En kort introduktion till debatten om vattenångan

Som utomstående kan man minst sagt bli vilsen när man kommer i kontakt med debatten om vattenångans inverkan på den globala uppvärmningen, eller ärligt talat: om hela växthuseffekten. Olika väder-begrepp bollas och man får lätt för sig att det här med global uppvärmning är en komplicerad fråga... Vad gäller, enligt nuvarande observationer?

Kanske kommer man en bit på vägen i diskussionen om man har ett hum om de mest använda begreppen. Här följer en ganska enkel sammanfattning:

* Vad är en växthusgas? Jo, det är en gas vars molekyler släpper igenom solljuset, som värmer upp mark och vatten. Men sedan kan inte värmen stråla tillbaka ut i rymden igen, i form av infraröd strålning - även känd under namnet värmestrålning - eftersom växthusgasen absorberar en del av dessa långvågiga strålar.

Gasmolekylerna värms alltså upp och det sker sedan ett utbyte så att lufttemperaturen vid jordytan höjs tills ny jämvikt uppnåtts. Utan växthusgaserna skulle jordytans temperatur konstant ligga under fryspunkten, så de är i grund och botten viktiga för oss; det behövs gaser som absorberar infraröda strålar. Men denna effekt får inte skena iväg i sin styrka och storlek, pga människans utsläpp av för mycket växthusgaser; det skulle vara förödande.

.

Mer än 99 % av vattenångan huserar i troposfären, den lägsta nivån i jordens atmosfär. Dess medelhöjd ligger ca 11 kilometer ovanför oss, i flygplanshöjd, och det är framförallt på denna nivå som vattenångan starkt bidrar till växthuseffekten.

* Eftersom vattenångan är temperaturberoende, så ökar dess mängd då andra växthusgaser ökar. Jordens klimat och vädrets stabilitet beror alltså till väldigt stor del på mängden vattenånga uppe på molnhöjd.

Vad menar man med att vattenångan skulle vara särskilt temperaturberoende jämfört med andra växthusgaser? Antagligen att vattnets kokpunkt ligger på en temperatur, 100°C, som är i en helt annan liga än de andra växthusgasernas. Koldioxid och metan t ex, är mycket mer stabila som gasform eftersom de flesta av jordens lufttemperaturer ligger över deras kokpunkt, vilket inte gäller för vatten, som hela tiden ändrar fas.

Vattenånga befinner sig i en ständig cykel i atmosfären. Den avdunstar från jordytan => kondenseras och bildar moln eller dimma, med hjälp av vindens strömmar => Så småningom bildas i dessa moln regndroppar eller snöflingor, som faller ner till marken igen.

Från floderna strömmar vatten till haven, av vilket man drar slutsatsen att det finns mer nederbörd än avdunstning på land. För att uppnå balans behövs det mer avdunstning än nederbörd över haven. Överskotts-vattenångan transporteras alltså från havsytan till kontinentala ytor och faller där som nederbörd.

* Ovan nämnda system påverkas på olika sätt av att mängden vattenånga ökar, isar smälter, vattennivåer kan höjas och orsaka översvämningar etc... Påverkan kan förstärka eller eventuellt dämpa växthuseffekten. Enligt IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) så blir det tyvärr en betydande förstärkning, dvs s k positiv återkoppling, totalt sett: Temperaturen går upp med 3°C.

* ErikS efterfrågar, i inlägget Klimatkänslighet och vattenånga, de hittills saknade referenserna från dem som påstår att ingen, eller rent av negativ, återkoppling sker, dvs att växthuseffekten skulle vara i någon sorts dämpningsfas pga vattenångans effekter i atmosfären.

Frågan om förändringarna brådskar nämligen. Enligt de tunga undersökningar som ErikS hänvisar till, sker i hög grad en förstärkning av uppvärmningen, vilket ger extremare väder för många jordbor och inverkar därmed på deras direkta vardag.

.

/Cecilia B

.

Källor: American Geophysical Union: Watervapor In The Climate System,

Wikipedia om vattenånga, Wikipedia om växthusgaser, Wikipedia om återkoppling

.

Image source 1: User: Saperaud, Released into the public domain

Image source 2: User: Böhringer, License: Creative Commons Attribution ShareAlike 2.5