Inlägg
På SvD Opinion pågår en debatt om nötköttets klimatpåverkan.
- ”Nötköttet är den största miljöboven” - FREDRIK HEDENUS fil dr energi och miljö, DAVID BRYNGELSSON fil lic energi och miljö, JÖRGEN LARSSON fil dr sociologim verksamma vid Fysisk resursteori, Chalmers
- ”Svenska bönder bör producera mer kött” - HELENA JONSSON, förbundsordförande LRF
- "Byta nötkött mot svin och kyckling vore katastrof" - ARTUR GRANSTEDT docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och Helsingfors universitet.
- Uppdatering 130510: Spelar ingen större roll om kor äter gräs eller spannmål, slutreplik av HEDENUS, BRYNGELSSON och LARSSON.
Man kan även se det så här:
SvaraRaderahttp://matochjordbruksnatverket.wordpress.com/2013/01/23/om-jordbruk-och-kott-ur-ett-klimat-och-energiperspektiv/
/Jonas
LRF-ordföranden skriver i sin replik: "Som konsument bör man välja det mest klimatsmarta alternativet." Det mest klimatsmarta är att avstå helt från kött och välja goda och nyttiga vegetariska alternativ.
SvaraRaderaAnonym, betade hagar är ändå rätt trevligt så det miljösmartaste är nog att äta lite men dyrt naturbeteskött och resten vegetariskt. Även en liten mängd kött gör dessutom att man minskar risken för bristsjukdomar vilket man kan få av en vegetarisk diet om man inte håller koll på att den är balanserad.
SvaraRaderaThomas, vi borde välja åtgärd utifrån vad som minskar klimatpåverkan mest, inte vad som är "rätt trevligt". Du minskar ingen sjukdomsrisk av att äta kött, tvärtom ökar du risken för bl.a. cancer.
SvaraRaderaAnonym, visst är det enkelt att bara titta på ett problem i taget, men det finns fler miljöfrågor än klimatet. Att bevara ängsmarker (som behöver betas) gynnar t ex många hotade arter.
RaderaAnonym
SvaraRaderaDu tycker att vi bör välja åtgärd utifrån vad som minskar klimatpåverkan mest...
Med växthusgaser avses de ämnen som bromsar värmeutstrålningen från jorden och därför kan höja temperaturen nära jordytan. Vattenånga bedöms svara för ungefär 95 % och koldioxid för ungefär 3 % av hela växthuseffekten. Då återstår 2 % att dela på för övriga växthusgaser där dikväveoxid och metan finns. En väldigt liten del av växthuseffekten utgör alltså av metan.
Exakt vilka mängder metan som olika ”källor” producerar är svårt att säga. Det vi vet är att mycket metan avges från våra regnskogar, från sumpmarker och risodlingar, ur havsbotten, från gruvor, från läckage vid hantering av fossilgas och biogas samt från idisslares rapar.
Att i detta sammanhang skuldbelägga kor och får för klimatkrisen förefaller för mig vara helt förkastligt.
Sen måste vi också skilja på utsläpp och omsättning. Utsläpp kan sägas vara när långtidsbundet kol frigör som tex vid förbränning av fossila bränslen. Omsättning är kolets korta kretslopp där alla växter och djur ingår. Alltså även de hårt skuldbelagda korna.
"Vattenånga bedöms svara för ungefär 95 % och koldioxid för ungefär 3 % av hela växthuseffekten."
RaderaDet är fel - koldioxidens andel är större än så. För korrekta siffror, se vårt inlägg koldioxid och procentsiffror.
Jonas: du beskrev inte vilken alternativ åtgärd som du anser är mer verkansfull än att sluta med kött? Är det någon sätt att minska vattenånga som du förespråkar?
RaderaDet är inte tal om att skuldbelägga kor. Skuld kan vi lägga på de människor som inte vill se längre än till sina egna smaklökar.
Ok, min källa var kanske inte helt rätt. Beklagar.
RaderaSyftet var dock att visa på hur liten del av växthuseffekten som beror på metan. Enligt http://sv.wikipedia.org/wiki/Växthuseffekten så är procentsiffran för metan mellan 0,7 och 1.6. Det gör att mitt resonemang om att skuldbelägga kor för klimatkrisen fortfarande stämmer. Även om vi utrotar alla idisslare från planeten så gör det ingen skillnad. (kom ihåg att det finns många större metankällor än kornas rapar). Det är alltså någon annan agenda som styr antikött-propagandan...
Anonym
RaderaOj, det finns oerhört många åtgärder som vi kan göra som är mycket effektivare än att sluta med kött. Varför inte halvera alla vägtransporter, sluta flyga, minska konsumtionen av onödiga prylar, återanvända och laga istället för att slänga, sluta luftkontionera, sänka innomhustempen 5 grader mm. När det kommer till maten så bör vi äta efter säsong, odla mer själva, laga maten från råvaror, inte slänga mat, undvika flygimporterad mat, köpa mer ekologiskt osv.
Vi ser idag att vår billiga fossila energi har börjat att minska och då framför allt oljan. För att vi skall får en hållbar matproduktion som klarar en betydligt lägre insatts av fossil energi så behöver vi kraftigt öka andelen mindre jordbruk med djur av olika slag och egen växtodling. Först då går det att sluta kretsloppet av näringsämnen hyfsat bra och utnyttja samspelet mellan djur och odling.
Djur som är naturligt uppfödda på artegen föda är en väldigt viktig del i framtidens jordbruk. Då får vi nyttigare kött, friskare djur och människor, energieffektivare matproduktion, bättre klimat, större yta för matproduktion, näringsrikare jordar, större matjordslager, ökad biologisk mångfald och en levande landsbygd.
Jonas 12:43. Siffran 0,7 till 1,6% du citerar handlar om metanets andel av den totala växthuseffekten på vår planet. Mer relevant när det gäller klimatåtgärder är den andel metanet står för av vår antropogena klimatpåverkan. I den här figuren kan du se att metan står för i runda slängar 15% av det positiva antropogena bidraget till strålningsbalansen.
RaderaEn ivrig nötköttsförsvarare skulle här kunna säga att 15% är mycket mindre än de resterande 85%, varför det är bättre att satsa på annat än att minska metanutsläppen. Men betänk då att den totala mängden av antropogena utsläppskällor (inklusive dem du räknar upp 16:10) kan brytas ned i delar som alla är mindre än 15%, så om man skulle acceptera "15% är ju så lite" som ett argument så skulle alla sektorer kunna undantas från klimatåtgärder, vilket (enligt min mening) inte vore så bra.
Här är IPCCs siffror för olika metankällor, båda mänskliga och naturliga. Nötboskap ingår i 'ruminants' (jag förmodar att får och getter också räknas in där), som står för mellan 1/3 och 1/6 av utsläppen.
RaderaJonas: Olle H svarade mycket bra.
RaderaJag undrar vilken evidens du har för att alla punkterna på din lista (t.ex. "köpa mer ekologiskt") skulle, var för sig, minska klimatpåverkan mer än att sluta äta kött.
Men låt oss för argumentets skull anta att "köpa mer ekologiskt" minskar klimatpåverkan mer. Det hjälper inte köttförespråkarna hos LRF eftersom de åtgärderna inte utesluter varandra. Jag och du kan både välja ekologiskt och avstå kött. På ett samhällsplan kan vi införa skatt på kött och punktsänka moms på ekologiska matvaror.
Anonym
RaderaNu valde du ut det kanske minst relevanta av mina argument. Låt oss istället ta flygresandet. Enligt trafikforskaren Jonas Åkerman så motsvarar en Thailandsresa 1500 mils bilkörning i utsläpp räknat. Och då ska man ha i åtanke att flygets utsläpp sker på 10 000 meters höjd där det gör betydligt större skada. Svenskarnas utlandsflygresor har ökat med 300% sedan 1980. Nötköttskonsumtionen har ökat från 21,5 kg till 25,5 kg mellan 1939 och 2007... Sila mygg och svälja kameler...
Jonas: Vad är din källa till de siffrorna?
RaderaJag utgick tidigare från att du själv ansåg att alla de argument du förde fram var relevanta och plockade därför ett av dem.
För den faktor du nu betonar, flygresande, gäller också min andra poäng ovan: åtgärder där är förenligt med att samtidigt införa åtgärder mot kött. När ett problem är så stort som klimatförändringarna så bör vi göra flera åtgärder samtidigt. Inget hindrar väl att du avstår både från att flyga till Thailand och från att äta kött?
Anonym igen
SvaraRaderaOm man tittar effektiva sätt att minska människans klimatpåverkan i ett större perspektiv så är det allra viktigaste att avveckla fossil energi, se till att ( genom hollistic management) åter få gräsväxt på de marker som idag är halvöken och att kraftigt minska det storskaliga industrijordbruket.
Det är svårt att inse från IPCCs siffror som Lars Karlsson länkar till att det är meningsfullt att minska nötköttskonsumtionen. Utsläppen på grund av Ruminants ser inte ut att vara stora jämfört med osäkerheterna i siffrorna.
SvaraRaderaMan skall också tänka på skillnaden i livslängd för gaserna. Eftersom delar av våra CO2-utsläpp stannar kvar i atmosfären i tusentals år måste vi på sikt minska förbrukningen av fossila bränslen till i stort sett noll. Metan bryts ned mycket snabbare, och även om vi nog borde minska de antropogena utsläppen en del så behöver de inte ned till noll, vi kan fortsätta med risodling och nötboskap utan att klimatet blir varmare.
SvaraRadera