Gästinlägg inför valet: Socialdemokraterna

Vi på Uppsalainitiativet har inför valet bett representanter från alla riksdagspartier att skriva ett inlägg om respektive partis klimatpolitik. Vi har lottat publiceringsordningen. Inlägg nummer två är från Socialdemokraterna som representeras av riksdagsmannen och tillika ordföranden i riksdagens miljö- och jordbruksutskott Anders Ygeman.

______________________________________________

Klimatkrisen har väckt världens insikt om att det krävs gemensamma politiska svar och lösningar. Riskerna och kostnaderna blir mindre om vi gemensamt hejdar klimatkrisen än om vi inte gör det. På samma sätt har finanskrisen visat att det krävs mer politiskt samarbete över gränserna och effektiva gemensamma regelverk. Annars riskerar de gränslösa kommersiella krafternas jakt efter vinst att gå ut över både vårt klimat och våra länders ekonomier, och därmed över livsvillkoren för alla oss människor.

Vi tänker investera brett i kunskap så att alla människors potential att växa med utbildning och kompetens. Detta kan också leda till en starkare svensk utveckling där vi klarar klimatutmaningarna och når framgångar för våra företag.

Vår politik syftar till att nå full sysselsättning. Arbete åt alla innebär frihet och möjligheter för individen och en starkare samhällsutveckling. Därför ska vi ta svensk ekonomi från underskott till en styrkeposition genom att sätta jobben först, genom att ta tillvara varje arbetad timme, och varje människas önskan och möjlighet att bidra till samhällsutvecklingen.

Finanskrisen har varit ytterligare en påminnelse om hur starkt beroende vi är av varandra i dagens globalt sammanflätade ekonomier. Insikten lyder; nu måste det internationella kapitalet mötas av internationell politik och internationella regler. Klimatkrisen visar på samma starka behov av ökad internationell politisk samverkan. Länderna behöver samverka för att få till stånd nya ambitiösa avtal för frihandel och minskad klimatpåverkan.

Det är en enorm utmaning, men en utmaning som vi är beredda att anta. Det är ett politiskt projekt som kräver aktivt samarbete mellan progressiva krafter i världen. För en internationell rörelse som vår framstår detta som en hoppfull möjlighet. Sverige ligger i framkant när det gäller hållbar utveckling tack vare vår svenska välfärdsmodell och vårt mångåriga klimatarbete.

Vi menar att klimatkrisen måste få en global politisk hållbar lösning och bindande avtal mellan

världens länder. Detta är någonting som den borgerliga regeringen misslyckats med under det stora klimattoppmötet i Köpenhamn där det svenska ordförandeskapets förslag att skrota Kyoto sågs som en provokation.

Våra mål är högt ställda. Vi rödgröna har tidigare föreslagit att utsläppen i Sverige år 2020 i den sektor som inte handlar med utsläppsrätter bör vara 45 procent lägre än utsläppen för 1990 under förutsättning att EU lägger ut 30 procent utsläppsminskning i den handlande sektorn.

Detta mål ligger fast.

En effektiv klimatpolitik förutsätter att vi sätter ett pris på det som skadar miljön, att förlegade och farliga tekniker förbjuds och att vi gemensamt stimulerar investeringar i forskning och utveckling av nya miljövänliga tekniker. Ofta behövs offentliga investeringar som ett komplement till marknaden för att nya tekniska metoder ska bli ekonomiskt lönsamma.

Ett framgångsrikt klimatarbete kräver att alla nivåer i det svenska samhället involveras. Många kommuner, företag och andra aktörer vill bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Vi vill därför göra en nystart av Klimatinvesteringsprogrammen (Klimp) som ger ekonomiska möjligheter att satsa på klimatvänlig teknik. I vårt budgetalternativ föreslår vi därför att 600 miljoner avsätts för Klimp under perioden 2011-2012. Samtidigt som vi får den senaste tekniken, förbättrar vår konkurrenskraft mot andra länder, ger det också arbetstillfällen här hemma i Sverige. Vi ser ett stort behov av investeringar i bioenergi.

Trots att Klimp har visat sig vara en mycket effektiv metod att få ner utsläppen av koldioxid, har den borgerliga regeringen valt att avskaffat Klimp. Det är en i raden av beslut som tyder på att denna regering har en låg klimatambition.

Vi vill bygga ut den förnybara elproduktionen ytterligare. Målet bör sättas till minst 30 TWh från

förnybara källor år 2020. Certifikatsystemet för förnybar elproduktion skall användas för att uppnå målet.

Vi menar också att det är viktigt att den offentliga sektorn genom sin upphandling efterfråga de produkter som är mest miljövänliga och energieffektiva. EU-reglerna och lagen om offentlig upphandling behöver ses över i detta syfte.

När det gäller global klimatpolitik och klimaträttvisa vill vi se ett internationellt klimatavtal som gör att vi kan begränsa den globala medeltemperaturökningen med två grader. Ansvaret för utsläppsminskningarna måste tas gemensamt, men utifrån varje lands förutsättningar. De industrialiserade länderna ska gå i spetsen för att minska sina utsläpp.

Utvecklingsländerna och tillväxtekonomierna måste utifrån sina förutsättningar bidra till att

minska utsläppen. Men för att klara detta behöver utvecklingsländerna få ekonomiskt och tekniskt stöd till sitt arbete med att minska utsläppen, liksom till att anpassa sina samhällen till de klimatförändringar som redan uppkommit. Stödet ska ligga utöver vad som krävs för att nå FN:s mål om ordinarie bistånd.

Den internationella luft- och sjöfarten bör inkluderas i ett globalt klimatavtal för att de ska omfattas av samma krav på utsläppsminskningar som andra branscher. Ett globalt klimatavtal måste också innehålla mekanismer som förhindrar avskogning och skyddar regnskogarna. Vi vill att EU:s nuvarande handelssystem kopplas ihop med globala sådana för att garantera

konkurrens på lika villkor. Om detta inte kan uppnås bör globala sektoriella lösningar som garanterar såväl utsläppsminskningar och lika konkurrensvillkor för den mest energiintensiva industrin prövas. Vi vill också att Sverige ska bidra till utsläppsminskningar i omvärlden, och att fokus ska ligga på att hjälpa länder i tredje världen.

För att klara framtidens utmaningar måste transportsystemets klimatpåverkan brytas. Transporterna står i dag för cirka 40 procent av de svenska växthusgasutsläppen. För att klara klimatmålen behöver därför utbyggnaden av transportsystemet främst ske genom investeringar i järnväg och kollektivtrafik. Järnvägstransporter hör till det mest miljövänliga sättet att resa och frakta gods på. Spårburna transporter ska vara det självklara valet för näringsliv och enskilda där tåget är ett alternativ.

Järnvägen spelar en viktig roll i bygget av ett grönt och konkurrenskraftigt Sverige. Investeringarna i järnvägsnätet är idag otillräckliga. Det finns ett behov av investeringar i ny kapacitet och det behövs insatser för att komma tillrätta med det eftersatta underhållet. Därför gör vi en historisk satsning på järnväg och kollektivtrafik i vårt budgetalternativ. Vi satsar 100 miljarder mer än den borgerliga regeringen, bland annat på Sveriges första höghastighetsbanor.

Dessutom måste kollektivtrafiken vara ett reellt alternativ, både i storstad och mindre tätbefolkade områden. Vi inför också en kilometerskatt för tunga lastbilstransporter. Men hänsyn tas till näringar som saknar alternativ till transport på väg.

Sverige skulle tjäna på att ha en Rödgrön regering!

Anders Ygeman, riksdagsledamot (S)

Ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet

anders.ygeman@riksdagen.se