våra sidor

24 juli 2016

Hur står sig de senaste åren mot de senaste 2000 åren?


Jag blev lite nyfiken på hur de senaste årens globala temperaturer står sig mot tidigare temperaturer under historisk tid. Därför tog jag den här grafen (ovan) från den globala temperatur-rekonstruktionen från PAGES 2k-konsortiumet, publicerad 2013 (PDF här), som täcker de senaste 2000 åren (syns i den nedre halvan av figuren).  Jag satte in temperaturanomalierna från HADCRUT4 för 2014 (0,567 °C), 2015 (0,746 °C), och de första 5 månaderna av 2016 (0,930 °C). Jag matchade dessa mot temperaturskalan nere till höger (som är för HADCRUT4), men var tvungen att förlänga den ordentligt uppåt för att täcka de senaste temperaturerna. Klicka på bilden för att förstora! Tänk på att punkterna jag har lagt till tillhör den nedre kurvan, även om de skjuter upp i (och ovanför) de övre kurvorna.

De rekonstruerade temperaturerna är för 30-års-intervall, markerade med små fyrkanter i grafen (de blå fyrkanterna är vägda medelvärden över områden, de vita är ovägda medianer). T ex täcker den sista blå och den sista vita fyrkanten intervallet 1970-1999. Man får vara försiktig när man jämför 30-års-intervall med enskilda år: de enskilda årstemperaturerna kan variera med flera tiondelar inom ett sådant intervall. Som jämförelse har jag därför också lagt in medelvärdet för de senaste 30 åren (1986-2016, med 0,355 °C). Man bör naturligtvis också vara försiktig när man jämför proxies med uppmätta temperaturer.

Men även om man tar hänsyn till detta så ter sig de senaste årens globala temperaturer som exceptionella för de senaste 2000 åren. Och de temperaturerna är det normala nu. Under de fem första månaderna av 2016 hade vi visserligen en stark El Nino-topp och 2016 som helhet kommer att hamna lite lägre, men 2014 och 2015 är representativa för de temperaturer vi har nu. Eftersom den globala temperaturen knappast lär gå ner de närmste femton åren (tvärtom lär den öka ytterligare) så kommer, när vi har en ny hel trettioårsperiod (2000-2029) att lägga till, sannolikt också den att hamna någonstans där uppe.

Referenser
PAGES 2k Consortium. Continental-scale temperature variability during the past two millennia. Nature Geoscience 6, 339–346 (2013).


3 kommentarer:

  1. Läser ni inte på bloggar som WUWT, Moderna Myter, TCS m fl? Vi kommer få snabb avkylning, rentav en liten istid vilket år som helst nu. Ja, egentligen borde vi redan fått det enligt dessa prognoser, men skam den som ger sig, det är bara flytta fram prognosen några år allt eftersom. Poängen är ju inte att ha rätt utan att övertyga folk om att vi inte skall oroa oss över uppvärmningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jeg urorer meg heller ikke for oppvarmingen helt lokalt, men over there i Statene så opplyser NOAA at hva som dreper aller mest i Statene er overoppheting. Flom og tornadoer og orkaner og blizzards er mindre drepende. Og de har statistikk på det.

      Det meldes nå om 53-54 grader Celsius i gulfstatene og Kuwait, og at det antagelig er verdensrekorder.

      Der kan jeg opplyse at jeg til Blokkfløytemakeriet har adaptert Fullers metode for kunstig denaturering og tørk av ved.

      Det varmes i et gasstett kammer i 3 døgn ved 52 celsius termostatert, hvor man må ha propell og ventilasjon inni rommet, som er åpent nederst,....

      ......og så åpner man et hull på toppen.

      Det tørker da svært effektivt og raskt fordi veden er som kokte poteter med sprengte celler og er gjennom-tørr som knusk efter 4 dager helt uten å sprekke.

      Hvilket sier meg at 54 grader er noe drøyt, nemlig solid over hva vi termostaterer i Fuller- kammeret for denaturering og tørk av ved og andre friske grønnsaker..

      Hvilke daddel og kokospalmer, og hvilke fiken og appelsin og oliventrær kan overleve over 52 grader uten konsekvent å denatureres og endres til helt annet bruk?

      IKEA driver og selger sånn ved som har vært igjennom Fuller-prosessen. Den vil være fri for paracitter og ikke lenger spiredyktig.

      Men det er forskjell på artene. Imidlertid,....Over 40 i feber er betenkelig, og over 50 er temmelig og svært drøyt.

      Radera
  2. Tack för inlägget, mycket bra.

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet