Havsytans förändring sedan 1993 i cm (röd linje) med långsiktig linjär trend (blå linje). De små bilderna visar El Nino i början av 2010 och La Nina i slutet av 2010 (färgerna anger temperaturanomalier). Bilden är sammanställd av S. Nerem, University of Colorado |
Allt eftersom jorden blir varmare så stiger havsytan. Detta beror främst på att havsvattnet expanderar allt eftersom det värms upp. En annan orsak är att inlandsisar smälter och smältvattnet når havet, men det går för närvarande långsamt och kommer att märkas mer på sikt (100-tals år). Enligt satellitmätningar har havsytan stigit med 5 cm sedan 1993.
Sedan mitten av 2010 har havsytan dock sjunkit med 6 mm. Visst har det förekommit en del tidigare tillfällen då havsytan sjunkit under en kort period (t ex slutet av 1998) men sänkningen sedan 2010 verkar ändå vara speciell.
Klimatforskaren Josh Willis vid NASAs Jet Propulsion Laboratory har tittat närmare på frågan. Willis berättar att 2010 började i en ganska stark El Niño-fas, men övergick sedan till en mycket stark La Niña. El Niño och La Niña är faser i den så kallade ENSO-cykeln (El Niño Southern Oscillation) i Stilla Havet. ENSO kan ha stor inverkan på temperaturer och nederbörd från ett år till ett annat. Bl a förknippas El Niño-faser med varma år, men eftersom ENSO är en cykel på ett par år så har den ingen påverkan på längre sikt (dvs över flera decennier och mer).
Den röda linjen visar ENSO-index sedan 1993 (positiva värden = El Niño, negativa värden = La Niña). Den blå linjen visar havsnivån sedan den långsiktiga trenden (blåa linjen i den översta bilden) har subtraherats. Lägg märket till hur båda kurvorna faller under 2010. Från University of Colorado. |
Skiftet mellan El Niño och La Niña under 2010 ledde till förändrade nederbördsmönster. Vi såg t ex häftiga regn i Australien, i Pakistan och i norra Brasilien. Samtidigt har vi en svår torka i södra USA.
Satellit-data från GRACE som visar var på landytan det finns mer vatten (blått) och mindre vatten (rött). |
Sammantaget har det regnat mer än vanligt, och det förklarar också vad som har hänt med havsnivån. Det finns helt enkelt mindre vatten i haven och mer på land (inkl sjöar och floder), pga all extra nederbörd. Den här förändringen har varit tillräckligt stor för att ge ett märkbart avtryck i havsnivåkurvan.
Havsnivåsänkningen är dock bara tillfällig, påpekar Willis. Det saknade vattnet kommer så småningom att rinna tillbaka ut i haven igen, och kommer då att bidraga till att havsytan stiger.
Det kan naturligtvis också vara så att vi får ett nytt jämviktsläge, med, helt enkelt mera vatten på land, i det hydrologiska kretsloppet.
SvaraRaderaI så fall kommer havsnivåhöjningen, när den sätter igång igen, att starta från den här lägre punkten. Vilken lutning kurvan kommer att ha i detta nya jämviktsläge har vi naturligtvis ingen aning om. Men nettoavsmältningen från Grönland och Västantarktis bådar inte så gott.
Det är ju så att vi lever i en interglacial-period. DVS uppvärmningstiden mellan nedisningsperioderna.
SvaraRaderaNi kanske har en graf som visar hur havsytan stiget de senaste 10000 åren, för att få lite perspektiv?
Det vore jättebra om ni ville komplettera med en sådan, har letat på internet men haft svårt att hitta en trovärdig sådan.
Motorfot,
SvaraRaderaIPCC AR4 har den här figuren, som går 32000 år tillbaka. Perioden 16000-8000 år sedan (när inlandsisarna smälte) steg havsnivån med drygt en centimeter per år. Från 8000 sedan till nu är trenden drygt en millimeter per år. Från 4000 sedan till nu verkar trenden bara vara någon bråkdel av en millimeter per år. (Så vitt jag kan se i figuren,alltså.)
En spännande och lite oroade hypotes är att havsnivåns stabilisering för sådär 7000 år sen medförde förbättrade möjligheter till matfiske vilket lett fram till de komplexa samhällen vi lever i idag.
SvaraRaderaEOS, TRANSACTIONS AMERICAN GEOPHYSICAL UNION, VOL. 88, NO. 15, PAGE 169, 2007
Emergence of complex societies after sea level stabilized
http://www.sas.upenn.edu/earth/bph/Res2007/Day%20et%20al%20EOS.pdf
Jag har förstått att slabadang har postat en kommenter på detta inlägg. Varför kommer det inte med?
SvaraRaderaAnonym 19:36.
SvaraRaderaDet stämmer att vi nyligen refuserat en kommentar undertecknad signaturen Slabadang. Om du suktar efter att läsa den så kan du finna den i sin helhet på en annan (mindre nogräknad) blogg. Jag rekommenderar också att du tar del av vår modereringspolicy där du genast kan konstatera att Slabadangs kommentar uppfyller minst tre av våra fem explicit uppräknade punkter på vad för slags kommentarer vi avvisar.
Även hos den andra mindre nogräknade bloggen, som nu har infört moderering, händer det att Slabadang-kommentarer avvisas eller beskärs.
SvaraRadera(OK, nu räcker det om Slabadang.)