”Vi klarar inte att möta klimatförändringarna som en samling individer, det är storskaliga politiska initiativ som krävs, om energislag, skatteväxling och internationellt bistånd. Istället får vi signalpolitik.”
Så skriver jag idag på SVT Opinion, apropå Times utnämnande av Greta Thunberg till "Nästa generations ledare" med foto på omslaget och allt.
Lysande en 5-årig guru. Ja det lär ju öveertyga tvivlare.För att inte tala om att skapa konsensus kring lösnigar. Eller inte!!
SvaraRaderaTobbe
Vilken idiot jag är som kommenterar inlägg mitt i natten. Hajade ju inte alls vad Patrik skrev.
SvaraRadera"Tobbe"
15 årig guru skulle det stå. Är det meningen att det skall övertyga någon om något. Vad kommer detta att leda till om inte mera symbolpolitik och mer skepsis.
SvaraRadera"Sanningsägare" jaha är det sant att vi bara har ett år på oss om vi ska ha någon framtid alls.
Dwt Patrik skrev konkret var mycket bra. Men borde inte barnpredikanter förbli ett fenomen för amerikanska väckelsekristna.
"Tobbe"
Patrik Lindenfors,
SvaraRaderaDu skrev: "Där borde klimatforskarnas huvudroll i dramat egentligen ta slut. Vetenskapen är gjord, konsekvenserna kända, problembeskrivningen klar."
Enligt IPCC ligger med 66 % sannolikhet den transienta klimatkänsligheten mellan 1 C och 2,5 C och jämviktsklimatkänsligheten mellan 1,5 och 4,5 C för en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären. Om känsligheten är i den övre delen i intervallen är katastrofen redan här och om den ligger i den undre delen finns hyfsat med tid för åtgärder. Tyvärr har osäkerheten om intervallen inte förändrats de senaste 30 åren. Därför måste forskningen fortsätta.
Hr Bjerke
RaderaDet der er jeg ikke uvandt med. Hubblekonstanten lå i mange år med en usikkerhet på minst 50 %, men man kunne begrunne at den var en realitet. Så klarte man innen få år og bestemme både den og universets alder med 3- sifret nøyaktighet, så at de som vil krangle må finne noe annet å strides om.
I og med at klimasensitiviteten ikke er bedre bestemt, så begir jeg meg ikke ut i det området der som vil være et eldorado for spinndoktorer, men graver i andre ting.
Både Greta T och Patrik L menar att forskarvärlden för länge sen levererat vad den styrande vuxenvärlden behöver för att agera. Båda vill se handling. För klimatskojarna passar däremot beskrivningen "gott om tid" eller "för sent" som hand i handske.
SvaraRaderaNu är väl emellertid den naturliga slutsatsen att verkligheten finns någonstans mellan ytterligheterna och att det är hög tid att agera för att åtminstone mildra skadeverkningarna. Greta T ser nog för egen del 1,5-gränsen som förlorad och 2-gränsen som hotad.
Per W, som ju inte vågar möta mig på sin egen hemmaplan, har idag ett inlägg på KU där han utförligt och i matematiska termer visar vilka utmaningar som en avveckling av vårt fossila beroende innebär. Det är mycket angeläget att denna sida av myntet blir belyst. Ena sidan klimatutvecklingen andra sidan åtgärdsmöjligheterna. I framlidne Hans Roslings bok Factfulness hör man nästan honom sucka när han påpekar att 80% av världens energiförsörjning kommer från fossil förbränning samtidigt som politiker och andra talar om att undvika 1,5-gradersgränsen eller uppnå 0-utsläpp 2050.
SvaraRaderaMen Per W hamnar i sin egen återvändsgränd. Han tycks tro att kan han matematiskt visa att 0-utsläpp 2050 är omöjligt att uppnå då har han löst klimatproblemet och då har Sverige ingen anledning att agera dvs att leva upp till Paris-avtalet. Greta T tycks istället tolka detta som att handling krävs nu omedelbart och helst igår. Det är ju därför hon agerar.
Greta T skulle säkert kunna lära Per W åtskilligt avseende matematik, naturvetenskap i största allmänhet och inte minst i logiskt tänkande men som ordspråket säger ”man skall inte försöka.....”.
Hei Uppsala
SvaraRaderaDet er blitt noe varmere i været og i går var vi ute med båten og jeg fikk med ungdommens / møfrøernes hjelp sikret prøver av Corallinales, som er verdens antagelig gjennom alle tider viktigste Carbon Sink. Hele Himalaya og Alpene består av det stoffet, fossilt.
Ved avskjed så sa jeg at det er med henblikk på min planlagte nobelpris, og vi møtes ved nobelfestivalen.
Corallinales er Early Life på linje med Sphongi og Lichen, og jeg har en sterk mistanke om at det ikke er en art men et fossilt økosystem, hvor en dyrisk komponent også fungerer videre symbiotisk i redusert og atrofiert form.
Kan jeg vise det, at "ruglerur" eller Corallinales ikke bare er "rød alger- kalk alger"men også er konsekvent infisert av noe dyrisk fra gammelt av,... så vil det holde til Nobelpris.
Men Pave Frans er heller ikke borte. Nå følger han opp Laudato Si og formaner.
Laudato si, det føler jeg når jeg er ute med båten blant annet og jeg har lært jentene å dykke også.
Så er det griskheten og grådigheten fra menneskelig side som ikke er sustainable ifølge pave Frans.
Og for det tredje, dette å kunne dele og gi riktig ut, rikdom er å kunne gi ut, og se til at alle får sin del.
Det er ikke ulikt Greta Thunbergs lære, og jeg kjenner det igjen fra meget gammelt av.
I en intervju den 1 juli i Aftonbladet avfärdar moderaternas Jan Ericsun vad han menar IPCC:s skrivit, ”människans påverkan ligger bakom merparten av temperaturökningen som skett sedan 1990-talets mitt”. Jan E gör gällande att detta ”inte är klarlagt”. Så slarvigt har han satt sig in i aktuell IPCC-rapport att han inte noterat att IPCC talar om 1900-talets mitt och inte 1990-talets. Resten av intervjun blir inte bättre, han säger:
SvaraRadera”Enligt UAH är temperaturförändringen i princip noll de senaste 20 åren.”
men enkel trendanalys visar att enligt UAH stiger temperaturen med 0,15 C per decennium de senaste 20 åren.
” Ökningen accelererar inte”
men enkel trendanalys visar att enligt UAH stiger temperaturen med
0,125 0,133 0,15 C per decennium de senaste
40 30 20 åren
Tydligt accelererande.
”0,4 C på 40 år är en blygsam förändring”
Jan E skriver själv på annan plats att dagens förändringar bör ställas mot andra i ett historiskt perspektiv. Låt oss göra det:
Temperaturförändringarna de senaste 1000 åren fram till 1850 är ett fall om ca 0,003 C per decennium enligt gjorda rekonstruktioner och temperaturförändringen när naturens krafter verkar som häftigas under övergången från sträng istid till vår behagliga mellanistid sker ca med hastigheten 0,005 C per decennium.
I förhållande till dagens förändring skiljer alltså ca en faktor 50, troligen mer och detta efter blott 150 års påverkan.
UAH:s förändring de senaste 40 åren är för ovigt 0,5 C och inte 0,4 som Jan E påstår. UAH-trenderna är lätta att kontrollera här:
http://www.woodfortrees.org/plot/uah6/last:480/mean:1/plot/uah6/last:480/trend
”att havsnivåerna stigit stadigt i hundratals år …”
men de senaste 6000 åren fram till mitten av 1800-talet har havsnivåerna genomsnittligt stigit med runt 1 mm per år och avtagande. Nu efter blott 150 års påverkan är vi uppe i ca 4 mm. Senast detta var aktuellt var för ca 7500 år sen och då från betydligt större smältande isytor.
Jan E saknar i debatten andra kända naturliga orsaker till temperaturuppgången men nämner inte vilka. Problemet kan vara att bortsett från CO2 kan han lika lite som forskarna urskilja annat än icke-bestående påverkan som inte längre finns kvar efter en tid. Kanske menar han okända naturkrafter.
Sammantaget är Jan E:s redovisning i intervjun en sorglig läsning helt utan faktastöd, blott ett eko från vad man länge kunnat läsa på klimatskojarnas sidor.
Vad Greta T beträffar är det välkant att hon blivit uppskrämd av okunniga makthavares oförmåga att förstå och ta sig an klimatproblemet. Jan E har i alla delar tydliggjort detta.
I morgon fredag går jag till Mynttorget och jag har reserverat den 27 September för en global samhällsinsats. Många borde följa efter.
SvaraRaderaHva er det for noe særlig den 27 september?
Raderahttps://www.aftonbladet.se/debatt/a/GGeOrx/sveriges-alla-vuxna--strejka-27-september
RaderaDet jag vänder mig emot avseende sk klimataktivister är att data av den här arten aldrig komme rpå borden. Avseende innebörd etc. https://ourworldindata.org/grapher/consumption-co2-emissions-vs-population Den är säkert impopulär hos många men ärligt talat - man kan ju inte bortse från den. Människor vill ha högre standard det ökar utsläppen såvida inte standardhöjning sker med mekanismer som är klimatgasneutrala (vilket inte finns idag). För Sveriges del är 2/3 av våra konsumtionsrelaterade utsläpp från importen och denna del är i ökande.
SvaraRaderavad kan göras? Omfördelning av medel från varor som oavsett var de producerats beroende av klimatgasutsläpp under deras produktionsfas. Ekonomisk styrning. Nu blir kanske någon sur men Åkeson sa under valrörelsen att det är vettigt att lägga medel på klimatinsatser där nyttan blir störst per satsad peng. Jag kan inte se något fel med detta. Notera att data av den här typen pekar på att Trump gjorde klimatnytta då gräns mot Mexico stängdes då utsläpp per capita är ungefär fem gånger högre i USA än i Mexico. UI får gärna ta bort detta, men jag tror de inser att vi måste minska konsumtionens klimatpåverkan - som ju är det viktiga. Hur göra detta då? Värt fundera på då det i grunden nog är det viktigaste.
Lyssna på vad Greta säger!!
SvaraRaderaSom följd av att Greta i FN läxade upp världens ansvariga ledare attackeras nu Greta för att söka åtgärdsprogram utan tillväxt.
Men vad Greta säger är att vuxenvärldens sagor om den ständiga tillväxten räcker inte, det krävs mer.
Tillväxt är inte samma sak som mer resursutnyttjande.
RaderaDagens mobiltelefoner kan göra allt som gårdagens telefoner sammanbundna med kopparnät.
Därtill TV , radio och ficklampa , allt i samma apparat.
OT MOSAIC skeppet har råkat på isranden-där kartan visar öppet hav!
Kartan stämmer inte med verkligheten!
https://follow.mosaic-expedition.org/
Oppti, jag håller med dig om att tillväxt och ökad resursutnyttjande inte är samma sak. Just nu följs de tyvärr åt inom många områden, men jag hoppas att i framtiden kommer det mesta av tillväxten att handla om t ex programvaror, innehåll och tjänster och inte materiella saker.
RaderaKarlsson og Oppti
RaderaRajendra Pachauri sa på Nobelfestivalen i Oslo at "Ingen skal behøve å redusere sin levestandard. Vi må bare vite å velge oss andre verdier!"
Karlsson: Det er jo så enkelt som at framsteg eller utvikling ikke alltid er tilvekst eller økt plass, mat, eller ressurs, råvare, eller pengebehov, men kan bety at man heller kan begynne å redusere på samme behov.