Inlägg
Tommy Hammarström skriver den 5/4 i en ledare i Expressen om den kalla vintern i Sverige och dess inverkan på klimatdebatten:
En sådan här vinter tär på sinnena och folk är innerligt trötta på snö och is, de talar knappast om annat. Var är den där Saharavärmen som utlovades? När kommer den där beramade värmechocken? Ingen talar om klimathotet längre -annat än som ett brutet löfte. Efter fiaskot i Köpenhamn blev det väldigt tyst om växthuseffekten, och den här långa, kalla och snörika vintern har inte precis höjt temperaturen i debatten.
Samtidigt har vi haft en väldigt varm vinter globalt sett. Bilden här ovan visar dagliga satellitmätningar av den lägre troposfären för de senaste 12 åren sammanställda av University of Alabama Huntsville. Klicka på bilden för att förstora. Den orange kurvan är januari-mars 2010. Det är den kurva som ligger klart högst!
Man måste komma ihåg att kyla i Nordeuropa och USA är inte detsamma som kyla i hela världen. Globalt sett har det varit ovanligt varmt denna vinter. Den här värmen beror på flera saker, både långsiktiga (klimatförändringar) och mer kortsiktiga (El Nino).
Ett problem försvinner tyvärr inte bara för att det är tyst om det.
Uppdatering 2010-04-06: Mars månad var en av de varmaste månaderna som har registrerats enligt satellitmätningar sammanställda av UAH och RSS, och överträffas endast av några få månder under 1998 (det året syns bara delvis i temperaturgrafen högst upp). Samtidigt är den nuvarande El Nino av måttlig storlek, vilket framgår av den här grafen från OOPC (tryck på "Full series"). Den är betydligt mindre än El Nino 1998.
Uppdatering 2010-04-07: Samtidigt är solen instrålning forfarande låg (vi är fortfarande nästan i botten på solcykeln), och indexet för det så polulära Pacific Decadal Oscillation (PDO) ligger på en måttlig nivå.
Svaret på Tommy Hammarströms fråga om varför det är "väldigt tyst" är väl att ledarskribenter och journalister som Tommy Hammarström valt att göra det väldigt tyst för att därefter kommentera sitt eget val som om det inte var resultatet av frivilliga handlingar. Det blir inte, det görs och väljs.
SvaraRaderaDet har inte med bloggen att göra. Men är det någon som vet varför det står "degrees Celsius" på y-axeln i grafen, men "deg F" som kommentar i grafen?
SvaraRaderaNicklas, det kan man verkligen fråga sig, men de vill väl förtydliga för de amerikanska läsarna. Det är inga felaktigheter dock, så vitt jag kan se - gå in på länken som Lars gav, låt "near surface layer" vara valt och tryck på "Draw graph" i nedre vänstra hörnet. Om man för musen över 3 april (för det är det som menas; förutom Fahrenheit är väl datumskrivsättet MM/DD/YYYY en av de mer irriterande amerikanismerna) och klickar så ser man att temperaturvärdet det datumet 2010 var 16,09 °C och året innan 15,66 °C; skillnaden blir 0,43 °C = 0,77 °F.
SvaraRaderaMvh, Simon
Simon,
SvaraRaderaDet är -15,66 °C för 2010 och -16,09 °C för året innan. Eftersom det är en bit upp är det negativa temperaturer. Det finns även ett val "sea surface" som ger positiva temperaturer. Tyvärr hittar jag ingen bra beskrivning av de olika kanalerna, så jag vet inte om "sea surface" inkluderar land.
Jaså, nu passar det att använda UAH-mätningarna som referens? Trodde att de var felkalibrerade eftersom de stämer rätt dåligt med "value-added" data från CRU och GISS? ;)
SvaraRaderaLars - d'oh, vilket dubbelfel! Tack för korrigeringen.
SvaraRaderaEn lite konstig grej är att när man trycker på "near surface layer" i den där höjdmätaren på vänstra sidan så kommer man till "sea surface".
Jesper - Här är en plot av UAH (lower trop. global mean) och GISTEMP (land-ocean global mean) från 1980. Ser ut att samvariera ganska bra?
Mvh, Simon
Simon, man skall också vara medveten om att UAH och GISS täcker olika områden, UAH har inte med områden runt polerna, och att UAH mäter ett viktat medelvärde i troposfären medan GISS mäter temperaturen vid marknivån. Man förväntar sig därför inte att de skall överlappa exakt.
SvaraRaderaTack, Thomas.
SvaraRaderaHär är samma plot fast korrigerad för att dataserierna har olika baslinjeperioder (enligt notes på Wood for Trees), samt med visst noisereducering. Gillar verkligen den där sidan!
Mvh, Simon
Det här är ganska intressant, nu hävdar man att det varit en global väldigt varm vår. Det kan jag köpa, men finner det lite underligt att arctic-roos samtidigt rapporterar att isläget i år verkar toppa den första april. Det borde betyda att arctis också haft en lång och kall vinter eftersom toppen kommer senare än vanligt. Dessutom verkar solen inte bidraga med så särskilt mycket flux just nu, så vad kommer värmen ifrån ?
SvaraRaderaRolf,
SvaraRaderaDet är vintern vi skriver om här, inte våren (förutom då mars).
Fram till mitten/slutet av mars har den artiska isen haft en relativt liten utsträckning, och temperaturerna dec-mars har varit väldigt höga i arktis.
Hm, temperaturerna väldigt höga ? Isarean toppar normalt runt den 7 Mars. I år toppar isarean den 1 April, 3 veckor senare än genomsnittet från 1979. Dessutom är just nu isarean större än nämnda genomsnitt. En väldigt varm vinter torde väl snarare innebära både mindre isyta och tunnare is, vilket inte verkar vara fallet. När dessutom toppen kommer senare betyder det mer troligt att vintern varit i detta fallet längre än genomsnittet från 1979. Vilket torde betyda att vårmånaden Mars varit kallare än normalt eftersom istillväxten varit "bra" under denna tid när isen normalt minskar yta istället för att öka. Om man då samtidigt rapporterar en varmare vår än normalt (i arktis), börjar man ju undra. Det verkar inte stämma helt enkelt.
SvaraRaderaDet stämmer nog dessvärre Rolf. En konstant försenad isbildning har följts upp av ett sent ismaxima. Och vare sig area eller utbredning har enligt NSIDC eller Cryosphere nått riktigt upp till de normala värdena för den 31 mars. Jämfört med normalt maxima långt under.
SvaraRaderaDessvärre kan vi även räkna med andra obehagliga överraskningar beroende på sen isläggning och varm vinter; isen har redan börjar spricka upp i Hudson Bay, och området från Svalbard till Tajmyrhalvön mot Ryssland verkar också det krackelera tidigt.
Vi får se den 1 September var vi hamnar. Det är antagligen det mest intressanta ....
SvaraRaderaDet verkar inte som om Arctis har varit så varmt i Mars i alla fall :-)
SvaraRaderaFörsökte lägga in diagrammet här men det gick inte så det får bli in länk istället.
En liten aning varmare än februari, men i stort sett på normalen. Svårt att veta vad som menas med Arktis; när det gäller det allra nordligaste - alltså norr om 80:e är den här länken nog bättre:
SvaraRaderahttp://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.uk.php
Har du några funderingar på hur en trendlinje skulle se ut i diagrammet? Enligt Roy Spencers mätningar stiger temperaturen med 0,46 grader decennium i området.
Titta gärna också på den här länken från just RSS, men ändra till Anomaly.
http://www.remss.com/msu/msu_data_monthly.html?channel=tlt
Vintern som helhet har varit "varm" på de nordliga breddgraderna, sedan vet jag inte vad som menas med just Arktis i din länk (Humlum?).