Många "klimatskeptiker" verkar uppfatta modeller som någonting fult, som inte har med verkligheten att göra. De verkar tro att modeller är något som forskarna bara hittar på. En del hävdar att klimatvetenskapen bara handlar om modeller och inte har något med observationer att göra. Men modeller (och teorier) bygger på mätningar och andra observationer, och inte minst viktigt: modeller sätter in dessa observationer i ett teoretiskt sammanhang. Dessutom, att göra och analysera mätningar är en viktig del av klimatvetenskapen.
Modeller är aldrig perfekta, och deras resultat innefattar alltid en viss osäkerhet. Ibland är osäkerheten liten, som för planeternas rörelser, men ibland är den omfattande. I IPCCs tredje rapport (PDF-dokument här) står t ex detta om hur arbetet med klimatmodeller behöver utvecklas (min översättning).
Fullständigare utforskning av den sannolikhetsmässiga karaktären hos framtida klimattillstånd genom att utveckla ett flertal ensembler av modellberäkningar. Klimatsystemet är ett kopplat icke-linjärt kaotiskt system, och därför är det inte möjligt att förutse framtida exakta klimattillstånd. Fokus bör snarare varar på att förutse sannolikhetsfördelningen över systemets framtida möjliga tillstånd genom att generera ensembler av modellösningar.*Det här betyder att modellerna till exempel inte kan förutse att den globala temperaturen kommer att stiga med exakt 2,3℃ (exakt klimattillstånd) till år 2100 givet en viss mängd utsläpp. Istället kan de förutse att stigningen sannolikt kommer att vara mellan 1,4℃ och 3,1℃ (sannolikhetsfördelning över framtida möjliga tillstånd) till slutet av århundradet**. Detta görs genom att köra många olika modeller (ensembler) och titta på deras spridning.
Det är inte så annorlunda mot hur ett försäkringsbolag beräknar premier: de kan inte förutse exakt vilka av deras kunder som kommer att drabbas av olyckor, eller ens exakt hur många av deras kunder. Men de kan uppskatta ett intervall eller en fördelning, baserat på tidigare statistik. Utifrån det kan de sätta sina premier så att de kan vara säkra på att gå med vinst eller i värsta fall jämnt ut.
"Klimatskeptiker" tycker om att citera det ovanstående stycket från IPCC, men inte hela. Den del de väljer ut är, föga överraskande:
Klimatsystemet är ett kopplat icke-linjärt kaotiskt system, och därför är det inte möjligt att förutse framtida exakta klimattillstånd.Och så hävdar de felaktigt att detta betyder att det inte går att förutse klimatet. Men allt det betyder är att vi inte kan förutse klimatet exakt. Vi måste i stället tala om möjliga utfall och deras sannolikheter.
En annan vanlig invändning från "klimatskeptiker" är att modellerna misslyckats med att förutse hur klimatet utvecklas. Man hör rent av ofta påståenden i stil med att "ingen förutsägelse har någonsin slagit in." Dessa påståenden åtföljs i bästa fall av något (ofta vantolkat) exempel på en misslyckad förutsägelse.
Men modellerna klarar sig faktiskt ganska bra. Så här ser det ut för CMIP5-modellerna, den senaste generationen av modeller. De olika RCP:erna betyder olika antaganden om framtida växthusgasutsläpp baserat på olika sätt som världens ekonomi kan utvecklas i framtiden. Observationerna är från mätningar vid mark/havsyte-nivå. Källa: Ed Hawkins, ClimateLabBook.
Mera läsning:
Här ligger observationerna (svart linje) under det senaste decenniet runt nedre kanten av modellspridningen (gult fält). Det verkar framför allt vara i tropikerna som avvikelsen finns. Carl Mears på RSS diskuterar fyra möjliga orsaker: fel i modellernas fysik, fel i uppskattningar av forcings (växthusgaser, mänskliga och vulkaniska aerosoler, solaktivitet, ozon), mätfel i observationerna, och oväntad intern variabilitet.
RSS jämför också modeller och observationer för stratosfären. Där ser det ut såhär.
Här kan vi observera en avkylning, vilket också modellerna förutser. Denna avkylning beror både på en minskning av ozon och en ökning av växthusgaser. De två topparna beror på aerosoler från vulkanutbrott, som fångar upp solstrålning i stratosfären.
Tills sist tar vi det långa tidsperspektivet. Här en jämförelse mellan modeller och observationer som täcker tre miljoner år. De modeller som har använts är enklare än de i t ex CMIP5 pga beräkningsbördan för att simulera 3 miljoner år, men de visar likväl på en god överensstämmelse.
Så modellerna gör ett ganska bra jobb, även om det finns utrymme för förbättringar. Dessutom har vi bara tittat på globala värden och fokuserat på temperaturen här. Det är viktigt att även modellera regionala klimat för att vi ska kunna förbereda oss inför klimatförändringarna, men samtidigt är det svårare att få rätt. Nederbörd och avdunstning, snö och is, vindar, havsströmmar och växtlighet är också viktiga faktorer i modellerna. Det pågår ett ständigt arbete med att testa och förfina klimatmodellerna.
*Engelska orginaltexten:
Explore more fully the probabilistic character of future climate states by developing multiple ensembles of model calculations. The climate system is a coupled non-linear chaotic system, and**Enligt scenario RCP6.0 från IPCCs femte rapport.
therefore the long-term prediction of future exact climate states is not possible. Rather the focus must be upon the prediction of the probability distribution of the system’s future possible states by the generation of ensembles of model solutions.
Tack tack, ni ska veta att Uppsalainitiativet är en värdefull blogg för oss som skriver på sociala medier om klimatet. Speciellt bra när man ska "tampas" med klimatrealitetsförnekare.
SvaraRaderaKommentar till första diagrammet:
SvaraRaderaVi släpper nu ut ca 10 Gton C, vilket stämmer väl med RCP 8.5. Om man vill se hur bra modellerna simulerar verkligheten till dags dato bör man jämföra mätningarna
med de 39 mörkt röda kurvorna. Jag tycker det är tveksamt att påstå att "Men modellerna klarar sig faktiskt ganska bra."
Lars-Erik, på så här kort tid efter starten skiljer sig RCPerna inte mycket åt. Du kan se alla färger överallt.
RaderaTack Lars, du har rätt i att halten CO2-ekvivalenter i atmosfären för de olika RCP´erna inte börjar skilja sig åt förrän ca år 2030 och då nästan bara vad gäller RCP 8.5 de första åren.
Raderahttps://en.wikipedia.org/wiki/Representative_Concentration_Pathway
Om modellerna "klarar sig bra" tycker jag beror på vilket startdatum den enskilda modellen har och vilken CO2-ökning den antog från detta datum till idag. Att se en spridning i temperaturökning av 300 % av den uppmätta efter 15 år avspeglar ju en större osäkerhet än en enkel uppskattning med TCR (transient climate responce) eller en linjär extrapolering av temperaturökningen de senaste 30 åren.
Tja, modellen RPC 8.5 med dagens CO2 utsläpp avviker trots allt från verkligheten. Temperaturhöjningen kurvorna visar inte att vi är utanför den naturliga variationer genom historien. Nu finns det heller inget vetenskapligt fastslagit samband mellan CO2 utsläpp och temperaturhöjning.
RaderaEnbart antaganden från de som kallas forskare men många (förmodligen flertalet) bakom rapporterna har ingen riktig forskarutbildning. Meteorologer är inte forskare tex och behärskar långtifrån alla parametrar som styr klimatet.
Bengt Eriksson
RaderaAtt mängden växthusgaser i atmosfären påverkar temperaturen har varit känt i över 100 år. Det finns ingen forskning som visat att det är fel.
Alla sammanställningar av uppmätta temperaturer som görs visar att temperaturen ökat mycket de senaste decennierna.
Det finns meteorologer som studerat vidare och bedriver klimatforskning. Många av dessa professorer utbildar meteorologer.
Meteorologer behärskar de parametrar som styr klimatet betydligt bättre än vad du gör. Numera verkar klimatförnekarnas enda argument vara att klimatforskare, meteorologer och andra fuskar med data och allt möjligt annat.
Eriksson
Raderadess mer jeg ser på det, så virker ditt skriv mest som skir industrialt plagiat og propaganda.
Vi er ganske enkelt opptatt med andre ting for tiden, der man må være orientert og skvette heller i forhold til naturfagene og realfagene i bibehold av humaniora,...
"Hvorfor virkeligheten
når man har Kriveligheten?"
Meteorologer som ikke er forskere er et lokalt fenomen borte i California og over there i Statene og gjelder ikke worldwide, men har til tider også vært regelen i det sovjettiske vitenskapsakademi der man ervervet sine roller og titler på partiets kvote, og vi gjenkjenner det på signalemang fra gammelt av som Troll.
Hva som for tiden opererer både Det sovjettiske vitenskapsakademi og Arbeiter und Bauernfakuøtät i Greifswald, og som derfor har sikret seg og kjøpt opp remediene derfra war surplus rasende billig på det frie marked....
…..er Heartland Institute i Michigan.
Det er skir rødsprit brunkulldestillert, som avstedkommer Brjesnevsyndromet ved langvarig bruk.
Bare se på deg selv.
Den varen, svidd om bare en gang til og tilsatt blåsyre, skir coce fra apotekerdattera Ayn Rand i California for å forfriske deg best og gi deg en ny personlighet...
…..gjør at man i tillegg også mister bakkekontakten.
Og det er faaaaaali, det.
Moral:
Følgelig er det slett ikke så likegyldig fra hvilken tank og fra hvilket chateau man tapper sin vin. Ikke fra Thinktank og ikke fra Chateau Heartland i Michigan.
Bengt Eriksson. Vi är utanför naturliga variationer.
RaderaPAGES 2k Consortium. Consistent multidecadal variability in global temperature reconstructions and simulations over the Common Era
Nature Geoscience, volume 12, pages643–649 (2019)
Bjerke
SvaraRaderaJeg hadde tenkt å gripe det an på enn annen måte, og ber også Karlsson minnes at ordet og begrepet "Modell" siden alle og enhver fikk seg dataspill på PC og kunne "modellere" i Virtual reality, så har det gått inflasjon i begrepet, som har skeiet totalt ut.
Jeg er oppvokst med modellfly og modellbåter, og så kjenner man arkitekters modeller av hus og byer.
For meg er en modell noe tørrstofflig, 3- dimensjonalt, håndgripelig, av billigst mulig materiale som kan tilvirkes raskt og dessuten rettes hurtigst om man oppdager feil ved det. Så skal det kunne brennes, kondemneres , komposteres , eventuelt resirkuleres og materialet brukes om igjen. Kun unntaksvis havner modeller på museum.
Vi ser på det mye som billig juks og erstatninger, men modeller er i visse sammenhenger en meget viktig , nødvendig og verdifull kunst. Dette er det mer autentiske modellbegrep, og jeg kan garantere at det også er slik på svensk.
Min far var som tannlege profesjonell modellmaker og bruker, med voks modeller og avtrykk og gipsmodeller for gulltenner og gebisser.
Der er jeg selv videre erfaren og efterhvert en dreven modellmaker i større format, til modellert metallstøperi. Til ukurante og umulige maskindeler i entall og fåtall, i lettmetall og bronsestøp. Vanlig modellmateriale er treverk gips voks lere, foruten billigst mulig ugiftig og finurlig komposittmateriale, som herder hurtig, og kan sages freses bores og dreies og finspikkes videre.
Der har jeg et personlig erfarent og ærbødig forhold til modeller. Men når alt og hvasomhelst, en tanke, en teori, en formel, en forklaring, en framstillig, en sammenheng, korelasjon, congruens, coherens,... et prinsipp, et saksforhold,.... skal kalles med det perverst ene og bare ene ord "en modell.." da er jeg ikke med lenger.
Det går stygt ut over og skjer akutt til fortred for det vokabular og de trenede kunster man heller burde bruke, og er en alvorlig dekadens.
Jeg har sikret lærebøkene fra støpejernets gullalder. Maskindeler, tannhjul, skipspropeller,.... alt måtte modelleres og støpes i sand og jordformer. Først i masseproduksjon med tusenvis av eksemplarer lønner det seg med kokiller og stanseverktøy. Mens de enkle og praktisk talt uendrede formingskunster siden bronsealderen og gullalderen er overlegne for prototypiske arbeider i entall og fåtall. Det danker 3D- printeren og et helt ingeniørbyrå med hvite frakker rett ut.
"Modelsnedkeren maa være støberikyndig,....Halm og Hestemøg til vandskelige Kjernestøb saasom Automobilmotoren.." leser jeg fra 1886 og 1915.
Man bygger avanserte sandslott med innvendige kjerner av porøs terracotta… for kanonstøp og klokkestøp og rør- støp helt opp til Automobilmotoren, og ... indiske Shivaer og elefanter.
Uten bronsealderen med avanserte sandslott og pottemakeri kommer man ikke til månen og trygt tilbake.
For å forklare hvordan en skipspropell eller et jetfly med vinger beveger seg i vann eller luft...der hadde man inntil nylig kun fysiske prinsipper og formler som måtte bygges kyndig sammen, og man brukte skipstanker og vindtunneller med prøvemodeller.
Det har jeg respekt for, men ikke mer.
Og på denne bakgrunn har jeg ikke problemer med klimaforskningens modellbruk, jeg setter ikke andre krav enn det jeg må sette til eget modellarbeid.
Så jeg tror mest det skyldes at man mangler autentisk erfaring med egen modellering i arbeidets og dagliglivets sammenheng at man stadig klager over klimamodellene.
Da mangler barnet erfaring med pepperkaker og sølekaker og sandslott og barkebåter og snømenn..
og mangler derfor også respekten for slike aktiviteter.
It is so tedious to read Norwegian, please use English an keep it much shorter. (I didn't read it) Sorry!
RaderaGenosse A
RaderaDe kan prøve Google translate, men det bli bare værre.
Plain English / Englischer Platt /London cockney vil heller ikke hjelpe.
Kan det være Halm og Hestemøg som avskrekker? Det var i så fall mye av meningen.
Great post.thank you so much.Love this blog.
SvaraRaderaBengt E,
SvaraRaderadet skulle vara intressant att få ta del av de naturliga historiska temperaturvariationer du syftar på.
Själv finner jag från rekonstruktioner ett naturligt temperaturfall om ca 0,03 C per århundrade de senaste 1000 åren fram till mitten av 1800-talet.
Detta att tex jämföra med de senaste 20 årens satellitmätningar som pekar på en temperaturuppgång om ca 0,4 C motsvarande 2 C per 100 år. 1000 års stillsamma fall har alltså på blott 150 år förbytts i en mer än 50 gånger snabbare uppgång. De senaste 20 årens temperaturförändring motsvarar vad som naturligt kräver mer än 1000 år.
LBt
RaderaHvis du ser på tallene 0.4 deg / 20 år og at en så liten tempeaturøkning skal være blitt bestemt globalt, så er det rett og slett instrumentalt urimelig og nær utenkelig.
Jeg har drevet mye med strategi og instrumental experimental design der hvor tingene er ukjente, ved hvite flekke på kartet og hvor svaret ikke står i facit, og der må vi så langt råd er forholde oss til det rimelig tydelige og mulig gjør- bare. Også i neste omgang for hvordan vi pesenterer og agumenterer for dette, hvis vi skal bevisføre ting.
Jeg liker bedre agumenter av typen klimagassenes transmittans for synlig lys og absobans for IR. Som vil ha uvegerlige, thermiske konsekvenser og som brukes i mange spektrale måleprosedyrer hvor man kan forvisse seg.
Så bekreftes isolator og ullteppeteorien av at vintrene bli varmere og kortere og somrene lengre men ikke særlig varmere. Og forskjellen natt og dag minker likeså heller tydelig. Og temperaturen faller i statosfæren og øker i troposfæren.
Da har vi tilsammen en rekke fysikalsk rimelige forhold som bekrefter at endringer kan skyldes økende klimagasser. Og jeg er ikke så nøye med å bestemme det kvantitativt i brøkdeler av centigrader, som jeg vet er operasjonelt tvilsomt.
Heidruns h,
Radera0,4 C på 20 år betyder något först när det ställs i relation till något annat. Jag jämför med den globala temperaturens naturliga förändring de senaste 1000 åren före 1850. Och visst är resultatet svårsmält och skrämmande. 50 gånger snabbare!! 1000 års klimatförändring på 20 år. Men nu är det så det är.
LBt
RaderaJeg vet det der,
men hva du fører er et hockeykølleargument, og hva vi først stusser ved der er at det er så jevnt og flatt bakover i tiden tross den lille istid, og at det så plutselig stiger så bratt idag. Og man bestrider både vår tids stigning blant annet ved at den er så liten at den er neglisjebar (Lindzen), og nevner kjente episoder av temperaturer meget raskt opp og ned bakover i tiden.(Ole Humlum på Grønland)
Da er forholdet det at først i helt nyere tid har man hatt metoder for å måle så nøye og sammenlignbart og dertil normere og midle det globalt. Mens tidligere og store, kjente bevegelser har man kunnet vise er regionale og lokale.
"Verden ha aldri før blitt varmet opp så raskt, globalt" leste jeg nylig.
Og det er et for saken avgjørende poeng.
Det er hva som må vises og begrunnes, og ikke bare teoretisk i fysikken, for der er det kurant.
For å vise bakover i før- satelittisk og før- termometrisk tid må man ha flere og pålitelige proxier ved minst 3 systematisk uavhengige metoder, ikke bare Manns arbeide, som sier det samme og intet vesentlig som sier noe annet, foruten at det hele må ha en rimelig naturlig forklaring.
Og for de siste 150 år atter flere metoder så det kan vises på flere måter uavhengig av hverandre.
Først da kan vi forenkle det til et tallresultat og begynne å kjøpe den historien eller teorien. Ikke bare henvise til expertene i anonymt flertall eller "1000 peer rewiewed aticles.."
"Flere og flere forskere og doktorer og pofessorer fra worldwide kommer i dag til at hockeykølla er brukken" var standard formel for endel år tilbake. Og jeg blev selv invitert til å kunne kjøpe meg papirer og forskertittel jeg og, "fra berømte læresteder worldwide" i min spamm- boks.
Rasmus Benestad gjorde noe viktig. Han tok for seg de 3% av artiklene som bestred CO2 betinget AGW og gjennomgikk dem grundig og skrev "How to learn fom mistakes" i Real Climate.
Før man kjøper vitenskapshistorien skal man også kjenne paravitenskapenes historie.
Heidruns h
RaderaIskärnor från Grönland respektive Antarktis har ett globalt budskap bara där de lämnar samstämmiga uppgifter. Ur detta får vi de grova dragen hos jordens ca 120-tusenåriga klimatcykel med en tydlig ca 10-tusenårig övergång från sträng istid till vår mellanistid som varar i 10-15-tusen år varefter vi under ca 15-tusen år faller ner i en ny istid. Det är rimligt att uppskatta den globala temperaturvariationen i denna cykel till ca 5 C vilket betyder att den naturliga förändringstakten vid övergången från sträng istid är ca 0,05 C per 100 år och vid fallet tillbaka något långsammare eller 0,04 C. Gjorda rekonstruktioner för de senaste 2000 åren visar på ett globalt temperaturfall om ca 0,03 C per 100 år vilket väl överensstämmer med vad vi har anledning att förvänta oss. Detta är inget försumbat det är vad som naturligt skiljer oss från en istid.
Modern satellitövervakning visar en temperaturökning om 0,4 C de senaste 20 åren. Sammantaget pelar detta mot en förändrad klimatutveckling av storleksordningen 50 gånger vilket naturligtvis får katastrofala följder på många sätt.
Klimatskeptiker har att ge en trovärdig alternativ förklaring till känd temperaturuppgång samt visa att det finns skäl att tro på liknande historiska klimatförändringar. I dag går man bet på båda dessa uppgifter.
LBt
Radera"Klimatskeptiker har att ge en trovärdig alternativ förklaring…."
De kan du vente forgjeves. Dessuten heter det ikke skeptikere men surrealister. Siden det er SÅ!, må man passe på å ikke være det selv.
Har jeg ikke vært klar nok?
Men dette med satelitter er diskutabelt. Det spørs hva du spør efter og hva de skal svare for.
Det synes kjent at i første omgang skeiet det ut fordi banene ikke var stabile, og så er det mange klimanektere som ikke tåler tropopausen og isotermskiktet og lapse- rate og at satelittene måler i et nivå nærmere isotermskiktet og ikke her vi bor.
Men det kaster et interessant og verdifullt lys over atmosfærefysikken.
heidruns h,
Raderagoda råd skall man försöka ta till sig
LBt
RaderaSkal jeg gi deg et godt råd?
Ikke hør på gode råd!
Men det er akkurat det der med milligrader og middeltemperaturer. Det er et kunstig og heller diskutabelt emne.
En klimasurrealist bemerket at på grunn av statistikken så finnes ikke noe sånt som middeltempeaturer. Jeg korrigerte ham ved å si at der finnes ikke noe annet enn middeltempeaturer, for der er ikke temperatur i et punkt.
Dessuten har temperatur intet med statistikk å gjøre; det er ikke slik tempeatur er definert. Temperatur er en fysisk og naturlig tilstand mens statistikk er en nyere matematisk metode.
Det gjaldt for ham krigen mot meteorologenes protokoller og temperaturstatistikker og midlinger.
Stikker du et kvikksølvtermometer ut i rommet fra en satellitt på jordens nattside, så vil det snart vise nærmere det absolutte nullpunkt. Det er kaldt som ute ved Pluto og vel så det.
Men regner du temperaturen bolzmannstatistisk fra gassenes midlere partikkelhastighet, så får du hundrevis av grader oppe i "Thermosfæren" der satelittene går..
Disse verdier vil convergere mot samme resultat om materien du skal måle i er tettere. Du må presisere og overvåke nøye apparat og experimentalsituasjonen, der har jeg gjort store tabber selv.
Jeg leste akkuat at sist juli var rekordvarm med en margin på 0.03 grader.
Huff!
Og det skal kunne ha vært målt og midlet worldwide.
Man eier ikke begreper om metode- artifakter og apparatstøy, og fusentaster skal operere dette..
Man må vite å normere begrepene og argumentene bedre. For slike påstander og presentasjoner er det også elementært å kunne plukke fra hverandre.
Hva som er mer rimelig valid er å bruke integral og første og annen derivert og se det over en lang. Og måle på ting som helle raker og interesserer oss. Bakketempeatur lufttempeatur badetemperatur kroppstemperatur flammetemperatur kjøleskapstempeatur. Da blir størrelsene mer tunge og solide og kan bestemmes med høyere sikkerhet.
"Sommervarmen.,,, varmesummen.. Badetemperaturen på Vippetangen, is- situasjonen ved Severnaya zemlya", for eksempel, eller en gammel snøflekk eller grønlandsisen. Det er større og tyngre og viktigere fenomener.
Eller: "Var det frost i natt? Hva var det som frøs og hva var det som besto og hvorfor?
Eller situasjonen i Paris sommeren 2019, som var preget av uvanlig høy temperatur som neppe kan bestrides.
Permafrosten er megetsigende. Det synker i kne og raser på Svalbard for tiden. I Stryn på Vestlandet har det gått uvanlige ras i sommer som er tempeatur- relatete.
Sånt raker oss.
Surrealistene har slått om seg med Henrys lov som ikke er appliserbar, og kjenner ikke, eller de skjuler Claussius Clappeyron, likevektenes ømfindtlige temperaturavhengighet.
Karlsson &al.
SvaraRaderaJeg må vise til
"Learning from mistakes in climate research "
i
Theoetical and Applied climatology nov 2016
Forfattere
Benestad,R.E , Nucitelli, D., Lewanovski, S.
Som er vist til nederst i mitt svar for LBt.
Det er en meget omhyggelig avhandling om forfattere og emner som vi vil kjenne, hvor de har tatt for seg artikler fra de prosentene, som ikke godtar CO2- betinget AGW. Og redegjort for hva som kan være grunnlaget og årsakene til deres avvikende konklusjoner, samme gamle vise ørte vers.
Skjønt jeg jeg gir utrykk for en noe annen idehistorisk og esoterisk-politisk-fakultær- lærehistorisk hypotese om det.
Benestad har også ført denne artikkel som et abstract for Real Climate.
Om LBt har vansker med Stockholmsinitiativet, så bør han se på det. Jeg trekker også mine konklusjoner av de klart faglig klassisk rasistiske reflexer.
Jeg tror, efter å ha studet klimasurealistene i Oslo på Pelles Pizza Jernbanetoget, at det mest skyldes værnet og vinklet oppdragelse og pregning , fra før man blev tørr bak ørene, voksenoppdragelsen og innvielsen, til den faglig ordførende rollen efter den revolusjonen som ikke kom.
Og derav karakteristisk politisk religiøst forbud mot og mangel på Baccalaureus 1.
IPCC i sin "Guidelies for decisionmakers" henvende seg til den sivile og intelligente artianer worldwide i og med FN-mandatet (menneskeettene atikkel 26), og der er det at man kan væe strengt politisk lærehistoisk blokkert av et alternativt material og vitenskapsbegep.
Modellerna klarar inte av molnen.
SvaraRaderaDels över ekvatorn-se missing hot spot.
Därtill missar de den förändring som skett av molnbildningen.
Global dimming har bytts mot brightening från 1980 talet.
Sen 1980 har antalet soltimmar ökat med 17% i Sverige men även över större delen av globen.
Man kan se ett linjärt samband mellan soltimmar och temperatur.
Detta har av modellerna visat på en överdriven CO2 påverkan.
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.143989.1548428766!/image/allsack_1983-lastyear.jpg_gen/derivatives/Original_1256px/image/allsack_1983-lastyear.jpg
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
RaderaOppti,
Radera1980 hade CO2-påverkan fått signifikans. Kanske just detta medfört de förändringar du beskriver. Eller har du en bättre förklaring utöver okända naturkrafter?
Klimatförändringen som de senaste 20 åren visar sker nu mer än 50 gånger snabbare än vad som enligt rekonstruktioner är naturligt och den enda trovärdiga förklaring vi har är fortfarande utsläppen av växthusgasen CU2.
Men modellerna kan naturligtvis förbättras, verkligheten måste alltid vara vägledande. Kanske just det du påpekar kan förklara att utvecklingen accelererar, ökad CO2-halt triggar andra temperaturdrivande förlopp liknande vad som sker när jorden bryter sig ur den stränga istidens grepp.
SMHI har försökt rekonstruera strålningen under 1900 talet från spridda mätningar.
RaderaIntressant läsning för den som tror att solen värmer:
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.145707!/Meteorologi_165.pdf
För vidare studier rekommenderas Wild:
https://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/BAMS-D-11-00074.1
Är tron på CO2 så stark att solen och molnen inte får plats?
Dette er atter gammel sales promotion som er gått ut på dato, Oppti.
RaderaJeg klarer ikke å få frem dine henvisninger, men må ha det stikkordmessig for å kunne google.
"Det er sola som styrer klimaet" er logo og slogan til klimasurrealistene i Oslo.
Men det der leser vi helt enkelt av i solflekkduvningenes merker på langtids temperaturgafene, hvor både ENSO og NAO og Keelingsignalet er vesentlig høyere.
Om du kunne oppdage elle finne opp en effekt som gjør at i de siste 50 år er det kommet en global tendens til mer klarvær om dagen enn om natten, så kunne jeg vært med.
Men når ikke engang et så obligatorisk påfunn har ramla dere inn forlengst og dukker opp jevnlig på politisk reklamenivå til repetisjonsøvelsene, så er dere ikke seriøse.
Svensmarkteorien eller modellen for eksempel var jo hjelpeløs.
Han måtte gå helt til galaxen , idet den langt sterkere UV og Ozonfoklaringen slo feil vei for ham, fordi den allerede var overstyrt av CO2.
Att solen står för den energi som tillförs jorden är välkänt sen länge. Välkänt är också att det är växthusgaserna som ser till att tillräckligt av denna energi stannar kvar. Nu tycks emellertid den ökande växthusgaskoncentrationen driva jordens medeltemperatur okontrollerbart uppåt. Solen, CO2 och molnen är definitivt delaktiga i detta. Molnen troligen som följd av CO2 och den uppvärmning CO2 medfört.
RaderaLBt
RaderaJeg hadde et lengre inserat om dette som jeg ikke sendte, og man blir vel lei av meg, så la meg forsøke å gjøre det kort.
Først duggpunktet, dammpunktet på svensk. Jeg fant "Taupunkt" på tysk wikipedia. Det var overens med en tabell fra 1921 over kjeletykket som følge av temperatur. Og bestemmes av Claussius Clappeyrons lov.
Vannet har molekylformen H2O kun i gassform, der det også helt pent følger Avogadros og Daltons gasslover. Men som kondensert til flytende har det heller molekylformen H12O6, med molvekt 108, og thermisk flimrende.
H2O er en av de aller letteste luft- arter, og stoffets frysepunkt og kokepunkt var ubegripelig helt til Linus Pauling formulete The Hydrogen bond. Som er nesten like sterkt som OH molekylbindingen.
Så er videre et snøkrystall snøkrystallet i bestemt form entall et ismolekyl ismolekylet i bestemt form entall. H2O binder seg i molekylære 6-kantringer og dette går videre sammen til is.
H2O er en effektiv og berømt klimagass, hvis partialtrykk i luften vil øke, om det er flytende vann tilstede i naturen. Dette gir positiv feedback til CO2 og CH4- virkningen.
Men så inntrer metning og kondensasjon, og da danner det en meget effektiv hvit parasoll som er negativ feedback til CO2- virkningen,..... og dette til sammen thermostaterer i vårt miljø.
Når solen har varmet lenge nok , så oppstår hvite parasoller og blomkålskyer, som stiger opp til veldige cumulunimbus- skyer, helt opp til nær den ekstremt kalde tropopausen, hvor de blir flate på toppen, og verdensrommets kulde fosser ned som hagl og isnende regn og kjøler situasjonen igjen.
Under Snowball earth peioden var det meget blå himmel worldwide. Hele klimaet var falt ned på bakken. Antagelig så var det fotosyntesen som da hadde spist opp og sedimentert det meste CO2 fra luften.
Det samme har vi i Pliocen. En katastrofal CO2 økning for 55 millioner år siden, antagelig på grunn av vulkanisme. Så fulgte et enormt grønnsvær, se blant annet verdens brunkullsedimenter, og megafauna som åt dette ned igjen.
Dette dalte så ned på skrå gjennom årmillionene, inntil milancevic- cyklene blev synlige igjen for 4 millioner år siden som syklende istider.
Knollkalk fra silur er likeså Milancevic-cykler, og vi kan finne det igjen nesten i alle jordens epoker.
Utsiktene for oss med 500 og 1000 ppm CO2 er tilstander som under tertiærtiden.
Vannet vil også da termostatere i form av skyer, men Kaolinsedimenter og brunkull på høye breddegrader fra den tid vidner om ganske ekstrem nedbør og ved adskillig høyere temperaturer.
Prøv
Atmospheic CO2 : Pincipal Contol Knob Govening Earths Temperature
Gavin Schmidt & al i Nature ca 2010
om de kondenserende og de ikke- kondenserende klimagasser.
heidruns h,
Raderatack. Intressant och väl värt för mig att följa upp och begrunda.
Oppti
SvaraRaderaDu spille gamle plater fra år tilbake som vi kjenner fra før.
Slik du ordlegger deg virke det som du er av dem som ikke vet engang hva som menes med en modell, og hvordan "modellena" i beste fall brukes. Det er nemlig også ulikt på ulike faglige og mentale hender og nivåer.
Der skal man ikke slå alt i en sekk bare fordi pøbelen misbruker ordet "modell". Det bli bare misfoståelse og krangel, og det bør ikke være hensikten, for det e... syndig.!
Min første spontane innvending til CO2-AGW- teorien var "Jamen.. hva med skyene?" og fikk et ullent, ukvalifisert, og meget ubrukelig svar.
Senere ha jeg inntrykk av at man bygge på visse selv-sentrerende, convergerende, karakteistisk termostaterende, reelle og velkjente egenskaper av typen negativ feedback ved stoffet H2O i atmosfæren og glem ikke havet, så man ikke lenger vandrer så hjelpeløst i tåka.
"Modellene" er forbedret adskillig i senere år hva det gjelder, så der må du slutte å legge på gamle plater fra Thinktank og håpe det er sant..
Jeg hadde en lærebok om det fra før, Theo Løbsacks Die Luft in der wir leben fra 1961, som er særlig god på tordenskyer og tropiske orkaner, og som erkjenner tropopausen som realitet og avgjørende fysikalsk prinsipp i atmosfærer.
Det er snø- orkan på toppen av de tropiske okaner med solen rett i zenith, og det skyldes ikke nord og sørpolen som kjøler, men svarte natta , Big Bang rundtom alle vegne, og knapt klimagasser som isolerer mer.
Dette må gis en riktig fysikalsk forklaring først, og jeg ha selv sittet i fly i 11.5-12 km høyde på blanke eftermiddagen og fulgt høydemåleen og utetermometeret. Der oppe i isotermskiktet er det dypere kulde midt i solsteken over Midtatlanteren enn midnatt midtvinters i Sibir.
Forklar!
Jeg leste selv av helt nede i 70 kuldegade, slå den.
Driter du i tropopausen, the cool side of the globe, så er du videre hjelpeløs i klimadisputten og må samle deg til andakt blant surrealistene.
Det er ikke polene og vinteen som kjøler oss. Den veien er det hele 10 000 km fra ekvator. Men fra havet og bakken og rett opp til svarte natta BIG BANG! er det kun 8-12-17 km og med en meget høyere kontaktflate for varmeovergang.
Og begynne da noe ekstra å isolere mellom bakken og BIG BANG, da har du det. Det er også kjent siden stenaldeen.
Og gjør du som jeg, tar opp tråden og nøster opp klimaet heller fra den siden, og spør hva er det som kjøler oss og hvordan det skal gå til, og ikke hva er det som varmer oss, så går hele klimaet opp som en kabal.
Og du kan på basis av egen forståelse følge saklig med og dømme og evaluere hva klimaforskerne og meteorologene farer med og evaluere hvem av dem som kan faget sitt, og hvem av dem som bare bløffer og aper og vrøvler.
"hotspot" er elementært fa den synsvinkel. Det er vist med satelittene som logger nærmere isotemskiktet i midlere troposfære og viser de ekstreme utslag over ekvator unde sterke ElNino- events, noe som mangler i bakkemålt.
Det følger av moist lapse rate og økende frekvens av høye tordenbyger over ekvator.
En smule Theo Løbsack på pensum forskjellig fra Thinktank, så ville du også skjønt det
Oppti
SvaraRaderaMan er tolerant her og slipper oss til, endog på Norsk.
Skyene er en komedie av Aristophanes. Den best oversatte og gjendiktede variant er Erasmus Montanus av Ludvig Holberg.
"Dimma" er ikke norsk. Å dimme for å dempe på engelsk er ikke norsk. Men Damp, Ånga, er kjent.
Samene sier skodde skoddja, definitivt ural altaisk. Det er gått over i nordnorsk men ikke her sør.
Tysk Nebel gjenfinnes i gammelnorsk Nivl og Nivlheimen. Gesk Nefelai, tenk det!
Tåke kommer av tjukk, tykk dick.
Fog er gammelnorsk fokk og føyke, hva som fyker. Vi har bevart snøfokk og fokksnø og at det føyker.
Skyer er germansk Sky.
På nynorsk og nyspråk heter det en aerosol.
==========000
Praktisk, så følger jeg kjellerpumpen og badesomrene, eventuelt knallsomrene og det motsatte, og tørk.
Der er utviklingen i senere år entydig som spådd av IPCC og lokale meteorologer."Våtere villere varmere.."
Mens fjolsene & trollene prøve å salge Henrys lov og "atmosfæreeffekten" manglende atium, så de motarbeider Claussius Clappeyron og van `tHoffs regler.
Claussius Clappeyon omhandler likevektenes og duggpunktets temperaturavhengighet. Exoterme og endotherme posessers likevekter endre seg med temperaturen. Det er der det stikker, at ved høyere temperatur så damper det mer og kondenseres ved høyere temperatur. Videre Aristoteles, at hva som stiger opp også nødvendigvis må falle ned igjen.
Der innså Aristoteles materiens permanens og romrakettene var ikke oppfunnet enda.
Av Clausius Clappeyrons og Aristoteles` regler kan du slutte det helle avgjørende.
Idet Aristoteles ikke hadde tid til å presisere hvor det vil falle ned igjen.
Man har klaget mange ganger over at det ikke regner, og meteorologene korigerer og opplyser at "joda, det gjør det, men ikke akkurat her".
Det er som med vinteren, "hvor er vinteren hen?"
"Joda den er her men ikke akkurat her!"
Da komme vi inn på det globale forskjellig fra det regionale.
Den klart regnfulle sommeren 2019 helt uten tørk var ingen sammenhengende, lang og grå og sur sommer som vi kjenner fra tidligere. Der er det skjedd en klimaendring. Det har regnet rikelig så vi ha sluppet å vanne kunstig men det har sannelig også vært mange sol- timer innimellom, og det var det ikke før i slike "sure" somre.
Å hevde at de soltimene er år- saken til en oppvarming siden 1980 er å snu tingene på hodet og om- bytte år- sak og virkning , slik trollet har for vane i Thinktank.
I barne- skolen lærte vi at sommer- solen og opp- vamingen har konveksjonen og tordenbygene og styrt- regnet som konsekvens. Ikke omvendt.
Et minimum av fysikalsk meteorologi og luftlære fa Theo Løbsack af 1961 kunne ha hjulpet mange til høyere åndelig innsikt. Det er Bjerknes- skolen i Meteorologi.
Nu kanske datorsimuleringarna börjar närma sig vad som verkligen är på gång.
SvaraRaderaLBT
RaderaRoger Revelle sa ca 1957-58 til det geofysiske år og med Keeling i gang på Hawai, at "foreløpig drukner CO2-AGW- signalet i naturlig støy og variasjoner. Men ved kommende tusenårsskifte vil det stige klarere fram."
Personlig svermer jeg ikke for virtual reality og mener til og med det mye skjer til fortred for bedre,, mer håndfast og empirisk forskning.
Og skal jeg uttale meg så vil jeg si det faktisk er skjedd og kommet til en god del geofysisk og meteorologtisk forskning av høy kvalitet siden 1990 og siden tusenårsskiftet. Tenk på, vi har fått mye bedre satelitter og vi har fått ARGUSbøyerne og bedre isovervåkning og bedre værvarsler. Det hjelper helt tydelig.
Men hva som sleper efter er den forferdelige klimaresponsen deg pr dobling. Men jeg ser det drives intenst også for å få orden på skyene, og der skjer det også ting.
heidruns h,
Raderaintressant 50-talsreferens.
Jag följer utvecklingen i första hand från mätdata och historiska rekonstruktioner. De senaste 10-15 åren har extrapolation tvingat mig att flytta 2-gradersgränsen successivt från efter 2100 via runt 2100 och före 2100 till runt 2070. Snart kan det vara dags igen. Jag har varnat för att långt innan vi är där kommer människomassor att börja röra på sig och vi är kanske redan där.
Klimatskeptiker och skojare står kvar där de var för 15 år sen, det som sker är en återgång efter ”Lilla istiden”.
Men forskarna har möjligen börjat greppa molnens påverkan och fört in dessa i simuleringar och klimatkänslighetsberäkningar. Det kan vara ett stort steg.
Det var ett kort inlägg.
SvaraRaderaSom skeptiker är jag inte imponerade av datorer eller modeller som denna:
https://www.svd.se/svenska-klimatforskare-varnar-for-skyfall
Kolla på SMHI och se om de redovisar ökande eller minskande frekvens av skyfall!
Dikt eller verklighet
Oppti
SvaraRaderaJeg er også ekstremt lite imponert av datorer og modeller, og ser ofte bare trollene og fjolsene i smug bakom, de som steller med det.
Der har vi et gammelt dikt som gjelder i virkeligheten:
"Garbage in, Garbage out!"
SANN!
Men nå er det en serie med institutter som melder:
Forecasts agree: The Winter in Northern Europe will be mild and wet this year
Og som begrunner det ved NAO- indexen som er ekstremt positiv stabil for tiden. Og bestemmes av barometertrykket ved Azorene dividert på atmosfæretrykket ved Island.
Ved positiv NAO så går antipassaten inn over Nordsjøen og Skandinavia og kan strømme videre helt til Ural. Vi får varig "Vestavær", mens i Søreuropa får de en kjølig og tørr og klar vinter.
Er NAO- indeksene nærmere 1, så vingler og veksler midgardsormen- jetstrømmen- polarfronten, og sesongvarsler som modellerer med midgardsormen blir lite treffsikre.
Se også temperaturene på Svalbard. Antipassaten med vandrende lavtrykk ved polarfronten kan ellers gå både inn i Barentshavet og inn i Biscaya.
Men nu for tiden er det faktisk kommet mange minusgrader på Svalbard, hvor de i lengre tid har hatt det heller oppsiktsvekkende varmt. Isen har i sommer vært heller særlig pågående nord og øst på Svalbard.
Men jeg tror vi kan spå om kommende vinter fra november til februar at det vil bli elendig skiføre og mye fossekraft og særlig behagelige fyringsutgifter. Og det vil kunne vanke stengte veier og gjørmeskred.
Men aller viktigst, du vil nå kunne følge med og bedømme om dine svenske klimaforskere er bare troll og fjols, eller om de har rede på sine datorer og modeller.