1 dec. 2012

Tråd om den förmenta "uppvärmningspausen"

Vi har fått många kommentarer om "uppvärmningspausen" och att "uppvärmningen har avstannat", och nästan undantagslöst har dessa kommentarer inte åtföljts av någon slags försök till analys från den kommenterande. I stället för att fortsätta att få sådana kommentarer under alla möjliga inlägg, så lägger vi nu ut den här tråden. För att främja en saklig diskussion så publicerar vi även ett antal diagram med relevant information.

De första fyra diagrammen visar den globala temperaturen (som en anomali från ett medelvärde) från 1978 till 2012, för de fyra globala temperaturserierna från Hadley/CRU, NASA GISS, RSS och UAH. I varje serie visar vi ett antal trendlinjer. Det finns trendlinjer från 1996, 1997, 1998, och 2000, som går fram till nu. Som man ser så skiljer de sig åt beroende på vilket startår man väljer. 1998 ger minst trender (för RSS är den rent av negativ), 1997 något högre, och 1996 och 2000 högst. 1998 är av förklarliga skäl "klimatskeptikernas" favorit.

Dessa diagram visar också trenden för hela perioden från 1980. Den trenden är (med något undantag) betydligt högre än trenderna för de kortare perioderna. Även om man kanske inte kan hävda att uppvärmningen har avstannat så kan man alltså säga att den verkar gå långsammare nu. Frågan är om det är något speciellt med det. Därför har vi också lagt in trenden för perioden 1980 till början av 1995. Detta är en period av ungefär samma längd som de andra perioderna, och trenden är också jämförbar med de senare, och betydligt lägre än trenden för hela perioden 1980 till 2012. Det som händer nu har alltså hänt förr.

Vad beror det på att vi har en mindre trend under dessa två perioder än jämfört med hela perioden 1980 till 2012? Svaret är naturliga variationer. (Av någon anledning brukar "klimatskeptikerna", som i andra sammanhang tycker om att hävda att de naturliga variationerna är stora, inte vilja diskutera dem i det här sammanhanget). Därför visar vi också ett par diagram över naturliga faktorer. Det första är över solstrålning, som varierar med solcyklerna. Vi befinner oss nu strax efter ett ovanligt utdraget och djupt solminimum. 1998 var vi på väg mot ett maximum. Därför har vi ett maximum i första halvan av perioden 1998 till 2012, och ett djupt solminimum i sista halvan av perioden. Skillnaden mellan ett minimum och ett maximum har uppskattats till ungefär 0,2 grader (Camp och Tung 2007), så det är klart att detta kommer att påverka trenden från 1998 till 2012 i negativ riktning. Perioden 1980 till 1995 täcker en och en halv cykel, med början i ett maximum och slut i ett minimum.

Sedan har vi El Nino/La Nina, som har att göra med vindar och havsströmmar i Stilla havet vid ekvatorn. Dessa kan påverka globala temperaturen med flera tiondels grader från år till år: El Nino gör det varmare och La Nina gör det kallare. Under 1998 hade vi en ovanligt stark El Nino, liksom under 1983. Efter 1998 har La Nina dominerat, och under 2010-11 var den särskilt kall. Detta har naturligtvis också påverkat trenden sedan 1996/97/98. Perioden 1980-1995 har å andra sidan dominerats av El Nino.

Den tredje viktiga naturliga faktorn är vulkaner, som vi inte har något separat diagram för (men de finns med i diagrammet längst ned). Sedan 1980 har det varit två vulkanutbrott med stor klimatpåverkan: El Cichon år 1982 och Pinatubo år 1991. Partiklarna från dessa uppskattas ha dragit ner den globala temperaturen med flera tiondelar under ett till två år, och deras effekter synts tydligt i temperatur-diagrammen. Vulkaner har dock haft ytterst liten inverkan sedan mitten av 1990-talet.

Så vad händer om man subtraherar effekterna från dessa naturliga faktorer? De sista två diagrammen handlar om detta. Det första visar global temperatur för de fyra temperaturserierna plus en femte (NCDC), före och efter man har gjort den subtraktionen. Det sista diagrammet visar hur mycket man har subtraherat pga El Nino/La Nina, vulkaner, och variationer i solstrålning. Efter subtraktionen är temperaturökningen mycket jämnare, och variationerna från år till år är betydligt mindre. "Pauserna" under perioderna 1980 till 1995 och 1998 till 2012 är mer eller mindre försvunna.

För fullständighetens skull ska vi också nämna att det finns ett avkylande mänskligt bidrag till klimatet: aerosoler. Dessa har minskat under 1980- och 1990-talen, men ökat något igen under 2000-talet.

Uppdatering: Sedan är det också viktigt att komma ihåg att haven har fortsatt värmas upp. Det är där den mesta värmen hamnar.
Uppdatering 2013-09-29: Läs om en studie av Kosaka och Xie som visar att El Nina/La Nina kan förklara det mesta av pausen. Se också figur längst ned. 
HadCRUT4 1978 jan - 2012 okt


GISTEMP 1978 jan - 2012 okt


RSS 1978 dec - 2012 okt


UAH 1978 dec - 2012 okt

PMOD sammansatt total solstrålning 1978 nov - 2012 okt i Watt/kvadratmeter.


ENSO-index 1950-2012. Rött är El Nino (varmt) och blått är La Nina (kallt).



Temperaturdata (12 månaders löpande genomsnitt) före och efter effekterna av El Nino/La Nina, vulkaner och variationer i solstrålningen har subtraherats. Från Foster and Rahmstorf (2011).

Påverkan av olika naturliga faktorer för temperaturen enligt  GISS (blått) och RSS (rött). (a) El Nino/La Nina (MEI), (b) vulkaner (AOD), (c) solstrålning (TSI).  Från Foster och Rahmstorf (2011)


Den observerade globala temperaturen (anomalin relativt perioden 1980-1999) är markerad i svart (Observation), och den simulerade temperaturen med historiska forcings (växthusgaser, solen mm) är i violett (HIST), med större vulkanutbrott markerade. Den simulerade temperaturen med historiska forcings samt observerad ENSO är i rött (POGA-H). Lägg märket till hur väl den senare kurvan följer den observerade temperaturen, inklusive de sista åren. Från Kosaka och Xie (2013)


57 kommentarer:

  1. Väldigt tydlig och bra genomgång, tack för den! Hoppar innerligt att i alla fall några "skeptiker" förstår detta inlägg och slutar med det irrelevanta "spektiker"-argumentet om en platå sedan -98.

    SvaraRadera
  2. Lars Henriksson1 december 2012 13:32

    Tack för er outtröttliga strid mot de ideologiskt drivna klimatförnekarna. Det är förståeligt om folk i den vetenskapliga världen struntar i folk som själva så uppenbart struntar i vetenskapen och bara drivs av ideologi och fixa idéer, det ligger i sakens natur att de aldrig kan övertygas med argument. Men om inte struntprat bemöts med sakliga argument riskerar det att få spridning och skapa tvivel. Klimatfrågan är av en sådan dignitet och har sådana konsekvenser att många tacksamt tar emot varje möjlighet att tvivla. För om det inte är så farligt så behöver man ju inte göra något.
    Tack igen!

    SvaraRadera
  3. Här är en nylig petition påskriven av flera SI:are mfl.

    http://opinion.financialpost.com/2012/11/29/open-climate-letter-to-un-secretary-general-current-scientific-knowledge-does-not-substantiate-ban-ki-moon-assertions-on-weather-and-climate-say-125-scientists/

    Den handlar mest om kopplingen klimat/väder, men ett stycke berör "uppvärmningspausen":

    "The NOAA “State of the Climate in 2008” report asserted that 15 years or more without any statistically-significant warming would indicate a discrepancy between observation and prediction. Sixteen years without warming have therefore now proven that the models are wrong by their creators’ own criterion."

    Med länk till denna rapporten, det relevanta påståendet verkar vara på sid 24:
    www1.ncdc.noaa.gov/pub/data/cmb/bams-sotc/climate-assessment-2008-lo-rez.pdf

    Det kritiska här är att den länkade petitionen hävdar att avsaknad av statistiskt säkerställd uppvärmning under 16 år ställer till problem för NOAA:s modell. Detta verkar dock inte vara vad NOAA-rapporten säger:

    "The simulations rule out (at the 95% level) zero trends for intervals of 15 yr or more, suggesting that an observed absence of warming of this duration is needed to create a discrepancy with the expected present-day warming rate."

    Jag tolkar den snarare som att NOAA ställt upp en modell där nollhypotesen är fortsatt uppvärmning, och de uttalar sig om hur länge en icke-positiv trend måste vara för att hamna utanför konfidensintervallet för den förväntade uppvärmningen (nollhypotesen). Om man då gör som petitionen föreslår och signifikanstestar den uppmätta trenden mot en annan modell* först, så gör man misstaget att betrakta en icke-refuterad nollhypotes (den att uppvärmningen sedan 16 år är 0) som verifierad.

    Jag kan ha förstått fel, men jag har svårt att tolka petitionens metod på ett sätt som är förenligt med hypotesprövningens logik. Om inte annat verkar det konstigt att signifikanstesta samma samband två gånger, vilket skulle bli konsekvensen av petitionens argument. Så kanske Olle H eller någon annan i UI har något upplysande att säga i frågan?

    * Jag antar för argumentet en generisk modell som inte kontrollerar för kända källor till variabilitet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. NASAs egna temperaturserie visar positiv trend för 15 och 16 år.

      Sedan skulle det vara intressant att veta hur väl modellerna representerar förekomsten av starka El Ninos som 1998 och djupa solminimum som nu.

      Radera
    2. Ja trenden 15 år bakåt är väl positiv för de flesta serier, eller? Dock inte signifikant om man väljer en modell som bara tar hänsyn till den uppmätta variabiliteten under samma period, såvitt jag förstår. Min poäng var väl att man försökt göra en poäng av att trenden är icke-signifikant, fast på felaktiga premisser.

      Modellen i fråga är ganska kort beskriven på sid 23 och 24 i pdfen, tillsammans med det påstått kritiska testet. Som jag fattar det bygger den på hadcrut3 och är enso-kontrollerad, men jag vet inte hur "bra" den är.

      Radera
    3. Så de resonerar som att om den positiva trenden inte är statistiskt signifikant så finns det ingen positiv trend. Och sedan påstår de att "avsaknaden" av positiv trend bevisar att modellerna har fel. Så kan man inte göra! Avsaknad av statistisk signifikant innebär inte att motsatsen är sann (eller ens statistisk signifikant). Att trenden är positiv är fortfarande mycket mer sannolikhet än att den är icke-positiv.

      Radera
    4. Precis. De missar att en nollhypotes redan är given av modellen, vilken ska testas mot en observerad trend.

      Radera
  4. Om jag förstått rätt, så är den naturliga och spretiga klimatvariationen adderad till en ganska rätlinjig värmeökning orsakad av koldioxid. Dessa tillsammans skulle ge den snygga stigning av klimatet som vi ser i trollerigrafen, den som visar hur klimatet "egentligen" utvecklat sig om det inte var för en massa störande faktorer-naturfenomen.
    -
    Det är en rimlig modell som jag accepterar som hypotes.
    Vad som är störande dock, är föreställningen att allt större slumpfenomen skulle sammanfalla under 15 konsekutiva år för att skapa denna klimat-platå.
    Om nollhypotesen är att klimatet ligger ungefär still inom 5-6 grader eller vad man kommit fram till i rekonstruktionerna, inte hockeyklubborna utan hederliga rekonstruktioner med tillhörande osäkerhetsintervall, då säger faktiskt Occhams rakblad att här finns inget att se, hypotesen om AGW kunde inde bekräftas av observationerna.
    Det är osannolikt att störningarna i klimatet skal utplåna klimatpåverkan från koldioxiden på det här viset, mycket sannolikare är att störningar och koldioxidpåverkan kraftigt överdrivits.

    SvaraRadera
  5. björn>> det är ingen "föreställning". man vet hur dessa "slumpfenomen" betett sig under de senaste 15 åren. det må vara osannolikt, men det är vad som hänt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis. Sannolikheten är (nära) 1,0 att det redan hänt.

      Radera
  6. Lyssnade precis på TV4 NEWS. Där påstår man som faktum att uppvärmningen nu går dubbelt så fort som man förutspådde för 5 år sedan.
    Är detta verkligen sant? Synpunkter från UI?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hittar ingen eftersändning (länk) av detta. Det var igår kväll en stund innan jag postade detta. Madeleine Westin(?) intervjuade en annan meteorolog(?) och sade bl.a. detta om att uppvärmningen nu går dubbel så fort samt att antalet orkaner kommer att öka, de kommer bli kraftigare och vi kommer att få 4 grader varmare. Allt framfört som "fakta".

      Radera
    2. Kan det ha varit havsnivåhöjningen hon talade om, och inte temperaturen?

      Radera
    3. Nej. Om jag inte var helt väck när jag lyssnade... ;o
      Om jag fattar tv4 play rätt så måste man vara betalande medlem för att se nyhetstimmen på tv4 news i efterhand!? Någon som är det som kan leta fram detta!?
      Men jag har i alla fall fått svar. Forskningen ger inte stöd för det påståendet (som jag var tämligen säker på).

      Liknande överdrifter(?) hittar jag i nyhetsmorgon: http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=2246099 vid 1:40
      "världsbanken rapporterar att vi är på väg mot 4 graders uppvärmning innan 2060"
      Vad jag förstår är detta inte alls sannolikt, fast det presenteras som fakta?!

      Radera
    4. Ja, det är värsta utfallet av värsta scenariot.

      Radera
  7. Visst har dom hänt, men vad mer har hänt som inte redovisats? Och förklarar dessa händelser verkligen det uppmätta vädret? Du missar poängen, det verkar finnas en slags desperation att förklara varför ingen uppvärmning skett. Så man ger dessa små klimatpåverkande faktorerna en massa fantasifulla utväxlibngar genom klimatåterkopplings mekanismer som liknar kortslutningar för att behålla hypotesen. Men om klimatet fungerade så instabilt att det genast kortslöt sig vid minsta rubbning skulle vi sett enorma klimatkatastrofer avlösa varann.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rätt intressant att realistiska variationer på ~0,1 W/m2 i sol, svavel samt La Nina/El Nino påstås vara desperata fantasifulla räddningsförsök samtidigt som "klimatskeptiker" utan att blinka anför kosmisk strålning, havströmmar, vulkaner osv för att förklara hela uppvärmningen senaste 100 åren.

      Radera
  8. Tack för en bra och tydligt presenterad sammanfattning. Härligt att ni ids lägga ner arbete för att det ska finnas sidor där man kan lära och uppdatera sig.

    SvaraRadera
  9. Temperaturen i luften är intressant - men haven då?
    70 % havsyta och uppvärmning 0,09 grader sedan 1955.
    Källa Världsbanken-PIK.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har du ätit en varm macka med tomat någon gång?

      Radera
    2. Du talar om medeltemperaturökningen för de översta 2000 m.
      Havsytans temperatur har höjts med 0.5 grader sedan mitten av 50-talet.

      Radera
    3. Jag ska försöka ta det enkelt: Det erfordras ca 1260 ggr mer energi för att värma haven en temperaturenhet jämfört med atmosfären. Om vi antar att solen lyser lika på hav och land så skulle luften ha värmts 1260*0,09 = 113 grader. Så är det inte.
      Haven värmer ovanförvarande luft - det finns ingen ugn, som i exemplet med varma mackan.
      Pröva att värma tomaten först, så att mackan blir varm, och osten smälter.

      Så här har jag räknat: En kvadratmeter havsyta har 10.000 kg luft uppåt och 3 miljoner kg vatten under. Värmekapacitet 1 respektive 4,2 kJ/kg.

      Radera
    4. Ugnen är solen+växthuseffekten.

      Varför inte räkna så här istället:
      0,09 grader i snitt för de översta 2000m motsvarar ett energitillskott på 0,4 W/m2 sedan 1955. Denna energi har upptagits av havet. Just på grund av havets stora värmekapacitet är temperaturökningen liten.
      Globala medeltemperaturen, inkl. havsytan, har samtidigt stigit med knappt 0,6 grader. Med en klimatkänslighet på 3 grader (vid en fördubbling av CO2-halten) så betyder det en ökad utstrålning på 0,7 W. Alltså totalt motsvarande en ökning av påverkan med 1.1 W/m2.
      Vilket ju stämmer bra med de vetenskapliga resultaten då resultatet är något lägre än den beräknade ökningen av påverkan på ca 1.4 W/m2 under samma tid. (Jorden strålar inte ut lika mycket som den får in då den fortfarande värms.)

      Radera
    5. Korrektion:
      =0,3 W/m2 ska det vara och summan 1,0 W/m2
      Ingen större skillnad men rätt ska vara rätt...

      Radera
    6. Man kan tänka sig en 2000 meter hög vattenkokare, som har ett värmeelement med hög effekt högst upp. Det kommer att gå fort att få en märkbar uppvärmning i vattnet högst upp, men det kommer att ta väldigt lång tid innan vattnen på botten värms upp. (Vi kan tänka oss att kokaren är isolerad så att den inte förlorar värme längs sidorna).

      Radera
    7. Man kan också tänka att 0,09 grader är nära noll, med hänsyn till mätsvårigheter.
      0,4 W/m2 är 0,2% av direkt solinstrålning, 161 W/m2
      1% ändring av albedo (30%) ger 0,01*0,3*341=1 W/m2
      Så en liten liten ändring av albedo / moln är tillräcklig förklaring till hela den eventuella ändringen av havstemperaturen.

      1. jag skulle ha räknat på 2000 m i posten klockan 10.02. läs 840 i stället för 1260.
      2. 0,4 W/m2 ger 720000kJ , 0,09 grader ger 760000 kJ nära nog.

      Lars K, givetvis är det dig fritt att kalla 0,4 W/m2 en hög effekt, men som visat är det 0,2 % av inkommande solstrålning. Själv hade jag inte använt det ordet.

      Radera
    8. Jo, vill man fantisera kan man trolla bort de kända påverkan från koldioxid och andra antropogena orsaker.

      Man kan också tänka att de som ägnat sitt professionella liv till att studera frågan vet vad det sysslar med.

      Radera
    9. Min poäng var inte att 0,4W är en hög effekt, utan att uppvärmningen av haven är långt ifrån färdig. Det här talet om 0,09 grader är som att hoppa från 10 våningen och, när man har nått nionde våningen, att konstatera att det var ju inte så himla långt.

      Radera
  10. A paper published today in Atmospheric Chemistry and Physics examined trends in surface solar radiation [SSR] over Switzerland from 1885-2010. The authors find surface solar radiation increased during the 1930-1940's and then declined until the ice age scare of the 1970's, followed by an increase over the period 1980-2010. These variations are inversely correlated to cloud cover, and correlate with global temperature variations much more than the steady rise in CO2 levels over these periods. The surface solar radiation measurements show variations of about 10 W/m2, around 10 times the alleged surface forcing from a doubling of CO2 levels.

    Atmos. Chem. Phys., 12, 8635-8644, 2012
    www.atmos-chem-phys.net/12/8635/2012/
    doi:10.5194/acp-12-8635-2012
    Decadal variations in estimated surface solar radiation over Switzerland since the late 19th century

    A. Sanchez-Lorenzo and M. Wild

    Variationer i solinstrålning ca 10 W/m2 - och vi försöker hitta 0,4 ?!
    Jag tror jag avstår från att hoppa, jag har båda fötterna stadigt på jorden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför citerar du "hockey-schtick"-bloggen i stälelt för själva artikeln?

      "1. SD can be considered as an excellent proxy to estimate
      quantitatively all-sky and clear-sky SSR trends from the
      late 19th century up to the present.
      2. Estimated all-sky SSR trends show a general agreement with cloud cover variability before the 1980s over
      Switzerland; at this point, a discrepancy in the sign of
      the trend is visible in the series.
      3. A dimming (brightening) is clearly visible in all-sky
      SSR during the 1950s–1970s (1980s–2000s) subperiod, in line with previous studies that used a lower density of stations. Equally, there is a brief early brightening period in Switzerland restricted to the 1940s, with a lack of significant decadal variations in the preceding period.
      4. Estimated clear-sky SSR provides evidence for the existence of periods where SSR over Switzerland is unrelated to TCC variations, particularly in the most recent parts of the records, which are possibly linked to changes in aerosol concentrations in the atmosphere.
      Further research is needed to confirm the reliability of these estimated clear-sky SSR over other areas of the world."

      Radera
    2. "Moreover, the reconstructed clear-sky SSR shows a general agreement with the trend estimations during the last decades found in other studies. Here we report a significant increase of +2.68 W m−2 per decade during the 1981–2010
      period, slightly higher than the reported trends in Switzerland by Ruckstuhl and Norris (2009) (+1.8 W m−2 per decade)."

      Figur 3a, instrålningsanomali: ögonmåttat +5W/m2 år 1947, -5W/m2 år 1980.
      Amplitud 10 W/m2.

      Sammanfattning: solinstrålningsanomalier väl över 0,4 W/m2.

      Och givetvis: Vi behöver mer pengar. Vad annars?

      Radera
    3. Det är lustigt, men trots ditt hockeyschtick-citat så hittar jag inget om CO2 i artikeln. Dock skrivs det en hel del om aerosoler.

      T ex:

      "Therefore, changes in anthropogenic aerosol emissions
      are currently considered to be the most likely cause of the
      dimming/brightening phenomenon. This is supported by the
      fact that observed decadal changes in anthropogenic aerosol
      emissions are in line with the trends in SSR (e.g. Streets et
      al., 2006; Wild, 2009; Cermak et al., 2010; Folini and Wild,
      2011). These evidences have also been supported by changes
      in SSR under clear-sky conditions since the 1970s (e.g. Wild
      et al., 2005; Norris and Wild, 2007, 2009; Ruckstuhl et al.,
      2008; Folini and Wild, 2011), pointing to the prominent role
      of atmospheric aerosols (i.e. aerosol direct effects) in the explanation of the observed SSR trends."

      "These trends reported in estimated clear-sky SSR during
      1981–2010 should be primarily caused by the direct aerosol
      effect, as pointed out by previous studies using observed
      clear-sky SSR fluxes (Ruckstuhl et al., 2008; Ruckstuhl and
      Norris, 2009; Folini and Wild, 2011). In fact, it has been previously suggested that SD records can be useful to detect a
      decrease in the solar beam due to the increase of the atmospheric aerosols, especially during sunrises and sunsets with
      long travelling paths through the atmosphere (e.g. Helmes
      and Jaenicke, 1984; Horseman et al., 2008; Sanchez-Lorenzo
      et al., 2009; Xia, 2010; Wang et al., 2012). This assumption
      is reinforced by the strong decrease found in the estimated
      clear-sky SSR anomalies after the El Chichon and Pinatubo ´
      volcanic eruptions, mainly as a possible consequence of the
      large increase of sulfate aerosols in the lower stratosphere.
      Thus, clear-sky SSR estimations using SD records seem to
      be a useful tool to detect changes in the atmospheric aerosol
      concentrations."

      Radera
    4. Nej, varför skulle författarna bry sig om CO2?

      Bloggkommentaren är att den visade variationen i solinstrålning är stor och större än den förmodade CO2-forcingen.
      Aerosoler borde väl inte ge denna ökning? "Here we report a significant increase of +2.68 W m−2 per decade during the 1981–2010"

      Radera
    5. Jo, om vi har mindre av dem.

      Det årliga temperaturen för ett område av Schweiz storlek kan förresten variera med flera grader från år till år.

      Radera
    6. Denna artikel sammanställer data från Schweiz och Tyskland.
      Slutsatser:
      Given the climate impact of aerosols and greenhouse gases shown in this study, rising air pollutants from the 1950s to the 1980s, and subsequent decreases due to drastic emission reductions in Europe and other industrialized nations [...], likely explain the observed temperature evolution over mainland Europe since 1950 (see Figure 3). Slightly decreasing temperatures since the 1950s (green) are in line with rising aerosols and a solar dimming, which offset anthropogenic greenhouse warming [...]. Of the rapid temperature rise since the 1980s (blue) however, about two thirds are shown by our analysis to be likely forced by aerosol decline and related solar brightening that strongly reinforced anthropogenic greenhouse forcing. With anthropogenic aerosols now reaching low and stable values over Europe [...], solar brightening will subside and temperature trends for the next decades will likely reduce to about +0.2°C/dec, a level similar to the overall long-term increase since 1950 (red), which in the future will mainly be driven by anthropogenic greenhouse gas warming.


      Radera
  11. "Man kan också tänka att 0,09 grader är nära noll, med hänsyn till mätsvårigheter."

    Man kan tänka så, men det är helt meningslöst om du inte backar upp det med något mer konkret om mätsvårigheterna. Att 0,09 låter lite är bara retorik. Men det kanske är ditt specialämne: Retorisk fysik.

    Plancks konstant är bara 6.6x10^-34. Kanske skall vi avrunda den till 0 också med tanke på alla mätosäkerheter, den är ju så superextremt liten?

    "Så en liten liten ändring av albedo / moln är tillräcklig förklaring till hela den eventuella ändringen av havstemperaturen."

    Nej, för då måste du sätta ökade växthusgasernas uppvärmning till 0 vilket är fysikaliskt helt orimligt. Och ev. molnändring som du inte har några mätningar av utan bara spekulerar i kan lika gärna ha dolt en dubbelt så stor egentlig uppvärmning från växthusgaser.

    SvaraRadera
  12. ARGO-bojarna ska vardera "ansvara" för 126.000 km2 var. Innan ARGO (år 2002) var täckningen väsentligen glesare, i tid och rum.
    Tänk dig att du har 3 termometrar i Sverige, och får läsa av den var tionde dag.
    En i Malmö, en i Stockholm och en i Kiruna. Nog tror jag att tiondelar i noggrannhet är optimistiskt.
    Planks konstant är ett helt icke-relaterat problem, anser jag. Du får gärna övertyga mig om motsatsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Statististiskt sett spelar nog antalet ARGO-bojar mycket större roll än hur stor yta dom "täcker". Man kan få stor säkerhet genom att plocka ut ett stort ändligt sample ur en i praktiken oändlig mängd, trots att den ändliga mängden endast innehåller en försumbar del. Jämför valundersökningar där man endast frågar kanske tusen personer av tio miljoner.

      Därför är det missvisande att jämföra med 3 mätningar i Sverige. Så din intuition verkar inte fungera särskilt bra på klimatfysik vilket inte är så konstigt eftersom dina förfäders fysikaliska intuition snarast utvecklades på praktiska problem på Afrikas savanner. (Men det är tänkbart att evolutionen så småningom skapar en ny generation mer klimatintuitiva människor efter kommande klimatkatastrofer som vi inte undvek...)

      Man skulle också kunna använda virtuella ARGO bojar i klimatmodeller och jämföra vilken precision man får.

      Radera
    2. Då havens yta är tämligen väl känd finns ett enkelt samband mellan antal ARGO-bojar och den yta var och en ska "täcka". Då de driver fritt finns inga bestämda distrikt för en enskild boj.
      Opinionsundersökningar och klimatmodeller är inte, i min mening, relevanta här.

      Beträffande evolutionsteorin så verkar du, i mitt tycke, vara snubblande nära Goodwin. Jag ber om moderators eventuella ingripande.

      Radera
    3. Om du, Bengt, inte nu anser att Hitler strövade omkring på savannerna i Afrika med våra förfäder har jag svårt att se vad Nisses påpekande om hur illa vår fysikaliska intuition fungerar för ett problem som de pågående klimatförändringar så har jag svårt att se vad Goodwins-lag har med saken att göra.

      Radera
  13. Av ren nyfikenhet, hur kommer det sig att trenderna beskrivs som räta linjer istället för polynom av något (mer eller mindre) lämpligt gradtal?

    mvh,
    Sibiri

    SvaraRadera
    Svar
    1. Räta linjer, dvs förstagradspolynom, ger ett enkelt svar på frågan om de ökar eller minskar. I ett högre ordningens polynom kan det gå både upp och ner. Dessutom händer det lätt att de skjuter iväg uppåt eller nedåt vid extrempunkterna (dvs första och sista punkten). Ett andra-grads-polynom kan i och för sig vara användbart om man vill undersöka acceleration.

      men man måste vara försiktig när man beräknar trender. Valet av extrempunkter kan t ex ha stor inverkan (vilket illustreras ovan), och för en del sorters kurvor passar linjära trender inte alls (t ex en sinuskurva).

      Radera
    2. RealClimate skrev nyligen om faran med att använda polynom felaktigt.
      Vi har också skrivit om detta.

      Radera
    3. Här är ett varnande exempel när det gäller att dra slutsatser från polynom-anpassningar. Andragrads-polynomanspassningen som Ribbing på TCS återger har har sitt maximum runt 2005, och likväl utropar han "En rejäl paus på mer än 15 år!"

      Lennart Bengtsson försöker förklara några av bristerna i Ribbings resonemang i kommentarerna, men naturligtvis är det ingen som vill begripa vad han menar.

      Radera
    4. Lars Karlsson,

      Lennart Bengtsson skrev följande tänkvärda ord som svar till C-G Ribbing:

      ”I dagens läge tillhör ju inte åtgärder mot en hotfull klimatkatastrof som det mest angelägna att spendera resurser på, såvida man har så mycket att man inte vet vad man skall göra. Men detta kan ju knappast vara fallet i Europa där man istället borde ta tag i arbetslösheten bland de unga. i det sammanhanget är klimatet ett sekundär eller tertiärproblem”.

      Radera
    5. Det står naturligtvis Lennart Bengtsson fritt att ha den åsikten. Men det vore mer relevant om du hade kommenterat Bengtssons kritik mot Ribbings kurvövning. Den låg ganska mycket i linje med vad vi skriver här.

      Radera
  14. Sammanfattningsvis, i haven finns ingen uppvärmningspaus - för där står temperaturen stilla sedan 1955 - eller så kan man begrunda om hur mycket mer 278,09 är jämfört med 278,00. På 57 år.
    ( Kelvin, så slipper Nisse jämföra med Planks konstant)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sammanfattningsvis: Bengt förstår sig inte på tröghet i fysikaliska system. Han förväntar sig att alltid se den fullständiga effekten av en fysikalisk process omedelbart.

      Radera
  15. Lars Karlsson,

    Jag hittade två kommentarer av Lennart Bengtsson på C-G Ribbings artikel. Det enda i dessa som jag kan se är kritik av Ribbings artikel är följande stycke som kom precis efter det stycke som jag återgav ovan:

    ”Emellertid, borde man väl ändå kunna säga att det knappast kan vara den ökande havstemperaturen (som inte ökat sedan 1996) som är orsaken till luftens ökade koldioxidhalt som nyligen framförts av Humlum och som blivit positivt kommenterad på denna blogg”.

    Jag hittade ingen kritik av användningen av andragradspolynom för att beskriva temperaturkurvan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kommentar #7 handlar om naturliga variationer och aerosoler, vilket vi också tar upp i det här inlägget.

      Radera
  16. Tycker det är en intressant tråd och tackar UI för detta! Finns det någonstans en uppskattning av sannolikhet för kylande/värmare fenomen i framtiden? Alltså kan IPCC gissa sannolikheten för La Nina/El Nino samt vulkanutbrott? Är det större sannolikhet för kylande fenomen om temperaturen är högre?

    Undrar också om den fysikaliska tröghet som ni ber Bengt ovan att läsa mer om. Hur fungerar detta grovt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. De naturliga variationer som du talar om är sådana att vi visserligen kan uppskatta deras statistiska fördelning, medan den exakta framtida trajektorian är i princip hopplös att försöka förutsäga. Ett rimligt förhållningssätt, åtmistone som en första approximation, är att vänta sig att de fortsätter att variera ungefär som tidigare. Någon förändring i vulkanaktivitet till följd av global uppvärmning är knappast att vänta. ENSO, däremot, är mer rimligt att tänka sig att det påverkas, men exakt hur är mycket osäkert.

      Radera
    2. Alltså, IPCC gissar inte sannolikheter. Det IPCC(som består av ett litet antal personer på ett kansli) gör som är kopplat till rapporterna är att sköta administrationen. Själva rapporterna är en sammanställning av kunskapsläget och görs under en tidsperiod på ca 3 år av ett stort antal forskare från olika discipliner, och som granskas av alla som vill och som kan hävda någon form av expertkunskap.

      Radera
  17. Blir lite förvirrad om detta med "platån"

    Dels läser jag att det egenligen inte finns någon platå, utan det beror tillfälliga, välkända, naturliga variationer (solminimum etc).

    Men samtidigt, på andra ställen, förklarar man platån med att värmen i stället har gömt sig i djuphaven.

    Är båda dessa förklaringar korrekta samtidigt eller är de inte delvis motstridiga!? Varför behövar men leta efter den "försvunna" värmen om det redan finns en förklaring?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Båda förklaringarna kan vara korrekta samtidigt. (Och ENSO, en välkänd, naturlig variation handlar ju om värmeutbytet mellan luft och hav).

      Radera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet