24 feb. 2010

Forskarna och den kommande istiden. Vad sa egentligen forskningen på 70-talet?

Vi har alla läst det: på 70-talet varnade forskarna för en kommande istid. Ibland förstärkt med påståenden om att det fanns koncensus kring en snar istid. Men hur var det egentligen?

Det fanns två skäl för global nedkylning som diskuterades i detta sammanhang:
70-talet var en tid då insikten om människans inverkan på klimatet spreds inom vetenskapen och de globala temperaturmätningarna började ta form. Koldioxidutsläppens värmande verkan var känd sedan tidigare och svaveldioxidens kylande verkan samt Milankovitch-cyklerna etablerades under 60- och 70-talet inom vetenskapssamfundet. Dock var de kvantitativa osäkerheterna stora och balansen mellan de olika influenserna bedömdes olika av olika forskargrupper vilket återspeglades i populärvetenskaplig press.

I mitten av 70-talet skrevs det ett antal tidningsartiklar och böcker på temat global nedkylning varav den alarmistiska artikeln i Newsweek 1975 är den som oftast hänvisas till av "klimatskeptiker". En annan populärvetenskaplig artikel på temat, den i National Geographics 1976, beskriver osäkerheterheten kring framtida klimat betydligt mer korrekt:
That earth’s climate changes, and even now may be changing quite rapidly is widely recognized. The questions facing worried experts are: Is the world as a whole cooling off, and perhaps heading into another onset of huge ice sheets? Or are we instead warming the atmosphere of our planet irreversibly with our industry, automobiles, and land-clearing practices? What sort of weather will our children and our grand children know? On the answers may rest the fate of nations and millions of people.
Ser man till den populärvetenskapliga pressen under 70-talet förekom både förutsägelser om global nedkylning som global uppvärmning (till exempel Hothouse Earth 1975). En bakgrund till intresset kring nedkylningshypoteser var att temperaturen på norra halvklotet hade vänt ner efter 40-talet.

Vi vet idag att svaveldioxid har en kraftig kylande effekt och under årtiondena efter andra världskriget var den effekten lika eller större än den värmande effekten av koldioxid. Skillnaden är att koldioxiden ackumuleras i atmosfären under lång tid medan svavlet regnar ut snabbt.1 80-talets fortsatta ökning av koldioxidutsläpp och begränsning av svavelutsläppen har permanent tippat över vågskålen i koldioxidens favör.2 På 70-talet var det dock inte en omöjlig tanke att svavelutsläppen skulle fortsätta brant uppåt och bli den kraftigaste antropogena påverkan på klimatet.

Hur var det med koncensus i frågan?
En intressant studie av forskningsläget kring kallare/varmare jord i framtiden har gjorts av Peterson et al 2008. De studerade vetenskaplig litteratur utgiven 1965-1979 som diskuterade uppvärmning respektive nedkylning på skalor om decennier eller närmaste hundra åren. Resultatet sammanfattas i diagrammet nedan:
Global nedkylning var aldrig mer än en mindre del av den vetenskapliga klimatförändrings-litteraturen under perioden. Tvärt emot de envisa myterna var alltså 70-talet det årtionde då insikten om global uppvärmning spreds inom klimatvetenskapen. I slutet av årtiondet kom också den omtalade Charney-rapporten med sin summering:
To summarize, we have tried but have been unable to find any overlooked or underestimated physical effects that could reduce the currently estimated [1,5 - 4,5 grader celsius] global warmings due to a doubling of atmospheric CO2 to negligible proportions or reverse them altogether. However, we believe it quite possible that the capacity of the intermediate waters of the oceans to absorb heat could delay the estimated warming by several decades. It appears that the warming will eventually occur, and the associated regional climatic changes so important to the assessment of socioeconomic consequences may well be significant, but unfortunately the latter cannot yet be adequately projected.

Läs mera:
The Global Warming Debate: A New Ice Age
W M Connolley: Was an imminent Ice Age predicted in the '70's? No
Peterson et al 2008: The Myth of the 1970s Global Cooling Scientific Concensus
Spencer Weart: The Discovery of Global Warming

1) 80-talets sura regn och kalkning av sjöar är en påminnelse om detta och svavelutsläppens andra miljökonsekvenser.

2) Om vi inte börjar med svavelbaserad geoengineering.

12 kommentarer:

  1. Hej!
    3 frågor:
    Är denna Connolley i 2 av era källor samma som "Wikipedia"-Connolley?

    Vem är det som driver "The global warming Debate"-bloggen.
    Jag sökte lite men hittade inget namn, han var tydligen dataingenjör i alla fall.

    Vet ni var pratet om att Bert Bolin skulle ha varnat för en ny istid på 70-talet kommer ifrån? Har han publicerat något som tyder på detta?

    MVH
    Cristian

    SvaraRadera
  2. 1 Vet inte vem "Wikipedia"-Connolley är. Denne Connolley är det i alla fall.
    2 Nej. Du kan säkert kontakta dem via kontaktformuläret om du vill veta mer. (Notera att de inte är originalkälla för fakta i inlägget.)
    3 Har inte hört det pratet, än mindre sett någon referens till någon publikation, men å andra sidan sägs nästan vad som helst idag av förnekare bara de tror att det skadar klimatforskare så det är säker som du säger. Jag kan å andra sidan inte förstå vad det har med saken att göra om han gjorde den bedömningen för 40 år sedan utanför deras konspirationsvärld. Vetenskaplighet är bland annat en fråga om att ändra ståndpunkt när nya fakta och kunskaper inkommer.

    SvaraRadera
  3. Tack för snabba svar, det var den Connolley jag tänkte på. Det var något bråk om att han hade ändrat i artiklar eller nåt sånt.

    Cristian

    SvaraRadera
  4. Finns det något som har med klimatforskning att göra som det inte varit bråk om?
    Antar att det är det här du tänker på.

    SvaraRadera
  5. Kan tillägga att Bert Bolin är en av forskarna bakom Charney-rapporten som kom 1979. Se citat och länk i inlägget.

    SvaraRadera
  6. Tack för en utmärkt artikel, som vanligt.

    En kommentar: "Det fanns, och finns, två skäl för global nedkylning:"

    Det låter som att det endast skulle kunna finnas dessa två nedkylande processer, vilket låter lite förhastat. En uppenbar orsak till nedkylning skulle ju vara om växthusgaser minskade i koncentration; det var väl om detta (i detta fall vattenånga) som Solomon et al (2009) handlade.

    Mvh, Simon

    SvaraRadera
  7. Simon, Ja det finns naturligtvis många möjliga varianter. Uppdaterar så det framgår att det var det som diskuterades i detta sammanhang. Inte alla möjliga. Man visste ju att koldioxiden ökade. Variationer av vattenånga anses i huvudsak vara en återkoppling på annan påverkan, även den i stratosfären.

    SvaraRadera
  8. Ok, då är jag med! Fast jag tycker kanske ändå att "och finns" är onödigt, då inlägget just diskuterar vad forskningen sa då, och gör meningsbyggnaden lite konstig med avseende på tempus. Men det är förstås en rätt fånig detalj att påpeka. :)

    Mvh, Simon

    SvaraRadera
  9. Simon,
    Strök "och finns" det var bara språkligt fult till nästan ingen nytta.

    SvaraRadera
  10. Jo, det är samme Connolley som är/var inblandad i någon wikipedia-kontrovers. Han skrev om det på sin blogg för någon månad sedan. Själv greppade jag aldrig riktigt vad det handlade om, det var en massa tjafs och en del överdrifter inblandade.

    SvaraRadera
  11. Apropå istider har jag fått följande två diagramlänkar i en AGW-förnekarkommentar på min egen blogg när jag i fredags skrev om klimatförändringar. Jag är inte tillräckligt insatt för att kunna argumentera om dem. Har ni på Uppsalainitiativet som är kunniga något vettigt att säga om dem?
    http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Five_Myr_Climate_Change.png
    http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ice_Age_Temperature.png
    Jag ser ju att de rör betydligt längre tidsperioder, men hur relaterar de till klimatforskningen med avseende på koldioxid?

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet