Figuren här ovan är från
Levitus, S., et al. (2012), World ocean heat content and thermosteric sea level change (0-2000), 1955-2010, Geophysical Research Letters, under tryckning. Den visar hur havens värmeinnehåll har ökat under perioden 1955-2010. Den röda linjen står för förändring i värmeinnehållet på 0-2000 meters djup, och den svarta på 700-2000 meters djup. Kurvorna visar resultaten av 5-åriga löpande analyser, med 2 standardavvikelser (rött snedstreckat och grått fält).
De bygger på mätningar med ARGO-bojar och batytermografer.
Så här sammanfattas resultaten:
- Det finns en stark positiv linjär trend i havens värmeinnehåll sedan 1955.
- En tredjedel av uppvärmningen sker på 700-2000 meters djup.
- Uppvärmningen kan bara förklaras av ökningen av växthusgaser i atmosfären.
Förändringen i värmeinnehållet anges i 1022 Joule. Översatt till temperatur rör det sig om 0,09ºC grader för 0-2000 meters djup, och 0,18ºC grader för 0-700 meters djup. 90% av uppvärmningen av jorden sedan 1955 har skett i haven.
Läs våra relaterade inlägg : Argo,
hav,
uppvärmning
Inlägg
Intressant... Men enligt Willis Eschenbach på WUWT så finns det stora brister i datat. Vad är er kommentar till den kritiken? Är den befogad?
SvaraRaderahttp://wattsupwiththat.com/2012/04/24/more-ocean-sized-errors-in-levitus-et-al
Det centrala i Eschenbachs resonemang tycks vara:
SvaraRadera"Now, statistically cautious folks like myself would look at that and say “Well … with only 5% coverage, there’s not much hope of getting an accurate average”.
Den som faktiskt är statistiskt intresserad vet givetvis att det är fullt möjligt att få tillförlitliga medelvärden från 5% av data, förutsatt att dessa 5% är tillräckligt många punkter och att samplingen inte är skev.
Med andra ord är Eschenbachs text nonsens, i likhet med det mesta som skrivs på WUWT.
Jag kan bara hålla med, Erik. "Standardfelet" för uppskattade medelvärdet beror på antalet mätpunkter i urvalet, inte hur stor andel av populationen som urvalet utgör.
RaderaEschenbach borde snarare beskriva sig som "statistically clueless".
Jag förstår. Men samplingen ser väldigt skev ut i bilden han visar. Hur vet man om det är tillräckligt många punkter och att samplingen inte är skev?
RaderaDet är typiskt sådant som de sakkunniga granskarna kontrollerar. Om du själv vill undersöka det finns det nog ingen väg runt att lusläsa den här artikeln och föregånde forskning i fältet.
RaderaOk, tack. Så Willis KAN ha rätt i sin kritik? Han verkar ju onekligen ha läst artikeln, till skillnad från du och jag. :)
RaderaNej, Eschenbach har fel i sin kritik som bygger på felaktiga statistiska argument. Detta betyder inte i sig att artikeln använder korrekta metoder, men eftersom den genomgått peer-review krävs det riktiga argument för att avfärda resultaten. Till skillnad från riktig vetenskap är Eschenbachs texter ogranskade, lätta att genomskåda och allmänt fåniga.
RaderaAnser DU att samplingen verkar skev och antalet punkter i varje grid-element är för få eller tillräckliga? Det är en enkel statistisk fråga. /JPC Lindström
RaderaNej, det är verkligen ingen enkel fråga, utan beror på bland annat temperaturens statistiska fördelning. Tyvärr har jag inte expertkunskap inom fältet, så att göra en självständig bedömning skulle kräva mer tid än vad jag har. Anser du dig ha den kompetensen?
RaderaJag måste fråga, hur kan du då vara så säker på att Willis har fel? Du har inte läst vad han skriver, du kan inte själv bedöma om han har rätt och du har inte läst originalartikeln.
RaderaÄndå VET du att Willis har fel, och originalförfattarna har rätt. Är inte det lite märklig inställning?
Janne, lägg märket till att Erik faktiskt citerar Willis text här ovan. Och han förklarar varför den är fel.
RaderaEn mening. Jag tror Erik varken läst eller förstått Willis kritik. Han skriver ju själv att han inte är kompetent nog att bedöma den.
RaderaHan valde en mening och försöker göra en poäng. Brukar inte det avfärdas som cherrypicking här?
Jag har läst Willis "kritik" (och jag är säker på att Erik har gjort det också. Jag håller med Erik om att citatet ovan fångar kärnan i kritiken. Och det är inte Willis kritik som Erik syftar på när han skriver "Tyvärr har jag inte expertkunskap inom fältet...". Det räcker med grundläggande kunskap om statistik för att inse att Willis argument är nonsens.
RaderaJanne, hur skulle det vara om du kunde försöka vara en smula skeptisk när du läser saker på WUWT?
Jag vill gärna förstå om 0,09 grader ens är mätbart. Dvs, överstiger detta mätintervall instrumentens mätfel?
SvaraRaderaJa, det är mätbart, annars skulle det liksom inte gå att skriva en vetenskaplig artikel om det. När det gäller mätningar av temperatur (och många andra variabler) går det att få mycket större noggrannhet på anomalier är på absoluta värden.
RaderaWilli Eschenbasch slår blint omkring sig i alla möjliga vetenskapliga frågor på wattsupwiththat. Ibland är det faktiskt intressant, men behöver alltid dubbelkollas.
SvaraRaderaNär det gäller värmeinnehållet i haven ner till 2000 meter så får man betrakta dessa resulat mer som en idéskiss. Varför? Det finns väldigt få mätpunkter under 1000 meters djup framförallt om man går bakåt i tiden. Se figur 3 hos Bob Tisdale här. I länken analyserar Tisdale en tidigare version av havets värmeinnehåll, men jag antar att Tisdale snart kommer med analys av den nya artikeln av Levitus et al vilket är betydligt mer intressant än Eshenbaschs "analyser".
Intressant även om det inte var något nyhet i dom seriösa kretsarna att haven värmts upp under lång tid.
SvaraRaderaOch pinsamt för dom som hävdat att uppvärmningen avstannat 1998 eller liknande, de verkar bl.a. ha missat att haven tar upp c:a 90% av uppvärmningen. Enligt mina ögonmått i diagrammet motsvarar det c:a 8*10^22 J energi sedan 1998, vilket är lite magstarkt att avrunda till 0.
Från Skeptical science artikeln citerandes Levitus et al:
"We have estimated an increase of 24x10^22 J representing a volume mean warming of 0.09°C of the 0-2000m layer of the World Ocean. If this heat were instantly transferred to the lower 10 km of the global atmosphere it would result in a volume mean warming of this atmospheric layer by approximately 36°C (65°F)."
Och de lägre skattningarna av energibalansen mot rymden senaste åren på 0.5W/m^2 motsvarar c:a 4 Hiroshimabomber i sekunden.
Jorden har väldigt stor yta att sprida detta över, men över lång tid, typ flera decennier, hinner det göra ganska stor skillnad.
Intressanta och tungt vägande uppgifter. Det som händer i världshaven har en helt annan signifikans än vad som händer i luftlagren även om förändringar luftlagren i det korta perspektivet kan innebära större dramatik.
SvaraRaderaTvå noteringar som i mitt tycke gör att Katastrofen inte verkar vara överhängande:
SvaraRaderaEtt: ARGO-systemet har varit i (full) drift sedan 2003. Kurvan avseende havens värmeinnehåll 0-700 m är i stort sett plan sedan denna tidpunkt. Tidigare mätmetoder var betydligt glesare i rum och tid.
Två: Om jag extrapolerar i grafen ovan, med trend från 1970 - 2010 tvåhundra år framåt, kommer jag till 0,45 grader. Förvisso ett imponerande energiinnehåll, men det visar havens förmåga att dämpa temperatursvängningar även på längre sikt.
Låter onekligen som ett tungt argument för fortsatt (dold) uppvärmning. Blir spännande att följa utvecklingen närmsta åren, om temperaturen i atmosfären snart kommer skjuta i höjden igen som ni förutspår.
SvaraRaderaEn detalj kanske, men det förvirrar mig:
"Uppvärmningen kan bara förklaras av ökningen av växthusgaser i atmosfären"
Vad jag förstår anser IPCC att det med stor sannolikhet att över hälften av ökningen på c:a en halv grad sedan 1950-talert beror på mänsklig CO2-påverkan!?
Hur kan då hela(?) ökningen i havet "bara" bero på växthusgaserna?
Hej JohJoh!
RaderaEnligt IPCCs sammanställning så är det mest sannolika att växthusgaserna sedan 1950-talet har orsakat mer än 0,5 graders ökning, men att detta i viss mån har motverkats av andra antropogena (främst aerosoler) och naturliga faktorer.
Hur får vi ihop den ökande värmemängden i haven med minskande havshöjning?
SvaraRaderaJag vill gärna se hur många datapunkter man använt och om det är fråga om extrapolerade pseudodata. Men förklara kort hur ni kan rapportera om utebliven havsnivåhöjning och kraftiga värmeökningar i haven utan konflikt?
motorfot, se här: Vart tog vattnet vägen?
RaderaFörresten, Mars i år uppvisade den högsta uppmätta havsnivån i hela tidsserien från University of Colorado.
RaderaEnvisat visa ca 0,9 mm/år sedan 2004, tidsperiod ungefär sammanfallande med ARGO.
SvaraRaderahttp://www.aviso.oceanobs.com/
Jag vill gärna tro att yngre satelliter är mer noggranna än äldre?!
Reservation - själv hittar jag inte igen 0,9 mm hos Aviso. Det kan vara ett stort körsbär?!
SvaraRaderaTorbjörn Isaksson
SvaraRaderaErik S.
"Nej, Eschenbach har fel i sin kritik som bygger på felaktiga statistiska argument. Detta betyder inte i sig att artikeln använder korrekta metoder, men eftersom den genomgått peer-review krävs det riktiga argument för att avfärda resultaten. Till skillnad från riktig vetenskap är Eschenbachs texter ogranskade, lätta att genomskåda och allmänt fåniga."
1. Nej han har uppenbart rätt i sin kritik OCH använder sig av helt korrekta statistiska argument.
2. Att artikeln gått igenom peer review säger mycket om både artiklen och peer review när sånt här substanslösa slutsatser lyckas hamna både på papper och seddan passera utan att någon upptäcker tokigheterna i storheterna eller snarare brist på ordning av storheterna och osäkerheterna.Underliggande data är helt enkelt oanvändbara till de syfte de använts och är tyvärr en ytterligare bekräftelse på att klimatvetenskapen har stora problem med kvalitèn och att veisa sin sak.
3 När Erik S försöker upphöja denna artikel till "riktig vetenskap" så kan jag bara tycka att med sådana vänner behöver den "riktiga vetenskapen" inga fiender.Det blir dessutom en markering av vilka låga krav UI ställer på vetenskapen.
Den som hittar fel i en publicerad artikel är välkommen att skicka in en rättelse till tidskriften. Då blir kritiken granskad och om den efter granskning blir publicerad så finns det all anledning att tro på kritiken. En blogpost Har inget som helst vetenskapligt värde, och tur är väl det?
RaderaSka jag tolka det som att du menar att det inte går att få fram vettiga medelvärden från 5% av populationen? Har du lagat mat någon gång? Hur stor andel av soppan äter du upp när du provsmakar?
SvaraRadera