Inlägg
Vi har sagt det förut. Beläggen för att kosmisk strålning påverkar molnbildning på Jorden1, och därigenom vårt klimat, är svaga. Benjamin Laken och medarbetare har gått igenom tillgängliga artiklar i frågan och sammanfattar läget i en ny artikel i Journal of Space Weather and Space Climate.
Trots över 35 års konstanta satellitbaserade mätningar av moln, saknas fortfarande tillförlitliga belägg på ett länge hypotetiserat samband mellan förändringar i solens aktivitet och jordens molntäcke. Detta arbete undersöker belägg på en länk mellan kosmiska strålar och moln från en rad olika källor, bland annat satellitbaserade mätningar av moln och långsiktiga markbaserade klimatologiska mätningar.
...
Det är möjligt att molndata uppmätta med satelliter och analysmetoder helt enkelt kan vara alltför okänsliga för att detektera en liten signal från solens påverkan. Belägg från markbaserade studier tyder på att vissa svaga men statistiskt signifikanta kosmisk strålning-moln-samband kan finnas på regional skala, involverande mekanismer relaterade till den globala strömkretsen. Men en dålig förståelse för dessa mekanismer och deras inverkan på moln gör nettoeffekterna av sådana länkar osäkra. Oavsett detta är det tydligt att det inte finns några starka belägg för en omfattande länk mellan flöde av kosmisk strålning och moln.
Inga nyheter, men ändå värt att poängtera.
1För en förklaring till hur kosmiska strålar kan tänkas påverka molnbildning reommenderas det här inlägget. Alla våra inlägg i frågan kan ni läsa här.
1För en förklaring till hur kosmiska strålar kan tänkas påverka molnbildning reommenderas det här inlägget. Alla våra inlägg i frågan kan ni läsa här.
Jasper Kirkby som är chef för CLOUD-projektet ger inte en lika negativ bild som Laken et.al. av det eventuella sambandet mellan kosmisk strålning och moln. I ett föredrag som hölls på CERN nu i början på november redovisar han lite om vad man kommit fram till hittills och säger bl.a. att:
SvaraRaderaNatural climate change/solar-climate variability on the century time scale is comaparable to present warming. The pysical machanism is unknown but could involve an influence of cosmic rays on clouds.(Summary, slide 24)
Föredraget är bara en halvtimma långt och ger en kort och bra översikt över hypotesen om kosmiska strålar påverkan på molntäcket. Intressant i sammanhanget är också att Kirkby sitter på en massa resultat som han inte kan berätta om i föredraget eftersom det är resultat som väntar på vetenskaplig publicering.
Vet inte vilken "Hockey stick" som Kirkby ritat men inte är det den klassiska av Mann et al i alla fall
SvaraRaderaStändigt denna hockeyklubba!
SvaraRaderaDen gula grafen märkt ”hockey stick” är första gången publicerad i Mann et al (1998). Det låter nästan som du tror att Kirkby har gjort något skumt med diagrammet, men diagrammet finns publicerat i hans egen peer-reviewade artikel från 2007 (figur 2 här!).
Ja jag blev också förvånad över att Kirby tar med den i en presentation 2012!
RaderaVarför tror du han gjorde det?
Det underliga är att Kirbys är förskjuten uppåt med 0.2 grader från Manns under 17 och 18-hundratalet. Den ligger över hela vägen men mest under lilla istiden. Notera även hur den Kirbys klubba inte går hela vägen ner längs termometerkurvan som i originalet utan lämnar temperaturkurvan redan i början av 1900-talet. Båda använder samma medel (1961-90) som utgångspunkt så det kan inte vara det som ställer till det.
Ser nu från artikeln du länkade till och dess referens till Mann et al 1999 att han troligen utgått från denna artikels graf. Men Mann et al använder medlet 1902-1980 som utgångspunkt. Det är 0.2 grader lägre än 1961-90 och förklarar skillnaden. Så det är nog trots allt olika utgångspunkter för anomalierna som ställer till det. Synd att ingen påpekat misstaget för Kirkby i peer-reviewen eller under de fyra år som gått.
RaderaEftersom det handlar om temperaturanomalier kan man inte säga att Kirkby har gjort fel. Det som är viktigt är att samtliga grafer i samma diagram använder samma referensperiod. Läser man texten i Kirkbys artikel så ser man att han framför allt diskuterar skillnad i temperatur mellan år 1000 och 1900. För de rekonstruktioner som går under namnet ”hockeyklubban” (Kirkby refererar både till Mann 1988 och 1999) så är denna skillnad 0,2 grader. Kirkby argumenterar för att rekonstruktionen av Moberg (2005) är bättre eftersom den visar på mycket större temperaturskillnad mellan år 1000 och 1900.
RaderaJag gissar att en anledning till att Kirkby tar med denna graf är för att bemöta de missuppfattningar som alltjämt lever kvar om att ”hockeyklubban” på ett bra sätt beskriver temperaturutvecklingen under det senaste årtusendet. För övrigt återfinns ett i princip identiskt diagram i Mobergs artikel från 2005 (diagram 2d). Men du tycker kanske att han också har gjort fel?
Fungerande länk till Mobergs artikel!
RaderaDet är klart att det kan bli fel med anomalier om man i samma graf blandar kurvor med olika 0-linje.
RaderaNågot är i alla fall konstigt då Mann 1999 bottnar 0.2 grader under medlet 1902-1980, kalibreringsperioden, i hans egen artikel och som förväntat 0.4 grader under 1961-90 i IPCC AR3 samt följer termometerkurvan hela vägen ner.
Har du någon annan förklaring?
Ny artikel av japanskt forskarlag om hur den kosmiska strålningens kan ha påverkat klimatet i geologisk tid. De perioder när hela jorden nedisats (kallat snowball earth) förklaras med att solsystemet utsatts för kraftigt förhöjd kosmisk strålning. Diskussionen i artikeln är i linje med Svensmarks teorier om kosmisk strålning och molnbildning. Några av figurerna i artikeln är mycket bra och illustrativa (tyvärr bakom betalvägg).
SvaraRadera/Bengt Andersson
Hej Bengt A,
SvaraRaderaVad heter artikeln och var är den publicerad? Jag lyckas inte se det när jag klickar på din länk.
Vänliga hälsningar
Anonym
"Snowball Earth Events Driven by Starbursts of the Milky Way Galaxy"
SvaraRaderaBorde väl funka och googla titeln. Sitter med mobilen och lyckas inte fixa till en fungerande länk.
Du har alltså inte själv läst artikeln?
RaderaRyuho Kataoka, Toshikazu Ebisuzaki, Hiroko Miyahara, Shigenori Maruyama , Snowball Earth Events Driven by Starbursts of the Milky Way Galaxy. New Astronomy, 2012
RaderaHighlights
► We present the starburst model of Snowball Earth events.
► The starburst periods coincide with the Snowball Earth events.
► We evaluate the effects of cosmic rays and dust particles during nebula encounters.
► Enhanced nebula encounters during the starburst can cause a Snowball Earth event.
► Direct evidence can be obtained from deep-sea sediments.
Anders M
RaderaJo jag har läst (eller skummat är väl ett bättre ord) artikeln. Såg inte förrän nu att alla figurer verkar vara fritt tillgänglig via länken som Lars lagt upp här ovanför. Det är figur 1, 2 och 9 som jag tycker är illustrativa och som pekar på vilken betydelse heliosfärens utbredning har.
Ok.
RaderaVerkar som än spännande hypotes torde ge ett tydligt spår av kosmogeniska isotoper vid en sådan händelse. Är de det som författarna avser med spår i sediment?
Radera(Har inte tillgång till artikeln)
De verkar snarare vara vissa grundämnen och även järnpartiklar de avser:
RaderaBodiselitsch et al. (2005) found iridium anomalies at the base of all cap carbonates both after the Marinoan and Sturtian glaciations. Iridium and other platinum-group elements are typical proxies for extraterrestrial (including exosolar) materials and are much more abundant than in the Earth’s upper mantle and crust. The authors interpreted these anomalies as the product of the rapid accumulation of extraterrestrial material that was once trapped in surface ice and later transported to the ocean floor via the melting of the ice at the end of the glaciation. Nevertheless, the excursion of iridium may also reflect the enhanced flux of extraterrestrial material due to an encounter with a nebula.
och så små järnkulor!
The existence of abundant spherule particles, 100-μm spherical iron balls, in the sediment is also possible direct evidence. For example, Miono et al. (1993) argued that the spherules accumulate in Paleozoic-Mesozoic bedded cherts. These spherules are generally believed to originate from micro-meteorites.
Iridium tyder snarare på material från asteroider, meteoriter mm. som ju kommer från solsystemet. Då verkar hypotesen om att de lagrats på isen som sedan smält högst trolig.
RaderaDet borde finnas spår av kosmiska strålningen då den skapar vissa isotoper i betydligt högre grad än andra i inledningen av snowball earth tänkte jag. Ett vanligt använt exempel är Be-10. Men det finns andra även stabila. Tar inte artikeln upp detta?
Det som kallas snowball earth var för 650 miljoner år sedan och jag tror kanske att beryllium 10 har för kort halveringstid för att kunna vara mätbar efter så lång tid. Med de säger själva att det empiriska underlaget i detta avseende är svagt. De beskriver artikeln som en inledande översikt och har ambitionen följa upp denna artikel med mer omfattande/djupgående artiklar.
RaderaMen som jag skrev så är Be-10 bara en av många, inkl. stabila, isotoper som kosmisk strålning ger upphov till.
RaderaJag skulle leta efter en tydlig signal i isotopsammansättningen för dessa grundämnen i inledningen av händelsen för att undersöka hypotesens hållbarhet.