Inlägg
 |
| Figur 1. Konstnärlig representation av solen och ett moln. |
Följetången fortsätter. Finns det något samband mellan inflödet av kosmiska strålar och bildningen av moln? I så fall, hur pass betydande är det?
En av de viktigaste svårigheterna med att undersöka dessa frågor har varit dålig tillgång på data över molnighet. Nu har lyckligtvis det satellitbaserade instrumentet MODIS levererat data i drygt tio år, vilket möjliggör statistiska analyser och jämförelser med data för solinstrålning och flöde av kosmiska strålar. Både molnighet och kosmisk strålning har kraftiga variationer på korta tidsskalor och den hypotetiserade kopplingen mellan dem är momentan.
Benjamin Laken och hans medarbetare har i en artikel i Journal of Climate gjort en sådan analys. Resultatet är nedslående för dem som trott att tydliga samband skulle finnas. Forskarna hittar inga signifikanta korrelationer mellan molnighet och solinstrålning eller flöde av kosmisk strålning.
Benjamin Laken och hans medarbetare har i en artikel i Journal of Climate gjort en sådan analys. Resultatet är nedslående för dem som trott att tydliga samband skulle finnas. Forskarna hittar inga signifikanta korrelationer mellan molnighet och solinstrålning eller flöde av kosmisk strålning.
Intressant artikel! Jag fastnade för följande:
SvaraRadera…Consequently, low level cloud is frequently masked by the occurrence of overlying cloud. Thus, a physical decline in high/middle level cloud amount over regions which overlap low level cloud will give the false impression of a roughly equal magnitude increase in low level cloud amount; such occurrences have been noted in the ISCCP dataset (Pallé, 2005). This phenomenon is evident in figure 6, which shows co-spatial significant correlations of opposing sign between altitude levels (e.g. the Indonesian region shows both negative correlations at high altitude levels and positive correlations at low altitude levels). Thus, it is likely that the increase in low level cloud (which is more than twice the magnitude of the reduction in high and middle cloud) is at least partially artificial…(Discussion sida 10)
Man säger alltså att data för låga moln är osäkra eftersom höga och medelhöga moln skymmer de låga molnen. Den positiva trend som ses för de låga molnen under mätperioden kan alltså helt eller delvis vara en följd av dessa problem. De slutsatser man kan dra efter en sådan ”sågning” av sina egna mätresultat kan inte bli speciellt starka. Det verkar överhuvudtaget vara svårt att hitta någon pålitlig metod för att mäta molntäcke och då i synnerhet låga moln, något man bör ha i åtanke när man granskar denna artikel såväl som tidigare arbeten av exempelvis Svensmark.
/Bengt Andersson
Anmärkningsvärt i det korta perspektivet är att ett år som 2010, som hos flertalet mätinstitut räknas som det varmaste året som uppmätts, även är det blötaste.
SvaraRaderaOm det nu är så att moln och nederbörd har ett samband, borde 2010 varit ett kallt år. Tittar vi på mera lokala event sticker Norge ut anno 2011. Deras varmaste år tillika det blötaste.
Det finns all anledning att se mycket skeptiskt på hypoteser á la Gaia som säger att klimatet är självreglerande, att ett varmare klimat leder till mera moln som kyler klimatet (!). Vilket iofs inte har så mycket med Svensmark att göra, även om hans hypotes säger att moln kyler klimatet.
Jag kan heller inte låta bli att ta upp en historisk händelse, som ofta figurerar i klimatdebatten: Tåget över Lilla Bält. Detta ägde rum under "lilla istiden", vilken enligt Svensmarks teori präglades av lite solfläckar, alltså mycket kosmisk strålning, tillika mycket moln.
SvaraRaderaTåget över Lilla Bält möjliggjordes av mycket kallt väder, ett stabilt högtryck, helt vindstilla och klarblå himmel/stjärnklart. Definitivt inte av något mulet väder, vare sig beroende av kosmisk strålning eller inte.
Bo, så här uppe i norr värmer moln snarare. Vi får så mycket av vår värme transporterad via vindar och havsströmmar söderifrån att molnens förmåga att blockera utstrålning av IR dominerar över den minskade solinstrålningen. Är sen luften som transporteras upp fuktig frigörs en massa latent värme när det bildas regn, så rekordet för Norge ett blött år känns inte konstigt.
SvaraRaderaOm man jämför de senaste två inläggen på UI slås man av att medan "skeptikerna" är noga med att leta reda på fingeravtryck för CO2-uppvärmning och klaga om de inte stämmer ignorerar de glatt de fingeravtryck man borde se av hypoteserna med kosmisk strålning och hur dåligt de stämmer med verkligheten.
Jag har försökt förstå hur Laken och hans kollegor resonerar i artikeln. Det har utgått från satellitmätningar med MODIS av moln på låg höjd vilka finns redovisade i figur 2D. Mellan åren 2000 och 2011 ser man i detta diagram en positiv trend, d.v.s. ökad molnighet på låg höjd. Som jag förstår det är detta i överensstämmelse med Svensmarks hypotes eftersom solaktiviteten avtagit får max till min under ungefär samma period.
SvaraRaderaMen artikelförfattarna förklarar i texten alltså att it is likely that this observation is partially artificial. Så den mätning som vid en första anblick ser ut att bekräfta Svensmarks hypotes avfärdas som mätfel. Jag förstår inte riktigt med vilken motivering de gör detta? Dels menar de tydligen att detta beror på ENSO och så hänvisar de till en annan artikel där man hittat motsvarande fel för molnmätning med ISCCP?
För att kolla detta ett varv till har jag sökt på artiklar som jämför de olika satellitbaserade instrumenten för molnmätning. En ganska aktuell och intressant artikel är denna av Marchand et al där man konstaterar att både MODIS och ISCCP har mycket stora problem med att mäta låga moln. När det gäller total molnighet är överensstämmelsen god, men när det gäller låga moln skiljer det mycket (figur 9 i artikeln är mycket illustrativ!).
Sammanfattningsvis verkar mätdata för låga moln från MODIS vara så osäkra att det är svårt att dra några slutsatser överhuvudtaget. Möjligen i så fall om man samtidigt jämför med andra mätserier (ICSSP, MISR, land-/havsbaserade).
På ACPD finns ett discussion paper av Svensmarks och Enghoff gällande MODIS-data och Forbrush decreases. Diskussionen verkar intressant.
SvaraRadera