DN förklarar att "När det varma, salta vattnet från Sargassohavet och Mexikanska golfen når nordöstra Atlanten avdunstar värmen och värmer upp luften, samtidigt som det avkylda saltvattnet sjunker ner mot havsbotten. Det är en av drivkrafterna som håller igång strömmen. Nu leder våra utsläpp av växthusgaser till varmare temperaturer och smältande havsisar och glaciärer, och mer kallt färskvatten i norra Atlanten. – Smältvattnet försvagar strömmarna, eftersom det spär ut saltvattnet så att det blir lättare och hindrar att det sjunker, säger David Thornalley."
Klimatförändringarna beräknas mest gå ut över den fattiga delen av världen, men kommer även drabba oss i Sverige direkt genom den typen av mekanismer som skildras i forskningsrapporten. Dags att vidta åtgärder snart, eller vad säger ni.
Denna teori får du gärna förklara för jag tycker den är jättekonstig. Om nu golfströmmen skulle stängas av på grund av värme i Norr skulle det bli kallare i Norr.
SvaraRaderaOk för det.
Men då sätter väl rimligen strömmen igång igen?
Så att den rimligaste gissningen är att "golfströms-effekten" är något bromsar den starkare effekten att uppvärmningen blir starkast vid polerna.
Eller?
Jag tänker såhär, om det är varmt på nordpolen, där effekten av ökad CO2 är som störst, och detta stoppar upp golfströmmen så att det blir kallare i Sverige, så är det ju fortfarande varmare på nordpolen, och problemen fortsätter.
RaderaPÅ SVT har en intervjuad professor en annan uppfattning, https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/professorn-domer-ut-larmet-om-forsvagad-golfstrom, "Varför tror du att sådan här forskning bedrivs om den är felaktig?"
SvaraRadera"
– Forskare vill få uppmärksamhet eftersom det ger nya anslag. Samtidigt är kampen för att synas hård. Tidskrifter som Nature och Science är vetenskapens kvällspress – man måste kräma på för att synas. Och ofta är det populärt att komma med katastrofscenarier som att Europas klimat håller på att förändras."
Onekligen sant och kanske något ni på UI ska fundera på.
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/professorn-domer-ut-larmet-om-forsvagad-golfstrom
SvaraRaderaUnderligt. Jag läste en studie (tyvärr kommer jag inte ihåg var men vill ändå kommentera) att man men nya moderna metoder kunnat konstatera att Golfströmmen inte saktat ned utan, sett på lite sikt om 20-30 år (?), ökat relativt kraftigt.
SvaraRaderaJag minns det för jag hade fram tills dess oroats av en rapport från ett tyskt forskningsinstitut som menat att Golfströmmen kunde sakta ner. Det skulle i så fall kompensera för en eventuell uppvärmning av klimatet i norr men. Jag vet som sagt inte var jag läste detta men det var en mycket väl underbyggd rapport som totalt motsäger att Golfströmmen saktar ner. Kanske någon läsare kommer ihåg rapporten?
Golfströmmen är av storleksordningen 30 *10E6 m3/s (E14 m3/år) och kalvningen från Grönland är 2* E8 m3/år d.v.s. golfströmmen är 0,5*E6 ggr större. Eftersom avsmältningen är genom kalvning kan man kanske förenklat säga att isen innehåller ca 100 gånger så mycket kyla vid smältning som golfströmmen innehåller värme per grad. Avsmältningen borde därför bara påverka temperaturen med en femtusendedel av den tidigare temperaturskillnaden, om man förutsätter att Grönlandsisen inte kalvade alls tidigare.
SvaraRaderaOm mitt överslag är någotsånär korrekt borde den nuvarande kalvningen inte ha så stor påverkan på golfströmmens cirkulation.
Hr. Bjerke
RaderaDet er ikke så mye varme og temperatur man henger seg opp i, men salinitet.
Ferskvann fra Grønlandsisens økede avsmelting som er en realitet, antas å blande seg opp med Golfstrømmens høye salinitet ( den har jo dampet mye) og hindrer at den går dukken som den skal, når den blir kald.
Jeg har stusset ved det blå feltet sørøst for Grønland nå i mange år, og lurt på om det er reelt, eller kun en propaganda fra Stefan Ramstorf ved PIK. Nyheten syndes å være at man mener det bekreftes verifiseres ved andre typer målinger men man synes ikke enig om at der foreligger fare for noen katastofe i dette felt.
Videre, hva jeg stusser ved er varmerekordene i Svalbard- Franz Josefs Land- omtådet.
Også Lofoten og Malstrømmen synes varmere enn noensinde.
Heidrun,
RaderaVisst har du rätt i att salthalten oftast har större betydelse än temperaturen när det gäller densiteten. Men om man blandar golfströmmen med iskalvningen från grönlandsisen ändrar sig temperaturen hos golfströmmen en !/5000 av tidigare temperaturskillonad och salthalten med 1/500 000 av tidigare salthaltsskillnad, om mina indata är hyfsade.
@LEB
RaderaDet har jeg ikke oversikt over annet enn at sjøvannet holder 3% salt og smeltevannet nær null. Og her i indre fjord har vi en særlig situasjon der iskaldt elvevann renner stille ut i en fjordpolle, og den pollen fryser før alle større sjøer i landskapet. Brakkvannet i indre fjord holder 1,5% tror jeg, og det er nok til at det er tyngre enn elvevann ved + 4 grader, så store vannmasser "velter " ikke helt om og blander seg ved +4, kun toppskiktet med så liten varmecapasitet at det avkjøles og fryser raskt.
I nordatlanteren utfor Grønland må vi regne med at det er høyere konveksjon på grunn av storm. Men Golfstrømmen er og særlig salt.
Vi kan jo og se litt på hvordan Baffin bay og Hudson bay sammenlignet med The Great Lakes fryser, og dessuten se opp for Bottniska viken, Østersjøen, Vänern, Ladoga og Onega. Se Obskaya guba er antagelig og et sjøvanns- system med elvevann oppå og kan fyse særlig tidlig selv om fjordene er dypere enn sjøene tillands. Se også nordre viken av det salte, kaspiske hav der elvene Volga og Ural renner ut.
Vänern har ikke frosset i vinter men Bottniska viken, som er meget større og dypere, har frosset. Salt og ferskvann kan legge seg i skikt uten å blandes helt ved 4 grader..
Blåskjell finnes i Bottniska viken på 4-5 meters dyp men de er små, men sier hvor det dog er salt nok.
Jeg har badet og dykket på Dalmatinerkysten (høye dolomitter) i juli. Enkelte stille steder fløt det en håndsbredd iskaldt ferskvann , som var utslag av grunnvann fra den steile kysten, oppå havet.
Så, mangler man ferskvann, så er et gunstig sted å lete, steile fjell helt ned til havnivå der grunnvannet pipler ut.
Er fjellmassivet innenfor stort og høyt nok, så pipler det også opp langt ute i sjøen.
Det pipler garantert opp mye fra havbunnen rundt Grønland i dag.
Brønner kan og bores eller graves i løsmasser nær strendene til ned under havnivå, men da ikke belastes for mye, for da blir drikkevannet salt.
Se også gamle jettegryter og rullestens- felt i landskapet. Det skyldes mektige elver og vannfall og "spylerenner" som har drenert breen underfra. Det samme finnes da garantert også på Grønland, og er breens viktigste drenering mange steder. Og overalt der det kommer fram blå- is i sommervarmen. Der fosser og renner det voldsomt fra breene.
Unknown, professorn som intervjuas där har redan tidigare gjort sig känd som "skeptiker" genom att delta i ett av Stockholmsinitiativets upprop:
SvaraRaderahttp://www.klimatupplysningen.se/2008/12/17/uppropet-ingen-vagar-publicera/
Hans argument övertygar då inte mig.
Lars-Eric, du tar bara med temperaturen, jag tror det faktum att Grönlandsisen består av sötvatten med lägre densitet har större betydelse.
Ska man vara helt korrekt handlar väl den huvudsakliga mekanismen om att salthalten i havet sjunker (pga utspädning från smältande isar). Enligt Stigebrandt är nettoeffekten den motsatta (pga avdunstning från haven). Jag saknar kunskap i frågan men tycker att det borde vara enkelt att testa (falsifiera) hypoteserna. Så enkelt att någon borde ha gjort detta och man slipper "expert A säger si, expert B säger så". Någon med insyn i frågan?
Radera/A
Transporten av vattenånga över Panamanäset har vi haft i fem miljoner år och världshavens cirkulation har sedan länge anpassat sig till denna. Det som är relevant nu är hur cirkulationen kan förändras om avsmältningen på Grönland ökar. Stigebrands argument är obegripligt.
RaderaJo att transporten av vattenånga pågått länge torde alla vara överens om men frågan är ju hur/om det förändrats iom klimatförändringen. Med risk för att vara ute på djupt vatten (pun intended) så antar jag att Stigebrands hypotes baseras på att klimatförändringen ökar avdunstningen och därmed transporten. Han påstår i alla fall att salthalten ökar och det påståendet kan testas.
Radera/A
@ Thomas P
RaderaJeg har også stusset ved at denne "Professorn" er altfor kategorisk og slår all forskning på området i en sekk som "feilaktig".
Da blir det med en gang spørsmål om det er noen vits i å studere hans argumenter nøyere.
@ Thomas P @ al
RaderaDet er noe vi alle bør vite fra filosofi- historien, at ordet "skeptiker" helt siden de gamle grekere har minst to betydninger. Den ene er en person som benekter alt inklusive adgangen for mennesker til å ha viten og kunnskap om noesomhelst. Denne skepsis synes å bestride sansene og bevisstheten som sådant, og jeg er tilbøyelig til å stemple denne "skepsis" som Troll eller Galskap, eller som "sponset".
Den andre betydningen er å ikke være så rask og så sikker i sin sak og sine dommer, og melde seg ut av Partiet først, og se på tingene og undersøke alle muligheter før man gjør seg opp en mening eller treffer en beslutning.
Katten og Torsken er skeptiske i den forstand, og synes å konkurere evolusjonært ved denne type skepsis, Som da synes å være dyrisk.
Brent barn skyr ilden,... det har jeg sett ved meg selv. Det har skjedd en del ulykker inntil man endelig lærer, og spontant
automatisk stusser og rygger overfor vedkommende fenomen eller situasjon, dyrisk kvikt før man har tenkt seg om. Da er det lillehjernen, den lille torske og krokodillehjernen som virker som den skal. De betingede reflexer.
Som er en viktig type skepsis. Og så overlates oppgaven heller til storehjernen, det store folkebiblioteket og forstanden, som heller arbeider tregt. Det er Om- tanken og efter- tanken. Man må tenke seg om og undersøke saken nærmere, og det kan ta både måneder og år.
Det er påvist med sikkerhet at også mange dyr besitter noe av den evnen.
Anonym,
RaderaVisst kan man testa Stigebrandts påstående att salthalten utanför Grönland ökar..
Sedan 2004 har man ganska bra koll på salthalt och temperatur i haven tack vare Argo-programmet.
Här är ett uttdrag från Argo Marine Atlas över salthalten på 0-100 m djup sydöst om Grönland.
Salthalten sjunker så Stigebrandt har fel. Om man tar salthalten i hela Nordatlanten norr om femtionde breddgraden så ser trenden i stort sett likadan ut..
Jag läste på Judith Currys förnämliga blog nyligen om "Sea level raise acceleration (or not)" från 23 mars om "Atlantic multidecadal oscillation". Denna kan bidra till den nuvarande höga avsmältningen av Grönland lika väl som att Svensmarks teorier kan få ett nytt uppsving nu när splen blivit passiv. Sen skymtade det förbi något om heta källor under grönlands is vars flöden knappast är av antropogen art. Eller vad säger ni?
SvaraRaderaDr. R.Mellberg:
RaderaOm dette sier vi allerede velkjent, Kvasivitenskapelig og uvederheftig, sponset folklore og propaganda.
Ett så svepande svar säger ingenting mer än möjligen den att du sitter inne med absolut säker kunskap.
RaderaRolf, har då dessa heta källor under Grönland ökat just nu för att förklara den ökade avsmältningen av Grönland, eller har de alltid funnits där så att isen tidigare var i balans med denna smältmekanism? Solens aktivitet har sjunkit ett bra tag nu och temperaturen bara fortsätter uppåt, vilket knappast är stöd för Svensmark&co.
RaderaHr.Melberg,....
RaderaEn ansvarlig læge som skal sette blodtransfusjon for eksempel, bør inneha hva du for- håner, "absolutt sikker kunnskap" for der er det drepende å om- bytte og for- bytte kategoriene og flaskene, og feil- forklare resultatene..
Trollene og fjolsene mobber og for- håner likeså sikkerheten og den opplyste og trenede, vel- forankrede, saklige og sikre kunnskap, når til eksempel elektrikerne må ta i det elektriske anlegget og opp i høyspentmastene.
Derfor er det også så viktig at trollene og fjolsene aldri kommer inn i samfunnets nøkkelstillinger og roller, og dessuten at de hindres aktivt og siles vekk fra å få kunne entre Kateteret og belære ungdommen om vitenskap og sikkerhet og annnn- svarrrrlighet og skepsis, i arbeidet og ellers i livet.
Jag ser väl oscillerande strömmar (t.ex. den med 60 års cykel) som den främsta konkurrenten till co2 vad gäller både grönlands avsmältning som arktis is-krympning. Den senare har väl legat rätt stabil nu under några år. Vad gäller global warming har väl temperaturen inte varit så stor de senaste 15 med undantag för en kort puckel nyligen. Det finns definitivt flera bidragsgivare (+ & -) än co2 till denna tempändring, vilket bevisas av paleoklimatvetenskap. Men visst, ska Svensmark få någon nobel-peng måste nog kurvan peka nedåt snart. Visst vore det glädjande (&kanske naivt) om apokalypsen uteblir?
Radera@ Hr. Melberg:
RaderaJeg kan ha utrykt meg u- skarpt.
Et klart og entydig JA! ville muligens ha røsket / bombet bedre.
Men saken er den at det ikke alltid er høflig, og vi er moderate.
Jeg like ikke at den veloppdratt borgerlig hensynsfulle og forsiktige oppleves konsekvent som svakt eller som defekt og forvirret.
Men formelen: " Allerede velkjent, kvasivitenskapelig og uvederheftig, sponset folklore og propaganda" er i henhold til hans eget glossarium "absolut säker kunnskap!"
https://climatedataguide.ucar.edu/climate-data/atlantic-multi-decadal-oscillation-amo
SvaraRadera60 åriga periodiciteten ligger bakom den värme som uppkom på 1930 talet, men CO2 ligger bakom samma värme på 1990talet eller hur?
Curry beskriver att för ca 70 år sen hade havsytekurvan ett litet knä som "flackade ut" samtidigt som co2-kurvan hade ett knä som i stället pekade uppåt. (Tvärt om alltså) detta tänkte hon kunde bero på denna 60års oscilation. Obs. Jag förnekar inte att co2 spelar roll, men om den ensam skullespela roll så skulle många kurvor vara mycket mer jämna och fina mer lika den väldigt jämna co2-kurvan.
RaderaHei Oppti, er det deg igjen. Du burde delt mer, for jeg klarer som regel å forklare deg ting. Det skyldes sikkert at du stiller bedre spørsmål, om aldri så dumme. Tricket i fysikken og ellers er ofte å stille oppgavene på mulig løsbar form, og klarer man ikke det så bør man ikke slite med dem heller.
RaderaHvis denne berømte 60 års oscillasjonen er en realitet, så bør man kunne gi den en rimelig naturlig forklsring, og der har trollene og fjolsene åpenbart kunnet exellere i pølsevev og kvasivitenskap såsom Saturnus, og 3-dobbelt multiple av månens 19- års perioder , en gammel og sterk nasjonal hype i meteorologien (stats eller hoff- astrologien) som blev diskvalifisert av Kongemagtens kart og justervesen for ca 200 år siden, av realister som H.C.Ørsted & al.
Om 60-års cyklingen i Atlanteren er en realitet, så er den i dag tydeligvis klart ute av fase. Noe som imidlertid ikke er så urimelig, for sjøormen sykkler ikke. Den skvaler og snøfter og skvulper og gurgler og brummer.
I slike viskøse systemer kan det skvale og gå temmelig uperoodisk og uforutsigelig for seg. der er ofte sterk svevning og dertil chaotiske forhold og virknings-former i systemene.
I hydraulikken bør ha hørt om, og kunne tenke seg en frådende og fnysende drake som lever sitt eget liv, heller enn en klassisk mekanisk tørrstofflig sykkel, som bare går på ren sinus.
At det mest kan ha skyldtes sjøormen den gang og mer CO2 i dag er heller ikke så urimelig, når man tenker på at det er blandede årsaker og virkninger i samme system, som virker til sammen og vil superponere, og CO2 med nær eksponensialt økende amplityde.
Det er slik jeg vil foreslå å formulere en lete- teori og hypotese, og så får vi se på hva dataene og virkeligheten forskjellig fra hexeriet og spinndoktoriet sier, de som kun fisker i rørt vann, og dertil har som yrke å tjuvfiske i andres farvann.
En viktig analytisk regel i bilen er at rytmisk fusk har mekaniske eller elektriske årsaker. Det er ventiler og tenning vi må se på da. Mens urytmisk fusk har viskøse årsaker, det er forgasserfeil.
https://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/1520-0442-11.8.1906
SvaraRaderahttp://appinsys.com/globalwarming/SixtyYearCycle.htm
Lite mer om 60 års cykeln.
Oppti
RaderaJeg har sett på det og kjenner det igjen.
Det er skvulp og skval, så som også er å vente i et viskøst system.
Tørrstofflig, klassisk mekanisk mekanisk sykkel, er det definitivt ikke.
Hvor ofte må jeg minne om sjøormen?
Den er da antydet og tegnet som hoved- teori i bildet til artikkelen her.
Att det finns en 60-årscykel i de senaste 150 årens temperaturdata har länge varit uppenbart. Pehr B som en gång gav KU mening tog tex upp det här:
Raderahttp://www.klimatupplysningen.se/2015/01/23/skeptisk-analys-av-uppvarmningspausens-linjara-temperaturtrender/
Något förenklat betyder det att 1940 års globala medeltemperatur grovt bestod av:
ElNino 0,1 C
60-årscykeln 0,1 C och
CO2 0,1 C
1998 års bestod av
ElNino 0,1 C
60-årscykeln 0,1 C och
CO2 0,6 C
1998 års data innehåller en hel del solar brightening oxå!
Raderahttps://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/BAMS-D-11-00074.1
Sedan 1983 får vi ca 10% fler soltimmar i Sverige och större delen av västvärlden.
Oppti 17 april
RaderaJeg finner ikke din henvisning på min maskin, men har grunn til å betvile at det er noen sikker eller relevant opplysning.
Her hvor jeg bor like ved, så regner det definitivt bare mer og mer i denne tidsepoken, men det veksler også mer dramatisk og solen skinner innimellom. Det er som spådd på lang sikt av meteorologene:
"Villere, Våtere, og Varmere!"
Vi har ikke hatt Knallsommere og tørkesommere de siste 25 år, men tross grå og sure somre med mye regn, lang sesong og varmt nok badevann.
Et viktigste tegn er kanskje når isen kommer og går på de store sjøene. Den historien er entydig. Utfra det kan vi tyde lokalt men ikke globalt.Og hva som i nyere tid avviker særlig er Arktis.
Man har og situasjoner i Norge og da definitivt også i høyfjeller i Lappland, med tining av permafrost, foruten at gamle breer og snøflekker forsvinner. Og videre tegn i floraen.
Her hos meg har vi fått vill ek og gyvel og frø-epler villepler som ikke var her da vi kom. Og vi har fått til vindruer i sørveggen på 150 moh. Det er et klon av et tre som står like kyndig plantet i sørveggen i gamle Oslo, Norges varmeste høl, ved havnivå for 80-90 år siden.
Hvilket rett og slett bekrefter hva IPCC påstår om senere årtiers klimautvikling.
Se også opp for hva de klager for over i USA. Der borte er de jo forstyrret og forvirret.
La oss ikke være det samme her på denne siden av Atlanteren.
Oppti,
SvaraRaderaDet första pappret beskriver 35 och 105-års cykler.
Smältvattenutsläpp knyts av forskarna till 2 kända klimatkatastrofer på morra halvklotet de senaste 13000 åren. Det finns alltså god anledning att följa vad som händer med golfströmmen.
SvaraRaderaSjunkande tyngre vatten utgör troligen själva motorn och som bekant kan skillnaden mellan vad som flyter och vad som sjunker vara närmast försumbar och dessutom på grund av ytspänningskrafter ktitisk där övergången sker plötsigt. Man skall nog inte bortse från risken för ett plötsligt tvärstopp där skiktning troligen föregår utspäding. Om ågra år vet vi betydligt mer.
Dagens Klotet handlar om värmen på Svalbard och gör kopplingen till våra utsläpp.
SvaraRaderaÄr det för sent kommer som en fråga från programledaren.
Kul för en uppväxande generation med dessa alarm.
Se hur det gick förra gången det var varmt på Svalbard-7 graders uppvärmning på 30 talet.(60 års cykeln)
WWII som ett resultat?
https://archive.org/details/glaciervariation00ahlm
Oppti
RaderaDette å tåle og kunne takle alarmisme holder jeg for å være en viktig kunst.
Å fekte alarmisme med troll og fjoll og kvakk er som å helle bensin på varmen.
Så må vi se at det er mye troll og fjoll og kvakk løs idag, ikke bare på nekter- siden men også på alarmist- siden, som slett ikke er så opptatt av "saken", men som er ute og begjærer markeds og mediamonopolet i og med gammel rutine, for å sikre sine karriærer der de jages av både Fanden og Kreditor.
Det er langtids- følgene av gammelt skjørlevned.
Jeg tror det blant annet er mange mislykte Politikere, som aldri er blitt valgt inn på listene.
Det har jo i mange år vært altfor lukurativt å være politiker, så det yrket tiltrekker seg særlig griske og uhederlige sjeler.
Nettstedet du viste til denne gangen var jo bare gammel amerikansk populærvitenskapelig Donald.
Oppti
RaderaUnder 30-talet var 60-årscykeln i sin tillväxtfas, det är alltså naturligt varmare. Just nu är den fallande, det borde vara kallare än normalt.
LBt
RaderaDet var snabbt att acceptera cyklarnas betydelse för klimatets variation. Klokt och helt i linje med expertisen:
http://notrickszone.com/2018/04/19/new-consensus-science-half-of-1979-present-arctic-warming-ice-loss-is-natural/#sthash.12uKljT3.dpbs
Oppti
RaderaDet har lenge vært kjent at oppvarmingen og isløsingen i Arktis overgår alle seriøse prognoser og overrasker klimaforskerne. Dermed er en intern omdisponering av varme fra annet steds rimelig å formode som et vesentlig bidrag, og det må da ha skjedd en tilsvarende demping av oppvarmingen annetsteds.
Vi kan jo bare prøve å gjette hvor det er.
Hva gjelder den berømte sykkelen, så var forrige Maximum ca 1939-40, Pluss 60 gir 1999, som er et dårlig punkt, da det var en meget sterk el Nino som i alle fall må subtraheres for å kunne sammenligne og bedømme.
Et teoretisk punkt dessuten, som tross sterk El Nino forlengst er overgått av nye rekorder, og frekvensen av nye rekorder synes høyest efter 2010.
Hvilket bør si oss klart at den sinoide og harmoniske, klassisk mekaniske 60 års sykkel er meget skjev og shabby, så mye som en heller vulgær primitiv og feilaktig, lite realistisk og frukbar modellteori om energiske og thermiske forhold i et viskøst felt.
At. Uppsala
SvaraRaderaJeg finner flere historier som direkte toucher dette emnet.
Bjerknessenteret. UiB.no har en artikkel "Mindre sjøis ved grønlandskysten kan gi overraskende effekt på havstrømmene", og det er ulikt hva PIK og Stefan Rahmstorf har lansert d/o.
Men det er mulig at fysikken med dette begynner å klarne, så vi heller kan tenke selv.
Hva vi ser tegnet på kartet fig. 1 er den atlantiske, sub- arktiske gyre, Rahmstorfs berømte Blaupunkt, som jeg synes har vært framstilt betenkelig blå. Men husk at fargene er kunstige, og antyder rask endring og ikke absolutt temperatur.
Det lavere saltinnholdet bør si oss mer.
Argumentet derfra er at blandet med iskaldt ferskvann, så vil det ikke synke. Men dette mener man vil svekke og stoppe Golfstrømmen, den som sykkler rundt Sargassohavet.
Men mer pisslunka normal- saltet vann vil da heller gå opp forbi Færøene og varme Lofoten og Vesterålen, hvor det er konsekvent +6 grader uansett, og opp i Barentshavet hvor der settes varmerekorder.
Der oppe må det synke og gå tilbake i dyphavet gjennom Framstredet og Danskestredet fordi Beeringstredet er altfor grunt og trangt.
Og hva Bjerknes mener å ha funnet er at forholdene i "Vestisen", som er is- strømmen fra polhavet ned langs østkysten av Grønland, er endret i senere år. Isen har der trukket seg klart tilbake, så havet der kjøles mer om vinteren og synker bedre.
Man har ikke kunnet forske på det vinterstid før helt nylig.
Jeg har også sett et tidligere empirisk kart over en "gyre", som skal sirkulere og synke ute i Norskehavet. Og dette er Bjerknes` spesialitet.
De pleier ikke å skuffe.
Dette syn rimer bedre synes jeg, med de meget oppsiktsvekkende høye temperaturer i Barentshavet og Polhavet i senere år.
Jeg følger et punkt på mitt skjema fra Yr.no. Det er Utsira fyr utenfor Stavanger der hvor havet og vindene kommer inn fra sørvest. Der er det iflg Yr.no pal flatt og knapt forskjell på natt og dag, og +6 grader BASTA punktum.
Dette er jo heller det omvendte bildet av hva man har alarmert, og spådd fimbulvintere i Nordeuropa og Scandinavia.
Det synes heller konsekvent å tine i Finnmark og på Svalbard. Og merk særlig Severnaya Zemlya, som først er blitt isfritt og tilgjengelig i helt nyere tid.
Så ser jeg man spår rekord- lite is i arktis 2018. Det er vel mer usikkert og avhengig også av vinder. Men langtidstrenden synes meget tung og entydig.
Men nå tiner det i alle fall kraftig her og brøytekantene er borte, hvilket var utenkelig og urealistisk til 1.ste mai i min barndom.
Oppti bør finne opp eller kjøpe seg en bedre sykkel å ri på, synes jeg. og ikke kjøpe sånt fra industrien i dag.
For dette er åpenbart heller sjøormen, hvor ofte må jeg gjenta det? og kan være nytt for landkrabber.
Köpa köpa köpa-min cykel är värlsdmästarecykeln från 1980 och håller samma klass som när jag tvingades köpa ny eftersom den andra försvann.
SvaraRaderaFast jag har en till-som jag ärvde av min morfar-den är bättre.
Utvecklingen är inte alltid så spännande:
https://wattsupwiththat.com/2018/04/20/where-exactly-is-the-problem/
Oppti
RaderaHvis man googler WUWT så kommer wattsupwiththat opp med en gang.
Where exactly is the problem?
Vel, problemet er at hvis man ikke leser eller om man legger skjul på koordinatakse- skalaene og benevner dem mangelfullt og peker på noe annet eller peker feil vei, så har man, eller man kan få problemer og skape problemer også for andre.
Jeg har forsøksvis brukt glosene troll og fjoll og sponset om fenomenet.
Har du kanskje andre og bedre forslag?
WUWT viser 2 kurver som ser praktisk talt helt like ut og legger aktivt skjul på at den ene beveger seg ved en klart høyere temperatur enn den andre.
Om dette skal lanseres som, eller begrunne en sykling, så må det i tilfelle føyes til hva eller hvem er drikraften, med mindre man er ute og markedsfører en Perpetuum mobile.
Og det er problematisk.
Oppti, dags att lägga ned. Du kommer alltid hit, misstänker att du även varit aktiv på DN mm då de tillät kommentarer för att sprida dina åsikter. Du vill rädda fossil-branchen, de samma som ger dig dina argument. Antar att du även vill rädda Freon i hårspray och kylskåp. Jag tänker hålla dig med flera ansvarig för att sprida desinformation och försinka de åtgärder som borde ha påbörjats för länge sen. Japp du är ansvarig och medskyldig!
Radera@ Uppsala
SvaraRaderanå må dere våkne her, for nå er det våren. Vi var ute og satte ut båten i dag og på veien så jeg en masse løvetann Taraxacum officinalis. Som er overraskende fordi før i tiden hade vi den enten eller til 17.de mai, og våren i år har vært forsinket.
Men salix caprea har blomstret og Acer platanoides som skal blomstre til 10 mai kommer som et skudd.
Ask før ek.... der ser jeg gamle asketrær stå med blomster men jeg vet ikke om det er løvet eller blomstringen som teller.
Bjørk med museører.... da skal man så erter,... det gjorde vi i går. Termin i gamle dager er ca 15 mai.
Men så har vi prunus.
Prunus cerasus er tyrkisk, men tross det særlig pålitelig i midten av mai. Prunus avies er vill her siden stenalderen og en tanke senere ute enn Prunus cerasus. Men den viktigste er Prunus padus som er definitivt vill og noe sen. Den garanterer frostfrie netter inntil høsten og er både gartneres og bønders favoritt av den grunn.
At Uppsala
SvaraRaderaDet er grunn til å feire midtsommer- sankthans allerede på forskudd.
Meteorologisk garanterer allerede nå tidenes varmeste Mai for Oslo, og er temmelig sikre også for Bergen og Trondheim.
Situasjonen kan dere se på kartet og det er flere kilder man bør sammenligne.
Det har vært og er meget stabilt høytrykk snarere over vestre Skandinavia, og Uppsala har nå en periode hatt det en tanke kjøligere enn her. Før var det omvendt. Og man drøfter temperaturer som er høyere enn lenger sør.
Samtidig meldes det om storm og snø i Finnmark
I går så jeg første Geranium sanguinea i blomst, som er ekstremt tidlig.
Man har lenge varslet skogbrannfare, men foreløpig må jeg si at det er ikke ekstremt tørt.
Og så drøfter man at det kan begynne med sommerbyger neste uke, men jeg tror neppe det treffer her, for det passerte et "opptrekk" en værfront helt uten haloer, og det må være kuldegrader og is på scirrusnivå for å få regn.
Jeg må si at for meg er det gammel erfaring og regel at efter en slik vinter og senvinter som vi hadde i år,... så kommer også en knallsommer og tørkesommer. Badetemperaturene her i indre fjord er allerede over 20 grader.
I morgen skal vi ut med båten og kan se litt mer på sjøen.
@ Uppsala
SvaraRaderaSom meddelt 26 Mai har vi vært ute på sjøen.
Jeg fant med en gang Corallinales lett tilgjengelig fordi det var ekstremt lavvann, og prøvde å sikre prøver med en bordkniv forskjærkniv.
NIX! det er som å skrape på porselen. Man får ikke løs et fnugg. Det er hårdere enn fast, is- slipt grunnfjell. Man må bruke en bred og skarp meisel og hammer.
Men så leser jeg på nettet at det også finnes "mergelbunn" i løsmassene.
Det har vært mudret opp til "skjellsand", og man drøfter i dag å sette disse forekomster på rødliste.
Men jeg kan som kjemiker slå fast at det handler om Aragonit og "bio- kalk" forskjellig fra kritt, marmor, og calcit. Det er like hardt som korall hvor jeg har prøver, som sløver vanlig filestål.
Hvilket er interessant, for da blinker og forlokker atter en nobelpris i det fjerne. Jeg må da bevisføre at det slett ikke er noen art eller slekt, hva man kaller "Kalk - alger", men tradisjonelle økosystemer, hvor en dyrisk organisme eller microbe som danner calcified tissues av typen Aragonit…. er gått i symbiose med en rød- alge. Slik det ellers er velkjent. Både Lichen tillands og Sphongi til vanns opererer på samme vis.
Det viser seg at Kalk- alger corallinales er særlig dårlig studert i litteraturen. Selv om de er særlig vanlige. De er liksom for selvfølgelige og trivielle og ikke verd nærmere interesse. De er der kun til fortred og til pynt. Men ting sier meg at det kan handle om verdens viktigste carbon sink gjennom alle tider, slik at hele Alpene og Himalaya og Dolomittene mest bare er fossile corallinales.
De er vanligvis rosa og purpur og ligner meget på Lichen på fjellet under vannet. Men jeg så at de kan bli slitt og virke helt hvite. Korallbleking? Og er da definitivt som å skrape med kniv i porselen.
Folkelig navn sikkert også på "västkusten" er rugle- rur.
Så leste jeg på Tysk, "Mergel" og hva det betyr. Det er fossile corallinales. Som har vært mye brukt til jordbrukskalk.
Men faren er da at man kun tilfører Ca og Mg og uløselig kisel, og at det mangler fosfat, svovel, og Kalium. Så efter enn kort tid blir det "ausgemergelt". Det problemet har vi ikke i Norge hvor det mer er sure bergarter og dertil så mye perm- vulkanisme og is- slipt granitt og marine sedimenter at det holder. Men at "mergel" og corallinales har mangel på både fosfat og sulfat og kalium og jern (det er jo helt kritthvitt) kan tyde på at det da heller er et særlig dyrisk sediment.
Corallinales og mergelbunn har vært brukt til å bestemme klimahistorie i ishavet nord for Grønland, og ved Svalbard. Så vi må holde rede på det.
Intressant diskussion, men språkpolisen menar att temperaturer kan vara höga eller låga inte varma eller kalla(se ingressen).
SvaraRadera