Hjälp klimatforskningen

Följer du årstidernas skiftningar i naturen? Då kan du hjälpa till Svenska fenologinätverket - som studerar blommningstider - genom att rapportera dina iakttagelser.

De vill få in rapporter från hela Sverige om allt från lövsprickning och blomning till fruktmognad, fröspridning, höstlöv och lövfällning. Registrera dig som observatör och logga in innan du skickar in dina observationer, så får dina rapporter högre trovärdighet.

Svenska fenologinätverket organiserar ett landsomfattande nätverk av observatörer. Kontakta dem på www.blommar.nu om du vill bli så kallad fenologiväktare. Fokus ligger på ett 50-tal vanliga växter.

    

Våren 2008 initierades ett svenskt fenologinätverk med representanter från frivilligorganisationer, universitet, och myndigheter. Nätverkets målsättning är att samla in fenologiska data. Liknande nätverk finns eller bildas just nu i många länder världen över. Motivet bakom ett fenologinätverk är den dokumenterade förändringen av årstidsmönster världen över, och vårt behov att förstå dess effekter på nationell, regional och lokal nivå. Fenologinätverket avser att bygga upp en databas baserad på såväl enskilda personers observationer som på data insamlade från fält- och forskningsstationer. Databasen kommer även att omfatta historiska data. Tillsammans kommer dessa data att vara av stor betydelse för vår förmåga att möta klimatförändringens effekter.
Du kan läsa mer om Svenska fenologinätverket i två artiklar, som publicerats i Svensk Botanisk Tidskrift: Bolmgren m.fl. 2010 (pdf) respektive Dahl m.fl. 2008 (pdf).

Klimat och fenologi

Fenologi handlar om tidsmönster i naturen. När slår bladen ut på våren, när byter bladen färg på hösten? När vaknar björnen ur sitt ide, när kommer flyttfåglarna åter till Sverige? Mycket av det vi uppfattar som årstider är just dessa skiften i naturen - tussilagon slår ut och vi känner att våren är på väg. Förutom att beskriva dessa tidsmönster försöker fenologer förstå vad som styr dem och vad som händer om dessa tidsmönster förändras.

Växter och djur använder ofta temperatur- och ljusförhållanden som tecken för när de ska börja växa, para sig, eller gå in i vintervila. Den pågående klimatförändringen innebär bland annat att det blir varmare på jorden och därmed förändras de system som växter och djur använder för att reglera sin årscykel. Störst utmaning kommer detta att vara för växter eftersom de inte kan flytta sig utan måste leva med de förhållanden som råder på deras växtplats. Många växter är dessutom beroende av insekter för pollinering och av fåglar för fröspridning. Vi vet i dagsläget väldigt lite om hur dessa samspel mellan insekter, fåglar och växter kommer att påverkas av klimatförändringen, och det är ett av huvudskälen till att Svenska fenologinätverket samlar in fenologiska data för så många arter och fenologiska faser som möjligt.

Det är väl belagt att växter påbörjar sin växtsäsong och blomning tidigare nuförtiden. I Uppland blommar till exempel hägg och syren 6-7 dagar tidigare nu än för 50 år sedan, och vårblomningen har tidigarelagts ungefär dubbelt så mycket som midsommarblomningen.

Källa: Kjell Bolmgren, Sveriges lantbruksuniversitet