En lurad riksdagsman?

Lars Gustafsson är riksdagsman för  kristdemokraterna och tillika klimatskeptiker. Men hans klimatskeptisism  verkar (som så ofta är fallet) bygga på fundamentala missförstånd om klimatvetenskapen. Så här filosoferar Gustafsson om atmosfärens koldioxidhalt:

.... IPCC hävdar att 90 procent av ökningen har antropogent ursprung. Om man ser på fakta från Manua Loa framgår att den årliga ökningen av CO2 inte är likartad. Några talande exempel är direkt kopplade till temperaturen. 1991 var ökningen i CO2 +0,99 ppm medan 1992 +0,48 ppm, alltså en halvering. Tiden korresponderar helt med utbrottet på Pintatubo 1991, som sänkte medeltemperaturen kommande år. 1998 var ökningen +2,93 ppm medan 1999 +0,93 ppm. 1998 var det hittills största El Nino-året. 2011 var ökningen +1.84 ppm medan 2012 +2.66, där 2012 var ett varmare år. Det blir svårt att påstå att mänsklighetens fossilförbränning följer vulkanutbrott och naturens svängningar. Likaså kan antropogena utsläpp inte vara större än ökningen. Att människan bidrar till den ökade koldioxidhalten i atmosfären är klart, men troligen inte i paritet med IPCC:s påståenden. Däremot är temperaturens inverkan större på havens frigörande och bindning av koldioxid, än vad som kalkyleras med. ....

Som väljare och medborgare önskar man ju att våra folkvalda fattar beslut utifrån så korrekt information som möjligt. Man vet också att så tyvärr ofta inte är fallet. Gustafssons resonemang är ett exempel på det senare: kanske har han låtit sig luras av klimatförvillare. Vi har flera inlägg om den här frågan ( tex här, här, här, här, här och här). Men för att göra en lång historia kort, så visar den här grafen CO2-ökningshastigheten i atmosfären i Giga-ton kol per år (rött), våra utsläpp (blått), samt det naturliga nettobidraget som skillnaden mellan CO2-ökningen och våra utsläpp (grönt).

Från SkepticalScience (Anpassad från Cawley, 2011; data från CDIAC)

Vi kan lägga märket till ett par saker här. För det första varierar CO2-ökningshastigheten från år till år: i bland går det fortare, och ibland går det långsammare. Men den är hela tiden positiv, dvs det finns inget år då CO2 minskar. Våra utsläpp är dock större än ökningen, och det naturliga nettobidraget är alltså hela tiden negativt. Det går mer CO2 till haven och till växtligheten än vad som går från dessa reservoarer. Därför går det inte att skylla ökningen på haven och växtligheten. Vi kan också se att både våra utsläpp och ökningshastigheten stiger med tiden, och att de naturliga reservoarerna tar upp allt mer CO2.

Att CO2-ökningen går lite upp och ner från år till år beror på att de naturliga nettoupptagen varierar, och detta gör de som svar på temperaturvariationer (och dessa kan i sin tur orsakas t ex av El Nino/La Nina eller partiklar från vulkanutbrott). Framför allt tenderar haven att ta upp mer CO2 när det är kallt, och att ta upp mindre CO2 när det är varmt. Detta är välkänt, och något som IPCC tar hänsyn till. 

Hade det inte varit för det naturliga nettoupptaget så skulle alltså CO2-halten i atmosfären ökat ännu mer än vad den gör nu. Då hade CO2-ökningshastigheten legat på nivå med de mänskliga utsläppen, vilket betyder att den hade varit ungefär dubbelt så stor som nu.

Å andra sidan, hade det inte varit för våra utsläpp så hade det naturliga nettobidraget legat runt 0-linjen, och CO2-ökningshastigheten hade följt med. Då hade vi inte haft någon långsiktig ökning av CO2-halten. Den långsiktiga ökningen kan bara förklaras av våra utsläpp.