Men det här är väder och inte klimat, eller hur? Visst, men det händer i ett allt varmare klimat, och sannolikheten för varma somrar har ökat. Klimatet är helt enkelt sannolikheten för olika väder. Därför vill många klimatforskare och meteorologer inte hävda att enskilda väderhändelser direkt orsakas av klimatförändringarna. Man talar i stället i termer av sannolikheter och statistik.
Här är medeltemperaturen för svenska somrar från 1860 till 2017 (från SMHI).
Så här ser det förresten ut för årsmedelvärdena. Mindre variationer och en tydligare trend.
Nederbörden har faktiskt ökat lite grand de senaste årtiondena. Här är nederbörden under sommaren (SMHI).
Men ökad nederbörd hänger ihop med ökad avdunstning, och avdunstning leder till torka om regnet hamnar någon annanstans.
Tittar man på SMHIs klimatscenarier för Sverige så ser vi att den ökande temperaturen förväntas åtföljas av mer total nederbörd och mer extrem nederbörd. Torrperioderna (dvs utan någon nederbörd) verkar bli något kortare. Å andra sidan kan naturligtvis de högre temperaturerna leda till att vegetationen torkar ut fortare. Det är svårt att säga vad nettoresultatet kommer att vara.
De här diagrammen visar beräknade förändringar av årstemperaturen (C) och årsnederbörden (%) i Sverige under åren 1961-2100 jämfört med den normala (medelvärdet för 1961-1990) enligt ett scenario med mellanstora utsläpp (RCP4.5):
Så om man bara ser till just den här varma sommaren så kan man tycka att det inte finns så mycket att oroa sig över, men sätter man in det i ett större sammanhang så finns det mer anledning att vara betänksam.
Jag tänker inte låtsas som om jag förstår / satt mig in i matematiken bakom dom där graferna, men graf 2 tycker jag ser ut som när man plöjt slut en buffer. T ex pH, man tillsätter en droppe syra åt gången och pH klättrar nämnvärt uppåt, ser nästan ut att stå till, sedan bara brister det och det blir snabbt surare. Det har väl t om talats om sådana saker, som permafrosten som binder in metangas. När kraschen kommer kommer det nog inte bli en långsam övergång inte. Nej, ena året har vi en rekordvarm sommar - eller kanske till och med en normalvarm eller möjligen något kall... men året därpå har vi ekvatorhetta.
SvaraRadera@ Uppsala
SvaraRaderaDet kom en artikkel forleden i Nature Communications, titel:
A novel probabilistic forecast system predicting anomalously warm 2018-2022
Med adresse
doi: 10.1038/s41467-018-05442-8
Og svensk relasjon er at den oppfattes og kommenteres av en viss Heiner Körnich ved SMHI Forskningsavdeling.
Statistikk er ikke min spesialitet, men så vidt jeg forstår er de moderne meteorologer med vane å behandle vær og klima som CHAOS forskjellig fra CHOSMOS, hva jeg kaller støy forskjellig fra coherent eller laminært signal. Og har sjekket sin metode på klimahistorien de siste 10-20 år og der funnet at de får vekk endel "støy" så de bedre ser det grunnleggende signal. Og derav kan de justere klimaprognosene litt for de neste 4-5 år.
Det er kun ørlite, men dog etpar hundredeler som vi neppe vil merke eller bør hevde at vi merker. Men det viktigste er at de ved å rense bort "Støy", så finner de med sikkerhet å kunne justere i retning av pluss forskjellig fra minus.
Og så følger en bemerkning om at Hiatusen og sykkelen nå er avslørt som støy.
Jeg vet ikke om det er noe vits for oss å ta det opp eller feste oss ved det, annet enn å ønske meteorologene lykke til med metodeutvikling og bedre og bedre metoder.
Når jeg har å gjøre med slike data eller empiriske signaler online, så bruker jeg en passe "glattekondensator", for eksempel når det knatrer i en geigerteller eller spraker i radioen eller telefonen. Da får man vekk det hurtig deriverte og får mer et egnet integral. Med passive komponenter.
Men jeg innskjerper samtidig at enhver billed eller signalrensing eller forsterkning samtidig også innebærer en forvrengning, så man må vite nøye hva man gjør, og ha respekt for rådata.
Jeg har mer sans for å metodeutvikle på kreativ måte for å sikre andre sett og typer av "rådata" for så å sammenligne og se om det er noe som er overens og kan ha samme dypere årsak eller ei. Eks. Når snøen går og bjørka spretter og varmen synes å kunne komme så er det 3 helt ulike ting som dog kan henge sammen og ha en felles årsak, det skyldes våren.
Antalet soltimmar är rekordhög för juli.
SvaraRaderaEn uppåtgående trend sen 1983 då solmätningarna började.
Mer sol och mindre moln-kanske inte så konstigt att värmerekord sätts.
Kylan återfinns kring Arktis vars is ställer till det för Odenforskarna.
Värsta/bästa isläget på länge!
Nå må du ikke mase da, Oppti.
RaderaI år får vi ekstremt mange tomater, og vindruene er større og tidligere enn noensinde. Men i fjor og forfjor og året før der var det faktisk i retning av surt og elendig, mens jeg minnes og ser tilbake på noen fenomenale badesommere på 70- tallet.
Det er litt mer is i Arktis i år og særlig i vestisen, men det synes nå seilbart rundt Svalbard og Franz Josefs land, og endog ved Severnaya zemlya burde intense pionerer i år kunne se sitt snitt og komme omkring med seilbåt og hjelpemotor, slik skikken var før i tiden.
Vi må se på hvordan det utvikler seg med isbrytere, og om det blir rutine å seile malmskip og stykkgods på nordøstpassasjen i sesongen.
Putin har ikke råd til alt mulig han heller, og noe av en værste hindring har vært at depoter og havner langs nordøstpassasjen med sjøredning og helikoptere og alt har vært nedlagt. Motorsvikt og blindtarmbetennelse i isen er ikke greit.
Lars,
SvaraRadera"Tittar man på SMHIs klimatscenarier för Sverige så ser vi att den ökande temperaturen förväntas åtföljas av mer total nederbörd och mer extrem nederbörd. Torrperioderna (dvs utan någon nederbörd) verkar bli något kortare. Å andra sidan kan naturligtvis de högre temperaturerna leda till att vegetationen torkar ut fortare. Det är svårt att säga vad nettoresultatet kommer att vara."
Jag gissar att du med nettoresultatet menar ungefär brandfaran. Jag kommenterade förra inlägget att myndigheten för samhällsskydd och beredskap beställde en studie av brandrisken i Sverige för ett par år sedan och då både från SMHI och från Göteborgs Universitet. Jag tycker det var klokt av MSB att ge två institutioner uppgift att räkna på samma uppgift. Båda räknade på IPCC´s scenarier RCP 4.5 och RCP 8.5. Studien från SMHI visade på en förhöjd brandrisk mot mitten av seklet i de södra Östersjölandskapen,främst på grund av att tiden då på året då brandrisk kan förekomma blir längre vid ett varmare klimat. Studien från GU däremot visade inte på någon förhöjd brandrisk, som jag läser den, utom kanske för RCP 8.5 mot slutet av seklet (se fig. 12).
GU: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28280.pdf
SMHI: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28030.pdf
fantastiskt stabilt sommarklimat, varierar bara några tiondels grader år till år. Jag hade gissat den här sommaren varit 4-5 grader varmare än sommaren 17.
SvaraRaderaDet er ved flere tegn ganske åpenbart at her hos meg i Oslofelet på høyde med Uppsala så har sommeren vært rekordartet. Si gjerne 4-5 grader varmere men når? og med hensyn på hva?
RaderaVi høster nå utrolig mange tomater i solveggen og plantene er 3 meter høye. Så har vi hatt abnormt mange og tidlig modne epler, egen villkrysning av frø som ellers heller er sen. Og i går stjal jeg Cox Pommona som er en engelsk sort. også sen. Men i år tenderer Cox pommona heller til å være overmodne midt i september.
Likeså silkeepler, berømt gammel tysk sort. Tradisjonelt er de ikke særlig konsumerbare før i Februar, men nå i 2018 var de suverene til spising 16 sept og neppe lagringsdyktige over vinteren.
Så har vi vindruer. Muscat Blanc a petites grains. År om annet blir de ikke modne i det hele tatt men i år var de søte til 1. sept og ikke bare det. De blomstret ekstremt tildlig og har re- montert 2 ganger. Første blomstring har vi måttet spise opp og jeg anslår annen blomstring til å kunne bli søte sist i september.
4-5 grader gjerne for meg, men det er ikke ut av dette så lett å bedømme når den virkelig avgjørende varme har vært. Nå er det her et blaff av 20 grader på grunn av en exotisk kapp verde- orkan som heller har tatt veien hit istedenfor tversover Atlanteren.
Det har også regnet rikelig på eftersommeren og da pleier ikke løvet å gulne så fort.