Enligt en intervju i The Telegraph med Syed Hasnain, glaciologen som felaktigt citerats om att Himalayas glaciärer riskerade att vara försvunna år 2035, så finns det fler fel om Himalayas glaciärer i IPCC-rapporten.
- Det står att den totala ytan av Himalayas glaciärer "förmodligen kommer att sjunka från det nuvarande 500 000 till 100 000 kvadratkilometer till 2035." Men det finns bara 33 000 kvadratkilometer glaciärer i Himalaya.
- I en tabell nedanför står att mellan 1845 och 1965 så krympte Pindari-glaciären med 2 840m, en takt på 135,2m per år. Den verkliga takten är på 23,5m per år.
- Det står också att glaciärerna i Himalaya "krymper fortare än på någon annan plats på jorden", men många glaciologer menar att de smälter i ungefär samma takt som resten av världens glaciärer.
Enligt en intervju med Dr Murari Lal som återges i The Mail [Obs! se uppdatering nedan.] visste man om att resultaten inte baserades på vetenskapliga resultat när man valde att ha med dem i rapporten. "Det berörde flera länder i regionen och deras vattenresurser. Vi trodde att om vi kunde uppmärksamma problemet så skulle det uppmuntra politiker och beslutsfattare att göra något konkret åt problemet. Det var viktigt för regionen, så vi tänkte att det vore bra att ta med det."
Det här är inte den här typen av arbete som vi förväntar oss av dem som är med och sammanställer IPCC-rapporter.
Förtydligande för klimatskeptiker:
- Det här betyder (tyvärr) inte att den globala uppvärmingen avstannat.
- Det här betyder (tyvärr) inte att världens glaciärer inte smälter.
- Det här betyder att glaciäravsmältningen i Himalaya överdrivits, inget annat.
Uppdatering 26/1: Joseph Romm som bland annat driver bloggen Climate Progress tog sig tid att ta upp telefonluren och ringa Murari Lal och kontrollera om Daily Mail hade återgett uttalandet korrekt. Enligt Romm svarade Lal och beskrev påståendena som "the most vilest allegations" och hävdade att han aldrig sagt det som återges. Tvärt om: "I didn’t put it [the 2035 claim] in to impress policymakers…. We reported the facts about science as we knew them and as was available in the literature." och "Our role was to bring out the factual science. The fact is the IPCC has been very conservative."
Läs hela artikeln här.
Beträffande Pindari-glaciären så verkar längden vara rätt: 2840 m delat på 121 år* ger 23,5 m/år. 135 m får man om man delar med 21 istället. Det verkar som om någon på IPCC missade ett sekel när han/hon räknade ihop tabellen.
SvaraRadera*Perioden 1845-1966.
"Förtydligande för klimatskeptiker:
SvaraRadera[...]
Det här betyder att glaciäravsmältningen i Himalaya överdrivits, inget annat."
För mig betyder det främst att IPCC:s trovärdighet får sig en törn. Man bör ju ställa sig frågan om det finns fler liknande fel i AR4, och om det verkligen är ett rimligt underlag för beslutsfattare.
Himalayaöverdriften påpekades väl för övrigt för en tid sedan, och Pachauris svar var att rättningen var arrogant och "voodoo science", vad han nu menar med det. Ett första steg för IPCC att återfå sin trovärdighet bör vara att göra sig av med Pachauri.
Mvh
Domino
Verkar som om Indien, Kina, Brasilien och Sydafrika kan vara med på tåget ändå. Kan bli en intressant utveckling trots missen om Himalaya.
SvaraRadera//Micke
Det finns många fler fel i IPCC AR4:
SvaraRaderahttp://wattsupwiththat.com/2010/01/24/the-scandal-deepens-ipcc-ar4-riddled-with-non-peer-reviewed-wwf-papers/#more-15636
Där har ni lite mer att skriva om. :)
IPCC-författare kan tydligen använda vissa typer av icke-peer-reviewade källor. Rutinerna för det finns i PROCEDURES FOR THE PREPARATION, REVIEW, ACCEPTANCE, ADOPTION,
SvaraRaderaAPPROVAL AND PUBLICATION OF IPCC REPORTS.
Men i fallet med Himalayas glaciärer borde de inte ha gjort det.
Tittar man på referenserna i rapporten så verkar icke-peer-reviewade källor dock inte vara särskilt vanliga.
Det totala antalet referenser i AR4 uppgår nog till över 20,000 (enbart WGII har 8000 referenser).
Lars Karlsson>> Tycker du att det är lämpligt att världens ledare ska fatta beslut baserade på en rapport som till relativt stor del i sin tur är baserad på lobbyorganisationers uttalanden?
SvaraRaderaAntalet referenser från den ena eller den andra källan är dock ganska ointressant;
Det räcker med att en enda väldigt viktig del i rapporten baseras på tveksam källa för att saker ska gå väldigt snett - eller hur?
Himalayas glaciärer har ju slagits upp en hel del under 2009 som ett akut hot, t.ex. (falskt)
Att vi ska ha fått en ökning i extrema väderhändelser under de senaste åren har tagits som en allmän sanning. (falskt)
En av de intressantaste WWF-baserade delarna av rapporten talas det om här:
Uppgiften att Amazonas skulle riskera stor skada vid en liten förändring i nederbörd (som ni intressant nog har med i er senaste artikel här) visar sig vara baserad på en icke vetenskaplig rapport från WWF.
Går det att försvara detta?
Om ni trodde att detta var en engångsförsyndelse och inte ett genomgående tema, kolla denna länk som visar s.k peer-review referenser som inte är annat än politiska spekulationer från WWF. Jag föreslår att ni börja retirera från ert aningslösa försvar av AGW-hypotesen innan sanningen kommer ikapp.
SvaraRaderahttp://wattsupwiththat.com/2010/01/24/the-scandal-deepens-ipcc-ar4-riddled-with-non-peer-reviewed-wwf-papers/#more-15636
/Jan Lindström
Patrik,
SvaraRaderaOm Amazonas: de borde naturligtvis direkt ha citerat de artiklar som uppgifterna bygger på, i stället för att gå omvägen via WWF. Vår artikel om tipping-points citerar förresten en peer-reviewad artikel.
Vad menar du med "relativt stor del"?
Jan Lindström: "Jag föreslår att ni börja retirera från ert aningslösa försvar av AGW-hypotesen innan sanningen kommer ikapp."
SvaraRaderaMenar du att vi ska sluta skriva om att CO2 m fl är växthusgaser, eller att mänskliga utsläpp ökar halten av CO2 m fl i atmosfären?
Patrik: "Att vi ska ha fått en ökning i extrema väderhändelser under de senaste åren har tagits som en allmän sanning. (falskt)"
SvaraRaderaPatrik,
Om du syftar på Muir-Woods artikel så handlade den om skador på egendom orsakade av extrema väderhändelser, vilka ha ökat eftersom det helt enkelt finns mer att förstöra nu (t ex strandnära bebyggelse). Försök låta bli att blanda ihop saker.