För personer intresserade av miljöpolitik är den forskning som Elinor Ostrom berdriver högintressant. Ostrom är den ene av årets pristagare av "Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne".
Elinor Ostroms främsta insatser ligger i förståelsen av hur man tillsammans kan hantera gemensamma resurser. Innan hon publicerade boken Governing the Commons: The Evolution of Institutions for Collective Action var den rådande uppfattningen den om "allmänningens tragedi"; att gemensamma resurser överförbrukas och försvinner. Garret Hardin, som myntade den här idén i sin artikel "The Tragedy of the Commons" sågs därför som förespråkare för privat ägande istället för allmän förvaltning.1
Ostrom har visat att allmänningar visst kan förvaltas väl, bara förvaltningen uppfyller vissa bestämda designkriterier.
Elinor Ostroms främsta insatser ligger i förståelsen av hur man tillsammans kan hantera gemensamma resurser. Innan hon publicerade boken Governing the Commons: The Evolution of Institutions for Collective Action var den rådande uppfattningen den om "allmänningens tragedi"; att gemensamma resurser överförbrukas och försvinner. Garret Hardin, som myntade den här idén i sin artikel "The Tragedy of the Commons" sågs därför som förespråkare för privat ägande istället för allmän förvaltning.1
Ostrom har visat att allmänningar visst kan förvaltas väl, bara förvaltningen uppfyller vissa bestämda designkriterier.
- De allmänna resurserna bör vara väl avgränsade. Både resursen och de som får använda den måste kunna avgränsas.
- Regler för nyttjande bör vara lokalt anpassade. Nyttjanderegler som bestämmer tidpunkt, plats, teknologi, och kvantitet måste vara relaterade till lokala förhållanden.
- Beslutsfattandet bör vara kollektivt. De flesta som utnyttjar resursen måste kunna delta i beslutsprocessen.
- Resursen måste övervakas effektivt.
- Det bör finnas en straffskala för de som bryter mot reglerna som relaterar till brottet.
- Det bör finnas enkla metoder för konflikthantering. Det måste finnas snabb och effektiv tillgång till metoder eller institutioner för konfliktlösning.
- Förvaltarskapet bör vara erkänt. Förvaltarskapet får inte vara ifrågasatt av myndigheter eller andra organisationer.
- Om man har att förvalta stora resurser bör förvaltningen av dessa organiseras på flera nivåer där hantering av lokala resurser sker på den lägsta nivån enligt den sju föregående principerna.
Frågan är hur Ostroms idéer skulle kunna implementeras på global nivå? Biosfären är den ultimata allmänningen som vi alla har att förvalta. Och vissa av Ostroms kriterierna är definitivt uppfyllda. Jordytan och atmosfären är väl avgränsade och löper risken att förstöras om de inte förvaltas. Men det går inte att utestänga de som bryter mot överenskomna regler från att (miss)bruka resursen. Det går förvisso att bestraffa miljöbrottslingar, men övervakningen och risken att bli straffad är inte globalt enhetlig.
Här spelar möten som det kommande Köpenhamnsmötet en central roll. Om Ostroms forskning är något att gå efter - och ingen bättre teori om hur förvaltning av allmänningar finns för tillfället - då är global enhetlighet i övervakning och straffsatser något att hoppas på. Det minsta man kan hoppas på är att världens länder fortsätter att samtala för att komma överens om en gemensam förvaltningsplan.
Mer läsning:
Här spelar möten som det kommande Köpenhamnsmötet en central roll. Om Ostroms forskning är något att gå efter - och ingen bättre teori om hur förvaltning av allmänningar finns för tillfället - då är global enhetlighet i övervakning och straffsatser något att hoppas på. Det minsta man kan hoppas på är att världens länder fortsätter att samtala för att komma överens om en gemensam förvaltningsplan.
Mer läsning:
- Elinor Ostrom sitter i styrelsen för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Centret har en sida där Ostrom presenteras och där man kan se en film om "allmänningens tragedi" och hur man kommer förbi den.
- Vetenskapsrådets tidning Tvärsnitt har översatt en av Ostroms artiklar till svenska: Resursutnyttjande, hållbarhet och mänskligt beteende.
- Sverker Sörlin skriver om Ostrom och hennes betydelse för miljöarbetet i DN "Vad regeringarna nu måste göra med allas vår atmosfär i Köpenhamn påminner om vad bönderna i Valencia och Alicante under medeltiden insåg att de måste göra med det dyrbara vattnet: fördela det rättvist."
- Elinor Ostrom har även intervjuats om global uppvärmning hos Oregon State University. Intervjun finns som både som podcast att lyssna på eller transcript att läsa.
1) Hardin jämförde med oförvaltade allmänningar men hans text tolkades som ett uttalat stöd för privat ägande. Något han fann olyckligt. Tack Thomas P för info.
uppsala-filosofen Folke Tersmans bok "Tillsammans. En filosofisk debatt om hur vi kan rädda vårt klimat" tar ingående upp moralfilosofiska aspekter detta slags kollektiva dilemman.
SvaraRaderahttp://www.smakprov.se/smakprov/Tillsammans-en-filosofisk-debattbok-om-hur-vi-kan-radda-vart-klimat-Folke-Tersman_9789174270051
Har inte detta testats i stor skala redan?
SvaraRaderaVad är det som hindrar ett antal övertygade från att gå ihop och tillsammans köpa land och bruka enligt dessa principer?
Ett stort antal personer borde kunna skrapa ihop ansenligt med kapital.
Kan det måhända vara ett av de uppställda rekvisiten för att det ska fungera: Kollektivt bestämmande.
Vad ÄR egentligen kollektivt bestämmande? Hur fungerar det?
Mig veterligen så är det matematiskt möjligt att antingen använda någon form av toppstyre (en person eller ett råd av personer) alternativt olika former av demokrati där majoritet i olika former fäller avgörande.
Men vad i herrans namn är ett kollektivt beslut och hur genomför man ett sådant? Hur fungerar det?
Anonym,
SvaraRaderaTack för informationen.
Patrik,
Om du lyssnar på pod-sändningen som länkas till i inlägget får du en mer fyllig bild av hennes "framework" handlar om.
Du har liksom många missuppfattat Hardin när du tror att han bara förespråkar privata lösningar:
SvaraRadera"To judge from the critical literature, the weightiest mistake in my synthesizing paper was the omission of the modifying adjective "unmanaged." In correcting this omission, one can generalize the practical conclusion in this way: "A 'managed commons' describes either socialism or the privatism of free enterprise. Either one may work; either one may fail: 'The devil is in the details.' But with an unmanaged commons, you can forget about the devil: As overuse of resources reduces carrying capacity, ruin is inevitable."
http://www.sciencemag.org/cgi/content/full/280/5364/682
Thomas P,
SvaraRaderaIntressant att läsa. Så skillnaden mellan Hardin och Ostrom är framför allt att Ostrom lyfter fram samarbetet över många nivåer, från individ över organisationer och samhällen till stater, medan Hardin hade en mer "klassisk" ekonomisk syn med val mellan socialism och privatism.
(Vem "du" är i din kommentar är förresten lite oklart.)
Anders M>> Beskriver hon vad skillnaden mellan någon form av majoritetsbeslut och ett kollektivt beslut är?
SvaraRaderaJag har nämligen aldrig förstått det.
Är det inte så att själva användandet av ordet "kollektivt" då det gäller styrning är ett tydligt politiskt ställningstagande? Nej, ja?
Patrik,
SvaraRaderaLyssna på podcasten...
Ingenstans utom i dina kommentarer finns det något sagt om att beslutsfattandet bör vara kollektivt står i motsatsställning till majoritetsbeslut. Läs om, läs rätt.
Anders, Hardins essä är mycket kort så han går inte in på detaljer utan håller sig på en principnivå där den viktiga distinktionen är den mellan en förvaltad och fri allmänning. Jag är säker på att om du diskuterade med honom skulle även han kunna gå in på hur man kan samarbeta på många olika nivåer. Ostrom är däremot mer praktisk och diskuterar hur man på bästa sätt förvaltar denna allmänning.
SvaraRaderaThomas P,
SvaraRaderaDu har säkert helt rätt.
Uppdaterade inlägget så beskrivningen av Hardin är mer korrekt.
Anders M>> Du förstår säkert vad jag är ute efter.
SvaraRaderaHur kommer det sig att man använder ordet "kollektivt" istället för det helt gångbara "demokratiskt"?
Påminner om när jag var på ett föredrag med Dennis Töllborg för ca 10 år sedan. Det handlade om fallskärmsavtalen som det var mkt debatt om då.
Han använde under hela föredraget ett uttryck som löd "arbetets moral" och då hela tiden i samband med att han beskrev "vanliga arbetare" (vilka det nu är) och deras villkor.
Under frågestunden frågade jag vad han menade med "arbetets moral".
Hans svar var ungefär lika (icke) uttömmande som ditt, Anders.
Det spelar roll vad vi använder för ord och just ordet "kollektiv" är inte på något sätt utan laddning.
Thomas Palm,
SvaraRaderaTack för ditt påpekande. Jag har inte läst Hardin utan förlitade mig på andrahandsuppgifter - alltid farligt. Tyvärr hann jag inte ändra själv (sjukt barn), men Anders M ryckte mycket förtjänstfullt ut och räddade korrektheten i inlägget (tack Anders).
Patrik,
Kollektivt betyder tillsammans. Det kan t.ex. innebära direktdemokrati, konsensus, eller representativ demokrati. Men det finns fler former. Som jag uppfattat Ostrom är det viktiga att alla känner sig delaktiga i beslutsfattandet.
Patrik Lindenfors>> Är det så att du här använder ordet "delaktig" i betydelsen att man "får vara med och bestämma", inte nödvändigtvis att man är nöjd med besluten eller att besluten blir så som man själv önskade?
SvaraRaderaPatrik,
SvaraRaderaPatrik L gav dig faktiskt flera exempel: direktdemokrati, konsensus, eller representativ demokrati
Torde inte det räcka som svar på din fråga.
För övrigt är det faktiskt lättare om du bryr dig om att läsa/lyssna på Ostrom istället för att be oss tolka för dig vad hon skriver och hävdar. Det finns till och med en länk i inlägget till boken det kommer ur.