Inlägg
Vi lever i en värld där väldigt mycket kunskap finns. En fysiker är inte i allmänhet den bäst lämpade att förstå frågor inom biologi eller ekonomi. Och vice versa. En biokemist är bättre på biokemi än en ytkemist och vice versa. Vi får bara acceptera att alla inte kan förstå och veta allting.
Jag har, trots universitetsutbildning i fysik, rätt dålig koll på kosmologi. Man skulle nog kunna säga att jag inte förstår det. Om jag då trillar på en sida som cosmologystatement.org, vad ska jag tro? Å ena sidan har vi en stor majoritet fysiker och kosmologer som hävdar att Big Bang-teorin är den som bäst beskriver verkligheten. Å andra sidan ett gäng kritiker, med fina akademiska titlar.
Hur ska jag kunna avgöra vad som är rätt? Det går ju inte att genomföra några enkla experiment som en gång för alla avgör saken. Vad ska vi undervisa i skolorna? Det är inte rimligt att varje högstadielärare ska traggla sig igenom allmänna relativitetsteorin.
Här kommer förstås konsensus in. Vetenskapsakademier tar ställning i frågor som är kon(s)troversiella, det går att göra undersökningar i den vetenskapliga litteraturen.
Läs även ledarartikeln i Folkvett.
6 nov. 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det rätta i detta fallet, upplysa skoleleverna om att vi inte vet svaret, och berätta om de teorier som finns samt om forskningen på området. Hellre det än att undervisa om saker som kanske inte är sant. Det kan väcka nyfikenhet, och vem vet, det kanske sitter många blivande forskare i våra klassrum i landet.
SvaraRaderaAtt fara med osanningar är inte långt ifrån propaganda, och det finns väl inte bland forskare?
Furiren:
SvaraRaderaHellre det än att undervisa om saker som kanske inte är sant.
Och vem avgör vad som kan sägas säkert? Du vet nog att det finns knäppskallar som tror på precis vad som helst, typ att jorden är ihålig. Dom tycker förstås att det är förfärlig att deras teori inte undervisas jämnbördes med andra. Vem avgör?
Behovet att ha konsensus uppstår när en grupp forskare vill få politiskt genomslag för vissa rön inom forskningen som man anser har stora konsekvenser för mänskligheten.
SvaraRaderaEtt tidigt exempel på detta var bildandet av Svenska sällskapet för rashygien 1909 med bland andra Svante Arrhenius i styrelsen. Ett tydligt exempel på hur en forskare utnyttjar det förtroende som vunnit inom ett område för att ge trovärdighet åt ett helt annat område. Nämligen att varna för degenerationsfaran – försämringen av folkmaterialet och "förgiftandet av samhällskroppen". Det hela ledde till att man i Uppsala byggde upp Statens institut för rasbiologi. Institutet var det första i sitt slag i världen och fick därigenom ett stort inflytande på rasforskning och raspolitik. Det hela ändade med förskräckelse.
Idag har ett nytt initiativ tagits i Uppsala som ger politikerna ett fruktansvärt vapen "Jorden värms upp och går under om ni inte följer våra direktiv." Med detta argument kan man åstadkomma mycket skada.
Ni som står bakom Uppsalainitiativet; Är ni så säkra på att de teorier ni förfäktar är riktiga att ni vågar ge politikerna detta instrument?
Det ni sysslar med är inte harmlöst diskuterande längre.
Dotto, har du några konkreta förslag till hur man ska lösa de frågor som finns i mitt inlägg?
SvaraRaderaDotto:
ad hominem, liknelser vid nazismen, allmänt skitsnack
Du hade inga argument, va?
"Jorden värms upp och går under om ni inte följer våra direktiv."
Skulle du kunna visa var något sådant står här på bloggen? I så fall är jag den första att hoppa av.
Knappast ett ad hominem argument eftersom det inte rör en argumentation kring klimatets orsaker. Jag vill endast belysa allvaret i att lägga förment vetenskapliga argument i politikernas händer när det finns sådan sprängkraft i konsekvenserna.
SvaraRaderaDet rasbiologiska institutet i Uppsala är ett exempel på hur fel det kan bli när forskare tar sina meriter i pant för att driva en politisk fråga.
Václav Klaus, Tjeckiens president har en annan infallsvinkel på samma problematik om du känner dig mer bekväm med det.
http://www.hawaiireporter.com/story.aspx?ff0796e1-e571-4b15-9d0a-1d53dff2a6bc
Sist några synpunkter på några av frågorna i ditt inlägg.
"Hur ska jag kunna avgöra vad som är rätt?"
Du kan vara osäker på vad som är rätt eller fel. Till exempel pga av att du anser vi du inte har tillräckligt med fakta för att avgöra frågan.
"Vad ska vi undervisa i skolorna?"
Framför allt bör man träna eleverna att tänka kritiskt. Faktakunskaper bör alltid följas av vilka argument de grundar sig på så att eleverna själva kan ta ställning.
furiren:
SvaraRaderaHåller med dig om att vi inte ska påstå att vi vet svaret om vi inte är väldigt säkra på att det är så det är. Dock är det inte så att alla svar är lika sannolika bara för att vi inte är säkra på svaret. Om du är engagerad i forskning eller utbildning i vetenskapliga ämnen känner du säkert till att samtal kring osäkerhet, felmarginaler och alternativa hypoteser är en viktig del av verksamheten. (Om man följer debatten kring klimatfrågan via kvällstidningar och liknande är det lätt att få ett annat intryck.)
Till exempel anger IPCC hur säkra de anser att deras prognoser och bedömningar är enligt en angiven skala. De ger också referenser för vidare information.
Ett bra sätt att arbeta som även många klimatskeptiker skulle kunna anamma.
Antar att du är kritisk mot forskarnas slutsatser kring klimatförändring. Vad skulle övertyga dig om att forskarna har dragit rätt slutsatser?