Inlägg
Bengtsson med flera har skrivit en slutreplik i DN Debatt (se tidigare inlägg här, här och här). Man skriver bl a:
IPCC (2007) säger i sina slutsatser inte något explicit om hur sannolik en uppvärmning på 4 grader är. Men man citerar utan kritik en studie (sid 802) som uppskattar att sannolikheten för en uppvärmning på 4 grader eller mer är ca 5 procent. Att vi bedömer sannolikheten som ännu lägre beror på att flera studier under senare år pekar mot en mindre klimatkänslighet än vad som antogs i IPCC-rapporten från 2007.
...
Vi delar helt replikförfattarnas oro för konsekvenserna av en framtida klimatändring men vi menar samtidigt att man måste undvika bristfälligt underbyggda påståenden. Även en befarad uppvärmning till år 2100 på 2-3 grader ger ett fullgott skäl för att vidta kraftfulla motåtgärder.
Man kan lägga märket till att samtliga debatterande är överens om att våra utsläpp av växthusgaser har en påtaglig påverkan på klimatet. Frågan är alltså inte om, utan hur mycket! 2 grader, 3 grader, 4 grader? Och man är överens om att något behöver göras.
Den norska studien som fick så mycket uppmärksamhet
hade kommit fram till en klimatkänslighet på (i medel) 1,9 grader. Att detta uppmärksammades berodde just på att det var ett överraskande lågt värde (IPCC anger ett intervall 2-4,5 grader, med ett medel på 3 grader). Och likväl representerar 1,9 grader en betydande klimatpåverkan.
Debatten befinner sig alltså långt ifrån var klimatförvillarna skulle önska att vi tror. Den handlar inte om huruvida växthusgaserna har någon betydande klimatpåverkan. Den handlar inte om huruvida det finns någon positiv återkoppling. Den handlar inte om huruvida det är mänskliga eller naturliga orsaker som ligger bakom den nutida uppvärmningen. Den handlar inte om huruvida det är koldioxiden som styr temperaturen eller temperaturen som styr koldioxiden. Och den handlar inte om huruvida det över huvud taget existerar något problem.
Så när Sten Kaijser skriver på förvillarbloggen The Climate Scam att "Om, som det verkar koldioxiden inte har någon klimateffekt alls, så är det uppenbart att det är de positiva effekterna som är de relevanta..." så har det ingenting att göra med det faktiska vetenskapliga läget. Då handlar det om rena fantasier.
Uppdatering: Lennart Bengtsson intervjuas i DN.
Och här är Markku Rummukainen i DN.
Uppdatering: Lennart Bengtsson intervjuas i DN.
Och här är Markku Rummukainen i DN.
Observera att 1,9 grader inte är att jämföra direkt med IPCC:s 3 grader (och intervall) se bla:
SvaraRaderahttp://thingsbreak.wordpress.com/2012/12/22/lewis-and-ridleys-claims-about-aldrin-et-al-2012/
Det blir lätt fel om man gör som Lars i detta inlägg, dvs lyfter ut ett citat ur sitt sammanhang. Korrekt ska vara:
SvaraRadera"Den stora nyheten är att det faktum att det inte blivit signifikant varmare på åtninstone 15 år, dels börjar oroa klimatforskarna, dels börjar komma upp till ytan även i medierna. Om, som det verkar koldioxiden inte har någon klimateffekt alls, så är det uppenbart att det är de positiva effekterna som är de relevanta...."
Det handlar alltså inte om att koldioxid inte skulle ha någon effekt alls utan vilken den har haft (eller inte) de senaste 15 åren.
MvH
/Lena
Det verkar som en långsökt tolkning, Lena. Så Kaijser ska alltså ha menat att koldioxidens klimatpåverkan upphörde för c:a 15 år sedan? Och vad hände då? Var det någon naturlag som blev ändrad?
Radera@Lena,
RaderaForskarna är inte så oroade, men "skeptikerna" använder det som ammunition i sin kritik mot klimatforskningen. Alltså försöker forskarna bemöta kritiken genom att populärvetenskapligt visa vilka faktorer som är inblandade, som till exempel ENSO, vulkanism och solinstrålning. Men då tolkar en del av skeptikerna det som att forskarna är "oroade", och att "skeptikerna" har rätt.
Eftersom det framför allt är politiska ställningstaganden som format "skeptikerna", så blir den vetenskapliga diskussionen många gånger verkningslös. Koldioxiden kommer att ha samma effekt som den har haft innan, under och efter den här perioden.
Med vänlig hälsning,
PMA
Precis, PMA. Hela den här pausdiskussionen handlar om att "skeptikerna" vill kunna använda ordet "paus", eftersom det har ett propagandavärde. De vill kunna säga "vi har en paus i den globala uppvärmningen." De är inte intresserade av någon analys. Vi har haft många inlägg om hur ENSO och solcykeln och aerosoler har inverkat, men det verkar som väldigt få skeptiker ens verkar fatta vad vi talar om. Det går helt enkelt inte fram. De bara stänger öronen och mässar "paus, paus".
RaderaEller "Hansen sa 'paus'!"
Nej, Lars. Hela pausdiskussionen handlar om att den globala uppvärmningen i allt väsentligt ser ut att ha stannat av. Detta trots att CO2-utsläppen till och med ökat under samma, relativt långa, period.
RaderaDetta har varit uppenbart för sk "skeptiker" ganska länge nu. De som tror att CO2 kommer att innebära en kraftig, farlig, accelererande uppvärmning (UI t ex) har envetet hävdat att "skeptikerna" har haft fel i detta.
Nu skriver självaste Hansen, en av de mest notoriska alarmisterna, att denna paus är verklig. Han erkänner också, till skillnad från UI, SKS och andra, att de inte kan förklara varför. Det är intressant och självklart ett ämne för debatt då det strider emot den samlade kunskapsmassans tidigare tvärsäkerhet.
Att du inte gillar debatten, då din tidigare ståndpunkt blir allt svårare att försvara, är en annan sak.
PMA,
RaderaHur menar du "framför allt är politiska ställningstaganden"? Jag tror de flesta "skeptiker" anser att vetenskapen bakom AGW är betydligt mer osäker än vad som hävdas bland dess förespråkare och att det är just detta som får dem att tvivla.
Men jag kan naturligtvis bara prata för mig själv. Det kanske du också borde göra...
Nej Ulf, Hansen skriver: "Den 5-åriga globala medeltemperaturen har varit platt i ett decennium, vilket vi tolkar som en kombination av naturlig variabilitet och en avmattning i tillväxttakten av netto forcing på klimatet."
RaderaNaturlig variabilitet är bl a ENSO och solcykeln. I "netto forcing" så ingår bl a aerosoler. Hur är det möjligt att du kan läsa vad Hansen skriver och ändå inte se detta? Och att ingen annan på TCS verkar uppfatta det heller?
Problemet är att "tolkningen" görs i efterhand. För säg, 5 år sedan, så fanns inte denna "tolkning" på kartan, utan alla som påpekade att det faktiskt inte blivit varmare sedan 1998 blev mer eller mindre idiotförklarade.
RaderaDetta sena uppvaknande och konstruktionen av "tolkningar" som "kombination av naturlig variabilitet och en avmattning i tillväxttakten av netto forcing på klimatet" är, i mina ögon, efterhandskonstruktioner under galgen.
Jag ser det dessutom som ett bevis på att den tidigare tvärsäkerheten var ogrundad. Som jag, och många med mig (inte du, dock), misstänkt hela tiden.
Möjligheten finns att "Den samlade kunskapsmassan" kan ha fel.
Komplett nonsens, Ulf. Att t ex ENSO och solcykeln kan påverka klimatet är knappast efterhandskonstruktioner.
RaderaSe t ex RealClimate anno 2008 om ENSO och den globala temperaturen.
RaderaNej, men dessa har alltid avfärdats som något som absolut inte ska kunna påverka den globala uppvärmningen, eller hur?
RaderaDe har alltid utgjort "lök på laxen". De har ansetts kunna påverka lite i marginalen, men aldrig påverka den långsiktiga globala uppvärmningen.
Nu kan de visst det i alla fall. Nonsens eller inte, det är nytt för att komma från AGW-håll. Ni själva avfärdade det så sent som för ett par veckor sedan i posten om SKS/16-years.
Ulf, den där posten handlade just om att de kunde ha en betydande påverkan på trenden på typ 16 år. Men 16 år är inte lång sikt i klimatsammanhang.
RaderaVi kommer troligen se 16 år långa pauser igen. Kanske 20 år. Kanske 25 år. Det är som, vilket sagts gång på gång på gång, här och inom den publicerade forskningen, en helt naturlig konsekvens av att temperaturen påverkas av en rad olika faktorer.
RaderaMen ändock, på lång sikt stiger temperaturen.
Och vetenskapen är fullt kapabel att förklara allt detta. Det är ingen "efterhandskonstruktion", det är en slutsats av att forskare använt den vetenskapliga metoden.
Skeptiker hittar hela tiden nya vinklingar i sitt vetenskapsförakt.
Deras hållning förhalar försöken att hejda den långsiktiga temperaturen. Detta riskerar vår välfärds framtid. Mina än så länge ofödda barns framtid. Jag kan inte annat än att bli djupt bedrövad.
Ja, herregud.
RaderaFörst fanns där ingen paus. De som hävdade detta ägnade sig åt cherrypicking. Alla förstod väl att uppvärmningen visst fortsatte oförtrutet.
Sedan kanske där fanns en paus, men den var så liten och tillfällig att den gott kunde ignoreras.
Nu finns det helt plötsligt en paus, och den kan, enligt Anonym här ovan som representerar "vetenskapen", tydligen bli mycket längre.
Dessutom har "vetenskapen" vetat/sagt/hävdat/tänkt detta hela tiden.
Jag är hemskt ledsen, men det har den inte alls. Visa mig en enda rapport, länk eller publikation (med några år på nacken) där det hävdas att även om vi fortsätter släppa ut CO2 så kan vi få 15-åriga (eller till och med 25-åriga) perioder utan temperaturökning.
Jag har följt denna debatt mycket länge och aldrig hört det. Jag har hört mycket om accelererande temperaturer, vasalopp utan snö, tipping points, 6-meters havsnivåhöjningar, men jag har aldrig hört talas om långa platåer. Upplys mig gärna om jag har fel.
"På lång sikt stiger temperaturen"? Det beror väl på vad som är "lång sikt". På lång sikt kommer den att sjunka så pass att vi får en ny istid. Innan dess kanske det blir varmare, kanske inte. För 5000 år sedan var det betydligt varmare än idag. Sedan dess har det blivit mycket kallare. Är det bara cherrypicking om inte galoscherna passar?
Nej Ulf, det har varit samma visa hela tiden:
Radera"Det har inte blivit varmare sedan 1998!"
"Men det var en kraftig El Nino 1998, och nu råder det mest La Nina-förhållanden."
"Det har inte blivit varmare sedan 1998!"
"Men det var en kraftig El Nino 1998, och nu råder det mest La Nina-förhållanden."
"Det har inte blivit varmare sedan 1998"
"Men det var en kraftig El Nino 1998, och nu råder det mest La Nina-förhållanden."
Om och om igen upprepas detta, med lite variationer. "Skeptikerna" lär sig aldrig.
(Lägg förresten märket till att Hansen talar om ett decennium, och inte 16 år.)
Ulf och Lena,
RaderaHär är ett referat av ett utav dom forskningsarbeten som studerat detta.
Vidare, klimatsystemet värms upp av en obalans i in och utstrålning pga ökad halt växthusgaser. Den extra energin fördelar sig ungefär så här:
93% hamnar i haven
2% hamnar i atmosfären
2% värmer upp kontinenterna
2% smälter is och snö
När "man" snackar om uppvärmning är det typiskt det lager i atmosfären som vi bebor som menas. Men bl.a. variationer i utbyte av energi med havet påverkar korta trenderna. Den 93%-a delen har värmts upp sedan 1998 enligt mätningar.
Nej, Lars. Enligt wikipedia har vi mest haft "Other" sedan 1998. (http://en.wikipedia.org/wiki/File:Enso-global-temp-anomalies.png) Och det HAR inte blivit varmare sedan 1998. Oavsett orsak.
RaderaMen hur är det nu; Har vi en paus eller inte? Har du bestämt vad du tycker än?
Ulf,
RaderaTydligen är det själva ordet "paus" som är det viktiga för dig. Du får gärna kalla det vad du vill. Jag är intresserad av förklaringar, av förståelse, vilket du verkar helt ointresserad av. Du: propaganda, jag: vetenskap.
Nej, ordet rör mig inte det minsta. Du byter bara ståndpunkt väldigt ofta...
Radera1) Har det, enligt minst 2 större dataset, varit varmare än 1998?
2) Stämmer det med tidigare tvärsäkerhet?
Ulf. skrev 1 februari 2013 13:15:
Radera"Hur menar du "framför allt är politiska ställningstaganden"?"
De flesta "skeptiker" jag debatterat med genom åren har förr eller senare använt argument som "det är dom nya kommunisterna" eller "det är bara för att staten skall kunna ta ut mer skatt". Man har alltså en grundmurad övertygelse att det är en politisk fråga. Att det är vanlig naturvetenskap och att man länge vetat om i grova drag hur Koldioxid fungerar i atmosfären verkar inte gå in.
Hälsningar,
PMA
Ulf>>
RaderaGivetvis beror det på vad som menas med "lång sikt". Jag menar en relevant tidsskala när vi pratar AGW - exempelvis 30+ år till några århundraden. Jag trodde detta var underförstått. Vad som händer om 10 000, 500 000 eller 10 000 000 år finner jag mindre relevant för den här diskussionen.
Jag "representerar" inte vetenskapen. Den representerar sig själv. Men till skillnad från dig tror jag mig inte veta bättre än den.
Visst har vi en paus i jordens utveckling av medeltemperatur. Sett från 1998. Ett annat år visar en annan trend, det är därför startåret 1998 kallas cherrypicking. Vi har dock inte en paus i uppvärmningen från växthusgaser, som ju visats tidigare här på bloggen och i publicerad forskning. Kanske är det detta som du upplever som motsägelsefullt?
Den "tidigare tvärsäkerheten" (om att vi inte kan ha 16 år långa pauser, antar jag att du menar) är inget jag sett i den publicerade vetenskapen. Den är alltid noga med att poängtera osäkerheter, vilka är stora för ett så komplext system som jordens klimat. Däremot kan du säkerligen hitta tidningsartiklar, blogginlägg och t o m citat från klimatforskare som stödjer din tes om "tidigare tvärsäkerhet". Men det är tämligen ointressant.
Den publicerade forskningen är fullt kapabel att förklara platån/pausen inom ramen för AGW (exempelvis: http://iopscience.iop.org/1748-9326/6/4/044022 eller http://iopscience.iop.org/1748-9326/7/4/044035?rel=sem&relno=1). Så länge den är det har jag ingen anledning att tvivla på AGW.
/Samma anonym som 1 feb, 22:12
Ulf, vi har haft många inlägg om trenden sedan 1998 (det måste rent av vara vårt vanligaste ämne här). Här är ett som jag skrev för två månader sedan. Där finns både trednlinjer för temperaturen för olika perioder, och även data för solinstrålningen och ENSO. Lägg märket till att vi har haft två starka La Nina sedan 2005. Lägg också märket till det djupa solminimumet under samma period.
RaderaOch jag har inte bytt ståndpunkt. Däremot har du haft fel om ett flertal saker. T ex verkade du synnerligen tvärsäker på att Hansen hade sagt att "pausen" inte kan förklaras, men sanningen visade sig vara tvärt om. Varför skulle någon tro på vad du säger?
RaderaUlf,
Radera1. Enligt HadCRUT4, GISS och NCDC var 2005 och 2010 varmare än 1998, såvitt jag vet.
2. Tvärsäkerhet? Vems?
http://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/from:1997/to:2011/plot/gistemp-dts/from:1997/to:2011
Raderasåvitt jag vet , vet du inte så rätt ... tittar du på satelitmätningarna så blir bilden ännu tydligare.
Lars : ja NU talar Hansen om 10 år - det har inte gjort tidigare utan har uttalat sig mycket negativt om andra som påtalat pausen. Solomon tex. Snart talar Hansen och alla andra om 17år ... det säger mina datormodeller :-)
Visst har Anders rätt: HadCRUT 4, NASA GISTEMP.
RaderaAnders, gemensamt för dina dataset är att de alla haft 1998 som varmaste år och sedan "justerat" sina data kraftigt. Justeringarna skiljer sig ordentligt från satellitdata.
RaderaJämför HadCRUT4 med HadCRUT3. http://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/from:1997/to:2011/plot/hadcrut3gl/from:1997/to:2011 Det är inga småjusteringar de gjort. Kolla 2007!
Eller varför inte NCDC. De justerar mer och mer för varje månad som går. http://wp.me/p7y4l-i66
Jag skulle inte köpa en bil av människorna bakom dessa data. Inte ens lejonpulver... ;)
Så här beskriver MetOffice skillnaden mellan HadCRUT3 och HadCRUT 4:
RaderaQ: How does this data set differ from HadCRUT3?
HadCRUT4 has more comprehensive data. It includes an increased number of land stations, as well as more up-to-date records available from land stations that were already in HadCRUT3. These updates to the land station database are described in the CRUTEM4 paper. HadCRUT4 also includes a larger number of sea-surface temperature records and new bias adjustments for sea surface temperature measurements. These bias adjustments for sea-surface temperature records are discussed in detail in part 2 of the HadSST3 paper.
There has also been a change in the way that HadCRUT4 is presented to users. In order to preserve information about the temporal and spatial structure of uncertainties in the data, HadCRUT4 is presented as an ensemble data set in which the 100 ensemble members sample the distribution of observational uncertainty described by the underlying bias model. In addition fields of measurement and sampling errors are supplied for which the correlation structure is sufficiently simple to be encoded in a covariance matrix. For more details please read the HadCRUT4 paper.
Finns det någonstans man kan köpa Ulf-pulver?
Ulf, varför fråga om temperaturdata om du ändå inte godkänner dataseten?
RaderaArktis förlorar is motsvarande 1.5 10^20 Joule varje år, blott en liten andel av denna värmemängd krävs för att förklara utebliven global uppvärmning. Jag kan ha fel så rätta mig gärna. Om inte vad händer när isen tagit slut?
SvaraRaderaLbt, Du har fel, som tur är.
SvaraRaderaJorden tar emot ca 0.5-2.5 W per kvadratmeter mer energi än den skickar ut (se t.ex. IPCC 2007, Figure SPM.2). 1 W per kvadratmeter motsvarar ca 1.61 × 10^22 J. Det är alltså ca hundra gånger mer än vad siffran du anger för isavsmältning. IPCC AR4 säger också att "the energy associated with ice melt contributes only about 1% to the Earth’s energy budget." (Solomon et al 2007, avsnitt 5.2.2.3)
Hansen et al (2011) diskuterar detta mer ingående. Där kommer de fram till att ca 0.02 W per kvadratmeter går åt till att smälta havsisen (se figur 8). Intressant nog går det enligt Hansen et al (2011) idag mindre än motsvarande 0.1 W per kvadratmeter utslaget över hela jordytan till att värma upp atmosfären, land och smälta is (flytande och på land). ca 0.5 W per kvadratmeter motsvarande går åt att värma upp havet. (se figur 10)
Jag säger, som tur är, därför att även om havsisen försvinner så kommer vi inte att få en direkt kick på grund av att energin försvinner någon annanstans (däremot pga av albedoeffekter osv).
Men om vi har otur, så kommer inlandsisarna på Grönland och Antarktis att smälta i snabb takt. Antag att de stora inlandsisarna börjar smälta så att de bidrar med 10 mm per år (idag bidrar de med ca 1mm per år). Det innebär då att att is för ca 3600 Gt per år smälter per år, vilket bara i sig motsvarar ca 1.2*10^21 J i smältenergi (1 mm havsnivå = ca 360 Gt land-is, Energi för att smälta 1kg is = 333.55 kJ). Men även om detta är mycket motsvarar detta ca 0.07 W per kvadratmeter av jordens yta, vilket ändå bara en bråkdel av den totala energibalansen.
Detta skulle dock kunna innebära stora lokala effekter. James Hansen menar att detta skulle innebära att polerna kyls ned, och att temperaturgradienten skulle kunna orsaka stora stormar. Hansen & Sato (2012) beskriver detta, där de antar en exponentiell ökning i avsmältningen från Grönland och Antarktis, med en fördubbling var 10:e år från år 2010 med 1mm/år. Detta är alltså mycket hastighet i avsmältningen än den jag räknat med ovan (32 mm/år 2060). Se Fig 9 i Hansen & Sato (2012), där de beskriver resultatet av snabb avsmältning i en klimatmodell. Enligt Hansen & Sato (2012) blir resultatet:
" By 2065, when the sea level rise (from ice melt) is 60 cm relative to 2010, the cold fresh-water reduces global mean warming (relative to 1880) from 1.86°C to 1.47°C. By 2080, when sea level rise is 1.4 m, global warming is reduced from 2.19°C to 0.89°C. These experiments are described in a paper in preparation (Hansen, Ruedy and Sato, 2011), which includes other GHG scenarios, cases with ice melt in one hemisphere but not the other, and investigation of the individual effects of freshening and cooling by icebergs (the freshening is more responsible for the reduction of global warming)."
Referenser
IPCC 2007, http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/spm.html
Hansen, J et al 2011 http://www.atmos-chem-phys.net/11/13421/2011/acp-11-13421-2011.html
Hansen, J.E., and M. Sato, 2012 http://arxiv.org/pdf/1105.0968v3.pdf
perwis,
Raderakänns bra, tack för referenserna, de kommer att hålla mig sysselsatt en tid.
De fyra debattörerna har kommit med ett tillägg efter sin slutreplik på Newsmill.
SvaraRaderaFortfarande verkar dom inte ha insett att sannolikheten beror på vilket utsläppsscenario man antar. Att göra detta infattar komplexa tekniska, politiska och samhällsvetenskapliga bedömningar förutom paradoxen i att ge en sannolikhet för det man själv kan påverka.
Och man förtydligar inte heller varför man anser att uppskattningen av klimatkänsligheten skulle vara lägre.
Angående vad som är konkret fel med världsbankens rapport nämner dom endast:
"Vi menar också att flera andra utsagor i Världsbankens rapport är dåligt underbyggda. Det gäller t.ex. påståendet om en accelererad havsnivåhöjning under det senaste årtiondet."
Men det man påstår i rapporten är:
"Substantial progress has been made since the IPCC AR4 in the
quantitative understanding of sea-level rise, especially closure of
the sea-level rise budget. Updated estimates and reconstructions
of sea-level rise, based on tidal gauges and more recently, satellite
observations, confirm the findings of the AR4 (Figure 5) and
indicate a sea-level rise of more than 20 cm since preindustrial
times to 2009 (Church and White 2011). The rate of sea-level rise
was close to 1.7 mm/year (equivalent to 1.7 cm/decade) during
the 20th century, accelerating to about 3.2 mm/year (equivalent
to 3.2 cm/decade) on average since the beginning of the 1990s
(Meyssignac and Cazenave 2012).
"
Och från "Executive summary":
"The average increase in sea levels around the world over the 20th
century has been about 15 to 20 centimeters. Over the last decade
the average rate of sea-level rise has increased to about 3.2 cm per
decade. Should this rate remain unchanged, this would mean over
30 cm of additional sea-level rise in the 21st century."
Möjligen kan man tycka att det senare stycket kan tolkas som om det var det senaste årtiondet som accerelationen började medans det snarare skall vara ett årtionde till bakåt. Men i sin helhet är det ju snarast ett försiktigt yttrande eftersom 30 cm fram till 2100 är i de nedre regionerna utifrån t.ex. samma trend i utsläppen.
Men dessa mätningar är väl inte kontroversiella?
Är det den rådande uppfattningen i Uppsalainitiativet att IPCC:s hockeyklubbsscenario gäller? Det vill säga att jordens atmosfär är ett positivt återkopplat reglersystem där en liten ökning av koldioxidhalten orsaker en kraftig global temperaturhöjning i atmosfären.
SvaraRaderaJag tror du blandar ihop begreppen här en smula. Den så kallade hockeyklubban handlar om empiri för det senaste milleniets (eller så) globala temperaturutveckling och alltså inte i första hand om klimatsystemets mekanismer. När du sedan talar om "liten ökning" kontra "kraftig [...] temperaturhöjning" är orden "liten" och "kraftig" lite för diffusa för att medge ett rakt svar, men se gärna den här bloggposten som diskuterar det vetenskapliga kunskapsläget om sambandet mellan CO2-halt och temperaturökning. Där och annorstädes tenderar vi att hamna i uppfattningen att IPCC:s trolighetsintervall om 2 till 4,5 grader för den så kallade klimatkänsligheten är välgrundat. Helt utan återkopplingar i klimatsystemet skulle klimatkänsligheten hamna kring 1 grad, så alla värden högre än det innebär förekomst av positiva återkopplingar.
Radera