I panel A ser vi själva rekonstruktionen. I panel C visas två globala tempreraturrekonstruktioner. Utifrån de statistiska sambanden mellan temperaturrekonstruktionerna i C och havsnivårekonstruktionen i A har man sedan skapat två semiempiriska modeller för att uppskatta havsnivån. Dessa visas i panel D (gult och grönt, jämfört med rekonstruktionen i svart). I panel B visas dels skattningar (med osäkerhetsintervall) för själva rekonstruktionen (H) och dels för vad havsnivån enligt modellerna skulle ha varit utan någon antropogen global uppvärmning (scenario 1 som står för en viss avkylning och scenario 2 som står för stabila temperaturer).
De sista panelerna E och F visar hur modellerna förutser den framtida höjningen av havsnivån (fram till 2100), baserat på tre stycken så kallade Representative Concentration Pathways (RCP). Det är det pessimistiska RCP8.5 som står för fortsatt ökade koldioxidutsläpp (business as usual), RCP4.5 som står för att utsläppen stiger till runt 2040 och sedan börjar minska, och det väldigt optimistiska RCP2.6 som står för att utsläppen stiger till runt 2020 och sedan börjar minska. För RCP8.5 är medianvärdet 76 cm, men det finns en viss risk att håvsnivån stiger en bit över en meter. Medianvärdena för 4.5 och 2.6 är 51 och 38 centimeter.
Studien sträcker sig till år 2100, men havsnivånhöjningen kommer knappast att avstanna då. Den kommer troligen att pågå i hundratals eller tusentals år allteftersom haven fortsätter att suga upp värme och expandera, och landisarna fortsätter att smälta. Hur mycket havsnivån kommer att stiga avgörs av hur mycket fossila bränslen vi kommer att bränna upp.
Referenser
R.E. Kopp, A.C. Kemp, K. Bittermann, B.P. Horton, J.P. Donnelly, W.R. Gehrels, C.C. Hay, J.X. Mitrovica, E.D. Morrow, and S. Rahmstorf, "Temperature-driven global sea-level variability in the Common Era", Proceedings of the National Academy of Sciences, vol. 113, pp. E1434-E1441, 2016.
@Uppsala
SvaraRaderaJeg anbefaler nå å søke RealClimate hvor Stefan Rahmstorf har skrevet en liten og meget klar artikkel om emnet
"Millenia of sea level change."
Og som henvisning under der,
Drill cores in coastal sediments
hvor de beskriver metodene, og det synes jeg er det mest interessante.
De har brukt "Salt marshes", salte strand- enger og myrer som regelmessig oversvømmes av høyvann, og da er de lette å kjenne igjen, det vet vi jo. Det er marehalm og sodaurt og brakkvannsvegetasjon som vokser der.
Og så kan man grave og bore og bestemme i dette worldwide og sette sammen et helhetsbilde for de siste 2500 år.
Jeg fant at Klimasurrealistene.no også har kommentert det. Der står det ganske enkelt at Aha! Rahmstorf har vært med på teamet og da er dommen klar og ferdig med det.
Derfor har jeg sjekket opp Rahmstorf også. Duverden, en svært aktiv og dramatisk, åpenbart også noe stridbar personlighet, som har vært ute i en rettssak om Defamation og tapt.
Så vi får håpe at de har styr på ham i PIK i Potzdam.
Men det langt mer interessante er jo å gå dem efter i sømmene og se etter om det er noe man selv kjenner til eller om man kan drive med noe lignende. Det er nemlig den experimentale metode til studiene og erkjennelsen.
Jeg finner hoved og samlekurven fig A og D overraskende og verd å merke seg på mange måter. Hva som tyder på at den ikke er så gal iallefall i groveste trekk, er at den i hovedsaken er svakt fallende de siste 2400 år, som tilsvarer uforstyrret, negativ Milancovic- transcient. Men da er det også åpenbart viktig at vi også får kurven lenger tilbake.
Men så i detalj slår den jo nærmest contra ut for den varme middelalder og lille istid. Og at vi fra null til 1000 år får en uomtvistelig svær haug stemmer jo aldeles ikke med adskillig surere vær for oss i Jernalderen og at Granen vandret inn.
Så vi må lure på om de fenomener kun er en omkalfatring av klodens havstrømmer, så at nord og syd skifter på å smelte og fryse, og det vi ser i kurven kan da være virkningene av Antarktis først og fremst, som smelter og fryser.
Så ser vi at det bukler seg forbausende jevnt i detalj, nesten så man fristes til å gjenta suksessen til Milancevic. Men perioden er altfor lang til å kunne skyldes North Atlantic Oscillation.
Men den gule kurven på fig.C derimot bukter seg omtrent så rask som NAO.
Jag vill hänvisa till fasta mätningar i peglar.
SvaraRaderahttp://www.sealevel.info/data.php#dn
Som utvärderas här:
"The rate of measured sea-level rise (SLR) varies from -17.59 mm/yr at Skagway, Alaska, to +9.39 mm/yr at Kushiro, Japan. 197 of 225 stations (87.6%) have recorded less than 3.3 mm/yr sea-level rise. At 47 of 225 stations (20.9%) sea level is falling, rather than rising. Just 28 of 225 stations (12.4%) have recorded more than 3.3 mm/yr sea-level rise. The average SLR at those 225 gauges is +0.90 mm/yr. The median is +1.41 mm/yr.
Framtiden kan vi bara gissa-SMHI gissar på 1 m till 2100!
C:a 40 av de 285 stationerna från "NOAAS långa lista" ligger i Norden (exkl Island & Färöarna), medan jag bara hittar fyra från hela Afrikanska kontinenten (och alla i södra Afrika). Det går inte att bara ta ett medel av det och tro att det representerar något globalt.
RaderaJag vet knappt något tydligare symptom på vetenskapsförnekeri än radikalskeptiskt klingande oneliners som signaturen Opptis "Framtiden kan vi bara gissa".
RaderaFramtiden kan vi bara se genom de modeller vi skapar. Modeller som är ofullständiga och visar på stora brister.
RaderaDet passar väl bättre i hagen?
SMHI gissar på 1 m mellan 1990 och 2100
Ipcc gissar på 0,44-0,74 m beroende på växthusgasutsläpp.
Drar man satelliternas 3 mm under samma period så blir det 0,33 m
Vill man tro på peglarna så blir det i snitt 0,15m som i Stockholm kompenseras av en landhöjning av 0,57 m vilket ger en sänkning kring 0,42 m-dvs samma som under förra seklet.
Det är som att spå väder, samma som igår ger bästa utfallet!
Seriösa studier av vart framtida havsytenivåer kan väntas ta vägen stannar inte vid linjär extrapolation av observerade trender, utan behöver beakta vad nya omständigheter gör med inlandsisavsmältningsdynamiken. Detta kräver modellering, och modellerna är förvisso ofullständiga, men inte tillnärmelsevis så ofullständiga som om man blundar för kunskapen på området (a.k.a. vetenskapsförnekeri) och fåraktigt nöjer sig med linjär extrapolation. Utan modeller ingen vetenskap.
RaderaTro ersätts av beprövad erfarenhet alltså!
RaderaDin tilltro till modeller får mig att tro att du är omedveten om den komplexa värld som de försöker beskriva.
Men du kan ju välja mellan modellernas spretiga förutsägelser så de får säkert rätt-någon av dem!
https://www.sciencedaily.com/videos/a00d9f14abb0c51c452083f9152903f9.htm
RaderaDet ser värre ut än vad jag trodde-om inte..
Oppti: "Det är som att spå väder, samma som igår ger bästa utfallet!"
RaderaMen om man ska "spå" hur juli förhåller sig till januari så är den bästa "gissningen" att det blir varmare.
Förklara det du!
Periodiciteten är större än dagar!
Radera60 år i Arktis tex!
AMO!
Vad sägs om denna?
http://notrickszone.com/#sthash.MqYjB9o2.dpbs
Första meningen;
Radera"Not only should we be concerned about the overall cooling that is now in the works for the globe"
The Guardian;
http://www.theguardian.com/environment/2016/mar/20/february-was-the-warmest-month-in-recorded-history-climate-experts-say
Urgh.
"Also note how in his daily video Joe Bastardi reminds us that the “permanent drought” forecasts for Texas recently made by “climate experts” have suddenly and already crumbled as the region gets doused by heavy rainfall. Yet another alarmist scenario that has turned out to be totally bogus."
Jag googlade det, och det jag hittade var detta;
http://news.nationalgeographic.com/news/2015/02/150212-megadrought-southwest-water-climate-environment/
Så, runt år 2100, om växthuseffekten fortsätter i samma takt, så finns det en stor risk för en torka som kan vara i 35 år.
Och detta "motbevisas" av att det tydligen regnar extra mycket i Texas denna månad. Men om vi bortser från hur regn 84 år innan en förväntad torka är motbevis för sagt torka, så finns det ingen länk till det regnpåståendet, så att man kan jämföra med, typ, normal nederbörd för mars-april och nederbörd detta år.
Missförstå mig rätt nu. Jag ser fortfarande inte hur om det regnar lite extra detta år detta motbevisar en kommande torka, jag anser bara att om man nu anser att detta är ett motbevis, då kan det väl vara passande att i vart fall belägga det påståendet. Oavsett relevans.