Inlägg
Här kommer lite goda nyheter. Det handlar inte om VM-guld i ishockey (grattis Tre Kronor!) utan om en ny studie om klimatkänsligheten:
Alexander Otto, Friederike E. L. Otto, Olivier Boucher, John Church, Gabi Hegerl, Piers M. Forster, Nathan P. Gillett, Jonathan Gregory, Gregory C. Johnson, Reto Knutti, Nicholas Lewis, Ulrike Lohmann, Jochem Marotzke, Gunnar Myhre, Drew Shindell, Bjorn Stevens & Myles R. Allen
Energy budget constraints on climate response
Nature Geoscience (2013) doi:10.1038/ngeo1836. Published online 19 May 2013Den här figuren sammanfattar studiens resultat.
Den visar hur forcings ΔF och energiinnehåll ΔQ (x-axel) samt temperatur (y-axel) har ändrats i förhållande till referensperioden 1860–1879 för vart och ett av de fyra senaste decennierna och för de senaste 40 åren som helhet (grått). De grå fälten som utgår från nedre vänstra hörnet visar olika värden för klimatkänsligheten. TiIll vänster har vi jämviktsklimatkänsligheten (dvs på längre sikt) och till höger har vi den transienta klimatkänsligheten (dvs på kort sikt).
De goda nyheterna är att det mest sannolika värdet för jämviktsklimatkänsligheten hamnar vid 2 grader, vilket är lägre än en del tidigare studier.
NewScientist har kommentarer från några av författarna:
"If previous estimates [of how the climate will warm] were true, keeping the world below 2 °C would have been almost impossible however big our emission cuts," says Piers Forster of the University of Leeds in the UK, who contributed to the new study. "Now it looks like we have a chance, so we should take it."
"Prior to this, a lot of us were feeling quite gloomy that whatever we did, we'll go over 2 °C," says Forster's colleague Myles Allen of the University of Oxford, UK. "It's not a foregone conclusion any more." That means the UN climate negotiations could still succeed. If a deal comes into force in 2020, and leads to rapid emissions cuts, "there remains a good chance we could hit the 2 °C target", says Allen.Det finns dock andra färska studier som tittar på andra tidsperioder som har kommit fram till högre resultat, som PALAEOSENS-projektet som har tittat på klimatet på en geologisk tidsskala (se också här för en diskussion). Skillnaden kan bero på att det finns processer t ex inom kolcykeln som verkar på längre tidsskalor och som inte syns ordentligt under ett par årtionden/ett sekel.
Uppdatering: Här är den fullständiga bildtexten till figuren ovan:
Observations of the global mean temperature change plotted against change in forcing minus heat uptake (ΔF–ΔQ) for the equilibrium climate sensitivity (ECS) (a) and against ΔF for the transient climate response (TCR) (b), for each of the four decades 1970s, 1980s, 1990s and 2000s and for the 40-year period 1970–2009. Ellipses represent likelihood contours enclosing 66% two-dimensional confidence regions; best-fit points of maximum likelihood are indicated by the circles; and the curved thick and thin lines represent the 17–83% and 5–95% confidence intervals of the resulting one-dimensional likelihood profile in ECS (or TCR), respectively. All time periods are referenced to 1860–1879, including a small correction in ΔQ to account for disequilibrium in this reference period14. Straight contours show iso-lines of ECS (a) and TCR (b), calculated using a best-fit value of F2x of 3.44 W m−2 (also adjusted for fast feedbacks)10. Uncertainty in F2x is assumed to be correlated with forcing uncertainty in long-lived greenhouse gases10. To avoid dependence on previous assumptions16, we report results as likelihood-based confidence intervals.
Detta verkar vara en intressant studie. Dessvärre är jag för oinsatt för att begripa vad den betyder... Var kan jag avläsa vilken klimatkänslighet studien förväntar sig? Beklagar om jag verkar lat, bara att jag har andra bestyr som inte kan vänta.
SvaraRaderaTack på förhand!
Figuren är inte så lätt att tolka, så du behöver inte be om ursäkt. För klimatkänsligheten ska du titta på linjerna med 1, 2 osv som börjar i nedre vänstra hörnet. Linjen med 1 motsvarar en klimatkänslighet på 1 grad, osv, och det ljusgrå området mellan 1 och två motsvarar en klimatkänslighet i intervallet 1 - 2 grader osv. De färgade banden är för olika decennier, och de vita prickarna inom varje färgat band ger det mest sannolika värdet.
RaderaTack! Det ser ut som att osäkerheten har minskat något oerhört, från att ha sträckt sig lång töver 7 grader (på 70-talet) till kanske drygt 1 grad för 2000´? Samtidigt har medelvärdet gått upp något. Jag har fått för mig att IPCC skattat medelvärdet för klimatkänslighet till 3 grader i sina tidigare studier. Vad är det som skiljer i antaganden mot denna studie som ju har en klimatkänslighet under 2?
RaderaUndra också om det stämmer att borträknat positiva återkopplingsmekanismer (såsom mer vattenånga etc.) så är klimtkänsligheten ganska exakt 1? Alltså borde detta utgöra en nedre gräns men felintervallet för några av cirklarna hamnar under 1, vad kan det bero på?
Två intressanta noteringar: Otto et al visar på en markant minskad klimatkänslighet - alltså att koldioxidens uppvärmande egenskaper inte är så stora som tidigare antagits.
RaderaDen andra är att bland författarna finns flera med inflytelserika positioner inom IPCC.
Hur mycket mindre? Om IPCC AR4 visar ca 3,5 grader så visar Otto på 1,8
grader per fördubblad CO2-halt.
Gustav, 70-09-bågen visar ett 5–95% konfidensinvervall från 1 till nästan 5 grader.
RaderaLars: OK men hur kan 1970's visa ett spann som inkluderar en klimatkänslighet på under 1?
RaderaObs
SvaraRaderaThe downturn in the rate of climate warming over the past decade does not significantly change estimates of the eventual (equilibrium) temperature rise in response to doubled atmospheric CO2 concentrations, according to a study published online this week in Nature Geoscience. However, the work suggests that the immediate temperature response to rising levels of greenhouse gases in the atmosphere - before an equilibrium is reached - may need to be revised downwards.
Alexander Otto and colleagues analysed observation-based estimates of surface temperatures and the Earth’s heat budget as well as radiative forcing estimates obtained from the historic record and climate model simulations. They use these data to determine ranges for the equilibrium climate sensitivity and the transient climate response to a doubling of CO2 concentrations between 1970 and 2009. The researchers find that most of the climate models used in the upcoming fifth assessment of the Intergovernmental Panel on Climate Change are consistent with the results presented, but they note considerable uncertainties.
http://www.natureasia.com/en/research/highlight/8461/
RaderaObservera den kortare tidsperioden och läs artiklarna som länkas... Blanda inte ihop olika känsligheter
SvaraRaderaÄn mer text
Raderahttp://www.theage.com.au/environment/climate-change/warming-to-take-longer-in-reaching-forecast-levels-20130519-2jukg.html
Osv
Raderahttp://m.phys.org/news/2013-05-dire-outlook-global.html#ajTabs
http://www.leeds.ac.uk/news/article/3399/global_warming_continues_but_most_extreme_projections_less_likely
SvaraRaderaEn av de tydligare
SvaraRaderahttp://t.co/qrNCEF4g9q
Intressant och namnen inger respekt, men det man saknar är en ordentlig kunnig genomgång av hur denna studie förhåller sig till alla andra, (det kommer väl i höst med IPCC-rapporten om inte annat).
SvaraRaderaVad jag förstått så finns det tre huvudkategorier av metoder för att bestämma klimatkänsligheten.
1.Paleoklimatologiska uppskattningar
2.Enklare modeller av energibalansen utifrån observationer senaste decennierna/århundradena.
3.Mer avancerade GCM/ESM-modeller (som brukar kallas "klimatmodeller").
Alla har sina respektive osäkerheter och det är inte självklart att dom paleoklimatologiska metoderna är osäkrare än dom som utgår från moderna observationer. Man kan naivt tycka det eftersom det är självklart att t.ex. dom moderna temperaturuppskattningarna är bättre än paleo-rekonstruktionerna. Men som nämns i artikeln (supplementet) så är kategori 2 metoderna känsliga för uppskattning och rekonstruktioner av aerosolforcingar, havens värmeinnehåll och interna variationer, förutom att de mer rena observationerna är över kortare tidsperioder.
Att kategori 2 metoderna ger lägre mest sannolika värden än dom andra var väl inget nytt, men artikeln inkluderar bl.a. nyare och något lägre uppskattningar av aerosolforcingen.
En av författarna, Reto Knutti, har en sammanfattning om metoderna här.
http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/ch9s9-6-2.html
Raderaklicka bakåt för överblick (och sedan framåt)
http://www.newscientist.com/mobile/article/dn23565-a-second-chance-to-save-the-climate.html
SvaraRaderaFår återkomma när jag hittar tid
Roligt, jag läste på den andra klimatbloggen att de också var glada över studien. Kommer ni att gå samman nu så man slipper bråket om hur lite koldioxiden betyder ? Det vore skönt för oss som undrar.Själv har jag varit orolig ända sen den där filmen om uppvärmningen kom. Jag har mitt hus nära stranden också barra 200 meter. Hälsningar Margit
SvaraRaderaDet vore ett stort framsteg om de på den andra bloggen verkligen kunde acceptera 2 graders klimatkänslighet.
RaderaLars, du har ett flertal gånger postat de tramsiga Wheel of Climate från MIT. Där kan vi se att 2 grader är i stort sett otänkbart oavsett om vi fortsätter släppa ut CO2 eller inte. 7-8 grader var mer troligt.
RaderaJag vill minnas att du hyllade dessa illustrationer.
Det är inte "de på den andra bloggen" som behöver acceptera något angående klimatkänsligheten...
några korta saker: http://www.metoffice.gov.uk/research/news/alex-otto-article
SvaraRaderaAnd is there no news for climate sensitivity?
First, I would always argue that for all practical, policy-relevant questions it is the transient climate response we should be interested in, but historically and academically the equilibrium response is still of high interest, so does our study tell us anything new about ECS?
Our best estimate for climate sensitivity from the last decade of data alone is 2°C, which is lower than the AR4 best-estimate of 3°C, but in the range of other recent estimates using 20th century data (Aldrin et al, 2012; Libardoni and Forest, 2013; Lewis, 2013), so the fact that we get a strongly skewed distribution with a best-fit around 2-2.5°C is not really news.
Using only the data from the decade from 2000-2009 we find a 5-95% confidence interval for equilibrium climate sensitivity of 1.2-3.9°C. We compare the range to the range of the CMIP5 models of 2.2-4.7°C saying that the range overlaps but is slightly moved to lower values. If we use the data from 1970-2009, also including the last decade, instead we find a 5-95% confidence interval of 0.9-5°C for equilibrium climate sensitivity.
Comparing these ranges directly to the IPCC's range for climate sensitivity from AR4 is difficult. For one, the IPCC didn't directly give a 5-95% confidence interval (i.e. no upper 95% limit), and secondly, the IPCC range is not derived formally from an analysis of data, but is a consensus expert assessment of all the different lines of evidence underlying the IPCC report. Hence the IPCC's likely range of 2.0-4.5°C is not directly comparable to a 17-83% confidence interval derived from our study. IPCC typically down-grades confidence levels from those reported in individual studies to account for "unknown unknowns".
For all investigated periods apart from the last decade alone our derived confidence intervals fully include the 2-4.5°C range. They do extend below it, but that is not an inconsistency - which is why we conclude that, given all the uncertainties, our results are consistent with previous estimates for ECS.
So where does this leave us?
The 'warming pause' over the recent decade does not show that climate change is not happening. And it certainly does not mean that climate scientists are "backing away" from our fundamental understanding. Every new decade of data brings new information that helps reduce uncertainties in climate forecasts. In some ways, the picture changes surprisingly slowly for such an intensely scrutinised problem: our new results may help rule out some of the highest-response models, but they are still consistent with the multi-model average, and our uncertainty range encompasses the bulk of the old range. It would certainly also help to test the physically based global circulation models against more than their transient climate response and climate sensitivity. Knowing how they perform in representing regional climate variables like air pressure at sea level (PMSL) or moisture variables is important and might lead to a narrowing of uncertainty eventually, and confidence in how they perform in projecting regional impact relevant quantities. This study highlights the importance of continued careful monitoring of the climate system, and also the dangers of over-interpreting any single decade's worth of data.
Alexander Otto is Research Fellow in Climate Decisions at the Environmental Change Institute, University of Oxford.
http://www.guardian.co.uk/environment/blog/2013/may/21/matt-ridley-joined-real-climate-debate?CMP=twt_gu
Raderathe average of climate models used by the UN's climate science panel in its upcoming major report, which is 1.8C. Now 1.3C is 30% less than 1.8C, but this is hardly a game changer: at face value, our new findings mean that the changes we had previously expected between now and 2050 might take until 2065 to materialise instead. Then again, they might not: 1.8C is within our range of uncertainty; and natural variability will affect what happens in the 2050s anyway.
Despite this, our study seems to be being enthusiastically cited by Ridley and climate sceptics the world over as final endorsement of their position. If this means their position is that the most likely response is 30% lower than the average of our current models, then perhaps the debate on global temperature is indeed over: 30% is well within the range of uncertainty anyway. But that doesn't mean all debate about climate is over.
Är det ingen som kan hjälpa mig att förklara hur 0,9 C kan vara en realistisk klimatkänslighet?
Radera"interval of 0.9-5°C for equilibrium climate sensitivity"
Gustav, i princip kan man ha en klimatkänslighet på 0,9 grader om återkopplingarna sammantaget är något negativa. Jag har visserligen svårt att tänka mig att så skulle vara fallet, men om t ex molnigheten under dagtid skulle öka kraftigt så kunde det vara möjligt.
RaderaTack för svar Lars! Du är alltså kritisk till att intervallet i studien inkluderar 0,9 C?
SvaraRaderaEn annan reflektion jag gör är att om om klimatkänsligheten är 1 C, dvs att återkopplingen anses vara 0 så är väl en sänkning av klimatkänsligheten från 3 C (IPCC) till 2 C (denna studie), detsamma som en halvering? Kan man beteckna detta som dramatiskt lägre klimatkänslighet?
Kan du utveckla detta lite? Om klimatkänsligheten är 1 så kan den väl inte samtidigt vara 2? Förstår nog inte hur du menar.
RaderaGustav menar att 0,9 grader är möjligt (om än osannolikt) om man tittar på ECS för '70-'00.
RaderaAtt går fran 3 till 2 är en halvering av nettoåterkopplingarna, men klimatkänsligheten inkluderar ju dessutom den ursprungliga uppvärmningen, så man kan väl inte säga att klimatkänsligheten har halverats.
Sedan ska man komma ihåg att studier av den instrumentella perioden brukar hamna på mest sannolika värden under 3 (typ 2,5).
Innebär detta att max 2 graders målet är uppnått nu och man kan börja fokusera på andra stora miljö, fattigdom, demokrati mm problem?
SvaraRadera//Per
Nej, se kommentarer från författarna.
Radera(Sedan så troro jag inte att det är klimatfrågan som har stått ivägen för lösningar på de andra problemen du nämner).
Nej det är det nog inte. Man får vara glad att det verkar som att naturen kanske fixar klimatet själv då våra politiker inte har gjort något större intryck på mig angående dessa frågor.
Radera/Per
Här är ett sätta att räkna ut vilka ekonomiska konsekvenser det nya värdet skulle få
SvaraRaderahttp://www.chrishopepolicy.com/2013/05/how-do-the-new-estimates-of-transient-climate-response-affect-the-social-cost-of-co2/
What happens if we run PAGE09 with the updated estimate of TCR from Otto et al? The mean value of the SCCO2 goes down from about $100 to about $80 per tonne of CO2. So the price we should be charging energy users on each and every tonne of CO2 emissions is $80, about £50. As the UK’s carbon floor price is currently £16 per tonne, and that is only paid by the most energy intensive firms, we can indeed say that the new estimates of the TCR do show that our climate policy is misguided, but not in the direction that Matt Ridley believes; the new TCR estimates support a much tougher policy than the one we currently have in place.