Inlägg
Det har varit en del diskussion på sistone om huruvida trenden i uppvärmningen har ändrats. T ex har journalisten David Rose påstått att vi nu har haft stillastående temperaturer i 16 år, och han har fått visst medhåll av bl a klimatforskaren Judith Curry på dennes blogg. Brittiska Met Office var däremot kritiska till Roses påståenden, och även en hel del annan kritik har förekommit.
Rose utgår från temperaturserien HadCRUT v 4. Här ser vi trenden sedan mitten av 1997. Även trenden från 1979 till mitten av 1997 finns inlagd som jämförelse. Så visst ser det ut som om uppvärmningen har saktat av ganska ordentligt sedan mitten av 1997.
Oops! Plötsligt ser de väldigt lika ut!
Men det finns fler temperaturserier än HadCRUT v 4. Vi kan pröva en av de andra. Vad sägs om UAH, som bygger på satellit-data? Vi kan börja med att välja mitten av 1997 som brytpunkt. Då får vi det här.
Trenderna ser ganska lika ut. Ingen tydlig förändring i trender här, alltså.
För skoj skull kan vi också pröva att flytta brytpunkten till början av 1995 i UAH. Vad händer då?
Oj, plötsligt ser det ut som om den globala uppvärmningen började 1995. Det är tvärt emot vad David Rose påstod.
Vilken av dessa grafer berättar sanningen? Har uppvärmningen stannat av, fortsatt i samma takt eller ökat takten?
Sanningen är att den här sortens analys, där man mer eller mindre godtyckligt väljer en brytpunkt, inte är särskilt pålitlig.
I stället krävs ordentlig statistik analys.
(Figurerna i detta inlägg skapades med hjälp av WoodForTrees.)
Tack för ett snyggt och enkelt klargörande!
SvaraRaderaMed vänlig hälsning,
PMA
Fast det som egentligen behövs för att säga något vettigt om utvecklingen av temperaturen är nog en fysikalisk modell att tolka statistiken utifrån. Endast statistisk analys blir liksom torrsim.
SvaraRaderaVill man av någon anledning analysera korta perioder måste man förstås ta hänsyn till faktorer som verkar på dom tidsskalorna. Forster et al. gjorde en elegant analys med optimal linjär anpassning till index på ENSO, vulkan-aerosoler och solvariationer, dvs faktorer som vi vet säkert påverkar. Resultatet visar en ganska konstant trend på decennie-nivå sedan 1980.
Sedan har vi antropogena aerosoler,
svavelutsläppen har minskat i västvärlden sedan 70-talet men har ökat krafigt i östasien under 00-talet. Tydligen är det rätt knepigt att kvantifiera det hela. Bl.a. spelar vädermönster och var utsläppen geografiskt sker stor roll och storleken på påverkan på molnbildning är osäker.
Men om nu aerosolerna netto har skapat "brightening" under 80- och 90-talet och "dimming" under 00-talet så skulle man tillsammans med Forster et al. kunna hävda att den långsiktiga uppvärmningstrenden tagit fart under 00-talet.
Helt rätt. Men sådana analyser ger inte bra 'one-liners' att använda i blog-kommentarer :-)
RaderaVisst, men det visar hur patetiskt det är att dra teorilösa slutsatser om långsiktiga klimatförändringar utifrån kortsiktiga temperaturkurvor :-)
RaderaVidare finns havens uppvärmning som säger mer om långsiktiga trenden, även om mätningarna är osäkrare.
Och som proxy på konsekvenserna kanske ändringar i landtemperaturen eller i absoluta luftfuktigheten är snäppet mer relevanta mått.
En korrigering, det skall stavas och länkas Foster et al.
Såg även att Wild har publicerat ett senare arbete på samma tema.
"Så visst ser det ut som om uppvärmningen har saktat av ganska ordentligt sedan mitten av 1997."
SvaraRaderaNo further questions !
Åh nej, kommer jag att bli "quote minad" nu?
SvaraRaderaPåminner lite om "if we keep talking about the economy, we're going to lose".
RaderaByt startpunkt. Gå från nu och bakåt.
SvaraRaderaMitt i den katastrofala globala uppvärmningen och CO2-halter som anses vara "unprecedented" blir perioden utan stigande trend allt längre.
Att vi kan hitta kortare perioder utan trend tidigare är cherry-picking. Att temperaturen inte stiger för närvarande ÄR ett problem för AGW-teorin. Och det kan man säga eftersom den perioden blir längre och längre.
Att välja 1997 som startår är i viss mån cherry-picking, men det förtar inte det faktum att temperaturen legat stilla under en ganska lång tid.
Detta trots att dylika platåer borde bli mer och mer sällsynta, och dessutom kortare, med stigande CO2-halter.
/N
"Detta trots att dylika platåer borde bli mer och mer sällsynta, och dessutom kortare, med stigande CO2-halter."
RaderaHur tänkte du nu?
Jag tänkte att om CO2 nu är så extremt temperaturdrivande så borde alla andra forcings få svårare och svårare att ta ut effekten av CO2.
RaderaAlltså borde långa platåer i temperaturkurvan bli mer och mer sällsynta.
Eller?
Om man utgår ifrån den andra bilden i inlägget så blir lutningen på de båda räta sträcken ca 0,013grader/år vilket ger 1,3grader på 100 år. Och då har man utgått från ett startläge som ger den största lutningen (alltså ca 1978). Skulla man välja något årtal tidigare t.ex 1968 eller 1958 skulle ökningen vara betydligt mindre. Så om inte temperaturökningen accelererar kan vi förvänta oss en maximal temp.ökning på 1,3 grader från 2000-2100. Stämmer mitt resonemang?
SvaraRaderaTack för en bra sida, är inte så insatt i temp.grafer så jag försöker lära mig.
Om man tar trenden från 1978 tills nu för HadCRUT 4 så blir den 0,016 grader per år. Men att extrapolera från det till 2100 är vanskligt.
SvaraRaderaNaturligtvis har du rätti att det är vanskligt att extrapolera. Men hela artikeln går väl ut på att visa att man kan få olika trender beroende på vilka start och slutpunkter man väljer. Om då inte dessa trender betyder något, alltså att man tror de ska säga något om framtiden, så är det väl i så fall irrelevant hur trenden de senaste 20 åren ser ut?
RaderaJag tycker därför att det är intressant att titta på störst möjliga lutning och minsta möjliga lutning.