast någon närmare presentation för
läsare på detta forum. Än mer välkänd är han på den så kallade
klimatupplysningen, Stockholm Initiativets blogg, där han omfattas
av något som närmast liknar hatkärlek: hans klimatpolitiska
åsikter faller i god jord, men samtidigt för han vetenskapens
talan och har mången gång klart och tydligt tagit itu med några av
de mest flagranta tokerier och villfarelser som florerar där.
Bengtssons bok recenserades på SI-bloggen den 7 augusti av Sten
Kaijser (SK i fortsättningen). Recensionen är på det hela taget
sund och rättvis. Det är bara i några fall, där SK tror sig veta
bättre än LB, som det slår slint. SK tror inte att LB kan så
mycket om havens roll för väder och klimat! Han tror vidare att
vattenånga kan verka som en långlivad växthusgas!<br />
<br />
Mitt intryck är att LB skrivit en pedagogisk och grundlig bok, som
innehåller mycket tänkvärt för en intresserad amatör. För mig var
det särskilt intressant att läsa de historiska tillbakablickarna,
inte minst om hur ett globalt system för väderobservationer
byggdes upp i internationellt samarbete under 1960- och
1970-talet. Detta möjliggjorde utvecklandet av matematiska
modeller för prognosverksamheten, och därur växte så småningom
fram klimatmodeller. Det var ett arbete som LB själv deltog i.
Till alldeles övervägande delen behandlar boken vetenskapen, och
budskapet är tydligt: …”det bästa vi för tillfället kan göra är
att hålla oss till de klimatberäkningar som IPCC utfört i samband
med sin huvudrapport 2014.” Utan jämförelser i övrigt är det ett
konstaterande som också Greta Thunberg skulle kunna ha fällt!<br />
<br />
Det är klart att LB också har kritiska synpunkter på delar av
klimatforskningen. Han har ingen större tilltro till
paleoklimatrekonstruktioner, även om han visar både
temperaturkurvor för de senaste 2000 åren, och rekonstruktioner
som sträcker sig tillbaka till cenozoikums början för 66 miljoner
år sedan (när Cicxulub-asteroiden slog ned, och kanske tog död på
de sista dinosaurierna). <br />
<br />
Vad gäller klimatmodelleringar så verkar LB ha en något ambivalent
inställning. Modellering är något han varit involverad i under
större delen av sin vetenskapliga karriär, så han borde ju veta!
Han framhåller gång på gång att modelleringen är osäker, och att
det egentligen inte går att göra prognoser för klimatet; det är
vädrets kaotiska natur som sätter hinder i vägen. Men samtidigt
visar han, i den intressanta figuren 24, hur en ensemble av
modellberäkningar (dvs man har kört samma modell ett stort antal
gånger – här 100 – med endast små variationer i startvärdena) ger
resultat som nära stämmer med vad som observerats (i så måtto att
det observerade mestadels faller inom ensemblens
variationsområde). I figuren gäller det den globala
medeltemperaturen 1850 – 2005, och ensemble-utfallet jämförs med
beräknade global medeltemperaturer enligt HadCRUT 4. Så vitt man
kan se är det bara under tiden före 1910 som ensemble-medelvärdet
avviker drastiskt från HadCRUT 4. Både de beräknade temperaturerna
och storleken på de klimatdrivande storheterna (växthusgaser,
vulkanutbrott, solinstrålningen) från den tiden torde vara
tämligen osäkra. Men i figurtexten säger LB att den kraftiga
uppvärmningen 1910-1940 knappast kan förklaras från kända
drivningar. Jag har ingen anledning att ifrågasätta LB:s omdöme på
den punkten, men avvikelsen framgår inte av figuren och det skulle
vara intressant att få veta mer om saken, t ex genom en not med
källhänvisning.<br />
<br />
Klimatkänsligheten är en central parameter för bedömning av hur
förändringar av strålningsomständigheterna, i första hand
ändringen av mängden växthusgaser, inverkar på klimatet. LB
behandlar detta i kapitel 8, med en klar genomgång av fundamenta.
Men trots hans klara deklaration att det bästa vi kan göra är att
hålla oss till de klimatberäkningar som IPCC utfört i samband med
sin huvudrapport 2014, är han lite svävande på denna punkt. Han
nämner att IPCC ger ett intervall för klimatkänsligheten (den
totala temperaturändringen efter en dubbling av koldioxidhalten),
nämligen mellan 1,5 och 4,5 °C, utan något mest sannolikt värde.
Men från hans framställning verkar det som om dessa värden enbart
kommer ifrån modellberäkningar, medan i själva verket även annat
har vägts in. Enligt wikipedia:<br />
<br />
Enligt den senaste utvärderingen från FN:s klimatpanel (IPCC)
ligger klimatkänsligheten sannolikt någonstans mellan 1,5 och 4,5
°C. En klimatkänslighet lägre än 1,5 °C bedöms som mycket
osannolik. Uppskattningen bygger både på beräkningar med hjälp av
klimatmodeller och på studier av faktiska klimatförändringar i det
förgångna (främst uppvärmningen under 1900-talet samt övergångarna
mellan istider och interglacialer). <br />
<br />
I slutet av boken skriver LB emellertid följande: ”…jordens
temperatur stiger förhållandevis långsamt, och allt tyder på att
ökningen ligger i den lägre delen av IPCC:s temperaturintervall.”
Det är ganska märkligt. Han ger ingen referens till vad allt detta
som skulle minska temperaturintervallet skulle vara för
omständigheter. Och om det finns vetenskapligt grundade
observationer eller beräkningar av det slag LB antyder, varför har
då IPCC inte tagit hänsyn till dem? – Som det presenteras verkar
det föga bättre än önsketänkande. LB har själv tidigare uppskattat
ett minsta värde för klimatkänsligheten, ifrån beräknade globala
temperaturdata och IPCC:s historiska drivningar, till 1,5 °C, som
alltså stämmer väl med lägre gränsen i IPCC:s intervall. Men i
många av sina resonemang verkar det som om han betraktar detta som
nära det mest sannolika värdet. <br />
<br />
Kanske har LB verkligen missuppfattat IPCC:s intervall, och tror
att det baseras enbart på modellberäkningar. En anmärkning på
sidan 111 antyder att så kanske är fallet: …”flertalet modeller
ger högre värden än observerade data, även om felgränserna vid
såväl modellberäkningar som empiriska utvärderingar är så stora
att resultaten till viss del överlappar varandra.” Så kanske menar
han att de empiriska utvärderingarna (av uppvärmningen under
1900-talet) ger preferens åt intervallets lägre värden. Men det
har ju redan vägts in! – Nu kan det dessutom diskuteras, och har
diskuterats, om diskrepansen mellan modellberäkningarna och de
beräknade globala medeltemperaturerna verkligen är så stora som LB
och många andra hävdar. Ett problem är att de globala
medeltemperaturer som brukar anges av modellerna inte har
beräknats på samma sätt som medeltemperaturerna från
observationerna. Man jämför inte värden av jämförbart slag. Jag
ska inte gå in på den diskussionen här, utan hänvisar till <a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2017/02/modellerade-och-matta-temperaturserier.html">ett tidigare (2017-02-19) inlägg på denna blogg</a>, och till <a href="https://www.climate-lab-book.ac.uk/comparing-cmip5-observations/">Climate Lab Book</a>.<br />
<br />
För att avrunda diskussionen om klimatkänsligheten så har många
försökt krympa intervallet, men så vitt jag vet har ingen hittills
lyckats göra det på ett övertygande sätt. <br />
<br />
Bokens tre sista kapitel tar upp klimatpolitik i vid mening.
Kapitel 12: Hur ska jordens energiförsörjning lösas?, kapitel 13:
Vad kan göras för att motverka globala klimatförändringar?, och
kapitel 14: Sverige och klimatfrågan. Det är ganska grundliga
genomgångar, där LB klart deklarerar sina ståndpunkter. Det finns
mycket att diskutera här, och invändningar kan resas på flera
punkter, men för att sammanfatta det hela mycket kort så tror LB
att stora och snabba förändringar av det slag som
Parisöverenskommelsen ställer i utsikt, inte kommer att göras,
inte kan göras och inte ens är önskvärda. Han ser tiden an med
tillförsikt. Temperaturen kommer att öka, men i linje med tron på
en relativt låg klimatkänslighet, inte särskilt snabbt och ganska
måttligt. Och i viket fall som helst kan man inte göra mycket åt
det!<br />
<br />
Jag är benägen att hålla med Lennart Bengtsson såtillvida att jag
inte heller tror att snabba och tillräckligt omfattande
omställningar kommer att ske. Men jag ser det som en djupt
pessimistisk prognos. Människor kommer att ställas inför
svårigheter som de knappast kan bemästra. Man kan inte göra annat
än att anpassa sig, skriver LB. När havet stiger finns det bara
två möjligheter, att bygga skyddsvallar eller att flytta till
högre beläget land! Det är ju recept som har prövats förut: att
skydda sig eller att flytta. Hur lätt det är har vi klara exempel
på från flyktingströmmarna de senaste åren. Då har det inte gällt
stigande hav eller klimatfrågor, utan andra omständigheter som
gjort ursprungslandet mer eller mindre obeboeligt. Människor som
inte kunnat skydda sig på plats har försökt flytta till bättre
ställen. Hur välkomna har de varit där?<br />
<br />
Dessutom är det inte bara en fråga om att flytta så att man kan gå
torrskodd. Om havet stiger, om torka breder ut sig i vissa delar,
medan andra får för mycket nederbörd, kommer också
livsmedelsförsörjningen i fara. Och samtidigt har vi att räkna med
att ytterligare 3 miljarder människor eller så, tillkommer långt
innan seklet är slut. Ekvationen går inte ihop.<br />
<br />
Det finns tyvärr ytterligare en möjlig konsekvens för dem som
varken kan skydda sig eller flytta: att stanna kvar och gå under.<br />
<br />
För den som vill lära sig mer om klimatvetenskap ger Lennart
Bengtssons bok en utmärkt introduktion på svenska. Men för en mer
allsidig diskussion om klimatpolitik och klimatets inverkan i en
nära framtid bör man söka sig också till andra källor. </div>
Anders Martinssonhttp://www.blogger.com/profile/13663198392978413554noreply@blogger.com81tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-70317970120046675472019-07-27T14:05:00.000+02:002019-07-27T17:33:14.864+02:00Samma gamla visa - fjärde versenModeller är viktiga verktyg inom praktiskt taget alla vetenskaper, och i synnerhet inom naturvetenskaperna. En modell är en förenklad representation av ett system eller en process (solsystemet, en kemisk reaktion, ett lands ekonomi). Modellen kan användas till att förklara vad som händer i systemet eller förutse vad som kommer att hända under vissa villkor. En modell över solsystemet, baserad på klassisk mekanik och lite relativitetsteori, kan t ex förklara och förutse planeternas rörelser runt solen. Utan modeller (och teorier) så skulle vetenskapen reduceras till ren insamling av data som inte leder till någon djupare förståelse.<br />
<ul>
<li><a href="https://uppsalainitiativet.blogspot.com/2017/01/las-om-klimatmodeller.html">Fördjupning om klimatmodeller.</a></li>
</ul>
Många "klimatskeptiker" verkar uppfatta modeller som någonting fult, som inte har med verkligheten att göra. De verkar tro att modeller är något som forskarna bara hittar på. En del hävdar att klimatvetenskapen bara handlar om modeller och inte har något med observationer att göra. Men modeller (och teorier) bygger på mätningar och andra observationer, och inte minst viktigt: modeller sätter in dessa observationer i ett teoretiskt sammanhang. Dessutom, att göra och analysera mätningar är en viktig del av klimatvetenskapen.<br />
<br />
Modeller är aldrig perfekta, och deras resultat innefattar alltid en viss osäkerhet. Ibland är osäkerheten liten, som för planeternas rörelser, men ibland är den omfattande. I IPCCs tredje rapport (<a href="https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/05/SYR_TAR_full_report.pdf">PDF-dokument här</a>) står t ex detta om hur arbetet med klimatmodeller behöver utvecklas (min översättning).<br />
<blockquote class="tr_bq">
Fullständigare utforskning av den sannolikhetsmässiga karaktären hos framtida klimattillstånd genom att utveckla ett flertal ensembler av modellberäkningar. Klimatsystemet är ett kopplat icke-linjärt kaotiskt system, och därför är det inte möjligt att förutse framtida exakta klimattillstånd. Fokus bör snarare varar på att förutse sannolikhetsfördelningen över systemets framtida möjliga tillstånd genom att generera ensembler av modellösningar.*</blockquote>
Det här betyder att modellerna till exempel inte kan förutse att den globala temperaturen kommer att stiga med exakt 2,3℃ (exakt klimattillstånd) till år 2100 givet en viss mängd utsläpp. Istället kan de förutse att stigningen sannolikt kommer att vara mellan 1,4℃ och 3,1℃ (sannolikhetsfördelning över framtida möjliga tillstånd) till slutet av århundradet**. Detta görs genom att köra många olika modeller (ensembler) och titta på deras spridning.<br />
<br />
Det är inte så annorlunda mot hur ett försäkringsbolag beräknar premier: de kan inte förutse exakt vilka av deras kunder som kommer att drabbas av olyckor, eller ens exakt hur många av deras kunder. Men de kan uppskatta ett intervall eller en fördelning, baserat på tidigare statistik. Utifrån det kan de sätta sina premier så att de kan vara säkra på att gå med vinst eller i värsta fall jämnt ut.<br />
<br />
"Klimatskeptiker" tycker om att citera det ovanstående stycket från IPCC, men inte hela. Den del de väljer ut är, föga överraskande:<br />
<blockquote class="tr_bq">
Klimatsystemet är ett kopplat icke-linjärt kaotiskt system, och därför är det inte möjligt att förutse framtida exakta klimattillstånd. </blockquote>
Och så hävdar de felaktigt att detta betyder att det inte går att förutse klimatet. Men allt det betyder är att vi inte kan förutse klimatet exakt. Vi måste i stället tala om möjliga utfall och deras sannolikheter.<br />
<br />
En annan vanlig invändning från "klimatskeptiker" är att modellerna misslyckats med att förutse hur klimatet utvecklas. Man hör rent av ofta påståenden i stil med att "ingen förutsägelse har någonsin slagit in." Dessa påståenden åtföljs i bästa fall av något (ofta vantolkat) exempel på en misslyckad förutsägelse.<br />
<br />
Men modellerna klarar sig faktiskt ganska bra. Så här ser det ut för CMIP5-modellerna, den senaste generationen av modeller. De olika RCP:erna betyder olika antaganden om framtida växthusgasutsläpp baserat på olika sätt som världens ekonomi kan utvecklas i framtiden. Observationerna är från mätningar vid mark/havsyte-nivå. Källa: Ed Hawkins, <a href="https://www.climate-lab-book.ac.uk/comparing-cmip5-observations/">ClimateLabBook</a>.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjN1JVwyPP5jgX0Afr1fxyydoH0OUK5LgvyLIYM3C9XMvqVqlILWNAQjVdzNTrJt60nFJJ53JtES5-LTHW0KLgc3Ke1TkJ11a08M0L8sUsrcDGU_fax03nvBNGjySwYZHG7w0WIFKCKekYV/s1600/fig-nearterm_all_UPDATE_2018-panela-1.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="781" data-original-width="1600" height="312" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjN1JVwyPP5jgX0Afr1fxyydoH0OUK5LgvyLIYM3C9XMvqVqlILWNAQjVdzNTrJt60nFJJ53JtES5-LTHW0KLgc3Ke1TkJ11a08M0L8sUsrcDGU_fax03nvBNGjySwYZHG7w0WIFKCKekYV/s640/fig-nearterm_all_UPDATE_2018-panela-1.png" width="640" /></a></div>
Observationerna ligger inom modellernas spridning, om än i den lägre delen. Som Ed Hawkins påpekar så kan detta delvis förklaras med hur jämförelsen görs.<br />
<br />
Mera läsning:<br />
<br />
<li><a href="https://uppsalainitiativet.blogspot.com/2017/02/modellerade-och-matta-temperaturserier.html">Modellerade och uppmätta temperaturserier stämmer väl överens – om de globala medeltemperaturerna beräknas på samma sätt.</a></li>
<li><a href="https://uppsalainitiativet.blogspot.com/2017/10/nagra-saker-som-har-hant-sedan-sist.html">Några saker som har hänt sedan sist (modeller, satellitmätningar)</a></li>
<br />
<div>
<br /></div>
<a href="http://www.remss.com/research/climate/">Remote Sensing Systems</a> (RSS), som arbetar med satellitmätningar av temperaturen i troposfären, gör också jämförelser mellan modeller och observationer.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEH0M79t9ISRI1AvWpsQQlsuRnEY_sRw2l8d6QneGm2t7QjYpbnyy6SwbSBfFWm2q_ssKYMDea5l5_Cimz_hX2cFuKP5V415iraOLFEUJu-2-8J9EdNpSKQv6G24GLbAC_d2xV1Eat1bHM/s1600/RSS_Model_TS_compare_globev4.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="800" data-original-width="1600" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEH0M79t9ISRI1AvWpsQQlsuRnEY_sRw2l8d6QneGm2t7QjYpbnyy6SwbSBfFWm2q_ssKYMDea5l5_Cimz_hX2cFuKP5V415iraOLFEUJu-2-8J9EdNpSKQv6G24GLbAC_d2xV1Eat1bHM/s640/RSS_Model_TS_compare_globev4.png" width="640" /></a></div>
<div>
Här ligger observationerna (svart linje) under det senaste decenniet runt nedre kanten av modellspridningen (gult fält). Det verkar framför allt vara i tropikerna som avvikelsen finns. <a href="http://www.remss.com/research/climate/">Carl Mears på RSS diskuterar fyra möjliga orsaker</a>: fel i modellernas fysik, fel i uppskattningar av forcings (växthusgaser, mänskliga och vulkaniska aerosoler, solaktivitet, ozon), mätfel i observationerna, och oväntad intern variabilitet. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
RSS jämför också modeller och observationer för stratosfären. Där ser det ut såhär.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSzmPM_h6lfT-98ZH0uorPIHmW8PAwF8LnSNZrruLmWwYGh6eNAReqnNhegO26wNhy51l9MD2aweyHA98EMxRrxqu1ngsTZqxh1RtRbdF7V2EltuoJXzZdVvpulLdxjBlRx38-zE9g8rnT/s1600/RSS_Model_TS_compare_globe_tls.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="340" data-original-width="635" height="342" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSzmPM_h6lfT-98ZH0uorPIHmW8PAwF8LnSNZrruLmWwYGh6eNAReqnNhegO26wNhy51l9MD2aweyHA98EMxRrxqu1ngsTZqxh1RtRbdF7V2EltuoJXzZdVvpulLdxjBlRx38-zE9g8rnT/s640/RSS_Model_TS_compare_globe_tls.png" width="640" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Här kan vi observera en avkylning, vilket också modellerna förutser. Denna avkylning beror både på en minskning av ozon och en ökning av växthusgaser. De två topparna beror på aerosoler från vulkanutbrott, som fångar upp solstrålning i stratosfären. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Tills sist tar vi det långa tidsperspektivet. <a href="https://advances.sciencemag.org/content/5/4/eaav7337">Här en jämförelse mellan modeller och observationer som täcker tre miljoner år.</a> De modeller som har använts är enklare än de i t ex CMIP5 pga beräkningsbördan för att simulera 3 miljoner år, men de visar likväl på en god överensstämmelse. </div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEghBtTMytERFFg1Q7aHEHDGNcs_hhduxsMMn9C5ttjMZC_nzjXGotZxcoCsr9X15QqvsUyXKpOmVh2DL4a26weWbKTPUEM1mAJ7IDWAaHKrfU3CkaQPlpaVUu0qRme1kukJjn2xSrRLxekD/s1600/megarun_fig.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="996" data-original-width="1600" height="398" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEghBtTMytERFFg1Q7aHEHDGNcs_hhduxsMMn9C5ttjMZC_nzjXGotZxcoCsr9X15QqvsUyXKpOmVh2DL4a26weWbKTPUEM1mAJ7IDWAaHKrfU3CkaQPlpaVUu0qRme1kukJjn2xSrRLxekD/s640/megarun_fig.jpg" width="640" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Så modellerna gör ett ganska bra jobb, även om det finns utrymme för förbättringar. Dessutom har vi bara tittat på globala värden och fokuserat på temperaturen här. Det är viktigt att även modellera regionala klimat för att vi ska kunna förbereda oss inför klimatförändringarna, men samtidigt är det svårare att få rätt. Nederbörd och avdunstning, snö och is, vindar, havsströmmar och växtlighet är också viktiga faktorer i modellerna. Det pågår ett ständigt arbete med att testa och förfina klimatmodellerna. </div>
<div>
<br />
<span style="font-size: x-small;">*Engelska orginaltexten:</span><br />
<blockquote class="tr_bq">
<span style="font-size: x-small;">Explore more fully the probabilistic character of future climate states by developing multiple ensembles of model calculations. The climate system is a coupled non-linear chaotic system, and<br />therefore the long-term prediction of future exact climate states is not possible. Rather the focus must be upon the prediction of the probability distribution of the system’s future possible states by the generation of ensembles of model solutions.</span></blockquote>
<span style="font-size: x-small;">**Enligt scenario RCP6.0 från IPCCs femte rapport. </span><br />
<blockquote class="tr_bq">
</blockquote>
</div>
Lars Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/06158469980966810882noreply@blogger.com36tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-82111011810432474032019-05-23T15:39:00.000+02:002019-05-23T15:39:05.641+02:00”Lyssna på Greta Thunberg – makthavarna är nakna”<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjz0hOjXwXMH3VAe5q_H9lihM6f3jWwR9b_Yxts8h4155T6GK2XBC9G-CLAJv1cnO2wc-1IjP5mQknvtP15b7Vl-gCATglqYkOhIKobPdSxOaq9vNNo1HHVZ-Kawl1h4NY1vyrmlDo3NAKW/s1600/1558608349.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="558" data-original-width="992" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjz0hOjXwXMH3VAe5q_H9lihM6f3jWwR9b_Yxts8h4155T6GK2XBC9G-CLAJv1cnO2wc-1IjP5mQknvtP15b7Vl-gCATglqYkOhIKobPdSxOaq9vNNo1HHVZ-Kawl1h4NY1vyrmlDo3NAKW/s640/1558608349.jpeg" width="640" /></a></div>
<br />
<br />
”Vi klarar inte att möta klimatförändringarna som en samling individer, det är storskaliga politiska initiativ som krävs, om energislag, skatteväxling och internationellt bistånd. Istället får vi signalpolitik.”<br />
<br />
Så skriver jag <a href="https://www.svt.se/opinion/lyssna-pa-greta-thunberg-makthavarna-ar-nakna">idag på SVT Opinion</a>, apropå Times utnämnande av Greta Thunberg till "Nästa generations ledare" med foto på omslaget och allt.Patrik Lindenforshttp://www.blogger.com/profile/16644154132810106218noreply@blogger.com17tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-3407859009161224632019-05-21T08:00:00.000+02:002019-05-21T08:00:07.168+02:00Peter Hadfield om Maldiverna och vikten av källkritikHur blev en forskningsrapport med slutsatsen att många atoller riskerar att bli obeboeliga under första halvan av nästa århundrade till att Maldiverna kommer att översvämmas 2030? Peter Hadfield ger en lektion i källkritik i sin senaste video:<br />
<br />
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="270" src="https://www.youtube.com/embed/41TCWEl-x_g" width="480"></iframe>Anders Martinssonhttp://www.blogger.com/profile/13663198392978413554noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-12055355682004006092019-05-17T21:45:00.000+02:002019-05-19T08:57:36.185+02:00Samma gamla visa - tredje versen<br />
"<i>Under de senaste 18 åren har inte jordytans medeltemperatur ändrat sig, den ligger konstant...</i>" (Peter Lundgren, SD, i <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/klimatexpert-lundgren-har-fel-om-medeltemperaturen">SVT</a>)<br />
<br />
"<i>Vidare är man överens om att den globala medeltemperaturen, enligt mätningar via satelliter, inte har ökat de senaste 15 åren.</i>" (Erik Lundqvist och Elsa Widding i <a href="https://www.svt.se/opinion/i-tider-av-klimatlarm-hall-fast-vid-vetenskapen">SVT</a>)<br />
<br />
"<i>Jordens medeltemperatur står stilla sedan 20 år.</i>" (Signaturen "Klimatintresserad miljövän" i <a href="https://www.gd.se/artikel/insandare/insandare-att-fasa-ut-fossila-branslen-genom-ytterligare-beskattning-ar-oklokt">Gefle Dagblad</a>)<br />
<br />
Jag trodde att den tiden var förbi då man fick höra olika versioner detta argument. Det var väldigt populärt för en så där 5 år sedan, men sedan dess har temperaturen väldigt tydligt gå upp.<br />
<br />
Nåväl, då det begav sig brukade vi lägga upp inlägg med temperaturgrafer och trendlinjer för de olika globala temperaturserierna för att belysa problemen med sådana påståenden. Det är tydligen dags igen.<br />
<br />
Här har vi de två satellitserierna för lägre troposfären, från UAH (v 6.0) och RSS (v 4.0) med trendlinjer för 1999-2019 och 2004 - 2019. Vi ser i samtliga fall en tydlig ökning, med trender på mellan 0,14 och 0,18 grader C per decennium.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhslnWlMhztboG_l1oW63tWO8B2SSZvliJ63k1C9xkFQlpZSKabO1-_hMMTh4j0JfzLMPIO4UUjFNNXky3Y-F_hKBtx7J9wK43VQmq0V0qkh_tEGRgAHK8xgZhAAIwHZ5uU5j8bsDYOv-xw/s1600/UAH+1999+2019.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="640" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhslnWlMhztboG_l1oW63tWO8B2SSZvliJ63k1C9xkFQlpZSKabO1-_hMMTh4j0JfzLMPIO4UUjFNNXky3Y-F_hKBtx7J9wK43VQmq0V0qkh_tEGRgAHK8xgZhAAIwHZ5uU5j8bsDYOv-xw/s400/UAH+1999+2019.png" width="400" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEib84SKQYxm11XgV_aFTXMQMkeQfsx5RNvVp6df3bGc9Q5bIu5HDzJ1xiTVqhORl0H4NizYjDZTCdiz2jtGj8ShTG-H4aSvQXK1V5mzoWjGibo3v524VDeEG4kVUnMI5J-tpj8Dc6MMteAx/s1600/RSS+1999+2019.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="640" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEib84SKQYxm11XgV_aFTXMQMkeQfsx5RNvVp6df3bGc9Q5bIu5HDzJ1xiTVqhORl0H4NizYjDZTCdiz2jtGj8ShTG-H4aSvQXK1V5mzoWjGibo3v524VDeEG4kVUnMI5J-tpj8Dc6MMteAx/s400/RSS+1999+2019.png" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Tittar vi på de markbaserade serierna från NASA GISTEMP och Hadley Centre HADCRUT4 med trendlinjer för samma perioder får vi trender på mellan 0,16 och 0,25 grader C per decennium. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYrkTTh5JyNo_Rokx5BPwhadL8uyQ0tEyGxuxovRULMgun0tySwa8r2bodoAb3hwChf1wgQUeDsH8UUUQ1NxD3jZatL2-NkMyiL3tCkqWKzhClYAeTROj5M1RqGEoREMN8oRzow-PjAJlU/s1600/GISTEMP+1999+2019.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="640" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYrkTTh5JyNo_Rokx5BPwhadL8uyQ0tEyGxuxovRULMgun0tySwa8r2bodoAb3hwChf1wgQUeDsH8UUUQ1NxD3jZatL2-NkMyiL3tCkqWKzhClYAeTROj5M1RqGEoREMN8oRzow-PjAJlU/s400/GISTEMP+1999+2019.png" width="400" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmHu5wKqOAfFP09bmoktlT14W-zHXKG9omwT5UjA6RFL2fvwsDqpRCkmxWUzxwfqtmweEKsWx5nktP_KkgHSR8TTfohlSnzmjKurVMJ5D5xziZpk0tbFN-f4H7yc0EWdkKe-Zgus6E6Ait/s1600/HADCRUT+1999+2019.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="640" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmHu5wKqOAfFP09bmoktlT14W-zHXKG9omwT5UjA6RFL2fvwsDqpRCkmxWUzxwfqtmweEKsWx5nktP_KkgHSR8TTfohlSnzmjKurVMJ5D5xziZpk0tbFN-f4H7yc0EWdkKe-Zgus6E6Ait/s400/HADCRUT+1999+2019.png" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Som jämförelse har vi för hela 1900-talet en trend på 0,06-0,07 grader per decennium. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVS0QgYO7CXN8jQ_NhZxkxW8zjb7hWi9Frk-l0nvx7Q3PdrVNs0G3izWGrRNx9KsgSdfdS-rQrO6J-yLh7rsPuWoBBG6KoBx1rpSLBR3gld4Udxk-KUqR1OPL7q-mHC2gX5VwiLkrVPwHy/s1600/GISTEMP+1900+2000.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="640" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVS0QgYO7CXN8jQ_NhZxkxW8zjb7hWi9Frk-l0nvx7Q3PdrVNs0G3izWGrRNx9KsgSdfdS-rQrO6J-yLh7rsPuWoBBG6KoBx1rpSLBR3gld4Udxk-KUqR1OPL7q-mHC2gX5VwiLkrVPwHy/s400/GISTEMP+1900+2000.png" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Samtliga påståenden om oförändrad temperatur som vi citerar här ovan - av Lundgren, Lundqvist & Widding, "Klimatintresserad miljövän" - är alltså fel, och det borde ha varit enkelt för deras upphovsmän och kvinnor att kontrollera dem innan de publicerade sina debattinlägg. Tyvärr är det här typiskt för klimatförvillare: de bryr sig ofta inte om huruvida deras påståenden faktiskt är sanna. Samma gamla visa, alltså.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both;">
Graferna kommer från <a href="http://www.woodfortrees.org/">WoodForTrees</a>.</div>
<div class="separator" style="clear: both;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both;">
<span style="font-size: x-small;"><b>Uppdatering 2019-05-18:</b> Lade till jämförelse för 1900-talet.</span></div>
Lars Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/06158469980966810882noreply@blogger.com67tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-8966291179240202572019-05-13T11:10:00.000+02:002019-05-13T11:10:11.514+02:00Uppsalainitiativet uppmärksammas i UNT<blockquote class="tr_bq">
<i><span>Jag vill förstå världen och att andra ska förstå den. Det gör mig skitförbannad när människor försöker förvilla och bedra.</span></i> </blockquote>
<br />
<a href="https://www.unt.se/nyheter/uppsala/han-tar-kampen-mot-klimatfornekarna-5296965.aspx">Dagens UNT (13/5)</a> uppmärksammar vårt 10-åriga bloggande kring klimatvetenskap och mot klimatförnekeri.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0sBH7FgRYDNP1vr57BvurWXCqbnVS3aBGqfvgiRg25qMY4U4O1btKtmjnQMGNhfgIrrTnOeGhHdK8-9MTkzNuO-N9ZVvoL3RycYbGb5Rdx4V0elzT64jyFiX6363x98o-FRQfjgxs8RE/s1600/Han+tar+kampen+mot+klimatf%25C3%25B6rnekarna.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1029" data-original-width="1069" height="616" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0sBH7FgRYDNP1vr57BvurWXCqbnVS3aBGqfvgiRg25qMY4U4O1btKtmjnQMGNhfgIrrTnOeGhHdK8-9MTkzNuO-N9ZVvoL3RycYbGb5Rdx4V0elzT64jyFiX6363x98o-FRQfjgxs8RE/s640/Han+tar+kampen+mot+klimatf%25C3%25B6rnekarna.jpg" width="640" /></a></div>
<br />Anders Martinssonhttp://www.blogger.com/profile/13663198392978413554noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-82269630841851089782019-03-15T14:09:00.000+01:002019-03-15T14:11:45.531+01:00Skolstrejken och de 270 klimatforskarna i dagens DN<div style="text-align: justify;">
Få läsare har nog missat den <b>skolstrejk för klimatet</b> som pågår idag på olika håll. Så här såg det t.ex. ut i Stockholm för ett par timmar sedan:
</div>
<p>
<div style="text-align: center;">
<a href="https://twitter.com/GretaThunberg/status/1106522710023249922"><img src="https://pbs.twimg.com/media/D1soh2rWsAAxkAp.jpg:large" width="450" /></a>
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
Olika siffror cirkulerar, men <a href="https://www.svt.se/nyheter/greta-thunberg-nominerad-till-nobels-fredspris-1">SVT uppger</a> att manifestationer pågår i minst 114 svenska städer, och att det internationellt rör sig om <i>"nästan 1 700 platser i över 100 länder"</i>. Viktigare än den exakta siffran är emmellertid bakgrunden till strejken. Vi som idag är vuxna har, trots att <a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2012/05/nar-ar-det-dags-att-gora-nagot-at.html">situationens allvar varit välkänd i 40 år</a>, visat oacceptabel såsighet i att ta tillräckliga krafttag mot växthusgasutsläppen. Detta anser många unga idag, med <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Greta_Thunberg">Greta Thunberg</a> i spetsen, och deras reaktion är förståelig. För varje år som går utan att vi lyckas hejda utsläppen, desto större problem ställer vi till för Thunbergs generation, och de som kommer därefter.
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
Även många vuxna instämmer i de strejkande skolungdomarnas problembeskrivning och maning till handling, inklusive de 270 forskare som under rubriken <a href="https://www.dn.se/debatt/vi-klimatforskare-stodjer-greta-och-skolungdomarna/"><i>Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna</i></a> tar till orda på DN Debatt idag. Ur debattartikeln: <ul>Världsomspännande demonstrationer, initierade av ungdomar, ställer krav på samhälle och beslutsfattare att minska klimatpåverkan och skador på ekosystem. Det finns vetenskapligt stöd för deras oro. Kraven på snabb, robust och rättvis omställning är berättigad. De nuvarande åtgärderna är otillräckliga.
<p>
Långt innan dagens skolungdomar var födda var vetenskapen tydlig rörande människans påverkan på klimatet. Men nu handlar det inte längre om risker i en avlägsen framtid på avlägsna platser. Vi ser förändringar redan i dag och vi upplever dem på nära håll.
<p>
Framtiden kommer att präglas alltmer av naturens återkopplingar på förändringar som vi initierat. Dessa återkopplingar ligger i stor utsträckning utom vår kontroll. Det är möjligt att vi redan har passerat vissa trösklar som gör att det i praktiken inte längre går att förhindra till exempel mycket stor avsmältning av landisar på Grönland och Västantarktis eller förstörelsen av merparten av korallreven.
<p>
[...]
<p>
Greta Thunbergs skolstrejk, varje fredag sedan september, har inspirerat tiotusentals ungdomar och äldre att organisera sig för att uttrycka oro och krav på att samhället ska göra vad som är nödvändigt enligt vetenskapen för att begränsa klimatförändringarna. [...]
<p>
Ungdomarna har fått kritik för att de inte följer skolplikten. Deras metoder må vara kontroversiella i vissas ögon, men de gör uppoffringen för att undvika betydligt större uppoffringar i framtiden. Ungdomarna strejkar för det som alla generationer förväntar sig, rätten till en framtid och att beslutsfattare ska ta ansvar utifrån vetenskapliga insikter.
</ul>
Den som skärskådar <a href="https://www.dn.se/debatt/vi-klimatforskare-stodjer-greta-och-skolungdomarna/">den alfabetiska listan över de 270 undertecknarna</a> skall under bokstaven H finna att bland de många prominenta namnen är även Uppsalainitiativet representerat.
</div>Olle Häggströmhttp://www.blogger.com/profile/07965864908005378943noreply@blogger.com28tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-49439543452648013412019-02-23T16:52:00.000+01:002019-02-24T14:50:38.782+01:00Samma gamla visa - andra versen<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
Nu kommer vi till det kanske vanligaste argumentet mot den mänskligt orsakade globala uppvärmningen. Argumentet finns i många olika varianter. Men innan vi börjar så behöver det här sägas.<br />
<br />
<b>Fakta: Mänskliga utsläpp av växthusgaser får jordens medeltemperatur att öka.</b><br />
Evidensen för detta är väldigt starka, och inget seriöst försök till att förklara den pågående globala uppvärmningen kan bortse från detta. Om någon framhärdar med att växthusgaserna inte har spelat någon roll så bör de krävas på en ordentlig förklaring.<br />
Läs mer: <a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2016/02/hur-vet-vi-att-vara-koldioxidutslapp.html">Hur vet vi att våra koldioxidutsläpp har orsakat en global uppvärmning?</a><br />
<br />
<b>Påstående/fakta: ”Klimatet har alltid förändrats”.</b><br />
Detta påstående är korrekt, men är i sig inget argument mot att den nu pågående globala uppvärmningen är orsakad av människan. Det finns många faktorer som påverkar klimatet och en del av dem är naturliga medan andra är mänskligt orsakade. Innan industrialismen (eller kanske ännu tidigare) var det naturliga faktorer som styrde, men sedan har mänskligt orsakade faktorer blivit allt viktigare. De naturliga faktorerna har inte helt plötsligt försvunnit, men deras påverkan är nu troligen mycket mindre än de mänskligt orsakade.<br />
Att hävda att tidigare naturliga förändringar motbevisar mänsklig påverkan nu är alltså ett logiskt felslut. Det är ungefär som att säga att eftersom människor dog av sjukdomar och svält innan det fanns bilar så kan inte människor dö i trafikolyckor idag.<br />
Däremot måste man beakta naturliga faktorer när man studerar den nutida uppvärmningen, och det gör naturligtvis klimatforskarna. Man tittar på:<br />
<ul>
<li>Mänskligt orsakade faktorer: </li>
<ul>
<li>växthusgaser (som värmer, och som har ökat)</li>
<li>aerosoler från bl a industriella utsläpp (som kyler och som har ökat)</li>
<li>förändrad landanvändning (som troligen har haft en lite avkylande effekt)</li>
</ul>
<li>Naturliga faktorer: </li>
<ul>
<li>solaktivitet (som värmer, och som ökade under första halvan av 1900-talet men sedan har minskat något),</li>
<li>vulkaner (som släpper ut kylande aerosoler, och som först minskade under första halvan av 1900-talet men sedan ökade igen)</li>
<li>förändringar i jordbanan och jordaxelns lutning (som dock tar tusentals år).</li>
</ul>
<li>Intern variabilitet som El Nino/La Nina (ENSO) som fördelar om värme bl a mellan haven och luften.</li>
<li>Återkopplingar, t ex vattenånga och snö/is, som förstärker effekterna av de ovanstående.</li>
</ul>
Det finns osäkerheter i de här faktorerna, och i synnerhet den interna variabiliteten är svår att uppskatta. Kanske har denna gett uppvärmningen en knuff uppåt, och växthusgasernas bidrag är mindre än vi tror? Det är möjligt. Men tänk på att osäkerheterna slår åt båda hållen: den interna variabiliteten kan lika gärna ha kylt av som värmt upp. Om den har kylt av så kan den ha dolt en del av effekten av växthusgaser. Aerosoler från bl a industriella utsläpp har kylt av men exakt hur mycket är svårt att avgöra.<br />
<br />
Hur står sig då den nutida uppvärmningen mot tidigare förändringar? Den här figuren visar en global temperaturrekonstruktion från PAGES2K-konsortiumet för de senaste 2000 åren (nedre halvan). De små fyrkanterna visar medeltemperaturen för 30-årsintervall, och det senaste intervallet är 1971-2000. För att kunna jämföra med nuvarande temperaturer har jag lagt till temperaturen för 2018. Figuren visar också ett antal tidigare rekonstruktioner som dock bara täcker norra halvklotet (övre halvan). Sådana här temperaturrekonstruktioner gör man genom att titta på temperaturberoende saker (proxies) som koraller, pollen, trädringar och sediment i sjöar och hav.<br />
<div>
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjB83svvYU2f59JjGkWPMpihorqFbnR3KyvMLNvSIcOpscuv0zYHXoKGZ38SIe4mcGu8rKgoVfDr5x4_LUxa0OW8xBG0jVHvpsdPcp6jyOHq-A8T8kWMAeQv4iRPe2hLr378iY_y3TiRadq/s1600/PAGES+2k+Consortium+accepted+March+2013+pdf.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="391" data-original-width="961" height="260" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjB83svvYU2f59JjGkWPMpihorqFbnR3KyvMLNvSIcOpscuv0zYHXoKGZ38SIe4mcGu8rKgoVfDr5x4_LUxa0OW8xBG0jVHvpsdPcp6jyOHq-A8T8kWMAeQv4iRPe2hLr378iY_y3TiRadq/s640/PAGES+2k+Consortium+accepted+March+2013+pdf.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Från PAGES 2k Consortium, Continental-scale temperature variability during the past two millennia. Nature Geoscience volume 6, pages 339–346 (2013)</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Mönstret här är en långsam avkylning, med kortare upp- och
nedgångar. Den långsamma avkylningen, som främst beror på ändringar i jordbanan
och jordaxeln, bryts någon gång under 1800-talet och övergår i en snabb
uppvärmning. Denna uppvärmning ser alltså inte ut som tidigare förändringar.
Något nytt måste ha hänt, och detta något var industrialismen.</div>
<div class="MsoNormal">
Läs mer: <a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2013/04/lagarbete-ger-ny-hockeyklubba_24.html">Lagarbete ger ny hockeyklubba</a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="text-align: start;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<b>Påstående: ”Det var varmare på medeltiden/romartiden”.</b><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Den så kallade medeltida värmeperioden brukar förläggas
mellan år 950 och 1250. Den syns inte så väldigt tydligt hos PAGES2K (som är global),
men kommer bättre fram i de andra rekonstruktionerna (som är för norra
halvklotet). <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Den perioden var enligt
PAGES2K som helhet ungefär i nivå med mitten av 1900-talet men kallare än de
senaste decennierna. Det kan möjligtvis ha funnits enstaka år som nådde upp
till nuvarande temperaturer (det är svårt att se eftersom vi bara har medeltemperaturer
för 30-årsintervall) men generellt var det kallare. Det samma gäller den romerska
värmeperioden, som brukar förläggas mellan 250 f.v.t och 400 e.v.t. Denna var
något varmare än den medeltida värmeperioden.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Men även om det hade varit varmare på medeltiden eller romartiden
så bevisar det inte att den nutida uppvärmningen är helt naturlig. Som sagt, vi
vet att växthusgaser orsakar uppvärmning.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Men varifrån kommer då påståendet om den varmare medeltiden/romartiden?
Den figur som mest har bidragit till idén om den varmare medeltiden bör vara
den från IPCCs första rapport. Den bygger på Hubert Lambs arbete under 1960-1980-talen
med att rekonstruera temperaturen för centrala England. <o:p></o:p></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjXHZm88JrOYzGru9QslePA-BIDteZyPw7ieOu8lwP27L3KZPMQ0-37qHgfRRDMGvij1DdqWeb2hoOLykKl2gzK-4SCRnVxMYRewa4K-SYzyRjLhpWnECxTX_Q_GVj7Kv3Wr2aRbxrhkERP/s1600/IPCC_1990_FAR_chapter_7_fig_7.1%2528c%2529.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="593" data-original-width="1197" height="196" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjXHZm88JrOYzGru9QslePA-BIDteZyPw7ieOu8lwP27L3KZPMQ0-37qHgfRRDMGvij1DdqWeb2hoOLykKl2gzK-4SCRnVxMYRewa4K-SYzyRjLhpWnECxTX_Q_GVj7Kv3Wr2aRbxrhkERP/s400/IPCC_1990_FAR_chapter_7_fig_7.1%2528c%2529.png" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">IPCC FAR "Figure 7.1 - Schematic diagram of global temperature variations ... (c) for the last thousand years. The dotted line represents conditions near the beginning of the twentieth century."</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Det var det bästa man hade 1990 när rapporten kom ut, men våra
kunskaper om de senaste årtusendenas klimat har förbättrats rejält sedan dess. Dessutom
visar grafen av uppenbara skäl inte de sista 30 årens temperaturuppgång.</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both;">
</div>
<div class="MsoNormal">
Läs mer: <a href="https://uppsalainitiativet.blogspot.com/2015/06/skandalen-med-den-globala.html">Skandalen med den "globala" temperaturrekonstruktionen i IPCC:s första rapport</a><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Här är ett exempel på en graf som jag stött på flera gånger den
senaste tiden. Den är inte sammansatt av ett forskarlag utan av två amatörer
som har förlitat sig på föråldrad litteratur. Dessutom har den ingen skala på
y-axeln. Den innehåller också en del
historiska konstigheter: vikingarnas (Leif Erikssons) ankomst till Nordamerika verkar
ligga 200 år för sent, och uttrycket ”Grecian Empire” har jag bara hittat på Bibel-historiska webbsidor. Den här figuren bör man alltså inte ta på allvar.<o:p></o:p></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_C_j1JpMsmU9DW0pWOuXUAuwlRL4IsXOct-nB47XLSRHouMEBRD19PvaHjGX1TKsr832RKU6F5pLwXCrA30FnmNRRBRBZHMwSOztkhqtplBLgMeS4TF98f8wXwpkvuIq3D0vyy3IM-wm2/s1600/Harris-Mann.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="575" data-original-width="800" height="460" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_C_j1JpMsmU9DW0pWOuXUAuwlRL4IsXOct-nB47XLSRHouMEBRD19PvaHjGX1TKsr832RKU6F5pLwXCrA30FnmNRRBRBZHMwSOztkhqtplBLgMeS4TF98f8wXwpkvuIq3D0vyy3IM-wm2/s640/Harris-Mann.gif" width="640" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Här är en annan blid som dyker upp i olika varianter. Den
föreställer temperaturer som uppskattats från isborrkärnor från centrala Grönland.
Skalan till vänster visar temperaturerna där, medan skalan till höger (som har
lagts till av <a href="https://www.climate4you.com/index.htm">Ole Humlum</a>) visar motsvarande globala temperaturanomalier.<o:p></o:p></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVdTn0Q6OD4tDSqHwx96YJ58wueCUWWrechBbqD58WtWoxB8lnAu1YVIJkYi0ZwCVvGK5tCGZ7jIJmeiyRm4rrQz8YBrTR_JIJzeFqFiwhTVmrEt-nPLwzKF9HRlxFTeX0GTUrGB13Y3ay/s1600/GISP2-zoom.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="499" data-original-width="895" height="356" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVdTn0Q6OD4tDSqHwx96YJ58wueCUWWrechBbqD58WtWoxB8lnAu1YVIJkYi0ZwCVvGK5tCGZ7jIJmeiyRm4rrQz8YBrTR_JIJzeFqFiwhTVmrEt-nPLwzKF9HRlxFTeX0GTUrGB13Y3ay/s640/GISP2-zoom.png" width="640" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
De flesta versioner av figuren som cirkulerar visar dock inte den globala skalan till höger. Den har lagts till eftersom variationerna på centrala Grönland är ungefär dubbelt så stora som globalt om man tittar på glaciala perioder och interglacialer. Men det räcker egentligen inte att bara ändra skalan, eftersom en del av variationerna troligen är lokala eller regionala. Kom t ex ihåg att den medeltida värmeperioden inte alls var lika tydlig hos PAGES2K. Man bör alltså inte tolka den här figuren som en precis avbildning av den globala temperaturen. </div>
<div class="MsoNormal">
Dessutom är den sista mätpunkten för mitten av 1850-talet. Den lilla uppgången på slutet representerar alltså inte den nu pågående global uppvärmningen. Detta är dock något som ”klimatskeptiker” väldigt sällan påpekar. Sedan mitten av 1850-talet har den globala temperaturen ökat med c:a 0,9 grader C (2018), och den lokala temperaturen på centrala Grönland har ökat med c:a 1,4 grader (2013). I båda fallen hamnar vi en bit ovanför toppen på den medeltida värmeperioden.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Som jämförelse är här en global temperaturrekonstruktion för
ungefär samma tidsintervall:<o:p></o:p></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDAY3KWbRf3xI9v_50UKtOVLPkHsFpyi2-R1GHsnNaUtCKZCfZk60sS6153IJLd8q8JkKvfyKT5FxuWvtYwJL9wp8chKLbniyucWlHpXfhE_XRH3jtOCgbbCsPf99s3FEJAKy4Wxdb55eU/s1600/Marcott_Global+Temperature+Reconstructed.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="375" data-original-width="577" height="257" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDAY3KWbRf3xI9v_50UKtOVLPkHsFpyi2-R1GHsnNaUtCKZCfZk60sS6153IJLd8q8JkKvfyKT5FxuWvtYwJL9wp8chKLbniyucWlHpXfhE_XRH3jtOCgbbCsPf99s3FEJAKy4Wxdb55eU/s400/Marcott_Global+Temperature+Reconstructed.png" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Från Marcott, Shaun A., et al. "A reconstruction of regional and global temperature for the past 11,300 years." Science 339.6124 (2013): 1198-1201</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Läs mer: <a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2013/03/vi-har-formodligen-tecknat-in-oss-for.html">Vi har förmodligen tecknat in oss för varmaste temperaturerna senaste 12 000 åren - ny studie</a></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Så ”klimatskeptikernas” försök att påvisa större temperaturförändringar de senaste tusentals åren bygger ofta på föråldrade källor, lokala eller regionala i stället för globala temperaturrekonstruktioner, och att man utelämnar de senaste decenniernas (eller seklets) uppgång.</div>
<div class="MsoNormal">
Att klimatet har förändrats naturligt tidigare motbevisar inte att den nutida uppvärmningen främst är mänskligt orsakad. Det hade även gällt om t ex de romerska och medeltida värmeperioderna hade varit varmare. Men tittar man globalt så avviker den nutida uppvärmningen från tidigare förändringar.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Lars Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/06158469980966810882noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-57617543925224833542019-02-11T19:28:00.001+01:002019-02-11T19:33:12.019+01:00Samma gamla visa - första versen<br />
<div class="MsoNormal">
Aktiviteten på den här bloggen har varit ganska låg de
senaste 2 åren. Det har delvis att göra med att vi har andra åtaganden (jobb,
familj, författande av böcker mm) som har kommit före, men det beror också på
att inte mycket nytt händer på förnekarfronten. Det är i stort sett samma gamla
debunkade argument som cirkulerade för 10 år sedan. Men i förnekosfären så är
sanningn vanligen underordnad kampen mot den (inbillade) stora
konspirationen, så det spelar ingen roll för dem att argumenten är fel. Här är
några vanliga argumenten som jag har stött på allt för ofta den senaste tiden
på platser som Facebook och Quora.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Påstående: ”Endast 3% av koldioxiden i atmosfären kommer
från mänskliga aktiviteter”.</b><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="page-break-after: avoid;">
<span style="mso-no-proof: yes;"><!--[if gte vml 1]><v:shapetype id="_x0000_t75" coordsize="21600,21600"
o:spt="75" o:preferrelative="t" path="m@4@5l@4@11@9@11@9@5xe" filled="f"
stroked="f">
<v:stroke joinstyle="miter"/>
<v:formulas>
<v:f eqn="if lineDrawn pixelLineWidth 0"/>
<v:f eqn="sum @0 1 0"/>
<v:f eqn="sum 0 0 @1"/>
<v:f eqn="prod @2 1 2"/>
<v:f eqn="prod @3 21600 pixelWidth"/>
<v:f eqn="prod @3 21600 pixelHeight"/>
<v:f eqn="sum @0 0 1"/>
<v:f eqn="prod @6 1 2"/>
<v:f eqn="prod @7 21600 pixelWidth"/>
<v:f eqn="sum @8 21600 0"/>
<v:f eqn="prod @7 21600 pixelHeight"/>
<v:f eqn="sum @10 21600 0"/>
</v:formulas>
<v:path o:extrusionok="f" gradientshapeok="t" o:connecttype="rect"/>
<o:lock v:ext="edit" aspectratio="t"/>
</v:shapetype><v:shape id="Bildobjekt_x0020_1" o:spid="_x0000_i1027" type="#_x0000_t75"
alt="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/09/Carbon_dioxide_emissions_global_carbon_cycle.jpg"
style='width:453.75pt;height:339.75pt;visibility:visible;mso-wrap-style:square'>
<v:imagedata src="file:///C:/Users/larsk/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image001.jpg"
o:title="Carbon_dioxide_emissions_global_carbon_cycle"/>
</v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><!--[endif]--></span><o:p></o:p></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8DzHlhBchfeHnBqI5LjMzgjCLIPo8ZwD7DH8v56ggd6sj7_chvztg3VjSYZLHGG-kNHKK9Oy4uL-6j9REGl_zVXyXnhoZeCA3lvVki8BwY_gAMFgKrymLWTVV-7mAx87MKwUFVwLM7n60/s1600/kolcykeln.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1039" data-original-width="1386" height="298" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8DzHlhBchfeHnBqI5LjMzgjCLIPo8ZwD7DH8v56ggd6sj7_chvztg3VjSYZLHGG-kNHKK9Oy4uL-6j9REGl_zVXyXnhoZeCA3lvVki8BwY_gAMFgKrymLWTVV-7mAx87MKwUFVwLM7n60/s400/kolcykeln.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Bild från NASA: <a href="https://svs.gsfc.nasa.gov/12044">https://svs.gsfc.nasa.gov/12044</a></td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoCaption">
<span style="mso-no-proof: yes;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Ser man på bilden av
kolets kretslopp här ovan, så är kolflödena från hav (t.v.) och vegetation och
mark (t.h.) till atmosfären (ovan) mycket större än dem från mänskliga utsläpp från
bl a fossila bränslen (nere mitten). Det är förmodligen därifrån som idén att
av CO2-ökningen i atmosfären inte är mänskligt orsakad kommer ifrån.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Men då förbiser man att det handlar om ett kretslopp. Det går
nämligen också flöden från atmosfären till hav och vegetation och mark (gröna
pilar). Det finns inget motsvarande flöde från atmosfären till mänskliga utsläpp.
Faktum är att hav och vegetation och mark tar upp mer koldioxid än de släpper ut,
och skillnaden utgör ungefär hälften av de mänskliga utsläppen. Resten av de
mänskliga utsläppen stannar kvar i atmosfären. Våra mänskliga utsläpp tillför alltså
nytt kol till kretsloppet har varit ute ur kretsloppet under många miljoner år.
Det är därför koldioxiden har ökat så här:<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="page-break-after: avoid;">
<span style="mso-no-proof: yes;"><!--[if gte vml 1]><v:shape id="Bildobjekt_x0020_2" o:spid="_x0000_i1026"
type="#_x0000_t75" style='width:453pt;height:354.75pt;visibility:visible;
mso-wrap-style:square'>
<v:imagedata src="file:///C:/Users/larsk/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image003.png"
o:title=""/>
</v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><!--[endif]--></span><o:p></o:p></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlkE95IgFUC6xNOT7J4jOjil_BQRLB5jWobr6TI1zGV7t5JM5Rx_ehjvR0B6Gc1MbPfQ1eMAX7vYnk7dcA_w__tWRC_S0FWgMnsSZtW4FJXfYIBwGOT_cpQcEVye58eT3MG__8deJF32UM/s1600/mauna-loa-2019.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="543" data-original-width="694" height="312" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlkE95IgFUC6xNOT7J4jOjil_BQRLB5jWobr6TI1zGV7t5JM5Rx_ehjvR0B6Gc1MbPfQ1eMAX7vYnk7dcA_w__tWRC_S0FWgMnsSZtW4FJXfYIBwGOT_cpQcEVye58eT3MG__8deJF32UM/s400/mauna-loa-2019.png" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Bild från NOAA: <a href="https://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/full.html">https://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/full.html</a></td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
<span class="MsoHyperlink"><span style="color: windowtext; text-decoration: none; text-underline: none;">Vi har ett flertal inlägg om kolets
kretslopp:</span></span></div>
<div class="MsoNormal">
</div>
<ul>
<li><a href="https://uppsalainitiativet.blogspot.com/2011/02/kallor-och-sankor.html">Källor och sänkor</a></li>
<li><a href="https://uppsalainitiativet.blogspot.com/2013/11/mansklig-inverkan-pa-globala-kolcykeln.html">Mänsklig inverkan på globala kolcykeln</a></li>
<li><a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2013/05/det-kom-ett-mail-till-uppsalainitiativet.html">Det kom ett mail till Uppsalainitiativet</a></li>
</ul>
<div class="MsoNormal">
<b>Påstående: ”Ett enda vulkanutbrott kan släppa ut mer
koldioxid än hela mänskligheten på ett år."</b><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Detta påstående har ingen som helst förankring i
verkligheten. Det är möjligt att någon har tittat på siffror för
svavelföreningar från vulkaner och blandat ihop det med koldioxid, och att
detta har planterat denna seglivade myt i förnekosfären. Men sanningen är att
alla jordens vulkaner släpper ut mellan 1/60 och 1/90 av de mänskliga
koldioxidutsläppen. Källa: <a href="https://www.climate.gov/news-features/climate-qa/which-emits-more-carbon-dioxide-volcanoes-or-human-activities">NOAA</a>.</div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="MsoHyperlink"><span style="color: windowtext; text-decoration: none; text-underline: none;">Här är några inlägg om vulkaner:</span></span></div>
<div class="MsoNormal">
</div>
<ul>
<li><a href="https://uppsalainitiativet.blogspot.com/2016/03/de-efterhangsna-vulkanerna.html">De efterhängsna vulkanerna</a></li>
<li><a href="https://uppsalainitiativet.blogspot.com/2011/08/tva-pinatubo-dygnet-runt-aret-runt.html">Två Pinatubo dygnet runt året runt</a></li>
</ul>
<b>Påståenden:
”Växthuseffekten finns endast i klimatmodellerna” och ”Växthuseffekten har aldrig observerats utanför laboratoriet”</b><br />
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Att växthuseffekten skulle vara ett påhitt för klimatmodellerna
är rena fantasier. Växthuseffekten upptäcktes långt innan det fanns några
klimatmodeller.<o:p></o:p></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.rsc.org/images/Arrhenius1896_tcm18-173546.pdf"><img border="0" data-original-height="868" data-original-width="747" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhNLqCBZd5u9178hUtxbekfBNaGSOIMImFg8tdGPx6pqA5LQQ5jSb8zyhafgZsK-SytILtgqLclZ2pRnC22MykZKAmn0vLHGSwSxQqVEHnoA_rgzEHkhYj1_mE_Cwn3Ii2L3eKTOJLw67FX/s400/ahrrenius-1896.jpg" width="343" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="mso-no-proof: yes;"><!--[if gte vml 1]><v:shape
id="Bildobjekt_x0020_3" o:spid="_x0000_i1025" type="#_x0000_t75" alt="Bildresultat för On the Influence of Carbonic Acid in the Air upon the Temperature of the Ground"
style='width:453.75pt;height:527.25pt;visibility:visible;mso-wrap-style:square'>
<v:imagedata src="file:///C:/Users/larsk/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image005.jpg"
o:title="Bildresultat för On the Influence of Carbonic Acid in the Air upon the Temperature of the Ground"/>
</v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><!--[endif]--></span><o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
De fysikaliska processerna (vilka inkluderar kvantfysik) är
väl förstådda. Växthuseffekten är en av de bäst förstådda delarna av klimatet.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Dessutom har man observerat växthuseffekten i atmosfären. Man
har rent av observerat hur den förstärks med ökade CO2-nivåer. Det gäller både
<a href="http://newscenter.lbl.gov/2015/02/25/co2-greenhouse-effect-increase/">inkommande strålning till marken</a> och <a href="https://www.researchgate.net/publication/12065270_Increases_in_greenhouse_forcing_inferred_from_the_outgoing_longwave_radiation_spectra_of_the_Earth_in_1970_and_1997">utgående strålning ovanför atmosfären</a>. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Växthuseffekten vilar på en stark vetenskaplig grund, både
när det gäller teori och observationer.<o:p></o:p></div>
Här är några inlägg:<br />
<div class="MsoNormal">
</div>
<ul>
<li><a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2012/12/vaxthueffekten-en-introduktion.html">Växthuseffekten – en introduktion</a></li>
<li><a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2016/02/hur-vet-vi-att-vara-koldioxidutslapp.html">Hur vet vi att våra koldioxidutsläpp har orsakat en global uppvärmning?</a></li>
</ul>
<div class="MsoNormal">
<b>Påstående: ”Koldioxiden står endast för 3% av
växthuseffekten”.</b><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Det här felaktiga påståendet kommer troligen från att någon
har tittat på koncentrationerna av växthusgaser (vattenånga, koldioxid, metan m.m.)
i atmosfären och beräknat deras bidrag utifrån det. Men effekten av en
växthusgas vid olika koncentrationer är inte linjär utan logaritmisk. Därför
har koldioxiden en betydande effekt även om den finns i mycket mindre
koncentrationer än vattenångan. Vattenånga bidrar med runt 50%, moln bidrar med
runt 25%, koldioxid med runt 20%, och övriga gaser med runt 5%.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Källa: Schmidt, G.A., R. Ruedy, R.L. Miller, and A.A. Lacis, 2010: <a href="https://pubs.giss.nasa.gov/docs/2010/2010_Schmidt_sc05400j.pdf">The attribution of the present-day total greenhouse effect. </a>J. Geophys. Res., 115, D20106, doi:10.1029/2010JD014287.</div>
Se också det här inlägget:<br />
<div class="MsoNormal">
</div>
<ul>
<li><a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2010/04/koldioxid-och-procentsiffror.html">Koldioxid och procentsiffror</a></li>
</ul>
<b>Påstående: ”Växthuseffekten beror på lufttrycket och inte på
några växthusgaser”.</b><br />
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Detta är ett väldigt underligt påstående, som likväl dyker
upp ganska ofta. Jag misstänker att det kommer från någon som har misstolkat den
ideala gaslagen. Denna lag säger att trycket gånger volymen är proportionellt
mot temperaturen för en given gasmängd. Eftersom trycket är högre vid lägre
höjd, så tänker man kanske att då måste temperaturen också vara högre där. Man
tar inte hänsyn till att luftens densitet blir högre vid lägre höjd, dvs samma
gasmängd ryms inom en mindre volym. Det är i alla fall min tolkning av hur
denna missuppfattning har uppstått.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Skillnader i tryck är dock viktiga för troposfärens
temperaturprofil, och närmare bestämt det <a href="https://www.smhi.se/kunskapsbanken/adiabatisk-1.28356">adiabatiska temperaturavtagandet</a>:
varm luft som stiger uppåt (konvektion) expanderar allt eftersom lufttrycket
sjunker, och när luften expanderar kyls den av. Det motsatta gäller kall luft
som sjunker och komprimeras: den luften blir varmare. Men dessa processer ska
inte förväxlas med växthuseffekten.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Lars Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/06158469980966810882noreply@blogger.com63tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-87258178916573734382018-12-13T13:45:00.000+01:002018-12-19T14:58:14.283+01:00Ett klargörande om ekonomipristagaren Nordhaus och diskonteringsräntan<div style="text-align: justify;">
<b>Edit 19 december 2018:
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
Det verkar nu som att jag inte förstått Nordhaus DICE-modell riktigt rätt när jag skrev denna bloggpost, som därför behöver tas med en nypa salt. I synnerhet vill jag backa från mitt påstående att <i>"ekonomins utveckling </i>[i DICE-modellen]<i> beror på hur snabbt dess aktörer diskonterar ned framtiden, något som modelleras med en diskonteringsränta"</i>; någon diskonteringsränta verkar inte finnas med bland de parametrarna som beskriver ekonomins mekanismer i modellen. (<a href="https://sites.google.com/site/williamdnordhaus/dice-rice">Lyckligtvis är modellen väldokumenterad</a>, så för den som önskar fördjupa sig i modellens detaljer finns goda förutsättningar för det.) Som jag nu förstår saken spelar den enda diskonteringsränta som finns i modellen en roll som ligger närmare den normativa <i>r<sub>2</sub></i> jag talar om i bloggposten.
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
Det jag tror överlever av mitt centrala resonemang rörande <i>r<sub>1</sub></i> vs <i>r<sub>2</sub></i> i bloggposten är följande mer allmänna observationer. En modell som DICE (eller mer allmänt en ekonomisk modell för framtida samhällsutveckling) behöver ha (a) realistiska värden på de parametrar som beskriver ekonomins mekanismer, och (b) en normativ diskonteringsränta för att värdera olika scenarier i förhållande till varandra. Diskonteringsräntan kan väljas oberoende av (a), och återspeglar hur vi väger kostnader idag mot kostnader i framtiden. Om man vill kan man som Nordhaus göra detta val baserat på empiriska observationer av vad marknadens aktörer verkar föredra, men ett sådant förfarande kommer inte runt det faktum att valet är normativt (typ "som grund för dessa policyrekommendationer ansluter jag mig till marknadsaktörernas åsikt om hur kostnader idag skall vägas mot dito i framtiden").
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
Jag tackar Christian Azar och Martin Persson för värdefulla diskussioner kring detta. Givetvis är ansvaret för eventuella kvarstående missuppfattningar helt och hållet mitt eget.
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
End edit.</b>
</div>
<p>
<div style="text-align: center;">
* * *
</div>
<p><div style="text-align: justify;">
Följande skrev jag idag <a href="https://haggstrom.blogspot.com/2018/12/nu-reder-vi-ut-det-har-med-nordhaus-och.html">för min blogg <i>Häggström hävdar</i></a>, men jag kom på att det måhända kan vara av intresse även för <i>Uppsalainitiativets</i> läsekrets.
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
Debatten har gått hög i Sverige om <a href="https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/ekonomipriset-2018">beslutet</a> att tilldela den amerikanske klimatekonomen William Nordhaus Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne <i>"för att ha integrerat klimatförändringar i långsiktig makroekonomisk analys"</i>. <a href="https://www.etc.se/ledare/nordhaus-far-ekonomipriset-klimatkollapsens-ursaktande-matematik">Inte all kritik</a> har varit alldeles välbetänkt, och jag uppskattar Jesper Roines <a href="https://www.dn.se/debatt/kritiken-mot-ekonomipriset-gor-klimatskeptikerna-nojda/">försök på DN Debatt häromdagen att bringa ordning i debatten</a>, bl.a. med en uppmaning om att inte blanda samman Nordhaus forskning med hans policyrekommnedationer.
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
Parallellt med Roine debatterar Christian Azar och John Hassler i en annan del av DN<sup>1</sup> Nordhaus bruk av den för klimatpolicyrekommendationer ofta så avgörande så kallade diskonteringsräntan. <a href="https://www.dn.se/kultur-noje/christian-azar-arets-ekonomipristagare-tar-inte-klimathotet-pa-allvar/">Azar förklarar:</a><sup>2</sup> <ul>Nordhaus, liksom många andra ekonomer, väljer att räkna ned värdet av kostnader som drabbar framtiden med en relativt hög nedräkningstakt (så kallad diskonteringstakt). Eftersom vi förväntas bli rikare i framtiden blir också kostnaderna för skadan relativt sett lägre. Men – och det här är mer kontroversiellt – Nordhaus (och många andra ekonomer) räknar också ned värdet av framtida skador enbart för att de uppstår i framtiden (den rena tidspreferensen).
<p>
Det här får oerhört stor betydelse. Med en diskonteringstakt på 5 procent per år blir en skada om 100 år hela 150 gånger mindre värd än om den inträffat i dag. Om 200 år betyder skadan i princip ingenting (22 000 gånger mindre). Eftersom klimatförändringarna är ett långsiktigt problem kan det därmed närmast trollas bort genom en teknikalitet.</ul>
Men är diskonteringsränta ett uttryck för våra värderingar eller för hur världen är beskaffad? Med andra ord, är den normativ eller positiv (deskriptiv)? I denna fråga talar Azar och Hassler förbi varandra på ett sätt som gör att man som läsare får intryck av missämja och förvirring. Azar betonar vikten av en tankereda som håller isär positivt och normativt, och Hassler genmäler att <a href="https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/john-hassler-vi-behover-kloka-vetenskapliga-modeller-for-att-losa-klimatkrisen/"><i>"problemet i Azars resonemang är att han inte gör skillnad mellan positiv och normativ analys"</i></a>. Azar understryker att valet av diskonteringsränta är en fråga om värdering, något som Hassler ställer sig avvisande till: <ul>En modell med detta syfte måste i acceptabel grad överensstämma med vad vi faktiskt observerar. Detta tror jag är självklart för alla vad gäller de naturvetenskapliga delarna. Vi kan inte välja de parametrar som styr klimatkänsligheten utifrån vad vi vill att de skulle vara. De måste väljas så att modellens prediktioner är i linje med vad vi observerar. Det borde vara lika självklart att den ekonomiska modellen ska konstrueras så att den är i linje med vad vi observerar.</ul>
Så vem av dem har rätt? Faktiskt båda, på sätt och vis.
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
Så här ligger det till. I Nordhaus analyser kommer diskonteringsräntan in på två helt olika sätt, och inget hindrar att den därigenom får två olika värden. Låt oss därför beteckna dem <i>r<sub>1</sub></i> och <i>r<sub>2</sub></i>.
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
I Nordhaus så kallade <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/DICE_model">DICE</a>-modell för integrerad simulering av ekonomi och klimat, så beror ekonomins utveckling på hur snabbt dess aktörer diskonterar ned framtiden, något som modelleras med en diskonteringsränta <i>r<sub>1</sub></i>. För att få så realistiska simuleringar som möjligt behöver vi välja <i>r<sub>1</sub></i> så att den stämmer överens med vad vi observerat om hur folk faktiskt beter sig.
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
När vi så kört DICE-modellen för ett antal olika val av policyparametrar (såsom nivån på koldioxidskatt) och skall jämföra dem för att avgöra vilken policy som är att föredra, då behövs ett sätt att väga kostnader idag mot kostnader i framtiden. Till detta används en diskonteringsränta <i>r<sub>2</sub></i>.
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
Valet av <i>r<sub>1</sub></i> är deskriptivt, och valet av <i>r<sub>2</sub></i> är normativt. Så om den dsikonteringsränta Azar åsyftar är <i>r<sub>2</sub></i>, och den Hassler åsyftar är <i>r<sub>1</sub></i>, då har båda rätt. Men när Hassler bannar Azar för att inte behärska distinktionen mellan positivt och normativt, då verkar han utgå ifrån att det är <i>r<sub>1</sub></i> Azar åsyftar, och inte <i>r<sub>2</sub></i>. Hasslers tolkning är helt säkert felaktig (jag har talat tillräckligt mycket med Azar om dessa frågor genom åren för att veta det), och den kan också förefalla illvillig (då den ju får Azars resonemang att se felaktigt ut).
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
Men jag tror inte på någon illvilja från Hasslers sida i detta fall. Snarare är det nog så att han i hastigheten råkade glömma att <i>r<sub>2</sub></i> kan väljas fritt, oavsett den av empiriska observationer dikterade <i>r<sub>1</sub></i>. Det är nämligen så att man i nationalekonomiska klimatanalyser ofta skummar förbi valet av <i>r<sub>2</sub></i>, och slentrianmässigt sätter <i>r<sub>2</sub></i>=<i>r<sub>1</sub></i>.<sup>3</sup> Detta tycks mig vara en dålig vana, just därför att man då riskerar dölja (både för sig själv och andra) att valet av optimal policy beror på ett val av <i>r<sub>2</sub></i> som inte är en fråga om fakta utan om värderingar.
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
Kan det då finnas något gott skäl till att automatiskt välja <i>r<sub>2</sub></i>=<i>r<sub>1</sub></i>? Jag har svårt att se det. Hela vitsen med ekonomiska styrmedel, och på sätt och vis också själva ämnet nationalekonomi, är ju att enskilda ekonomiska aktörers värderingar och incitament inte alltid stämmer överens med vad som är bra för samhället i stort. Som i <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Tragedy_of_the_commons">allmänningens tragedi</a> och tusen andra situationer. För egen del finner jag det direkt stötande att låta den kortsiktiga marknaden vara normerande för hur vi bör värdera den långsiktiga framtiden - men det är ju bara min värdering.
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
<b>Fotnoter</b>
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
<small>
1) Det är lite lustigt att se hur DN:s olika redaktioner ibland tar sig an samma problemområde men verkar helt oberoende eller rentav ovetande om varandra.
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
2) För en mer ingående förklaring av vad diskonteringsränta innebär och hur den kan motiveras, se Avsnitt 10.2 i min bok <a href="https://global.oup.com/academic/product/here-be-dragons-9780198723547?cc=se&lang=en&"><i>Here Be Dragons</i></a>, eller min uppsats <a href="http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/4346_07_4.pdf"><i>Ramseys ekvation och planetens framtid</i></a>.
</div>
<p>
<div style="text-align: justify;">
3) Jag tackar John Hassler för att ha förklarat detta för mig (privat korrespondens).
</small>
</div>Olle Häggströmhttp://www.blogger.com/profile/07965864908005378943noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-36623786648156302872018-10-07T13:03:00.000+02:002018-10-08T09:52:32.144+02:00IPCC - en mellanstatlig klimatpanel<div class="MsoNormal" style="font-family: Cambria; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span lang="SV">Året var 1988 och klimatforskaren Stephen Schneider var på möte i Washington med den amerikanska vetenskapsakademien när han sprang på sin svenske kollega Bert Bolin. Bert berättade om en idé som höll på att ta form, nämligen att skapa en mellanstatlig klimatpanel för att utvärdera det vetenskapliga läget om klimatförändringarna, det som skulle bli IPCC.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Cambria; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Cambria; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span lang="SV">-Bert, jag tycker det låter som en jättedålig idé, sa Schneider.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Cambria; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Cambria; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span lang="SV">Vad skulle en sådan utvärdering kunna lära oss som vi inte redan vet? Vi har ju redan en hel hög med sammanställningar av det vetenskapliga läget. Det som behövs nu är att påbörja arbetet att minska utsläppen av växthusgaser. Att invänta en ny rapport, det skulle bara bli en ursäkt för politikerna att skjuta upp viktiga beslut ännu längre!<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Cambria; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span lang="SV"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNPQICNdR_-bYQy6jh-Pb2IBAtS9hq9L5dIp2hH48YHfphQ7QoK1N5CUO3wpikXEmutZDsvHghcmdnRoCPxQ9mmuFjAr7ZQiXb9K_R26c0Z3Lt0-x6zoAGv6J84EPfs5yivCoRVBA2ajny/s1600/Bild1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="486" data-original-width="678" height="286" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNPQICNdR_-bYQy6jh-Pb2IBAtS9hq9L5dIp2hH48YHfphQ7QoK1N5CUO3wpikXEmutZDsvHghcmdnRoCPxQ9mmuFjAr7ZQiXb9K_R26c0Z3Lt0-x6zoAGv6J84EPfs5yivCoRVBA2ajny/s400/Bild1.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span lang="SV" style="font-family: "cambria"; font-size: 12pt;">I den så kallade Charney-rapporten från 1979, producerad av Amerikanska Vetenskapsakademien, uppskattades klimatkänsligheten till 3°C </span><span lang="SV" style="font-family: "cambria"; font-size: 12pt;">±</span><span lang="SV" style="font-family: "cambria"; font-size: 12pt;">1,5°, siffror som håller än idag. Rapporten varnade för klimatets tröghet. En klimatpolicy som bygger på att "vänta-och-se" skulle betyda att "vänta tills det är försent".</span></i></td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Cambria; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span lang="SV"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Cambria; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span lang="SV">-Jo, visst har det gjorts klimatrapporter i både Australien, Storbritannien och USA och de bekräftar alla varandra i sina viktigaste slutsatser. Men hur många av dessa övertygar folk i Indien, Indonesien eller resten av världen? Vi behöver en internationell vetenskaplig grupp där så många länder som möjligt känner politiskt ägarskap. Vi behöver gå från vetenskaplig konsensus till internationell klimatpolitik!</span></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Cambria; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Cambria; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span lang="SV">Sagt och gjort, IPCC bildades och Bert Bolin blev dess första ordförande. Idag har IPCC totalt 195 medlemsländer. Varje medlemsland nominerar författare som är med och skriver IPCCs <i>Assessment Reports</i>. Den sista rapporten, AR5 från 2013/14, hade >800 författare som tillsammans representerar alla världens delar. Ytterligare experter från hela världen är med och <i>granskar </i>rapporterna innan de publiceras. Vilken intresserad expert som helst får granska och kommentera utkast på rapporten. Varje kommentar beaktas, dokumenteras och får ett skriftligt svar. Dessa kommentarer och svar offentliggörs i samband med publiceringen av den slutgiltiga rapporten. Det sista utkastet, och även sammanfattningen <i>Summary for Policymakers, </i>får även regeringarna själva ge kommentarer på. Arbetet med rapportframställningen slutförs genom att vare regering i de 195 medlemsländerna ska <i>godkänna </i>rapporten. Detta sker efter en dialog mellan författarna till rapporten och representanter för alla regeringar där meningar och ordval i framförallt <i>Summary for Policymakers </i>manglas fram och tillbaka.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Cambria; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Cambria; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span lang="SV">IPCCs arbete är alltså rätt speciellt. Det handlar inte bara om att göra sammanställningar av läget inom klimatvetenskapen. Sådana fanns sedan innan och de avslöjade med all önskvärd tydlighet att vi hade ett problem med global uppvärmning. Det är ett arbete präglat av öppenhet och transparens och där varje land får vara delaktigt. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Cambria; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: Cambria; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<div class="MsoNormal" style="font-family: Cambria; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span lang="SV">IPCC skriver inte bara <i>Assessment Reports </i>(sammanställningar av den samlade klimatvetenskapen) utan även <i>Special Reports</i>- rapporter om specifika frågor. Aktuellt just nu är rapporten <i>Global Warming of 1.5° </i>vars sammanfattning släppas i morgon, måndagen den 8e oktober. Syftet med rapporten är att redogöra för konsekvenserna av en global uppvärmning på 1,5°C, och jämföra dessa med en 2-gradersuppvärmning. Rapporten avhandlar också hur vi skulle kunna gå tillväga för att begränsa uppvärmningen till just 1,5°C. Tanken är att denna kunskap ska hjälpa världens regeringar att ta välinformerade beslut om skärpningar av utsläppsminskningar när de nu möts på nästa klimatmöte i Polen i december.<o:p></o:p></span></div>
</div>
Emma Jonsonhttp://www.blogger.com/profile/08715935990709949597noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-74924819103573232972018-08-13T20:51:00.001+02:002018-08-13T20:51:44.555+02:00Förra sommaren var inte den kallaste i mannaminne<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbxDk-gJsJuWlA7PHJK0IqQQnxVuu0kMyrxSPqgdsORUn_5v-Bnsi4ARIrJhqvUjlkQ4LYwj6kgS-__1Cf-GsxHE1voT-i7pBge3-xNlhuoOwxT0ctYFqVjbvJ4IaulRYMyhIu7z834c51/s1600/SMHI++S%25C3%25A4msta+sommarv%25C3%25A4rmen+i+Sverige+%25E2%2580%2593+p%25C3%25A5+155+%25C3%25A5r+++Aftonbladet.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="719" data-original-width="690" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbxDk-gJsJuWlA7PHJK0IqQQnxVuu0kMyrxSPqgdsORUn_5v-Bnsi4ARIrJhqvUjlkQ4LYwj6kgS-__1Cf-GsxHE1voT-i7pBge3-xNlhuoOwxT0ctYFqVjbvJ4IaulRYMyhIu7z834c51/s400/SMHI++S%25C3%25A4msta+sommarv%25C3%25A4rmen+i+Sverige+%25E2%2580%2593+p%25C3%25A5+155+%25C3%25A5r+++Aftonbladet.png" width="383" /></a></div>
Det har varit ovanligt varmt denna sommar, och detta har diskuterats mycket på olika social medier. Självklart finns det folk som vill minimera betydelsen av värmen, och det kanske vanligaste argumentet som de kommer med är att förra sommaren var kall. Det ska rent av vara den kallaste sommaren på 155 år (eller 156 år om man räknar med 2018). De länkar ofta till artiklar i <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/72q4w/samsta-sommarvarmen--pa-155-ar">Aftonbladet</a> och <a href="https://www.expressen.se/kvallsposten/samsta-sommarhettan-i-sverige-pa-155-ar/">Expressen/Kvällsposten</a> från förra året.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglqWqwa-hpHdJ8B4imU9hOSdzElR56uvVqtDu4fdty1UfyWq_-NJFVsDUiehbPzCqWmSbQyNTR19vfNO9EEOSXHoiX5qDABL0R3jIxssbfAybh7iJm0rQIs6tA6W0LG7UcR7EEaEBKS82p/s1600/SMHI++S%25C3%25A4msta+sommarhettan+i+Sverige+p%25C3%25A5+155+%25C3%25A5r.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="851" data-original-width="683" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglqWqwa-hpHdJ8B4imU9hOSdzElR56uvVqtDu4fdty1UfyWq_-NJFVsDUiehbPzCqWmSbQyNTR19vfNO9EEOSXHoiX5qDABL0R3jIxssbfAybh7iJm0rQIs6tA6W0LG7UcR7EEaEBKS82p/s400/SMHI++S%25C3%25A4msta+sommarhettan+i+Sverige+p%25C3%25A5+155+%25C3%25A5r.png" width="320" /></a></div>
<br />
Men läser man vinjetterna lite noggrant så ser man att det bara handlar om en låg högsta-temperatur. Den varmaste dagen och platsen var under sommaren ovanligt mild (28 grader C). Det säger dock inte så mycket om sommaren som helhet. En dag och en plats - det beror väldigt mycket på slumpen.<br />
<br />
Medeltemperaturen för sommaren 2017 (juni, juli, augusti) var däremot högst ordinär.<br /><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_gzCrTS-A4FnQIXHKJLZBXtRytL7WpK6ZqQHacjh3Aqgy2DuS5T2_AG8R5FOoAVqMCjKuu6HEpsSuqqoCOnpV-0DeTxbZs_H1ENmmYoRauLbuOwrqBqCFsPvhi2MpUA8rNnsaxTsyJR49/s1600/temp_som_tom_2017.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="580" data-original-width="1256" height="292" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_gzCrTS-A4FnQIXHKJLZBXtRytL7WpK6ZqQHacjh3Aqgy2DuS5T2_AG8R5FOoAVqMCjKuu6HEpsSuqqoCOnpV-0DeTxbZs_H1ENmmYoRauLbuOwrqBqCFsPvhi2MpUA8rNnsaxTsyJR49/s640/temp_som_tom_2017.png" width="640" /></a></div>
Den visas i stapeln längst till höger, men den stapeln kan vara svår att se för den är så liten. Den svarta raka horisontella linjen i grafen representerar medeltemperaturen för referensperioden 1961-1990 (14,59 grader C), och 2017 låg bara två hundradelar över det. Det finns många somrar som var kallare än det. Den kallaste sommaren, år 1902, var rent av 2,5 grader kallare.<br />
<br />
Lars Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/06158469980966810882noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-69818482173283250822018-08-12T19:48:00.000+02:002018-08-13T20:58:02.079+02:00Om denna varma sommarJust nu utanför mitt fönster faller ett lätt regn. Det är molnigt och termometern visar på 18 eller 19 grader. Men det vi kommer att minnas av den här sommaren är inte svalka och regn utan värme och torka. Juli månad blev den <a href="https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/manadens-vader-och-vatten-sverige/manadens-vader-i-sverige/juli-2018-langvarig-hetta-och-svara-skogsbrander-1.137248">varmaste juli-månad</a> som har uppmätts, och nederbörden var betydligt mindre än den brukar vara (mindre än 50 mm för det mesta av landet). Skogsbränder har härjat, med runt <a href="https://www.expressen.se/nyheter/nya-brander-har-blossat-upp-extrema-forhallanden/">80 bränder igång</a> i mitten av juli. Juni var visserligen mer normal, men sommaren började tidigt med en <a href="https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/manadens-vader-och-vatten-sverige/manadens-vader-i-sverige/maj-2018-meteorologi-1.134781">väldigt varm maj</a>. Om hela sommaren (juni, juli, augusti) blir rekordvarm återstår att se.<br />
<br />
Men det här är väder och inte klimat, eller hur? Visst, men det händer i ett allt varmare klimat, och sannolikheten för varma somrar har ökat. Klimatet är helt enkelt sannolikheten för olika väder. Därför vill många <a href="https://www.expressen.se/nyheter/klimatexperterna-om-branderna-anledning-att-planera-for-forandringar/">klimatforskare och meteorologer</a> inte hävda att enskilda väderhändelser direkt orsakas av klimatförändringarna. Man talar i stället i termer av <a href="http://www.realclimate.org/index.php/archives/2018/08/are-the-heatwaves-caused-by-climate-change/">sannolikheter och statistik</a>.<br />
<br />
Här är medeltemperaturen för svenska somrar från 1860 till 2017 (från <a href="https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-temperatur-1.2430">SMHI</a>).<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioWyVW_hrifzVpsM2CjznyweAJGbENdQqBcknC5pYcdwYH3WwKpL_jhkBwWinBcxfpZ9E82cJdZVKpyy3smx5J1LmXxZVC-OSEGQwYh03umtHjE4yZ5YLTja44LaPWYwEYTty0YZao2F13/s1600/temp_som_tom_2017.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="580" data-original-width="1256" height="184" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioWyVW_hrifzVpsM2CjznyweAJGbENdQqBcknC5pYcdwYH3WwKpL_jhkBwWinBcxfpZ9E82cJdZVKpyy3smx5J1LmXxZVC-OSEGQwYh03umtHjE4yZ5YLTja44LaPWYwEYTty0YZao2F13/s400/temp_som_tom_2017.png" width="400" /></a></div>
Det går mycket upp och ner - det kan skilja 3-4 grader från år till år - men den långsiktiga trenden är tydligt uppåt. Sedan år 2000 har nästan alla somrar varit varma.<br />
<br />
Så här ser det förresten ut för årsmedelvärdena. Mindre variationer och en tydligare trend.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhn5tvP6BmkdBIji3hEPu3klbuuxKarsInYg6X0FYtTFHNTmpST_OVAldg2S9STXzSV-oTNdYXq11qrTNhSGRPmejYoazc5UqT8cIdaD7849osco7vWnDqoUWHhqE3ein_FaNc8K9CVC4Rz/s1600/temp_ar_tom_2017.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="580" data-original-width="1256" height="183" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhn5tvP6BmkdBIji3hEPu3klbuuxKarsInYg6X0FYtTFHNTmpST_OVAldg2S9STXzSV-oTNdYXq11qrTNhSGRPmejYoazc5UqT8cIdaD7849osco7vWnDqoUWHhqE3ein_FaNc8K9CVC4Rz/s400/temp_ar_tom_2017.png" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Nederbörden har faktiskt ökat lite grand de senaste årtiondena. Här är nederbörden under sommaren (<a href="https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-nederbord-1.2887">SMHI</a>).</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXkM8yD3C0tKYZhj1W2V_r_RzqjLcQnsdGP0mx5NChMKgo5KU0hZaGpMuwePnWUwbwnfHIval61j0ARrV0ULqUbIHh4gYGPaSy08tlvucfFNAm_Tv0WRRBP5aBKnnu3gmbpojuHgRnB4F6/s1600/nbd_som.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="580" data-original-width="1256" height="183" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXkM8yD3C0tKYZhj1W2V_r_RzqjLcQnsdGP0mx5NChMKgo5KU0hZaGpMuwePnWUwbwnfHIval61j0ARrV0ULqUbIHh4gYGPaSy08tlvucfFNAm_Tv0WRRBP5aBKnnu3gmbpojuHgRnB4F6/s400/nbd_som.png" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Men ökad nederbörd hänger ihop med ökad avdunstning, och avdunstning leder till torka om regnet hamnar någon annanstans.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Tittar man på <a href="https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/klimatscenarier">SMHIs klimatscenarier för Sverige</a> så ser vi att den ökande temperaturen förväntas åtföljas av mer total nederbörd och mer extrem nederbörd. Torrperioderna (dvs utan någon nederbörd) verkar bli något kortare. Å andra sidan kan naturligtvis de högre temperaturerna leda till att vegetationen torkar ut fortare. Det är svårt att säga vad nettoresultatet kommer att vara.</div>
De här diagrammen visar beräknade förändringar av årstemperaturen (C) och årsnederbörden (%) i Sverige under åren 1961-2100 jämfört med den normala (medelvärdet för 1961-1990) enligt ett scenario med mellanstora utsläpp (RCP4.5):<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRO1antXJXBG8TKCA8h7WaG08acaTQkpnqvQaTmnHdZdbUUf3XNiptK2zoIdCSzqpNQfkemYOxkG-khmUPn3KylGV_zD5x_HxFHyjFBHhjXPD5eVgDJehhq36wMavBaMaRwhVJ7XxNUANb/s1600/t_ar_swe_rcp45_y.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="295" data-original-width="449" height="210" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRO1antXJXBG8TKCA8h7WaG08acaTQkpnqvQaTmnHdZdbUUf3XNiptK2zoIdCSzqpNQfkemYOxkG-khmUPn3KylGV_zD5x_HxFHyjFBHhjXPD5eVgDJehhq36wMavBaMaRwhVJ7XxNUANb/s320/t_ar_swe_rcp45_y.png" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglvYCC0gHQ4KEViQtcLOuH4vqM8u4viB72Ak2Sj83ZUQBnhwAjxu2gLCgWcZ_BO5HtDmsfMTscG2Q6ZzQ0ivVWWxWGGJZJmiEHPAueUcFmkhiZQcwZcH3V_DbAM_JuO6RYrFX8vCkaOuPn/s1600/n_ar_swe_rcp45_y.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="295" data-original-width="449" height="210" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglvYCC0gHQ4KEViQtcLOuH4vqM8u4viB72Ak2Sj83ZUQBnhwAjxu2gLCgWcZ_BO5HtDmsfMTscG2Q6ZzQ0ivVWWxWGGJZJmiEHPAueUcFmkhiZQcwZcH3V_DbAM_JuO6RYrFX8vCkaOuPn/s320/n_ar_swe_rcp45_y.png" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Så om man bara ser till just den här varma sommaren så kan man tycka att det inte finns så mycket att oroa sig över, men sätter man in det i ett större sammanhang så finns det mer anledning att vara betänksam. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
Lars Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/06158469980966810882noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-62386607778018618282018-07-23T11:16:00.001+02:002018-07-23T11:17:20.923+02:00Öppen tråd 13<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;">
</div>
Dags för ännu en <b>öppen tråd</b>, avsedd för kommentarer som inte ansluter till ämnet för andra bloggposter.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8b/Yugansky_nature_reserve_fire_%287938021666%29.jpg/1024px-Yugansky_nature_reserve_fire_%287938021666%29.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" border="0" class="mw-mmv-final-image jpg mw-mmv-dialog-is-open" crossorigin="anonymous" height="213" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8b/Yugansky_nature_reserve_fire_%287938021666%29.jpg/1024px-Yugansky_nature_reserve_fire_%287938021666%29.jpg" width="320" /></a></div>
Anders Martinssonhttp://www.blogger.com/profile/13663198392978413554noreply@blogger.com92tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-3159673902713836132018-04-12T09:25:00.000+02:002018-04-12T09:25:04.262+02:00Klimatförändringarna har försvagat Golfströmmen"Golfströmmen är svagare än den varit på 1 600 år, och förändringarna det senaste halvseklet beror på den globala uppvärmningen, visar två nya studier. Stannar den helt blir konsekvenserna katastrofala för klimatet på hela norra halvklotet." Detta kan man läsa i <a href="https://www.dn.se/arkiv/nyheter/klimatforandringarna-har-forsvagat-golfstrommen/">dagens DN</a>, apropå en forskningsrapport i senaste Nature av Caesar, Rahmstorf, Robinson, Feulner och Saba: <i><a href="https://www.nature.com/articles/s41586-018-0006-5">Observed fingerprint of a weakening Atlantic Ocean overturning circulation</a></i>. Ni kan läsa <a href="https://www.nature.com/articles/d41586-018-04086-4">Natures egen sammanfattning här</a>.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://media.nature.com/w800/magazine-assets/d41586-018-04086-4/d41586-018-04086-4_15600962.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="800" data-original-width="690" height="640" src="https://media.nature.com/w800/magazine-assets/d41586-018-04086-4/d41586-018-04086-4_15600962.jpg" width="552" /></a></div>
<br />
DN förklarar att "<i>När det varma, salta vattnet från Sargassohavet och Mexikanska golfen når nordöstra Atlanten avdunstar värmen och värmer upp luften, samtidigt som det avkylda saltvattnet sjunker ner mot havsbotten. Det är en av drivkrafterna som håller igång strömmen. Nu leder våra utsläpp av växthusgaser till varmare temperaturer och smältande havsisar och glaciärer, och mer kallt färskvatten i norra Atlanten.
– Smältvattnet försvagar strömmarna, eftersom det spär ut saltvattnet så att det blir lättare och hindrar att det sjunker, säger David Thornalley.</i>"<br />
<br />
<a href="https://www.cgdev.org/topics/climate-change">Klimatförändringarna beräknas mest gå ut över den fattiga delen av världen</a>, men kommer även drabba oss i Sverige direkt genom den typen av mekanismer som skildras i forskningsrapporten. Dags att vidta åtgärder snart, eller vad säger ni.Patrik Lindenforshttp://www.blogger.com/profile/16644154132810106218noreply@blogger.com46tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-84287526924636804752017-11-29T12:45:00.000+01:002017-11-29T12:45:04.316+01:00Fredrik Chapentier Ljungqvist – en ofrivillig förvillarikon<i>Gästbloggaren Mats Almgren om Stockholmsinitiativet och F C Ljungqvists senaste bok:</i><br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
För den som intresserat sig för jordens klimathistoria är Fredrik Chapentier Ljungqvist numera ett välkänt namn, även utanför Sverige. Efter sin debutbok från 2009, <i>Global nedkylning. Klimat och människa under 10000 år</i>, har han fördjupat sig i klimatvetenskap och varit medförfattare till både regionala och globala klimatrekonstruktioner, som sträcker sig som mest 2000 år tillbaka i tiden. Fastän dessa rekonstruktioner i stort stämmer väl med Michael Manns uppdaterade versioner av hockeyklubban, har FCL länge hyllats som en vetenskapsman av rätta läran av diverse skribenter på SIs blogg. Men nu, när han publicerat en ny bok, <i>Klimatet och människan under 12 000 år</i>, har han av besvikna recensenter på SI- bloggen utpekats närmast som en avfälling!</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
Ann Löfving-Henrikssons recension kom först (och gjorde mig uppmärksam på boken). Hon skriver bl.a.:<br />
<blockquote class="tr_bq">
Det behövdes inget djupare grävarbete för att avslöja Ljungqvists ändrade<br />
uppfattning i ”några frågor”. Förordet inleds med <b>”Parisavtalets” målsättning</b> och i kapitel efter kapitel kommer det ungefär som författaren skriver en cocktail av historia och klimatvetenskap. De historiska beskrivningarna och resonemangen kring hur klimatförändringar kan ha påverkat människorna och deras möjligheter att försörja sig är intressanta och givande! När det däremot gäller det svårfångade begreppet klimatvetenskap blir cocktailens sammansättning efter hand alltmer obalanserad. </blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Också Ingemar Nordin, som gav sina synpunkter några veckor senare, är besviken:<br />
<blockquote class="tr_bq">
Ann ger boken en rejäl genomgång, särskilt vad gäller Fredrik Charpentier Ljungqvists syn på den brännande frågan om vår moderna globala uppvärmning. Jag förstår hennes besvikelse. Ty författaren argumenterar inte för sin ståndpunkt härvidlag utan köper helt enkelt IPCCs rapport från 2013 rakt av.</blockquote>
Men Ingemar Nordin lyckas ändå leta reda på ett antal mer eller mindre mytiska myter, som FCL sägs slå hål på.<br />
<br />
Så vad är mitt intryck? Jag har läst boken, ofta med stort intresse, och finner den betydligt mer gedigen och genomarbetad än den tidigare (fattas bara annat!). Jag har med särskilt stort intresse läst om Mayariket och Anasazikulturernas undergång, om klimatvariationerna i Kina, och förstås om förhållandena på Island och Grönland. Som sig bör är författaren skeptisk och källkritisk. Jag uppskattar också hans språkbruk. Jag har ofta sökt en god svensk term för <i>paleoklimat</i> – varför har jag aldrig kommit på <i>klimathistoria</i>? Och <i>forcings</i> – <i>drivning</i> är utmärkt.<br />
<br />
Men viss finns det en del jag undrar över. FCL inleder med att vilja slå hål på en myt (inte någon från Nordins lista): ”Enligt en seglivad myt, baserad på föråldrad forskning, ska klimatet på jorden ha varit ganska stabilt sedan slutet av den senaste istiden för nästan 12 000 år sedan”. Senare, i kapitel 2, skriver han: ”Det har länge antagits att klimatförändringar haft en avgörande betydelse för en rad civilisationers uppgång och kollaps…” Dessa två myter är inte riktigt förenliga. Kanske menar han att den senare myten förfäktats av historiska amatörer: naturvetare och annat löst folk som fuskat i ämnet, medan den första är en myt bland historiker? När det gäller det relativt konstanta klimatet efter slutet på senaste istiden, så brukar väl det annars avse skillnaden mellan just denna tid, då våra kända civilisationer växt fram, och de första 200 000 (eller 400 000?) åren av <i>Homo Sapiens</i> existens? Men det är måhända också en myt.<br />
<br />
Jag hade gärna sett utförligare referenser och noter. Det fanns del som jag gärna hade velat följa upp. Ett påstående jag undrar över rör klimatkänsligheten, där paleoklimatologiska data sägs ge bäst stöd för värden i den lägre delen av intervallet 1,5 - 4,5 grader. Jag har fått uppfattning att dessa data ger en mycket bred spridning av resultat, med en övervikt i den lite<br />
högre delen. Se t.ex. <a href="https://doi.org/10.1007/s00382-017-%203744-4">Lewis, N. & Grünwald, P. Clim Dyn (2017)</a>.<br />
<br /></div>
Anders Martinssonhttp://www.blogger.com/profile/13663198392978413554noreply@blogger.com34tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-52928431824291446362017-11-17T08:00:00.000+01:002017-11-19T11:02:46.308+01:00Kan det bli kallare under global uppvärmning?<i><br /></i>
<i>I detta gästinlägg uppmärksammar Mats Almgren en lätt förbisedd effekt av polarisarnas avsmältning:</i><br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
Det låter otroligt, men det skulle kunna ske. Att den globala temperaturökningen tar en flerårig paus under ett uppvärmningsskeende är kanske inte förvånande, men en klar temperaturminskningstrend skulle vara överraskande. Det beror delvis på vad man menar med uppvärmning, och på vilken global medeltemperatur man beräknar. Under uppvärmning mottar jordsystemet mer energi från solen än vad det återutsänder ut i rymden. Och den globala medeltemperaturen kan vara vilken som helst av de vanliga temperaturserierna, dvs. de som avser medelvärden av temperaturen nära jordytan – i luften över land, och i ytvattnet över hav. Vad som då krävs är att extra energin värmer haven på djupet, samtidigt som havens värmeavgång till luften (främst som latent värme i vattenånga) och rymden (som värmestrålning) försvåras. I en diger artikel från 2016: <i>Ice melt, sea level rise and superstorms:</i> <i>Evidence from paleoclimate data, climate modeling, and modern observations that 2°C global warming could be dangerous</i>. (Hansen, J., M. Sato, P. Hearty, R. Ruedy, M. Kelley, V. Masson-Delmotte, G. Russell, G. Tselioudis, J. Cao, E. Rignot, I. Velicogna, B. Tormey, B. Donovan, E. Kandiano, K. von Schuckmann, P. Kharecha, A.N. LeGrande, M. Bauer, and K.-W. Lo Atmos. Chem. Phys., 16, 3761-3812, 2016) redovisas bl.a. modellberäkningar som visar att ett sådant skeende skulle kunna inträffa.<br />
<br />
Försteförfattaren, James Hansen, tveklöst en av de främsta klimatvetarna, är ju välkänd långt utanför specialisternas krets, och många av de övriga författarna är också synnerligen välrenommerade. Trots det har denna artikel inte uppmärksammats så som man kunde vänta – kanske är den för lång och krånglig, kanske framstår den för återhållsamma vetenskapare som alltför klarspråkig och rättfram – James Hansen är inte rädd för att framföra sina välgrundade åsikter. För den som inte orkar tränga in i detta arbete (vilket är förståeligt, själv har jag fått jobba åtskilliga timmar med det, i flera omgångar) rekommenderas ett diskussionsinlägg: <i>Scientific Reticence: a DRAFT Discussion</i>, som just publicerats <a href="http://csas.ei.columbia.edu/2017/10/26/scientific-reticence-a-draft-discussion/">på James Hansens hemsida</a>. Där refererar han helt kort några av huvudpunkterna i arbetet, liksom i några tidiga, och reflekterar över varför de mottagits på olika sätt.</div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 5pt; margin-top: 5pt; text-indent: 28.35pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 12pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"><img height="335" src="https://lh5.googleusercontent.com/jde2_e07VimHgA2hxpVHmS4hnee5EXC6de5o_mj5k3DnU_X9MmuMks6_1k4HFia8KylSxFk2DPXcOAUzm4VOyCAbzExcGg7GkzQOFSQRlTK1an9h_YJd5yVeSFgNL9pS8kwD-OhZ7fWRx_x-Hg" style="border: medium none; transform: rotate(0rad);" width="640" /></span></div>
<br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
De resultat som jag vill peka på i detta inlägg hör inte till det som författarna själva särskilt framhåller, det är snarare en biprodukt, som följer av de viktigare insikterna. Dessa rör effekterna av avsmältningen av främst inlandsisar på Grönland och shelfis och inlandsis i Antarktis, och de återkopplingar som tillförseln av smältvatten ger upphov till. Utan onormal isavsmältning är förhållandena sådana att kallt vatten med hög salthalt bildas vintertid kring isen i Antarktis och Arktis. Detta kalla och salta vatten har hög densitet och sjunker ner i djupet. I Antarktis sjunker det till botten och bildar havens bottenvatten, i Nordatlanten bildas djupvatten. Dessa vattenmassor deltar i den termohalina cirkulationen. Djupvattnet återförs (efter kanske 1000 år) till ytan kring Antarktis; det är här ventilationen av djupvattnet främst sker. Bilden antyder hur vid ökande isavsmältning alltmer sötvatten bildas, som har lägre densitet och lägger sig som ett lock över havsytan. Denna skiktning minskar bildningen av djupvatten, och det minskar också återföringen av det något uppvärmda djupvattnet. Havsytan blir kallare. Varmare vatten kommer att föras mot iskanten på större djup, 500-1000 m under ytan, och där smälta shelfisarna underifrån, just vid deras förankringspunkter. Ökad destabilisering av isarna, ökad smältning eller först isbergsbildning, leder till ytterligare bildning av färskvatten, som ytterligare förstärker skiktningen av havet. Under vintern bildas havsis lättare av färskvattnet än av saltvattnet; havsisen kan förväntas öka kring Antarktis. Nederbörden faller mer över havet, mindre över Antarktis inlandsis, vilket ytterligare ökar färskvattentillförseln.<br />
<br />
De följande figurerna visar resultat av modellkörningar, där Hansen et al. har använt en beprövad General Circulation Model med tämligen låg upplösning, så att beräkningar över lång tid kunnat köras till rimlig kostnad. Dessa klimatmodeller innehåller ännu ingen realistisk modell för att beskriva isars smältning. I modellkörningarna brukar färskvatten tillföras runt Grönland och Antarktis, för att kompensera för snön som faller över dessa inlandsisar. På så sätt hålls en ungefärlig balans mellan snöackumulationen och massförlusten p.g.a. shelfisens smältning och isbergsbildningen. </div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 5pt; margin-top: 5pt; text-indent: 28.35pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 12pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"><img height="437" src="https://lh4.googleusercontent.com/_PLM8OKKviOGsidbHuh47WrIp2spNwPbruMjqv32WYsEzL2uu7fz1IVhM1pYdZAlZkwniWhXdR-mODHAZldoO7t-g7wD1TehQhPox482-_hu6v0fg1IFrR7OTIxZLDALk4x4dbduFZ5nB85XRA" style="border: medium none; transform: rotate(0rad);" width="640" /></span></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<br />
Figurens resultat kommer från modellexperiment där man istället tillförde så mycket färskvatten att det också svarade mot minskningen av ismassorna i Antarktis och på Grönland, som den beräknats från observationer. Tillförseln för 2011 specificerades, och förändrades både tidigare och senare med en fördubblingstakt av 10 år. Andra körningar med både kortare och längre fördubblingstider genomfördes också. En fördubblingstid på 10 år är emellertid kompatibelt med de begränsade observationer som finns att tillgå, och har den fördelen att de effekter som uppstår blir tydliga efter rimligt långa körningar. När isavsmältning pågått så länge att havsytan höjts 1m (röd kurva) eller 3,8m (blå kurva), avbröts tillförseln av färskvatten. Detta är givetvis inte realistiskt, det gjordes för att se hur snabbt modellen svarar på förändringen.<br />
<br />
Den övre figuren visar hur den globala medeltemperaturen förändrades i dessa modellexperiment. Vi ser att takten i temperaturökningen blir lägre när avsmältningen beaktas, och att temperaturen når ett maximum, här kring 2045. Avsmältning motsvarande 1m höjning av havsytan nås kring 2055 och 3,8m kring 2075. Detta är naturligtvis ingen prognos, det är ett experiment för att visa vad färskvattentillförsel genom avsmältningen kan innebära. Förhoppningsvis går det i verkligheten långsammare än i experimentet, så att minskningen i temperaturökningstakten blir mindre och ett eventuellt temperaturmaximum kommer senare. Det allvarliga är att även seriösa aktörer skulle kunna uppfatta den minskade temperaturökningstakten som ett tecken på att klimathotet inte är så allvarligt och att de åtgärder som vidtagits varit effektiva, medan i själva verket uppvärmningstakten ökat. Detta framgår tydligt av den andra grafen. Den visar hur skillnaden mellan inkommande och utgående energi i jordsystemet hela tiden ökar, och ökar särskilt snabbt när lufttemperaturen minskar. <br />
<br />
Dessa resultat understryker ytterligare det faktum att globala medeltemperaturer – oavsett hur de mäts och beräknas – inte ger tillräckliga mått på jordens uppvärmning. Det är olyckligt att alla klimatförhandlingar så enögt riktas mot temperaturmål. De mesta av uppvärmningen sker i haven, och även andra mekanismer än färskvattentillförsel genom issmältning (även om det på sikt är allvarligast) kan ge perioder med minskad ventilation av haven, så att ännu mer av uppvärmningen hamnar där, och den globala temperaturen ökar långsammare.</div>
Anders Martinssonhttp://www.blogger.com/profile/13663198392978413554noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-9740571676119706972017-11-15T19:00:00.001+01:002017-11-15T19:00:43.997+01:00Koldioxidens fördelning mellan hav och luft – ett enkelt exempel på kemisk kinetik?<i>Vi har glädjen att presentera ytterligare ett <a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.se/search/label/mats%20almgren">gästinlägg av Mats Almgren</a>. Upptaget av koldioxid i havet och den så kallade <a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2013/11/kolcykeln-och-bombkurvan.html">bombkurvan</a> engagerar visst fortfarande förnekarna:</i><br />
<div style="text-align: justify;">
<br />
Jag tittade in häromdagen på SIs blogg och fann då ett nytt inlägg (nr 17) från prof. em. Gösta Pettersson, han med bombkurvan. I detta säger han sig var expert på reaktionskinetik och matematisk modellering. I kraft av denna sin expertis anser han sig kunna avfärda professor Fortunat Joos (en mycket välkänd och respekterad forskare, som ses som en auktoritet i fråga om kolets kretslopp i naturen) som en dilettant vad gäller koldioxidens vandringar mellan atmosfär och hav. Enligt GP är detta ett renodlat problem för kemisk kinetik, och kan uttömmande behandlas med dess deskriptiva lagar – alltså GPs expertområde. Joos är fysiker och har specialiserat sig på havens strömningsrörelser, skriver han, och vidare: <br />
<br />
”I själva verket gav sig Joos med presentationen av Bernmodellen in på ett ämnesområde där han inte längre besitter någon spetskompetens. Naturens upptag av luftburen koldioxid sker i processer som har långt mera med kemi än fysikalisk strömningslära att göra. Med vilken hastighet upptaget sker är därför i grunden ett reaktionskinetiskt problem, och Joos prestationer som IPCC-författare dokumenterar hans brist på reaktionskinetiskt expertkunnande.”<br />
<br />
Jag har ingen anledning att ifrågasätta Gösta Petterssons expertis vad gäller deskriptiv kemisk kinetik – och den kan bli nog så komplicerad, inte minst på det biokemiska området – men det han skriver här vittnar om en total brist på insikt om problemets fysikaliska komplexitet. Naturligtvis är kemi inblandat i processerna, men de kemiska förloppen är inte det som begränsar hastigheten. Det skulle man lätt kunna övertyga sig om genom enkla experiment, där koldioxid i luft skakas med en lämplig mängd havsvatten. Jämvikten skulle inställa sig ganska snabbt, säkerligen inom en timme. Det som begränsar hastigheten i naturen är givetvis transportprocesserna. Omblandningen i lufthavet kräver något år, omblandningen av havet kanske 1000 år. Det är den tidskalan som krävs för fullständig jämvikt.<br />
<br />
Förloppet blir inte heller enkelt exponentiellt, utan ”flerfasigt” med GPs terminologi. I själva verket kan det inte beskrivas med hjälp av de hastighetsekvationer som erbjuds av den kemiska kinetiken inom GPs expertområde. Det är just precis de komplicerade strömningsprocesserna i havet som måste beaktas. <br />
<br />
På SIs blogg har den oförtröttlige Thomas P gång på gång rekommenderat Gösta Pettersson att försöka publicera sina rön. Själv tycker jag att han bör avhålla sig från det. Det han publicerat på nätet och skrivit i bloggen räcker mer än väl.</div>
Anders Martinssonhttp://www.blogger.com/profile/13663198392978413554noreply@blogger.com28tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-79057839466194083842017-10-15T16:21:00.000+02:002017-10-15T17:55:26.693+02:00Några saker som har hänt sedan sist (modeller, satellitmätningar)Här är några intressanta saker som vi tyvärr inte har hunnit skriva om tidigare.<br />
<br />
<b>Modeller mot observationer</b><br />
Zeke Hausfather (bl a BEST) har <a href="https://www.carbonbrief.org/analysis-how-well-have-climate-models-projected-global-warming">sammanställt</a> hur ett antal globala temperaturprojektioner har stått sig i förhållande till observationer. Sammanställningen innehåller många grafer, men det viktigaste sammanfattas i den här tabellen:<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihJxCPBp8Joxpgj6aYssbBpJR6NTrSfcBtCNATYGV9ueTDK0IVB28TIE9MzOdu30deE_u2FPeesLIzf3Mzeno-qkEDL7-VHFOD04tpBk18VWRY7q9_rs2JRG-nq_bNHOVTVZGrt0mObU0o/s1600/Hausfather+Screen-Shot-2017-10-05-at-16.49.21.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="436" data-original-width="765" height="361" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihJxCPBp8Joxpgj6aYssbBpJR6NTrSfcBtCNATYGV9ueTDK0IVB28TIE9MzOdu30deE_u2FPeesLIzf3Mzeno-qkEDL7-VHFOD04tpBk18VWRY7q9_rs2JRG-nq_bNHOVTVZGrt0mObU0o/s640/Hausfather+Screen-Shot-2017-10-05-at-16.49.21.png" width="640" /></a></div>
Med andra ord, en del modeller har överskattat uppvärmningen och en del har underskattat den. Äldre modeller ger större skillnader, vilket både kan bero på att de är mindre korrekta och att de helt enkelt projicerar över en längre tidsperiod. Å andra sidan, ju längre tidsperiod ju mindre påverkar kortsiktiga variationer.<br />
<br />
Klimatforskaren Ed Hawkins med bloggen <i>Climate Lab Book</i> skriver ofta initierat om modeller och observationer. <a href="https://www.climate-lab-book.ac.uk/2017/are-the-models-running-too-hot/">Här tittar han på en ny artikel</a> i <i>Nature</i> (<a href="http://www.nature.com/nature/journal/v545/n7652/full/nature22315.html">Medhaug et al</a>) som jämför den senaste generation modeller (CMIP5) med observationer. Han diskuterar också ett antal felkällor, bl a skillnader i "forcings" mellan modeller och observationer, och hur jämförelsen görs (t ex att lufttemperaturer över havsytan i modellerna jämförs med temperaturer i havsytan i observationerna). Om man korrigerar för dessa felkällor så blir jämförelsen så här (figur från Medhaug et al):<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEieqfEuM-XwtTFs4vHDmeboBZcSEu8kbMrimamyz15Q75JmXep7PgY6AHdBRvJXgqZfkRXTZ3O_4QeL1n66ut2zTOCNVFiKbAZaAKJ5QSKKFsyw2bVmzznRavXDLOngRMzoCT3qBD5fh2Le/s1600/nature22315-f5.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="747" data-original-width="946" height="505" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEieqfEuM-XwtTFs4vHDmeboBZcSEu8kbMrimamyz15Q75JmXep7PgY6AHdBRvJXgqZfkRXTZ3O_4QeL1n66ut2zTOCNVFiKbAZaAKJ5QSKKFsyw2bVmzznRavXDLOngRMzoCT3qBD5fh2Le/s640/nature22315-f5.jpg" width="640" /></a></div>
<br />
<b>Satellitdata - temperaturer</b><br />
Remote Sensor Systems (RSS) släppte <a href="http://www.remss.com/blog/faq-about-v40-tlt-update/">version 4.0 av sin temperaturserie för lägre troposfären</a> i sommar. Den nya versionen korrigerar för fel som beror på när på dygnet mätningar sker vid en given punkt. Detta ger en högre global temperaturtrend jämfört med version 3.3 (övre panelen i figuren nedan). Tittar man bara på tropikerna så blir det också en ökning, om än något mindre (nedre panelen).<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgG0TCuuAIQ2BP4kPZYbxnSYDWQrsqXUnlLJza-aJZLh7PT0FBc53iwxT-xeKE9vw2ZiKmtrMfh-lQpu2RA88_zDxpMmZdLgaFT8xUcsaN4-lSLX6I0KLS2UnIUixR0oceQYkQUTE5ee2mB/s1600/CM_7_2017_TLT_time_Series_compare_w_v33.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1572" data-original-width="1600" height="628" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgG0TCuuAIQ2BP4kPZYbxnSYDWQrsqXUnlLJza-aJZLh7PT0FBc53iwxT-xeKE9vw2ZiKmtrMfh-lQpu2RA88_zDxpMmZdLgaFT8xUcsaN4-lSLX6I0KLS2UnIUixR0oceQYkQUTE5ee2mB/s640/CM_7_2017_TLT_time_Series_compare_w_v33.png" width="640" /></a></div>
Den nya versionen av RSS TLT presenteras också i <a href="https://doi.org/10.1175/JCLI-D-16-0768.1">en artikel i <i>Journal of Climate</i></a>.<br />
<br />
<b>Satellitdata - havsnivån</b><br />
Samtidigt har <a href="http://www.nature.com/news/satellite-snafu-masked-true-sea-level-rise-for-decades-1.22312">ett antal studier</a> visat på hur fel i äldre satellitmätningar tidigare lett till en överskattning av hur fort havsytan steg under 1990- och tidiga 2000-talen. Dessa fel skapade en bild av att havsytan steg minst lika fort under 1990-talet som den gör nu. Efter korrigeringar så framträder i stället en bild där havsytestigningen har accelererat under hela satellit-eran (dvs sedan 1993). Bilden nedan är från <a href="http://dx.doi.org/10.1038/nclimate3325">Chen, X. et al. i <i>Nature Climate Change</i></a>, och visar den uppskattade stigningstakten. ("Steric sea level" handlar om värmeutvidgning och förändrad salthalt).<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilThZIU8qJ2OuTJnps8HJW6Olwi-GXCtPh4FkyvY0X2s3GUO1sGEGac36-QkRqJ3ueuJM3ZU1acvNw0dFpR-kfTWFuZu9JPwibWme0efP7kPlTxuC1yoZLcAStZ61qCV9nVUhC_DjVhenR/s1600/sea-surface-level.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="599" data-original-width="946" height="404" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilThZIU8qJ2OuTJnps8HJW6Olwi-GXCtPh4FkyvY0X2s3GUO1sGEGac36-QkRqJ3ueuJM3ZU1acvNw0dFpR-kfTWFuZu9JPwibWme0efP7kPlTxuC1yoZLcAStZ61qCV9nVUhC_DjVhenR/s640/sea-surface-level.jpg" width="640" /></a></div>
<br />
<br />Lars Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/06158469980966810882noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-90721797992355585112017-06-05T20:30:00.000+02:002017-06-05T20:31:15.996+02:00John Oliver om Trump och Paris-överenskommelsenSå här kommenterar John Oliver (Last Week Tonight) Trumps och USAs avhopp från Paris-överenskommelsen.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" class="YOUTUBE-iframe-video" data-thumbnail-src="https://i.ytimg.com/vi/5scez5dqtAc/0.jpg" frameborder="0" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/5scez5dqtAc?feature=player_embedded" width="320"></iframe></div>
<br />
För den som vill läsa mer om alla felaktigheter i Trumps tal i Vita Husets rosenträdgård förra veckan:<br />
<ul>
<li><a href="https://www.vox.com/a/annotation-trump-paris-climate-agreement-speech-victor">Trump’s Paris climate agreement speech, annotated by an expert in energy and foreign policy</a>, Vox. (Repris från förra veckan).</li>
<li><a href="https://www.scientificamerican.com/article/factcheck-shows-trumps-climate-speech-was-full-of-misleading-statements/">Factcheck Shows Trump's Climate Speech Was Full of Misleading Statements</a>, Scientific American.</li>
<li><a href="https://www.technologyreview.com/s/608015/trump-misused-mit-research-in-reasons-for-ditching-climate-deal/">Trump Misused MIT Research in Reasons for Ditching Climate Deal</a>, MIT Technology Review.</li>
</ul>
<br />Lars Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/06158469980966810882noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-68799923391469649682017-06-03T15:25:00.000+02:002017-06-03T15:50:28.562+02:00Om ett stort ansvar och en mycket liten man<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Klimatfrågan handlar i grunden om att ta ansvar: ett ansvar för vilken värld vi lämnar över till våra barn och generationerna som följer efter dem. Någon* sade en gång att vi bör försöka lämna världen i ett något bättre skick än vad vi fann den i. Det är kanske inte alltid vi kan göra det, men vi bör åtminstone försöka undvika att göra världen betydlig sämre. Hur vi förhåller oss till detta ansvar är en av de saker som definierar oss som människor.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Nu har vi nått den punkt där <a href="http://www.telegraph.co.uk/news/2017/05/29/great-barrier-reef-damaged-beyond-repair-can-no-longer-saved/">Stora Barriärrevet, många tusen år gammalt, riskerar att dö</a>. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyqtJ5T9mgw-sY3X9sa1133HzsjIPLALr01MQfQdOxoSQJyPdHC19fFCo8R67VZo3v7m1w-99EimhSKdTy6IzZcBmsSThN8FjTSgFld7JGZALR_Q-iXi86JPd-P6o4UAqzEROfhayr3j3o/s1600/great_barrier_reef-_1706.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="449" data-original-width="720" height="199" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyqtJ5T9mgw-sY3X9sa1133HzsjIPLALr01MQfQdOxoSQJyPdHC19fFCo8R67VZo3v7m1w-99EimhSKdTy6IzZcBmsSThN8FjTSgFld7JGZALR_Q-iXi86JPd-P6o4UAqzEROfhayr3j3o/s320/great_barrier_reef-_1706.jpeg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">CREDIT:<span style="background-color: white; color: #888888; font-family: "telesans text regular" , "arial" , sans-serif; font-size: 9px; text-transform: uppercase;"> NETTE WILLIS/AFP/GETTY IMAGES</span></td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Den globala temperaturen (mark- och havsytan) fortsätter att stiga. 2014, 2015, 2016 var alla rekordår enligt NASA.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqh1AiLftWxFIl-XkyUNDZ54t5QWyiwfxmyQbTZ2mo4dZhg2w1upcQeQ5vuMhypjacRwdYEl7vOxSGQWonuEWKko3R5CQnwWi7RLlFKbB7yxjpQme7OnM_XYvHdWwNA2GwwDLhgJmDgSCG/s1600/NASA+GISTEMP+1706.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="600" data-original-width="1130" height="210" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqh1AiLftWxFIl-XkyUNDZ54t5QWyiwfxmyQbTZ2mo4dZhg2w1upcQeQ5vuMhypjacRwdYEl7vOxSGQWonuEWKko3R5CQnwWi7RLlFKbB7yxjpQme7OnM_XYvHdWwNA2GwwDLhgJmDgSCG/s400/NASA+GISTEMP+1706.png" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
Också haven blir allt varmare.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEik9h7ht6qWME3EDJnajcieSQx27r8knW_DgUc54qCdTRMxY_gHySy55GrQNoktD8B3MKfIQLtKyjAGQeVXZEN9_nArWMp1FADZWWKH_RUbGjG9DAtH8w8eL8S23qXU2oCGZTpwTYzH5YO3/s1600/heat_content55-07.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="381" data-original-width="566" height="268" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEik9h7ht6qWME3EDJnajcieSQx27r8knW_DgUc54qCdTRMxY_gHySy55GrQNoktD8B3MKfIQLtKyjAGQeVXZEN9_nArWMp1FADZWWKH_RUbGjG9DAtH8w8eL8S23qXU2oCGZTpwTYzH5YO3/s400/heat_content55-07.png" width="400" /></a></div>
Havsisen vid Arktis krymper allt mer.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIr6oEDONlER0d4vRI73emDmvQbGLw2Fm-KjJpHWOzNO1-MJVVbsu7gDlP_LoiYZAtzk3Ccb09bv37kLtXSMOn7S1tTKtDColD1Ps5EvbO7-tRvlJB4NcZp0SS38_6PTYXnDtUKY3r3uot/s1600/artic+sea+ice+april.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1020" data-original-width="1320" height="308" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIr6oEDONlER0d4vRI73emDmvQbGLw2Fm-KjJpHWOzNO1-MJVVbsu7gDlP_LoiYZAtzk3Ccb09bv37kLtXSMOn7S1tTKtDColD1Ps5EvbO7-tRvlJB4NcZp0SS38_6PTYXnDtUKY3r3uot/s400/artic+sea+ice+april.png" width="400" /></a></div>
Atmosfärens koldioxidhalt fortsätter att stiga. I mitten av maj gick den rent av över 410 ppm. Det är sannolikt första gången i mänsklighetens historia som detta har hänt.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjs1tGzMNPgmoebs_A-M3CJjAfY0A-iwWhNuvrFRBRW2qhgU7AyYm6x5TVzgZb_GC143lj8ql9MHRkun22TFs0OSXI27Dw7W_FmkTwTF7pAeUHkIZDmKn_IpUX9ZsutI2GS9RfoYyTysmLy/s1600/co2_data_mlo_1706.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="543" data-original-width="694" height="312" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjs1tGzMNPgmoebs_A-M3CJjAfY0A-iwWhNuvrFRBRW2qhgU7AyYm6x5TVzgZb_GC143lj8ql9MHRkun22TFs0OSXI27Dw7W_FmkTwTF7pAeUHkIZDmKn_IpUX9ZsutI2GS9RfoYyTysmLy/s400/co2_data_mlo_1706.png" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Tyvärr är ansvar ingenting som USAs 45:e president förstår sig på, och än mindre något som han förmår ta. Donald Trump har alltid levt ett helt igenom själviskt liv. Som affärsman har han utnyttjat och svindlat människor, alltifrån hantverkare som lurats på sin betalning till studenterna på Trump University. Han har skrutit om hur han har använt konkurslagarna för att dumpa över kostnaderna för sina egna misslyckanden på andra. Han började sin politiska karriär som frontfigur för den rasistiska <i>birther</i>-rörelsen, och när han slutligen erkände att Obama faktiskt var född i Amerika så skyllde han det hela på Hillary Clinton. Han är en "<a href="https://www.vox.com/policy-and-politics/2017/5/30/15631710/trump-bullshit">bullshitter</a>" som ofta inte ens verkar bry sig om huruvida det han säger är sant eller falskt. Han blev president genom att vädja till människors sämsta sidor, och vann valet (om än med nästan 3 miljoner färre röster än motståndaren) mycket tack vare rösterna från rasister, kvinnohatare, homofober, vapentokar och religiösa fanatiker. Mentalt verkar han ha slutat utvecklas någon gång i tidig barndom - han är självcentrerad, impulsiv, ytlig, snarstucken, hämndgirig och obildbar, och i grunden väldigt osäker och med ett outsläckligt behov av självhävdelse på andras bekostnad.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Det var därför ingen större överraskning när Trump för ett par dagar sedan tog det fullständigt ansvarslösa beslutet att USA ska lämna Paris-överenskommelsen. Under sitt tal i Vita Husets rosenträdgård när han tillkännagav detta radade Trump upp <a href="https://www.vox.com/a/annotation-trump-paris-climate-agreement-speech-victor">lögn efter lögn</a>. Det är dock tveksamt om han själv visste att det var lögner, eftersom Trump sannolikt är lika okunnig om vad Paris-överenskommelsen går ut på som han är om t ex klimatvetenskapen eller den amerikanska författningen.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Så vad innebär det här för klimatet? För USA innebär det att klimatarbetet kommer att försinkas på federal nivå tills en mer ansvarsfull och vuxen president tillträder, förhoppningsvis år 2021. Å andra sidan har flera delstater som Kalifornien och New York och fler än <a href="http://www.latimes.com/politics/la-na-pol-paris-states-20170602-story.html">150 amerikanska städer</a> redan uttalat att de tänker fortsätta att arbeta på att uppfylla överenskommelsen. Många stora företag som General Electric, Microsoft och Apple <a href="https://www.nytimes.com/2017/06/01/business/climate-change-tesla-corporations-paris-accord.html?_r=0">uttalar också sitt stöd för överenskommelsen</a> (bland de som är glada över Trumps beslut hittar vi å andra sidan <a href="http://uppsalainitiativet.blogspot.se/search?q=peabody">Peabody Energy</a>). Och världens andra stora ekonomier som <a href="http://edition.cnn.com/2017/06/01/europe/eu-us-climate/index.html">EU, Kina</a>, <a href="http://www.japantimes.co.jp/news/2017/06/02/national/japan-disappointed-trumps-decision-quit-paris-agreement/#">Japan</a> och <a href="http://edition.cnn.com/2017/06/02/asia/india-paris-agreement-trump/index.html">Indien</a> tänker fortsätta göra sitt enligt överenskommelsen. Indiens premiärminister säger att det vore en "moraliskt kriminell handling" att svika i klimatfrågan. Förhoppningsvis kommer världens övriga länder också att stanna kvar.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
För USA betyder utträdet kanske framför allt att landet ytterligare ökar avståndet till långvariga allierade, och att det alltmer kommer att ses som opålitligt och själviskt. <a href="https://www.washingtonpost.com/news/global-opinions/wp/2017/06/02/the-scariest-part-of-trumps-speech-wasnt-about-the-paris-accord/">Carl Bildt skriver i WP idag</a> att "Amerika först" skall i praktiken ersättas med "Amerika för sig självt." "Slutledningen var tydlig", skriver Bildt om Trumps tal, "länder som tidigare beskrevs som allierade med USA ses nu som ett mörkt hot. Paris-klimatöverenskommelsen beskrevs som bara ännu en del av en bredare konspiration mot USA, bedriven främst av länder som traditionellt har setts som allierade". </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Det är inte så vi löser framtidens globala utmaningar. Trumps förvridna psykopatologi (och hans republikanska medlöpares) är ett allvarligt hot mot världen, vare sig det gäller klimatet eller andra miljöfrågor, handel, fred, hälsofrågor, flyktingar eller terrorism.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="font-size: x-small;">* "Try and leave this world a little better than you found it, and when your turn comes to die, you can die happy in feeling that at any rate, you have not wasted your time but have done your best." <br />Robert Baden-Powell</span></div>
<div class="separator" style="clear: both;">
<br /></div>
Lars Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/06158469980966810882noreply@blogger.com30tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-32316500032901969832017-05-19T17:56:00.000+02:002017-05-19T17:58:39.602+02:00Stephen Schneider felciterad igen<span style="font-family: inherit;"><span style="background-color: white; color: #2b1507;">År 1989 intervjuades nu bortgångna klimatforskaren Stephen Schneider i tidskriften </span><i style="background-color: white; color: #2b1507;">Discover</i><span style="background-color: white; color: #2b1507;">. Han beklagade svårigheterna med att kommunicera komplexa vetenskapliga frågeställningar med potentiellt allvarliga konsekvenser i ett medialandskap där det är klatschiga rubriker och korta inslag som gäller:</span></span><br />
<blockquote class="tr_bq" style="background-color: white; color: #2b1507; line-height: 1.3em; margin: 1em 20px;">
<span style="font-family: inherit;"><i>"On the one hand, as scientists we are ethically bound to the scientific method, in effect promising to tell the truth, the whole truth, and nothing but — which means that we must include all the doubts, the caveats, the ifs, ands, and buts. On the other hand, we are not just scientists but human beings as well. And like most people we'd like to see the world a better place, which in this context translates into our working to reduce the risk of potentially disastrous climatic change. To do that we need to get some broadbased support, to capture the public's imagination. That, of course, entails getting loads of media coverage. So we have to offer up scary scenarios, make simplified, dramatic statements, and make little mention of any doubts we might have. This 'double ethical bind' we frequently find ourselves in cannot be solved by any formula. Each of us has to decide what the right balance is between being effective and being honest. I hope that means being both."</i></span></blockquote>
<span style="font-family: inherit;">Vi har redan skrivit om det här citatet minst två gånger tidigare (<a href="https://uppsalainitiativet.blogspot.se/2011/01/hesslow-beklagar-forvillarpris-och.html">2011</a>, <a href="https://uppsalainitiativet.blogspot.se/2014/12/global-warming-policy-foundation-tries.html">2014</a>), eftersom klimatförvillare älskar att missbruka det. Ofta återges det i kraftigt nedklippt form. Till exempel, i dag på bloggen "Klimatupplysningen (sic!)" så <a href="http://www.klimatupplysningen.se/2017/05/19/en-kand-klimatalarmist-stephen-schneider/">citerar Gösta Pettersson</a> Schneider så här:</span><br />
<blockquote class="tr_bq">
<em style="background-color: white; border: 0px; color: #292929; margin: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">To capture the public’s imagination … we have to offer up scary scenarios,</em><em style="background-color: white; border: 0px; color: #292929; margin: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"> make simplified dramatic statements and make little mention of any doubts we might have. </em><em style="background-color: white; border: 0px; color: #292929; margin: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Each of us has to decide what is the right balance between being effective and being honest.</em></blockquote>
<span style="font-family: inherit;">Lägg märket till att Pettersson utelämnar viktiga bitar, som den sista meningen: "<i style="color: #2b1507;">I hope that means being both." </i><span style="color: #2b1507;"> </span>Pettersson ger sedan Pettersson sin egen tvivelaktiga tolkning av vad Schneider menade:</span><br />
<blockquote class="tr_bq">
<span style="font-family: inherit;"><i><span style="background-color: white; border: 0px; color: #292929; margin: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Schneider har hävdat att det avkortade citatet ovan tagits ur sitt sammanhang</span><span style="background-color: white; color: #292929;"> och därför ger en missvisande bild av hans åsikter. </span><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Stephen_Schneider" style="background-color: white; border: 0px; color: #3d68a8; margin: 0px; outline: none; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Hans oavkortade uttalande</a><span style="background-color: white; color: #292929;"> klargör sammanhanget: Schneider vet att han som vetenskapsman är etiskt förpliktigad att vara ärlig, dvs. att med hans egna ord säga ”the truth, the whole truth, and nothing but the truth”. Men han känner sig också etiskt förpliktigad att agitera enligt sin alarmistiska övertygelse för att befria världen från ett katastrofhot. Det är detta etiska dilemma Schneider anser att envar forskare har rätt att lösa enligt eget skön genom att inte skilja tro från vetande, utan söka vinna gehör för sin trosövertygelse genom en oärlig framställning av de vetenskapliga rön som gjorts.</span></i></span></blockquote>
<span style="font-family: inherit;"> Men detta är inte vad Schneider menade. Hur vet vi det? Han skrev själv ett klargörande i ett <a href="http://www.aps.org/publications/apsnews/199608/upload/aug96.pdf">nyhetsbrev</a> från </span>The American Physical Society (se sidan 5 i brevet):<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>"Vested interests have repeatedly claimed I advocate exaggerating threats. Their “evidence” comes from partially quoting my Discover interview, almost always – like Simon – omitting the last line and the phrase “double ethical bind.” They also omit my solutions to the double ethical bind: (1) use metaphors that succinctly convey both urgency and uncertainty (pg. xi of Ref. 3) and (2) produce an inventory of written products from editorials to articles to books, so that those who want to know more about an author’s views on both the caveats and the risks have a hierarchy of detailed written sources to which they can turn. What I was telling the Discover interviewer, of course, was my disdain for a soundbite-communications process that imposes the double ethical bind on all who venture into the popular media. To twist my openly stated and serious objections to the soundbite process into some kind of advocacy of exaggeration is a clear distortion. Moreover, not only do I disapprove of the “ends justify the means” philosophy of which I am accused, but, in fact have actively campaigned against it in myriad speeches and writings. Instead, I repeatedly advocate that scientists explicitly warn their audiences that “what to do” is a value choice as opposed to “what can happen” and “what are the odds,” which are scientific issues (e.g. p. 213 of Ref. 3). I also urge that scientists, when they offer probabilities, work hard to distinguish which are objective and which are subjective, as well as what is the scientific basis for any probability offered. For such reasons I was honored to receive, in 1991, the AAAS/Westinghouse Award for the Public Understanding of Science."</i></blockquote>
Schneider argumenterar alltså <i>inte</i> för att forskare ska vara oärliga när de talar med media.<br />
<br />
De klimatförvillare som missbrukar Schneiders citat är däremot oärliga, eller möjligen så sprider de ovetandes vidare någon annans förvanskningar. Det finns en kärna av sanning i och med att orden faktiskt kommer från Schneider, men sedan klipper och vinklar man för att ge intryck av att Schneider menade något helt annat och värre än vad han egentligen gjorde. Man kan säga att klimatförvillare ställs inför följande avvägning:<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>"Å ena sidan vill vi förvilla om klimatvetenskapen, smutskasta klimatforskare och sprida konspirationsteorier så mycket vi bara kan. Å andra sidan får vi inte verka alltför tokiga eller rabiata eller vara alltför lätta att avslöja. Detta är ett oetiskt dilemma och vi måste var och en bestämma var balansen ligger mellan att förvilla och att upprätthålla ett sken av trovärdighet. Man hoppas att det går att göra båda. "</i></blockquote>
Jag tycker att Gösta har lyckats med att göra båda sakerna i sitt inlägg.Lars Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/06158469980966810882noreply@blogger.com14tag:blogger.com,1999:blog-270678875133158501.post-23539337434952484782017-05-01T14:12:00.001+02:002017-05-01T17:15:40.787+02:00Klimatskifte i Arktis: varmare, våtare, ostadigareDet arktiska klimatet håller på att bli varmare, våtare och ostadigare. Det <a href="http://www.amap.no/documents/doc/Snow-Water-Ice-and-Permafrost.-Summary-for-Policy-makers/1532">säger Arktiska rådet i en sammanfattning</a> (Summary for policymakers) av deras rapport <i>Snow, Water, Ice and Permafrost in the Arctic </i>(SWIPA 2017). Den fullständiga rapporten kommer ut senare i sommar.<br />
<br />
Här är en video med några av de bidragande forskarna.<br />
<br />
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="360" mozallowfullscreen="" src="https://player.vimeo.com/video/214173788" webkitallowfullscreen="" width="640"></iframe>
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;"><a href="https://vimeo.com/214173788">SWIPA 2017: Snow, Water, Ice and Permafrost in the Arctic (2017) - long</a> from <a href="https://vimeo.com/amap">AMAP</a> on <a href="https://vimeo.com/">Vimeo</a>.</span></div>
<br />
Norra ishavet kan bli i stort sett isfritt under sommaren om bara tjugo år, rapporterar man. Samtidigt smälter även inlandsisarna vid både Arktis och Antarktis, och nya rön om smältprocesserna tyder på att avsmältningen kommer att gå fortare än vad man tidigare bedömt. Därför kommer havsytan att stiga fortare än enligt IPCCs lägre projektioner. Man rapporterar också att Arktis förändrade klimat kan komma att påverka vädermönster längre söderut.<br />
<br />
Vi kan göra mycket för att minska uppvärmningen och dess effekter. Men även då kommer vi inte att se en återgång till Arktis "gamla" klimat under det här århundradet. Det har redan gått för långt för det.<br />
<br />
Den här bilden som jag har klippt ut från rapporten ger en bra översikt av de förändringar som pågår och vart de troligen leder (klicka på bilden för att förstora den). Tyvärr är en del av texterna i bilden inte alltid så lättlästa, men så var det i redan i originalbilden. Därför har jag sammanfattat texterna under bilden.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSqXqR65nXExr-tVqvCngeOWfKbae0PdsdPAgTd9akvujJ960ZPvdQWc1DIa15nT0xrl8fzGA8B4Goqfaz-kLzbScqPyNbQIC8D94fec5F7CCb4eLEZYRBPyO2Y1J8NKn0aZlL6FB_ErbF/s1600/SWIPA+arctic+now+future.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="637" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSqXqR65nXExr-tVqvCngeOWfKbae0PdsdPAgTd9akvujJ960ZPvdQWc1DIa15nT0xrl8fzGA8B4Goqfaz-kLzbScqPyNbQIC8D94fec5F7CCb4eLEZYRBPyO2Y1J8NKn0aZlL6FB_ErbF/s640/SWIPA+arctic+now+future.jpg" width="640" /></a></div>
<br />
Idag ser vi:<br />
<br />
<ul>
<li>Varmare atmosfär</li>
<li>Smältande glaciärer</li>
<li>Smältande istäcken</li>
<li>Minskande utbredning av snötäcken och allt kortare snösäsong.</li>
<li>Tinande permafrost</li>
<li>Förändringar i vegetation och ekosystem (på land)</li>
<li>Ökad risk för kusterosion</li>
<li>Ökat inflöde av sötvatten och näringsämnen till havet</li>
<li>Minskande utbredning av havsis och tunnare havsis</li>
<li>Förändringar i ekosystem (i havet)</li>
<li>Varmare hav</li>
</ul>
I mitten av det här seklet förväntas:<br />
<br />
<ul>
<li>Varmare och fuktigare luft, och förändrade vindmönster</li>
<li>Mindre glaciärer och istäcken</li>
<li>Mer metanutsläpp från tinande permafrost</li>
<li>Mindre utbredning av snötäcken och kortare snösäsong</li>
<li>Mindre utbredning av permafrost nära markytan</li>
<li>Varmare, våtare miljö med mer regn</li>
<li>Väldigt lite havsis under sommaren</li>
<li>Varmare och sötare havsvatten, förändringar i havsströmmar.</li>
</ul>
<br />Lars Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/06158469980966810882noreply@blogger.com9