Inlägg
Ett av de vanligaste klimatförnekarargumenten är att klimathotet skulle vara ett fantasifoster eftersom det bygger på datormodeller och inte på verkligheten. Den som påstår något sådant har som regel gjort minst ett av följande tre missförstånd - ofta troligtvis alla tre:
För det första är klimatforskarnas datorsimuleringar på intet vis frikopplade från verkligheten. Tvärtom bygger de i modellerna ingående mekanismerna på känd och empiriskt väletablerad fysik. Därtill valideras modellerna mot historiska klimatförlopp. Givetvis har de ändå brister, men att överensstämmelsen mellan modell och verklighet aldrig blir perfekt innebär inte att modellerna är värdelösa. Bloggen RealClimate har en läsvärd FAQ om klimatmodeller.
För det andra bygger förutsägelsen om att fotsatt ohämmade växthusgasutsläpp kommer att leda till kraftigt höjd global medeltemperatur inte enbart på de stora datormodeller som avses. Även utan dessa skulle slutsatsen vara densamma (om än med något mindre detaljerade prognoser), baserat på kända fysikaliska samband och på klimathistoriska data. Speciellt det senare utvecklade jag lite närmare i min text om istiderna härom året.
För det tredje tyder invändningen på en mycket naiv syn på vetenskap och modeller. Om man skall kassera alla vetenskapliga resultat som bygger på modellantaganden så är det inte bara klimatvetenskapen som åker ut med badvattnet, utan snart sagt all vetenskap överhuvudtaget. Vid ett tvärvetenskapligt symposium på Chalmers i höstas diskuterades hur modeller och modellering genomsyrar vetenskapen. P1:s Vetandets värld uppmärksammade härmodagen symposiet med ett reportage vars rubrik "Utan modeller ingen vetenskap" var lånad från mitt föredrag, och där jag tillsammans med bl.a. den välkände KTH-professorn Göran Grimvall fick lägga ut texten en smula. Lyssna gärna!
För det första är klimatforskarnas datorsimuleringar på intet vis frikopplade från verkligheten. Tvärtom bygger de i modellerna ingående mekanismerna på känd och empiriskt väletablerad fysik. Därtill valideras modellerna mot historiska klimatförlopp. Givetvis har de ändå brister, men att överensstämmelsen mellan modell och verklighet aldrig blir perfekt innebär inte att modellerna är värdelösa. Bloggen RealClimate har en läsvärd FAQ om klimatmodeller.
För det andra bygger förutsägelsen om att fotsatt ohämmade växthusgasutsläpp kommer att leda till kraftigt höjd global medeltemperatur inte enbart på de stora datormodeller som avses. Även utan dessa skulle slutsatsen vara densamma (om än med något mindre detaljerade prognoser), baserat på kända fysikaliska samband och på klimathistoriska data. Speciellt det senare utvecklade jag lite närmare i min text om istiderna härom året.
För det tredje tyder invändningen på en mycket naiv syn på vetenskap och modeller. Om man skall kassera alla vetenskapliga resultat som bygger på modellantaganden så är det inte bara klimatvetenskapen som åker ut med badvattnet, utan snart sagt all vetenskap överhuvudtaget. Vid ett tvärvetenskapligt symposium på Chalmers i höstas diskuterades hur modeller och modellering genomsyrar vetenskapen. P1:s Vetandets värld uppmärksammade härmodagen symposiet med ett reportage vars rubrik "Utan modeller ingen vetenskap" var lånad från mitt föredrag, och där jag tillsammans med bl.a. den välkände KTH-professorn Göran Grimvall fick lägga ut texten en smula. Lyssna gärna!
Men är inte klimatmodellerna unika med avseende på att de innehåller väldigt långa tidsförlopp och innebär inte det att små justeringar i indata kan ge mycket stora utslag i resultaten?
SvaraRaderaÄr det fel uppfattat?
Anonym 20:40
SvaraRaderaAtt klimatmodellerna skulle var unika i det avseendet är fel uppfattat. Exempel på modeller med (väldigt) mycket längre tidsförlopp finns i t.ex. geologin och astrofysiken.
Att de klimatsimuleringar vi talar om dras med stora osäkerheter är helt riktigt, och det är bland annat därför som IPCC och andra anger så stora osäkerhetsintervall för t.ex. hur mycket jorden värms till år 2100 under givna utsläppsscenarier. Vad gäller den kaosteori som jag tror är vad du åsyftar så har emellertid många felaktigt hänvisat till denna för att hävda att klimatprognoser är omöjliga, och använt argument som "om meteorologerna inte kan förutsäga om vi får en varm eller en kylslagen sommar i år, hur kan då klimatforskarna få för sig att säga något om 2100?". Vad ett sådant argument förbiser är att förutsägandet av ett kaotiskt systems detaljerade trajektoria (vädret) är något helt annat och mycket svårare än att bedöma dess statistiska egenskaper på längre sikt (klimatet). Om detta kan du läsa t.ex. på den utmärkta sajten SkepticalScience.
Nu råkar jag gilla datorsimuleringar, trots att jag i era ögon är skeptiker. Jag ägnar en hel del tid åt olika simuleringar, dock inte av klimatet utan betydligt mer jordnära saker och framför allt diskreta/kombinatoriska problem.
SvaraRaderaTill saken. Ni läser säkerligen Claes Johnssons blogg. Han har vid några tillfällen tagit upp problemet med att simulera en instabil modell jämfört med en stabil. Jag tycker det är relevant input. Ta gärna och bemöt Claes påstående (http://claesjohnson.blogspot.com/2010/12/cause-effect-vs-finite-precision.html).
Jag föreslog dessutom för Claes i en blogg nyligen (http://claesjohnson.blogspot.com/2011/01/unassailable-radiative-physics-of.html) att han/någon borde göra en simulering av en förenklad planet med atmosfär för att visa hur hans ekvationer verkligen fungerar så som han påstår.
MEN, det samma gäller faktiskt det som ni kallar "väletablerad fysik". Jag vill se de simuleringar av en förenklad planet med atmosfär och hur "växthuseffekten" verkligen fungerar. Jag är inte ute efter någon handvevande utan jag vill ha konkreta siffror från mätpunkter i en sådan simulering. Det som jag just nu är mest intresserad av att förstå är hur strålning och värmetransport skiljer mellan dag och natt.
Niklas,
SvaraRaderaDu skriver på nätet om 'maffiaorganisationen Greenpeace' och 'AGW-hypotesen mm kan vi slänga i sophinken'. Jag tycker att det också är rätt underhållande när du skriver 'Studera inte något globalt klimat som inte existerar' som en uppmaning till vetenskaparna.
Så om du redan har dom politiska åsikterna, varför skall folk lägga ner en massa tid på att hjälpa dig att attackera vetenskap?
Med fundersam hälsning,
PMA
Nicklas
SvaraRaderaNej, jag har för länge sedan tröttnat på Claes Johnsons blogg. Han skriver virrigt, och han sågar hela vetenskapsgrenar vilt omkrings sig: det är inte bara växthuseffekten som han inte tror på, utan även relativitetsteorin, kvantmekaniken och aerodynamiken. Dessutom menar han att all matematikundervisning som inte är stenhårt inriktad på numerisk lösning av partiella differentialekvationer medelst finita elementmetoden är meningslös. Sannolikheten att hitta något vettigt i vad han skriver bedömer jag som så låg att det inte längre är värt arbetet att försöka (och tro mig, jag har försökt).
När det gäller strålningsfysik och växthuseffekten rekommenderar jag varmt David Archers bok Global Warming: Understanding the Forecast.
Niklas,
SvaraRaderaär du intresserad av datamodelleringar så ingår det i filmen "Science under Attack" med Paul Nurse (under fredagsmys.) Man får bland annnat följa med Robert Bindschadler på NASA's Goddard Space Flight Center.