The Guardian rapporterar att en domstol i Arizona tvingar ett par framstående klimatforskare där - Dr. Malcolm Hughes och Dr. Jonathan Overpeck - att lämna ut tusentals email till en kolindustrifinansierad lobbyorganisation vid namn Energy & Environment Legal Institute (E&E). E&E, som bl a fått pengar från Peabody Energy, har tidigare också försökt med samma sak mot Dr. Michael Mann, men fick avslag av högsta domstolen i Virginia.
Det här handlar inte om att E&E är intresserade av dessa forskares forskning. Det handlar inte om att få tillgång till metoder, data och verktyg - vilket kunde varit legitimt - eller att få information om forskarnas finansiering och andra beroenden - vilket också kunde varit legitimt. Det handlar bara om att försöka skrämma och göra livet surt för forskare - de drabbade forskarna har tvingats lägga ner många veckors arbete på att tillmötesgå domstolens krav - och att försöka hitta något litet lösryckt citat bland alla email som kan användas för att misstänkliggöra forskarna i fråga. Det är helt och hållet frågan om politik och propaganda. E&E (eller deras finansiärer) ogillar vad vetenskapen kommer fram till men klarar inte av att bemöta det vetenskapligt, så därför ger de sig på forskarna i stället.
Jag har själv arbetat som forskare i över två decennier, och jag och mina kollegor har ibland kontaktat andra forskare för att få saker förklarade, eller få tillgång till program och data. Jag har varit med om att publicera datamängder, och använder andra forskares publicerade datamängder. Jag granskar regelbundet artiklar som andra forskare har skickat in till tidskrifter eller konferenser. Men aldrig under denna tid har jag ens tänkt tanken att kräva att få titta på andra forskares interna email-diskussioner för att bättre kunna förstå hur de har arbetat. Att göra något sådant hade varit både meningslöst och oförskämt. Om forskare tvingas lämna ut sådant, så blir det svårare att ha öppna och kreativa vetenskapliga diskussioner över email. I förlängningen skadas vetenskapen.
När vi nu är inne på förföljelse av klimatforskare så vill jag passa på att tipsa om lite semesterläsning.
Jag läser just nu The War on Science: Who's Waging It, Why It Matters, What We Can Do About It av den amerikanske författaren Shawn Otto. Jag är visserligen bara i början av boken, men det känns ändå som en säker rekommendation. Jag hoppas återkomma med en recension.
Här kommer ett positivt exempel på vad offentlighetsprincipen/Freedom of Information Act är till för: DN granskar tjänstetillsättningar vid Riksrevisionen.
SvaraRaderaLedsen Heidrun, jag råkade radera en kommentar av misstag.
SvaraRadera@ Uppsala2
SvaraRaderaJeg får prøve om igjen.
Jeg kom over
http:// 19 senators expose "web of denial" blocking action on climate change
På nettstedet Eco-Watch ved Desmogblog
En Senator Sheldon Whitehouse holder der et svært klart foredrag på Video.
Under samme nettsted finner man henvisning til
Senate Web of Denial Resolution.
Resolusjonen er svært lesverdig, og viser oss også det amerikansk juridiske kansellispråk.
De setter det sammen av 3 emner, tobakk, bly, og CO2 og hvordan forskningen og samfunnet og jussen har reagert på dette gjennom historien..
Nå er det ikke helt klart for meg hva en "resolusjon" innebærer politisk og juridisk og om det er noe mer enn bare en uttalelse på vegne av flere. Men leter vi videre så ser vi at det har vært ståhei og sene kveldsmøter i kongressen om emnet og det har forlengst "gone viral" på nettet.
Formelen #WebofDenial synes å ha blitt LOGO og stikkord for en kampanje hvor man strides om hvem som er HYDRA, det klassiske uhyre med mange hoder som popper opp, men som i virkeligheten henger sammen på samme kropp i dypet.