19 nov. 2016

Värmebölja i Arktis

Det är ovanligt varmt i Arktis just nu - uppåt 20 grader varmare än det brukar vara vid den här tiden på året.
Samtidigt har havsisens hösttillväxt tappat farten. Det är nu en rekordliten havsisutbredning för den här tiden på året.
Röd linje 2016, streckad linje 2013, tjock svart linje medelvärde för 1981-2010.
Professor Jennifer Francis forskar om den atmosfäriska cirkulationen i den arktiska regionen, Hon förklarar de höga temperaturerna med just den lilla havsisutbredningen, samt med att jetströmmarna har drivit upp varm luft söderifrån.

Och havsis-läget runt Antarktis är ... likadant. Det finns ovanligt lite is där också.
Röd linje 2016, streckad linje 2012, tjock svart linje medelvärde för 1981-2010.

 

11 nov. 2016

Amerikanska väljarna förkastar civilisationen


Lennart Gäbel

Donald Trump har blivit vald till nästa amerikanska president.  De ideal han står för är rasism, sexism och auktoritarianism.* Han är en person som verkar ha slutat utvecklas mentalt i tidiga puberteten, han saknar impulskontroll, koncentrationsförmåga och empati och han är besatt av dominans och hämnd. Han förefaller lida av en narcissistisk personlighetsstörning. Han har uppvisat en skrämmande okunnighet även i livsviktiga frågor som USAs kärnvapenarsenal, och han är ovillig att lära sig.  Han ljuger i en omfattning som får andra politiker att framstå som korgossar. För att citera republikanen Ted Cruz, som var hans medtävlare i primärvalen (min översättning):
Jag ska berätta för er vad jag tycker om Donald Trump. Denna man är en patologisk lögnare. Han känner inte till skillnaden mellan sanning och lögn. Han ljuger i praktiskt taget varje ord som kommer ut ur hans mun. Och enligt ett mönster som jag tycker kommer direkt från en lärobok i psykologi, så är hans försvar att anklaga alla andra för att ljuga.  
 Nu är Ted Cruz visserligen inget sanningsvittne, men här tycker jag att han slår huvudet på spiken.

Men varför skriver vi om Trump på en blogg som handlar om klimatvetenskap? Därför hans åsikter om vetenskap och om klimathotet är lika illa som allt annat med honom. Tidskriften Scientific American skickade 20 vetenskapligt relaterade frågor till de olika presidentkandidaterna. SA betygsatte varje svar från 0 till 5. Totalt kan man alltså få 100 i betyg. Trump fick 7. Det är inget skrivfel – det ska stå siffran ”sju”. Trump måste vara den mest ovetenskapliga presidenten i modern tid. I sitt svar på frågan om klimatförändringarna så medger Trump inte ens att de är verkliga – han skriver ”climate change” inom citattecken - och i det mesta av svaret pratar han om andra saker.

Och jag förmodar att alla har sett det här tweetet:


Och här är en video där Trump svamlar om klimatet:


Nu finns det indikationer på att Trump kommer att utse Myron Ebell, en industrilobbyist och desinformatör som nu chefar över den konservativa tankesmedjan Competitive Enterprise Institute, till att leda amerikanska mijövårdsverket, EPA. EPA är ett av Trumps många hatobjekt, och Ebells jobb kommer troligen vara att försvaga organisationen. Att utse en lobbyist som Ebell är förresten ett solklart exempel på korruption. Trump må påstå att han (figurativt) vill dränera träsket i Washington, men vad han troligen kommer att göra är att fylla det med giftigt avfall istället.

Klimatforskningen, i alla fall den offentligt finansierade, ligger också farligt till. Vi har redan sett många exempel på hur republikanska politiker trakasserar klimatforskare, och det kommer troligen att trappas upp nu. I vissa delstater som Kalifornien, där väljarna förkastade Trumpismen, kan kanske forskarna vara skyddade. Men det är också viktigt att Europa trappar upp sitt stöd till klimatforskningen, liksom till forskningen kring alternativ energi.  Om USA sviker och sjunker ner i barbari, så måste vi bli starkare i vårt försvar av civilisationen.

*Jag ser visserligen inte hur man kan rösta för Trump om man inte tycker att rasism, sexism och auktoritarianism är åtminstone acceptabelt.  Men för många väljare, både i primärvalet och presidentvalet, handlade det säkerligen också om en misstro mot etablerade politiker som tar emot kampanjpengar från företag och lobbygrupper. Tyvärr lär dessa väljare bli blåsta av Trump. Att tro att en man som föddes till miljonär, som har levt hela sitt liv i rent egenintresse och som brukar snuva småföretagare på deras betalning, verkligen skulle bry sig om dem är väldigt naivt. Hillary Clinton föddes åtminstone inte privilegierad.

9 nov. 2016

Öppen tråd 12

Dags för ännu en öppen tråd, avsedd för kommentarer som inte ansluter till ämnet för andra bloggposter. Dagen till ära illustrerar vi med den nyvalde och (troligtvis) blivande amerikanske presidentens mest kända utspel i klimatfrågan; observera dock att Uppsalainitiativet inte ställer sig bakom hans uttalande.

7 nov. 2016

Before The Flood

Before The Flood är en dokumentärfilm om klimatförändringarna och dess följder, i regi av Fischer Stevens och med Leonardo DiCaprio som berättare och intervjuare. Den är stark och sevärd.

3 nov. 2016

Gästinlägg av Christian Azar om bioenergi och koldioxidinfångning

I en artikel på DN Debatt den 20 oktober i år, undertecknad av Ulf Danielsson, Bengt Gustafsson, Pär Holmgren, Nina Kirchner, Hans Liljenström, Lars Rydén och Sverker Sörlin, och rubricerad Oansvarigt välja oprövad teknik för att rädda klimatet, diskuteras så kallad BECCS - bioenergi med koldioxidinfångning och lagring. Idén med BECCS är att förse samhället med förnybar energi samtidigt som koldioxid från atmosfären sugs upp och lagras i berggrunden - för att på så vis alltså uppnå negativa utsläppsnivåer. Artikelförfattarna varnar dock för BECCS, och menar att en övertro på tekniken gjort att vi gör allt för lite för att minska utsläppen idag.

Christian Azar, som är professor i fysisk resursteori på Chalmers, ger artikelförfattarna rätt i vissa avseenden, men fel i andra. Idag har vi glädjen att, här på Uppsalainitiativet, publicera hans svar till dem. Varsågoda!

/OH

* * *

Till Ulf Danielsson och medförfattare!

Jag läste er artikel i DN, och ni har naturligtvis rätt när det gäller flera saker.
    1. Det görs alldeles för lite på global nivå för att minska utsläppen. Håller med, bra, viktigt!

    2. Det finns en fara i förlita sig på framtida negativa emissioner via BECCS. Alltså, om vi gör mindre idag än vad vi borde med argumentet att BECCS ändå kommer fixa det åt oss i framtiden - ja då är vi helt fel ute. Vi ska därför inte ha en övertro på BECCS. Jag håller med!

Men att därifrån landa i att vi inte bör satsa på att utveckla BECCS tänker jag är att dra helt fel slutsats.

Det är ett faktum att väldigt mycket talar för att vi kommer släppa ut mer än vad som är möjligt om vi vill nå två gradersmålet. Ni skriver ju själva att 1,5-gradersmålet redan tycks vara kört. Men tänk om det visar sig att en temperaturuppgång på mer än 1,5 eller 2 grader är mycket allvarlig. Vad menar ni att vi borde göra då? Vore det då inte bra om vi hade utvecklat BECCS så att tekniken kunde göra det möjligt att minska temperaturen?

BECCS är en av få, ja kanske den enda metod som kan möjliggöra negativa emissioner i stor skala till en rimlig kostnad. Detta är viktigt eftersom negativa emissioner är (nästan) det enda sätt som kan möjliggöra att temperaturen minskar, vilket är nödvändigt om det visar sig att vi släpper ut för mycket de närmaste 30-50 åren. Notera att med solceller och vindel kan vi visserligen undvika utsläpp och ökande temperaturer - det är oerhört viktigt! Men sol och vind ger oss inga minskande temperaturer - för att uppnå det krävs negativa CO2-emissioner, alltså BECCS eller liknande.1

Min bedömning är att vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Å ena sidan, satsa nu idag stort på att minska utsläppen så mycket som möjligt (alltså agera som om BECCS inte var en framtida möjlighet). Å ansra sidan, börja utveckla BECCS nu (genom forskning, demonstration och uppskalning så att lärande blir möjligt) så att tekniken kan tillämpas på stor skala om/när vi behöver den.

I beräkningar vi har gjort2 kan en storskalig satsning på BECCS leda till att temperaturen sjunker med i runda slängar 0,5 grader per 100 år. Det är alltså viktigt - och här gör vi samma bedömning - att inse att BECCS inte kan ge en kraftig minskning på kort sikt av temperaturen. Man ska alltså inte ha några överdrivna förhoppningar kring vad som är möjligt. I vår artikel skriver vi att...
    the potential rate of temperature decline is too slow to act as an 'emergency brake' on short timescales, if climate damage becomes unacceptable.
Men man ska inte heller underskatta värdet av att ha en teknik som kan ta ned temperaturen på sikt och suga upp koldioxid ur världshaven om de visar sig bli för sura med påverkan på koraller och annat liv. I en sådan värld är jag övertygad att också ni kommer tycka BECCS vore väldigt bra att ha, eller har jag fel? Poängen är alltså, utveckla BECCS, men låt oss inte slå oss till ro för det.

Avslutningsvis, tre kommentarer kring specifika formuleringar i er text:
  • Ni antyder att det är föreställningar om BECCS som är orsaken till att vi gör för lite. Ni skriver att "...tilltro till sådana oprövade och spekulativa tekniker riskerar att leda till en utveckling mot 4 graders temperaturökning vid nästa sekelskifte" och (i samband med Parisavtalets målsättningar) "Det är inte märkligt att man i detta penibla läge förlitat sig på negativa utsläpp". Det är, menar jag, en helt orimlig analys. Att vi gör för lite beror ju huvudsakligen på att det finns för lite opinion för åtgärder bland politiker och befolkningen världen över och allt för stora och starka intressen som försvarar status quo och motarbetar koldioxidskatter.

  • Ni kör ett argument av typen guilt by association: geoengineering i form av partiklar i atmosfären för att motverka inkommande solstrålar är ju verkligen att genomföra ett storskaligt riskabelt experiment ovanpå ett redan riskabelt experiment, som ni skriver. Men BECCS har inte alls de risker som andra "geoengineeringprojekt" har. Här handlar det ju om att ta tillbaka den koldioxid vi släppt ut.

  • Ni säger att vi skulle behöva använda arealer för bioenergi lika stora som hela Indien. Det är naturligtvis väldigt mycket. Och jag delar er bedömning att vi bör vara försiktiga med att satsa på allt för mycket bioenergi eftersom det riskerar orsaka konflikt med matproduktion och tropiska skogar, och allt vad det kan innebära när det gäller förlust av biologisk mångfald. Men man ska också vara medveten om att i de modeller där BECCS studeras har man inte mer bioenergi än vad man har i scenarier utan BECCS. En fråga är alltså: givet en viss mängd bioenergi, är det då inte bättre att använda BECCS på dessa bioenergikällor än att bara släppa ut koldioxiden? En annan aspekt man bör vara medveten om är att dagens gräs- och betesmarker ligger på cirka 3000 Mha. Är det inte då rimligt att om vi hamnar i ett riktigt riktigt dåligt läge, satsar en yta motsvarande en tiondel av dagens betesmarker på BECCS för att åtminstone göra något för att minska temperaturen om den skjuter iväg för mycket?
Jag delar alltså er syn att vi bör göra mer för att minska utsläppen nu och att vi inte ska en övertro på vad BECCS kan åstadkomma. Men min slutsats blir ändå att vi bör satsa rejält på att utveckla BECCS idag så att vi i framtiden har möjligheten att minska den globala temperaturförhöjningen även om det inte kan ske så snabbt och så enkelt som en del kanske tror. Är inte det en rimlig slutsats?

Vänliga hälsningar

Christian

Fotnoter

1) Anledningen till detta är att utsläppen av koldioxid ger en närmast permanent temperaturuppgång (åtminstone i ett tusenårsperspektiv). Ett utsläpp av koldioxid påverkar temperaturen i grova drag som en stegfunktion. För att temperaturen ska minska krävs alltså att man suger upp koldioxid ur atmosfären. Vill man läsa mer om relationen mellan utsläpp, koldioxid och temperatur i ett långsiktigt perspektiv hänvisas t.ex. till min SvD-artikel från 2013.

2) Azar, C., Mattsson, N., Johansson., D.J.A., 2013. Meeting global temperature targets - the role of bioenergy with carbon capture and storage, Environmental Research Letters 8.

28 sep. 2016

NASA: Vad orsakar den globala uppvärmningen?

23 sep. 2016

En bild säger mer än 1000 ord

Bra visualisering kan vara viktigt för att sprida information. Ed Hawkins har lyckats bra med detta och hans grafik användes bland annat vid OS-invigningen i Rio. Fler har följt efter och nedan kan ni se några bra exempel.




De behöver knappast förklaras. Översta visar hur mycket vi släppt ut år för år och hur mycket vi har kvar att släppa ut innan målen överstigs. Den nedre visar temperaturen under de olika månaderna år för år. 


Sprid dem gärna!