5 okt. 2012

Några mindre bra nyheter

Här är ett par mindre bra nyheter från klimatforskningsfronten.

Dags att säga farväl till korallreven? En studie som kommer fram till att om vi ska behålla mer än 10% av världens korallrev så måste uppvärmningen begränsas till 1.5 °C:

K. Frieler,  M. Meinshausen, A. Golly, M. Mengel, K. Lebek, S. D. Donner & O. Hoegh-Guldberg Limiting global warming to 2 °C is unlikely to save most coral reefsNature Climate Change (2012).

Växterna kommer inte att rädda oss. En annan studie kommer fram till att vegetationens förmåga att ta upp mer koldioxid begränsas av tillgång till kväve i jorden:

Peter B. Reich  & Sarah E. Hobbie. Decade-long soil nitrogen constraint on the CO2 fertilization of plant biomass. Nature Climate Change (2012)

Och till sist en studie som kommer fram till en betydande positiv återkoppling från tinande permafrost:

Andrew H. MacDougall, Christopher A. Avis & Andrew J. Weaver. Significant contribution to climate warming from the permafrost carbon feedback. Nature Geoscience 5, 719–721 (2012)



13 kommentarer:

  1. En orsak, är faktiskt hungriga sjöstjärnor, som står för hela 42 procent av skadorna på revet. Speciellt en typ av sjöstjärna, som kallas törnekrona, verkar vara extra förtjust i att mumsa i sig koraller.

    ”Inga sjöstjärnor – inga problem”

    Enligt forskarna bakom studien kan denna insikt också leda till nya sätt att ta sig an problemet med minskningen av korallreven.

    - Vi kan inte stoppa stormar, och korallblekning är också en svår nöt att knäcka om man ser på det kortsiktigt. Men kanske kan vi göra något för att stoppa sjöstjärnornas frammarsch, säger John Gunn, en av forskarna bakom studien.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här är en pressrelease om studien.

      Anonym skrev: ”Inga sjöstjärnor – inga problem”

      Det motsägs direkt av vad som står i pressreleasen.

      Radera
    2. Absolut Anonym8 oktober 2012 16:46

      Studien verkar visa att minskningen till

      48% beror på stormar.
      42% på sjöstjärnor.
      10% på korallblekning.

      Hur kan man då dra slutsatsen "Inga sjöstjärnor - inga problem"? 58% av problemet återstår ju.

      Dessutom verkar ökningen av sjöstjärnor i det här revet bero på algblomning. De äter alger när de är larver. Och varför trivs alger plötsligt bättre? Förändringar i temperatur, pH-värde, syrgashalt samt tillskott på gödningsmedel kanske?

      Radera
    3. De här sjöstjärnorna, som kallas för Törnekronor, är en av huvudorsakerna till Stora barriärrevets tragiska öde. Törnekronorna kryper upp och vränger ut hela sin mage över korallerna, för att på så sätt kunna få i sig de svårsmälta korallerna.

      Radera
    4. Sjöstjärnorna är ökända för sitt dåliga bordsskick. Bjud aldrig en sjöstjärna på middag!

      Radera
    5. Diskuterar ni inte olika studier?
      Den om Barriärrevet är denna i PNAS: http://www.pnas.org/content/early/2012/09/25/1208909109
      Den om känsligheten för högre temperatur som inlägget uppmärksammar är en annan studie med andra författare i Nature Climate Change.

      Radera
  2. Det motsägs direkt av vad som står i pressreleasen.
    Sjöstjärnorna är ökända för sitt dåliga bordsskick. Bjud aldrig en sjöstjärna på middag!
    Vad är det nu du ville ha sagt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du borde ta och läsa pressreleasen som jag länkade till, och i synnerhet det abstract som återges där. Så här står det:

      "In the absence of COTS [crown of thorn starfish], coral cover would increase at 0.89% y−1, despite ongoing losses due to cyclones and bleaching. Thus, reducing COTS populations, by improving water quality and developing alternative control measures, could prevent further coral decline and improve the outlook for the Great Barrier Reef. Such strategies can, however, only be successful if climatic conditions are stabilized, as losses due to bleaching and cyclones will otherwise increase."

      Detta står i direkt motsägelse till påståendet "Inga sjöstjärnor - inga problem". Det påståendet var ett rent påhitt, och jag förmodar att det var gjort av någon som inte hade bemödat sig att kolla upp orginalkällan.

      Radera
  3. Apropå att det blivit vanligare med algblomning. Ytterligare en bidragande orsak kan vara invaderande arter. Arter sprids över jorden på ett sällan skådat sätt p g a människan. För marina arter är ballastvatten en viktig sådan "vektor". Vi ser algarter på ställen där de inte fanns 30, 50 eller 100 år sedan på ställen där de ställer näringsväven på ända. T ex för att det saknas naturliga fiender.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Instämmer. Enligt mig råder det en global ekologisk kris där klimatförändringarna bara är en del. Invasiva arter, habitatförstöring, utfiskning... listan kan göras lång.

      Radera
  4. Det där med att växterna inte kommer att rädda oss, betyder det också att det är helt värdelöst att "klimatkompensera" för CO2-utsläpp?

    Sibiri

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att kompensera för dom ofattbara mängder CO2 som vi blåser dagligen i luften är helt omöjligt. Räkna bara ihop mängden olja och kol som dagligen förbrukas och jämför der med mängden kol, som ett träd under sin livslängd tar upp, så kommer du att förstå att dom här siffror inte alls går ihop. Däremot är det inte alls meningslös att kompensera genom att plantera träd, men kompensationen borde då mer räknas som en åtgärd mot avverkning som ju fortfarande är ett stort problem, inte bara i utvecklingsländerna.
      Var och en borde ta sitt eget ansvar och inte skylla på andra, som inte gör någonting.
      Att en åtgärd inte är kapabel att lösa alla problem är ingen argument att inte göra nåt.

      Radera
  5. Anonym: Om jag förstår artikelns titel rätt så betyder resultatet att extra koldioxid inte fungerar som "gödsling" eftersom kväve, och inte koldioxid, är den begränsade faktorn i växternas tillväxt. Detta betyder att ökad koldioxidkoncentration inte har någon direkt stimulans på ökad växtlighet. Hade detta inte varit fallet så hade ökad koldioxidkoncentration kunnat leda till ökad växtlighet som då skulle kunna binda koldioxid - detta hade fungerat som en negativ återkoppling som dämpat ökningen av atmosfärens koldioxidkoncentration.

    Att klimatkompensera innebär oftast plantering av träd i områden där det annars (antar man) inte hade vuxit träd. Detta bidrar till att det netto binds kol, och koldioxiden i luften minskar således. Stämmer antagandet att träd inte hade vuxit där annars, så är detta inte "helt värdelöst".

    /En annan anonym

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet