Inlägg
Modeller mot observationer
Zeke Hausfather (bl a BEST) har sammanställt hur ett antal globala temperaturprojektioner har stått sig i förhållande till observationer. Sammanställningen innehåller många grafer, men det viktigaste sammanfattas i den här tabellen:
Klimatforskaren Ed Hawkins med bloggen Climate Lab Book skriver ofta initierat om modeller och observationer. Här tittar han på en ny artikel i Nature (Medhaug et al) som jämför den senaste generation modeller (CMIP5) med observationer. Han diskuterar också ett antal felkällor, bl a skillnader i "forcings" mellan modeller och observationer, och hur jämförelsen görs (t ex att lufttemperaturer över havsytan i modellerna jämförs med temperaturer i havsytan i observationerna). Om man korrigerar för dessa felkällor så blir jämförelsen så här (figur från Medhaug et al):
Satellitdata - temperaturer
Remote Sensor Systems (RSS) släppte version 4.0 av sin temperaturserie för lägre troposfären i sommar. Den nya versionen korrigerar för fel som beror på när på dygnet mätningar sker vid en given punkt. Detta ger en högre global temperaturtrend jämfört med version 3.3 (övre panelen i figuren nedan). Tittar man bara på tropikerna så blir det också en ökning, om än något mindre (nedre panelen).
Satellitdata - havsnivån
Samtidigt har ett antal studier visat på hur fel i äldre satellitmätningar tidigare lett till en överskattning av hur fort havsytan steg under 1990- och tidiga 2000-talen. Dessa fel skapade en bild av att havsytan steg minst lika fort under 1990-talet som den gör nu. Efter korrigeringar så framträder i stället en bild där havsytestigningen har accelererat under hela satellit-eran (dvs sedan 1993). Bilden nedan är från Chen, X. et al. i Nature Climate Change, och visar den uppskattade stigningstakten. ("Steric sea level" handlar om värmeutvidgning och förändrad salthalt).
@Uppsala
SvaraRaderaDet er bra!
Jeg skal prøve å se på det.
Bra ikke bare jeg er opptatt av klimaet.
Vi har Goldener Oktober (ekstremt mange vindruer og utrolig varmt i Hagen der det ellers burde være rimfrost, og eter av alle krefter og gir bort alt vi kan) men det er vær og ikke klima, for det har nesten vært sånn før også.
Men Hr Karlsson, jeg så en gang en bonde som hadde tatt en sjans. Det moralske er å ha det sikret og i hus om ikke til 10, så i alle fall til 11 Oktober. Men han hadde suset og duset og levet i god tro og håpet det beste. Men så kom det 10 kuldegrader den 15de oktober, og det tåler ikke hodekålen. Da det tinte opp igjen og blev både 3 og 4 varmegrader og vel så det, så luktet hele jordet og området H2S.
Det er det viktige Svovelinnholdet i kålplantene og alle cruxiferaceae, det som ellers er særlig sunt, skarp kål og reddiker og sennepsoljer og potensielle mercaptaner og coenzym A i biokjemien. Men det må høstes i tide og rette øyeblikk.
Scorbut weed Coclearia officinalis er hva som skaffer det samme langs alle våre strender og helt opp på Nordpolen. De står der konsekvent langs strendene men vokser ikke nord for Stockholm og Åland, og tåler å drukne i sjøen under springflo orkan og tåler frost og å snø ned. De er like grønne og friske vinteren over og smaker som den fineste sennep.
Standard agrikultural vare til erstatning er Grønnkål som er en kultivar av Brassica oleracea. Se også Rosenkål som også er skarp og særlig fin til sylte og mølje.
Linnaeus anbefalte Standkål Crambe maritima. Den står her sporadisk på strendene i ytre fjordstrøk og er særlig sterk.
Hodekål Brassica oleracea er forresten også en strandplante som må ha høy nok pH, kalkes ganske ekstremt, og dyktig med kalium svovel og gips og fosfat.
Hur pålitliga är satellitmätningarna av temperaturen. Det är rätt stor skillnad mellan RSS v3.3 och v4.0. UAH försöker också räkna ut globala temperaturen utifrån satellitmätningar. De lyckas inte bättre de, för att de har också stora skillnader mellan olika versioner.
SvaraRaderaEn sak har dock alla versioner gemensamt och det är det är ganska mycket varmare nu än vad det var på 80-talet.
S-G
@S-G &al
RaderaPå nettstedet Geoforskning.no finner man under RESSURSER og videre under Klimadebatten en polemisk og kritisk kommentar av Sigmund Hanslien, som gir en viss Kjell Stordal pepper. De to har pepret hverandre nå i lang tid.
Hansliens artikkel heter Pill råtne kirsebær i troposfæren, og jeg får der mest ut av Fig 1 med 4 grafer:
a, Nedre stratosfære 17 Km
b, Tropopausen 10 Km
c, midtre troposfære 4 km og
d, nedre troposfære 2Km.
Jeg visste ikke at RSS kulle levere så detaljert og i forskjellige høyder, men det sier meg og bekrefter hva jeg allerede har forklart meg selv og forklarer andre, ved viten om tropopausen isotermskiktet, og lapse- rate.
Hanslien peker på svær forskjell mellom UAH_MT og RSS_TTT for midtre troposfære hvor den ene metode stemmer adskillig bedre med værballongene. Og utleder av dette sitt argument om råtne kirsebær i troposfæren.
Så er det også påført gule søyler gjennom hele feltet der hvor det har vært sterk vulkanisme og hvordan det slår ut som kjøling i bunnen og varming i høyden. Det virker fysikalsk rimelig.
Jeg tror vi kan våge å ta den artikkelen alvorlig.
@ Uppsala
SvaraRaderaJeg har en kommentar her som kan være av felles verdi.
Det står under satelittdata at den nye versjonen korrigerer for feil som skyldes at satelittene passerer på ulike tider av døgnet.
Det er innlysende, at satelittene må gå i lav polbane og omløpstiden vil aldri kunne være synkron med jordrotasjonen eller heltallig multippel av samme.. Hvilket gir ytterligere et meget krevende interpolerings og kalibreringsproblem. Hvilket er en av grunnene til at vi også bør ha rimelig skepsis til RSS, noe ikke alle har.
RSS sammenlignet med bakkedata og i det utstrekning man og har værballonger og kanskje og bruker rutefly i trafikk til rutinemessig kontroll, sier meg mest om lapse- rate og atmosfærens oppbygning og fysikk. Blant annet slår store el- Nino events relativt mye høyere ut i forhold til "bakgrunnsstøyen" enn det gjør på bakkedata. Mens forskjellen i langtidstrenden er rett lovmessig proporsjonal til hva som er å vente pga. lapse- rate.
Og havsnivået? vel, det overrasker oss vel ikke særlig....
Hva jeg ikke har interessert meg særlig for hittil er utslagene og spissene nedover.... bortsett fra vulkanbetingede,...og det er sikkert noe vi også burde se litt nærmere på, om vi der også kan finne noe forklarlig mønster.
Nytt för mig är att havsnivåhöjningen, både absolut och relativt land, varierar så lokalt enligt University of Hawaii (https://uhslc.soest.hawaii.edu/). För många av öarna i Mikronesien och Melanesien sjunker vattennivån med 10 mm/år medan den vid Havaii stiger med nästan lika mycket.
SvaraRaderaDå en del av havsnivåökningen beror på att havet blir blir varmare så kommer den absoluta havsnivåökningen att variera beroende på var i världen man befinner sig. Det beror på att utvidgningen för vatten inte är proportionell. I områden som idag har kallare ytvatten än +4 C så kommer temperaturhöjningen till en liten del motverka den höjning som beror på glaciäravsmältning. För att komplicera det ännu mer så blir strömmarna i havet lite annorlunda av det varmare klimatet så att vissa delar kan få ganska mycket varmare vatten och andra delar nästan ingen temperaturförändring.
RaderaS-G
Dr.Anonymus
RaderaDet var slett ikke så verst og mye bedre enn hva f. eks. Nils Axel Mörner har hevdet. Dette med vannets krympning opp til +4 grader efterat det tiner hadde jeg ikke tenkt på.
Frysepunktet for salt havvann kan man lese av kurve, men jeg har ofte sett skrevet at det er nærmere -2 grader, og at dertil kan det bli ekstremt salt når det er meget kalt i Antarktis.
Hva de færreste imidlertid vet er at største tetthet ved +4 grader gjelder kun for helt rent vann. Man kan forvisse seg om det ved å ha et stort begerglass med snø i romtemperatur og et langt termometer helt til bunns. Først viser det 0 grader, men temmelig snart når det dannes klart vann helt nederst, så stiger det til +4. Forklar.
Jeg har glemt dette noen ganger når vi skal ha en vitenskapelig referanse for null celsius. Det er pinlig når forsøkene har gått hele dagen og skullet termostatere, og man har tatt det for gitt at referansen er null i isvann. Men så er den heller forbasket 4 celsius fordi termokoblingen ligger på bunnen av glasset og ikke inni isen, Hva vi kaller "en systematisk feil" i dataene. Det holder altså ikke bare med "Isvann", det beste er nok kram snø tettpakket om termometeret slik vi lærte på folkeskolen..
Men jeg tror at har vi nok isbiter på toppen så kan vi iallefall garantere ikke over 4 grader ved bunnen.
Salter vi så vannet, så vil vi se at også høyeste tetthet rykker nedover og innstiller seg adskillig lavere enn +4 celsius.
Heidruns
RaderaIntill polerna så är det betydande områden som inte kommer att ha någon havsnivåökning p g a högre havsvattentemperatur. Vid ekvatorn kommer havsvattennivån att stiga mer än medeltalet.
S-G
Förutom att temperaturen varierar vet vi som bor vid Kattegatt att salthalten på en plats kan variera i tiden och med djupet. Det påverkar förstås också havsnivån lokalt. Sötvattens densitet varierar ca 0,1 g/l per grad medan densitetsskillnaden mellan salt oceanvatten och sötvatten är ca 30 g/l.
SvaraRaderaJasså, du bor ved Kattegat, jeg bor praktisk talt samme sted.
SvaraRaderaJeg har en svær bok, Walter Moore physical Chemistery, jeg har også mange andre gode bøker men jeg tror ikke på sånt før jeg ser det i praksis. Det er for ikke å måtte ha så mange bøker.
Men vannets skiktvise inndeling, det ene vann flyter over det annet, har jeg sett mange ganger med dykkerbriller og svømmeføtter just i dette område.
Min eldste sønn pekte og hadde lært på Ås Landbrukshøyskole at grunnen til at Bonn i Bonnefjorden fryser før alt annen vann i nærheten er at det er stille vann og en mindre elv som flyter ut og bare etpar håndsbredder ferskvann oppå det tyngre sjøvannet.
Det samme gjør seg i prinsippet garantert gjeldende i større format i Botniska viken.
Et kanskje aller viktigste fenomen i polhavet som gjør at vi kan tro på dette er at Obskaya guba også fryser før alt annet vann i området
Det kalles Limnologi og det gjelder videre i terskelfjordene, hvor hele Østersjøen jo også er en terskelfjord.
Vi har reliktfjorder på land så som også i Sverige men her kan de være meget dype. Vättern synes som et godt eksempel.
Der er det ofte sjøorm,....
Hvorfor dra helt til Loch Ness? Hvorfor dra over bekken efter vann?
I Mjøsa så har vi ishavs- reker og ishavs- ulker i dypet.
På Svalbard har russerne klart å fiske torsk oppe i pyttene på land.
Og på Finnskogen har man arktisk ringsel. Det har man også på land og langt inne på skogen i Hudson Bay på samme vis.
Slike reliktforekomster av arktisk ringsel viser i dag istidenes største utbredelse fra Baikal til det kaspiske hav.
I Norge har vi stor vannsalamander i Nordtrønderlag. Og vi har østersjøfisk i elvene som renner nordover i Finnmark. De har krabbet opp, og så har hele Finnmarksvidda tippet nordover.
I Vänern har man en reliktstamme av sjø- laks som bruker Vänern som hav.