14 sep. 2011

”Sveriges klimatutsläpp är större än regeringen säger”

I en debattartikel i DN idag skriver Mårten Berglund, Kristofer Jakobsson och Kjell Aleklett om en studie om Sveriges klimatpåverkan från Globala energisystem vid Uppsala universitet. Ett utdrag:

Att Sverige lyckats minska sina utsläpp av växthusgaser på hemmaplan är förstås en framgång. Vad den officiella statistiken dock inte säger något om, är de utsläpp som vår konsumtion och livsstil för med sig globalt sett, både här hemma och i andra länder. Om det ska vara någon mening med att tala om att vår klimatpåverkan har minskat samtidigt som vi haft en ekonomisk tillväxt, måste förstås hänsyn tas till den totala klimatpåverkan som tillväxten i vår ekonomi och i vår konsumtion gett upphov till.


Globala energisystem vid Uppsala universitet kan idag presentera resultaten från en studie (utförd som ett examensarbete) där den svenska klimatpåverkan sett ur just ett konsumtionsperspektiv har studerats. Undersökningen är det första i sitt slag som tagit fram en hel tidsserie på svenska konsumtionsbaserade utsläpp av alla de viktigaste växthusgaserna (koldioxid, metan och lustgas). Rapporten överlämnas också till miljödepartementet. 
Resultaten från studien visar att de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser (räknat i koldioxidekvivalenter) har ökat med cirka 20 procent under perioden 1993–2005 – till skillnad från den minskning på cirka 10 procent som den officiella statistiken uppvisar för samma period. Någon frikoppling mellan klimatpåverkan och ekonomisk tillväxt har alltså inte skett i Sverige. Utsläppsökningen har bland annat orsakats av konsumtionen inom jordbruks- och livsmedelssektorn och inom transportsektorn där även utrikesresor ingår. Vidare ligger de konsumtionsbaserade utsläppen på en högre nivå – i snitt på cirka 110 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år under perioden jämfört med 70 miljoner ton i officiell statistik.

Vi svenskar har alltså inte ännu lyckats kombinera tillväxt med minskad klimatpåverkan. Vi "outsourcar" bara våra utsläpp till länder som Kina.

21 kommentarer:

  1. För att parafrasera en annan kommentar jag sett: Ska vi vara konsekventa och räkna svenska utsläpp som regeringen räknar så borde vi lägga ner den svensk produktionen av el från biomassa och istället importera kolkraftsel från Polen. Något säger mig att det sättet att räkna på inte är helt rimligt.

    SvaraRadera
  2. 15 år sedan jag läste nationalekonomi men är inte GDP konstruerad så att man räknar in export men inte import. Ekonomisk tillväxkt är, om jag minns rätt, alltså definerad på ett sätt som är konsistent med hur man tradiotionellt räknar utsläpp och man kan dra slutsatser om utsläpp/GDP men dessa verkar ju göra tvärt om, räkna bort export men in import. Det är väl OK, men att dra slusatser om eventuell frikoppling från tillväxt utan att även räkna om ekonomin på samma sätt verkar knepigt.

    SvaraRadera
  3. Låt mig nämna ett lite lustigt sammanträffande som drabbade mig på Stockholms Central tidigare idag. Jag råkade träffa en av författarna till den aktuella SMHI-rapporten om nya rön i klimatvetenskapen, vilken han glatt viftade med och föreslog att vi på UI kanske kunde vara intresserade av att lyfta fram den. Det var första gången jag såg eller hörde talas om rapporten, och jag mumlade något icke bindande om saken – helt okunnig om att UI-kollegan Erik Svensson i samma ögonblick satt med sista finslipningen av sin UI-bloggpost om sagda rapport!

    Denna harmlösa anekdot kan förefalla helt off-topic i den här diskussionstråden, om det inte vore för att Christian och jag kom att språka lite även om dagens Berglund-Jakobsson-Aleklett-artikel på DN Debatt. Christian hade några kloka synpunkter som fick mig att (åtmistone preliminärt) landa i följande ståndpunkt.

    Å ena sidan. Input/output-analyser av B-J-A:s typ är värdefulla och manar till eftertanke och ödmjukhet från svensk sida. Att vårt konsumtionsmönster tydligen är mer klimatbelastande än vi trott borde göra oss mer benägna att minska denna belastning.

    Å andra sidan. När B-J-A skriver att "det är avgörande att en konsumtionsbaserad bokföring av utsläppen blir en central del i de internationella klimatförhandlingarna" så beror det lite på vad de menar om jag kan hålla med. Om deras avsikt inskränker sig till att input/output-analysen bör göra oss svenskar mindre kaxiga och mer benägna att i framtida internationella klimatförhandlingar ta på oss hårdare utsläppsminskningar än länder med mindre skadliga konsumtionsmönster – då är jag med dem. Om de däremot menar att klimatavtalens utsläppsbegränsningar skall formuleras i termer av de input/output-korrigerade utsläppsnivåerna, då är jag betydligt mer tveksam. Redan med dagens territoriella utsläppsbokföring är såväl definition som mätning av utsläppsnivåer ytterst komplicerat, något som försvårar klimatarbetet. Komplikationerna skulle bli ännu större med en konsumtionsbaserad bokföring och riskera sätta nya käppar i hjulen.

    När det gäller produkter som tillverkas i Kina och konsumeras i Sverige så har vi svenskar givetvis ett moraliskt ansvar. Jag tycker absolut att vi borde kunna klara oss med t.ex. betydligt färre kinesiska plastleksaker. Men kineserna har också ett moraliskt ansvar – de har tillverkat grejerna, exporterat dem till oss, och tjänat pengar på det. Precis som vi i Sverige inte rimligtvis kan rycka på axlarna åt de växthusgasutsläpp som genereras av våra exportindustrier, så kan inte kineserna rimligtvis strunta i vilka utsläpp deras plastleksakstillverkning ger upphov till. Det moraliska ansvaret finns alltså på båda håll, men om vi jämför den kinesiska statens möjligheter att göra något åt de plastleksakstillverkningsgenererade växthusgasutsläppen med den svenska, så har kinseserna klart bättre möjligheter att göra något konstruktivt åt saken. Den svenska statens möjligheter att stävja just dessa utsläpp består väl mest i att vi skulle kunna resa handelshinder – och därmed riskera bidra till ett handelskrig. Då finns det givetvis betydligt konstruktivare sätt för den svenska staten att åstadkomma utsläppsminskningar genom att med lämplig mix av miljöskatter och stimulansåtgärder verka för grön teknikomställning här hemma, och genom miljöbistånd till utvecklingsländer.

    Alltså: Låt oss, ställda inför dessa input/output-analyser, reagera med att ta på oss en större del av ansvaret för en global omställning till grön teknik och ekonomi, men låt oss hitta andra sätt att göra detta på än genom att låta de internationella avtalen formuleras i termer av konsumtionsbaserade utsläppsnivåer.

    SvaraRadera
  4. Hej Olle m fl.,

    Vilken beräkningsmodell man ska använda i klimatförhandlingar kan förstås diskuteras. Den viktiga poäng som framkommer i artikeln är dock slutsatsen att ekonomisk tillväxt och klimatpåverkan inte går att frikoppla. På ett mer abstrakt och icke-empiriskt plan så gäller BNP-identiteten produktion=konsumtion. Så även om man mäter produktionen så kommer den att (i genomsnitt över tid) att matcha konsumtionen. Vi kan inte ha produktionstillväxt i Sverige utan att samtidigt konsumtionen ökar. Så även om den svenska produktionen - som alltmer är inriktad på kunskapsintensiva tjänster mm - ökar och exporteras så använder vi ofrånkomligen de inkomster dessa ger till att konsumera mer. Och för att återgå till empirin så verkar denna konsumtion till övervägande del vara materiell och klimatpåverkande. Det vet de flesta konsumenter om, pengarna i portmonän går ju mest till mat, kläder, prylar och resor, och ganska lite till kunskapsintensiva tjänster - eller hur?

    Så - det är verklighetsfrånvänt att hävda att tillväxt och CO2 kan frikopplas. Så ser det helt enkelt inte ut.

    SvaraRadera
  5. Nej så ser det i alla fall inte ut i dagsläget. Det viktiga med artikeln imho är att få "folk" att förstå hur det hänger ihop. Vi i Sverige har inte lyckats lösa eller frikoppla CO2 och tillväxt på det sätt som jag tror många tror att vi har. Sedan är det naturligtvis så att dom som förhandlar om detta har koll på läget. Själv har jag varit lite "rädd" för att spåret som Olle är inne på skulle slå igenom i USA... alltså att dom börjar beskatta CO2 och sätta tullar på import av varor med höga CO2 utsläpp... vilket kan tyckas är bra... bara de att då räknar man inte med att västvärlden byggt upp sina ekonomier genom CO2 utsläpp medan till exempel Kina inte hunnit göra det ännu.

    SvaraRadera
  6. Om det är den som producerar som betalar för utsläppen (genom t ex utsläppsrätter, skatter) så hamnar ju den kostnaden i alla fall till sist på konsumenten. Så jag ser inga starka skäl till att ompröva vem som ska betala.

    Däremot är det viktigt att man uppmärksammar både produktions- och konsumtionssidan av utsläppen, som man gör i artikeln.

    SvaraRadera
  7. Men blir inte den här debatten om det är konsumtions- eller produktionssidan som skall betala och därmed minska sina CO2 utsläpp lite patetisk.

    Utsläppen av CO2 kommer aldrig att minska förrän lagren av olja, kol och gas är slut eller så små att de blivit för dyra. Under tiden kommer utsläppen att minska i lågkonjunktur och öka i högkonjunktur. Minskar de p.g.a. den s.k. klimatpolitiken i någon världsdel så kommer priserna att sjunka och utsläppen öka någon annan stans.

    Vi letar ju t.o.m. efter mer olja och t.o.m. i Arktis!!!

    Dessutom kommer ryska gas snart att strömma till kontinenten på Östersjöns botten för att ersätta CO2 fri kärnkraft.

    Är det någon som hört några krav på att olje-, gas- och kolutvidgningen skall minskas? Att Norges oljeminister skall åka ut på Nordsjön och skruva åt kranarna?

    Slutsats: Så länge man fokuserar på CO2 så kommer inget att ske. Vill man minska CO2 utsläppen så är enda sättet att fokusera på produktionen av fossila bränslen. Det kommer nog aldrig att hända.
    /CL

    SvaraRadera
  8. Fores om Wijkman om saken
    http://svtplay.se/v/2533338/gomorron_sverige/tillvaxt_vs_hallbarhet?cb,s,1,wijkman,sample

    SvaraRadera
  9. När det gäller det här med frikopplandet och att vi skulle gå mot ett rent tjänstebaserat samhälle med minskande absoluta utsläpp och resurskonsumtion så måste jag citera mig själv:

    Jag har alltid tyckt att det där är att trolla med knäna. Att det är likvärdigt med att arbiträrt skriva upp värdet på arbete bara för att kunna peka på att man har en "tillväxt". Det är för mig också djupt problematiskt att man aldrig nånsin har haft tillväxt utan en ungefär motsvarande höjning av energiförbrukningen. Nu påstår man att man i en snar framtid kommer att kunna det, utan att ens nästan specificera hur. I vilka andra sammanhang som helst skulle detta klassificeras som en religiös övertygelse.

    SvaraRadera
  10. Jag har lyssnat på Wikman i morgonsoffan men hör fortfarande inte ett ord om att att minskade CO2 utsläpp totalt sett kräver minskad sammanlagd förbränning av fossila bränslen. Det finns heller ingenting som tyder på att så håller på att ske. Tvärt om så letar man som sagt efter mer olja på alla ställen man kan.
    Jag tror t.ex. att den olja vi sparat in på att införa fjärrvärme, den dyker upp i någon annans brännare kanske till lite lägre pris än vad som skulle varit fallet om vi inte sparat.
    Lennart Bengtson skrev här på UI för någon tid sedan att enda sättet att åtminstonde upphöra att öka koldioxidutsläppen är en massiv utbyggnad av kärnkraft.
    Ja fan trot, kanske kan en sådan få några shejker att stänga sina borrtorn för att deras olja inte längre är attraktiv.
    Solenergi kan antagligen på sikt ta över som dominerande energikälla men då blir nog oljan och kolen så billig att den blir förbränd ändå.
    Att närsynynt stirra på våra lokala CO2 utsläpp är i alla fall helt meningslöst.

    SvaraRadera
  11. "... enda sättet att åtminstonde upphöra att öka koldioxidutsläppen är en massiv utbyggnad av kärnkraft."

    Det är ju i princip möjligt att minska energiförbrukningen också ...

    SvaraRadera
  12. #Kim Bergström 16:43

    Bra poäng. En tanke som tyvärr (medvetet?) glöms bort jämt och ständigt. Alla tjatar om att byta energikällor, utan att ha en tanke på att minska det slöseri man redan utför. Eller vill man gärna skymma undan denna tanke, eftersom det skulle orsaka minskad efterfrågan på energi, och därmed säljer inte elbolagen lika bra? Iallafall i debatterna på nätet glöms frågan bort. E-on har väl haft ett jättejippo om energieffektivisering? Så alternativet finns där.

    SvaraRadera
  13. Jag tycker faktiskt att Anonym 15:34 har en poäng. Saken är ju att den fossilenergi som redan har utvunnits förr eller senare kommer att förbrännas - så länge det genererar någon form av vinst. Testa att maila, säg, Norge och be dem att sluta utvinna. Se hur det går.

    Energieffektivisering låter på pappret bra, men Jevons paradox sätter stopp för miljövinsten om inte priset hålls konstant utan frigör kapital för annan konsumtion. Så energivinst måste paras ihop med någon sorts skatt/avgift för att över huvud taget bli effektiv.

    Kanske ett tema för en framtida post på UI?

    /annan Anonym

    SvaraRadera
  14. Precis annan Anonym,
    Så länge de är förhållandevis billiga för de som konsumerar dem, så kommer fossila bränslen att fortsätta användas. Men en stor del av kostnaden kommer då att lämpas över på andra, inklusive framtida generationer. En skatt/avgift kunde både motverka Jevons paradox, och föra över mer av den verkliga kostnaden på konsumenten.

    SvaraRadera
  15. Glaciärklättraren16 september 2011 11:53

    ...för att inte tala om vad som händer den dagen vi har nya energikällor och därtill anpassad ny infrastruktur, som gör kolet och oljan såpass oattraktiva i jämförelse att det inte längre går att tjäna på att elda upp dem.

    SvaraRadera
  16. Glöm inte att det spelar roll NÄR något bränns. Det är möjligt att alla fossila bränslen till slut ändå kommer att förbrännas, men det spelar stor roll för klimatet om det görs inom 100 år eller inom 1000 år. Kostnaden för att förbränna det påverkar hastigheten med vilket det förbränns, då det påverkar vinstincitamentet kontra alternativ energi.

    Jag tror att kontroll av kostnaden, med rätt pris/skatt på fossila bränslen och rätt incitament (givetvis med hänsyn till att vår välfärd idag är beroende av olja och utan att förvägra fattiga länder utveckling), verkligen är nyckeln till att få ner utsläpp. Endast teknikutveckling och energieffektivisering leder tyvärr inte till frikoppling och verkligen inte till minskade utsläpp i absoluta tal.

    Tyvärr kräver detta mer överstatlighet. Och det är förbannat svårt att hitta rätt ekonomiska styrmedel.

    SvaraRadera
  17. Ja visst är det bra att energieffektivisera och att och inte slösa med energi. T.ex. borde vi inte köra omkring med bilmotorer som har 35% verkningsgrad.

    Men som nu många andra sagt, vi kommer att elda upp de fossila bränslena förr eller senare.

    Slutligen, vill vi minska CO2 utsläppen måste vi fokusera på utvinning och förbränning av fossila bränslen. Kraftig beskattning kan vara ett sätt men då måste alla vara med annars hjälper det inte. Vi kan ju t.ex. börja med att försöka få USA att höja bensinskatten.

    /CL

    SvaraRadera
  18. När det gäller varför energieffektiviseringar är så styvmoderligt behandlade skulle jag tro att en stor del av orsaken är att energieffektiviseringar på det stora hela krymper BNP och därmed skjuter tillväxten i sank, medan ökad energianvändning däremot sätter fart på tillväxten och ökar BNP. Det finns helt enkelt inga pengar att göra på att folk förbrukar mindre energi. Så vi är nog tillbaka till att problematisera tillväxten om vi ska komma nån vart med energieffektiviseringar.

    I det sammanhanget kan man ju exempelvis fundera lite på varför bilindustrin tagit ut hela de senare årens effektiviseringar i drivlinor etc i ökad effekt och knappt nåt i minskad bränsleförbrukning.

    SvaraRadera
  19. Till Kim

    Det beror på oss kunder. Sorgligt men sant.
    /CL

    SvaraRadera
  20. CL:

    Medan reklamen och företagens imperativ att sälja så mycket som möjligt (inklusive energi) har noll effekt? Inte riktigt lika övertygad om den där ansvarsfrågan ...

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet