24 okt. 2014

Om glödlampor och klimatförnekare

Den här fyndiga bilden, som vi hittade på föredömliga klimatvetenskapsbloggen Skeptical Science, bjuder på en rejäl dos igenkänningskänsla för den som, likt oss här på Uppsalainitiativet, lagt tid och kraft på att debattera med Stockholmsinitiativet och liknande klimatförnekare.

35 kommentarer:

  1. Det är väl främst hycklandet kring klimatet som är så oerhört framträdande.
    "Vi" det vill säga alla måste göra något åt klimatet. Men "vi" politiker och tjänstemän samt företagsledare pressar på för ännu mer tillväxt, vilket är långväga transporter, vilket är koldioxid- och svavelutsläpp. Man vill ha både tillväxt för att finansiera sina pensionsåtaganden och göra detta genom nya skatter. Således förstör man klimatet (om man nu verkligen tror på IPCC och slutsatserna som dragits av beslutsfattarna), men säger att "vi" måste sluta förstöra klimatet. Det är detta schizofrena drag jag vänder mig emot.
    Den raka vägen mot mindre koldioxidutsläpp är kontraktion av världsekonomin, genom lokaliserad produktion, effektivare produktion, rationellare begär så att färre produkter behöver framställas till samma hormonella tillfredsställelsegrad. Men eftersom begären är så starka och internt konfliktfyllda, vill man både köra fortare (mer tillväxt) men hoppas bromsa (genom klimatskatter) - är det konstigt det luktar bränt i Brembobromsarna?
    Det är ju så trevligt med Karibienkonferenser, internationella symposier, mingla, billig import (genom att kryssa för gåva under 500 kr på fraktsedeln) och Söderhavskryssningar.
    Så viktig är tillväxten att mängder av människor importeras för att understödja tillväxten (ni vet orsaken till klimatförstöringen) samtidigt som en annan del av den logiska analysen går rakt emot detta. Då tar man till ursäkten att man skall hjälpa människor från krig. Vart kommer vapnen ifrån? Då skall man hjälpa människor från fattigdom? Hur har de hållit sig fattiga? Har de etablerat undermåliga institutionella ramverk för sina samhällen eller har de påtvingats dessa utifrån?
    Vilket är då rationellast - att de på plats lär sig nyttja sina förmågor bättre liksom västvärlden, Sydkorea och Taiwan lyfte sig själva?
    Det är det aparta logiska system man byggt upp som innehåller allt för uppenbara motsägelser, som gör att jag hellre släcker en lampa och sparar elektricitet än tänder ytterligare en lampa. När tankarna börjar bli kongruenta, då kanske jag tänder en liten LED.

    SvaraRadera
  2. @ Uppsalainitiativet

    Endelig, dette kommer seg.

    Jeg skal på Klimasurrealistmøte igjen i slutten av måneden på Peppes pizza og trener på å bruke stearinlyset som er svært viktig forresten, for det er åndens lys.

    Men jeg har ekstra montert opp en 10W 12V kvarts halogenlampe i en "sukkerbit" og oppå en ståltråd som står rett opp i rommet, og under der har jeg et variabelt power med en diger krafttransistor emitterfølger som må viftekjøles. Der fant jeg en DC viftemotor på dynga.

    Dette må gjøres, og det må dere gjøre alle sammen nu når glødelampene er blitt forbudt.

    Jeg har den som dekorasjon i rommet og på laboratoriebenken for å ha en saklig og variabel punktlyskilde.

    Dette er viktig ellers går dere i surr i fysikken.

    Den kan stilles fra dyp rødglødende og helt opp til max hvitglødende der pæra ryker efter få uker. Men på middels så holder den praktisk talt evig eller iallefall meget lenge. Og kan stilles så den presis matcher et stearinlys på farven. Det er også fordi jeg må ha en praktisk øyemål- referanse til gløde- farvene.

    Hvis man stiller den på topp og samtidig ser ut på snøen utenfor vinduet, så ser man at snøen er klart og radikalt adskillig hvitere. Forklar....

    Den gir passe mye UV på maximal temperatur som nesten er wolframets smeltepunkt, og jeg har kontrollert med saklig Cyanotypie, John William Herschels metode hvormed man dreper Svensmark- strålingen.

    Så har jeg også gjort et drepende forsøk i forhold til Josef Postma og Dipl.Ing Heinz Thieme- religionen.

    Man setter opp et presist digital- amperemeter i serie med glødelampen og setter over en liten hatt av alufolie. Strømmen sank ca 1/ 75 ved konstant spenning i løpet av ca 3 minutter. Så tar man av hatten og det stiger tilbake til der det var. Forklar....

    Forklaringen er at enten har vi da klart å vise energien Psi- "Free energy" i watt som kan belastes og selges på det frie marked, noe ikke engang Nicola Tesla klarte i forsøk.......

    ........Eller vi må ta til erkjennelse at varmen kan gå fra et kaldere sted og varme opp et varmere sted til enda høyere temperatur, slik at derfra vil det da stråle enda mer ut i watt, selvom spenningen på poweret er konstant.

    Og man kan forklare hvorfor man kan skru ned varmen og beholde høy nok temperatur om man bare isolerer bedre.

    Konklusjon:

    Glødelampen står der svært centralt i fysikken sammen med stearinlyset, og man vil enkelt kunne forvisse seg om at strålingen fra en punktlyskilde avtar med kvadratet av avstanden.

    For praktisk spektroscopi så bruker man idag reflexen i en CD- plate. Glødelampen og stearinlyset og solen viser seg der å ha kontinuerlig spektrum mens sparepærene har diskontinuerlige spektra.

    SvaraRadera
  3. En mer relevant fråga är hur många klimatförnekare det tar att byta en glödalampa mot en lågenergilampa eller lysdiod. De är väldigt konservativa de där förnekarna, och har inte mycket till övers för ny teknik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är också klimatförnekare, jag tror på myten att temperaturen inte stigit de senaste 18 åren trots att en fjärdedel av mänsklighetens totala koldioxidutsläpp skett under den tiden.
      Giftiga lågenergilampor med kvicksilver och andra giftigheter vill jag inte ha i huset.
      Det är väl de klimattroende som brukar vilja släcka lampor, inte vi skeptiker... förlåt, förnekare.

      Radera
    2. Vad motorfot egentligen menar är att temperaturen i troposfären inte har stigit de senaste 18 åren enligt en av temperaturserierna (RSS), men att uppvärmningen av haven har fortsatt.

      Radera
    3. Jag får väl kolla på woodfortrees själv.....
      http://www.woodfortrees.org/plot/hadsst3gl/last:200/mean:12/plot/hadcrut3vgl/last:200/trend
      hmmm.... ser ingen trend...

      Jag kan tillägga att jag faktiskt bytt nästan alla glödisar mot led.lampor i hemmet.
      Det är fler lampor än man kan tro, mrn dom lyser som 60W glödtrådslampa trots att de drar kanske en fjärdedel energi. Imponerande, varm trevlig färg på ljuset.

      Radera
    4. Motorfot, det där är bara själva havsytan. Titta på min länk här ovan (som visar "Global ocean heat content" enligt NOAA).

      Radera
    5. Många problem med NOAAs mätningar.
      Hur stor del av haven täcker dom?
      Var kommer värmen ifrån?
      När värmdes det upp?
      Om det värmts upp nu, borde det synas i ytvärmen först, eller finns en mekanism för värmen att hoppa direkt ner på djupet?
      Det är ett desperat famlande efter halmstrån att förklara den uteblivna uppvärmningen på ytan med att den magiskt numera bara visar sig på djupet, på de fåtal ställen man letar efter den.

      Radera
    6. "Om det värmts upp nu, borde det synas i ytvärmen först, eller finns en mekanism för värmen att hoppa direkt ner på djupet?"
      Motorfor, vattnet i haven rör på sig. Det kallas strömmar eller cirkulation. Om kallare vatten strömmar upp och varmare vatten strömmar ned så kommer ytan att kylas och djupet att värmas upp. Det är t ex det som händer vid La Nina, då östliga vindar pressar Stilla havets ytvatten österut och detta vatten sedan går nedåt. Samtidigt väller kallt vatten upp på den östliga sidan. Och vi har haft mycket La Nina de senaste åren.

      Radera
    7. Hr.Motorfot

      De rasistisk skikanøse religiøst fanatisk sekteriske halmstråene skikanene får du holde for deg sjøl. Se bare på meg. Jeg kan også virkelig kaste dritt på folk men jeg liker faktisk bedre å være kyndig og erfaren og saklig og heller sole meg i det. Bare se hvor glad og selvtilfreds jeg er når jeg får adgang til å undervise ovenfra og ned på dere om stearinlyset og glødelampen, og vite at jeg har noenlunde rett i min sakførsel..

      Ta heller et godt eksempel og prøv å skjønne hva du belærer om.

      Du bør også ha snoket på kjøkkenet og i store gryter og vite litt om dette med konveksjon og omrøring og mulige årtsaker til dette i forbindelse med varme. Utfra det så er det mulig å fantasere mer autentisk og saklig.

      Hr Karlson prøver å forklare det.

      Det er faktisk 3dje generasjon Bjerknes fra Norge / Noreg, dette pøbelland, som der har
      oppklart det ganske elementære. Jacob Bjerknes sønn av Vilhelm B. sønn av gamle Carl Anton Bjerknes som scoret gull i Paris med Car Anton Bjerknes` vannbad. Mens lille Vilhelm sto og så på. For pengene fikk guttungen et studium i Paris og hjalp så Heinrich Herz med antennene og skrev "Über die elektrische Resonans". et ypperlig arbeid. Så oppfant han værvarslinga på Vestlandet med vandrende lavtrykk ved polarfronten og lange radioantenner og værskipene Polarfront 1 & 2. Senere Bjerknessenteret i Bergen. De er dyktige.

      3dje generasjon dro så til California og oppklarte verdens største vannbad Stillehavet i samme saklige stil. Og oppfant ENSO med Nina og Nino. Og der står forskningen idag.Den er meget mer interessant.

      Radera
    8. Heidruns hønseri, försök hålla igen med uttryck som " rasistisk skikanøse religiøst fanatisk sekteriske".

      Radera
    9. På 55 år har temperaturen , enligt Levitus et al, stigit med 0,18 grader (0-700m) och 0,09 grader (0-2000). Hur man bär sig åt att mäta skillnader på tusendels grader kan ju du Lars förklara för oss. Speciellt innan Argobojarna tog i drift 2003. Hur man kalibrerat mätningar med denna nogrannhet över 55 år. Du kan ju prova att mäta i ditt eget badkar och se om du kan uppnå samma nogrannhet. Visst ja det är ju datormodeller igen ...

      Radera
    10. Vilka "skillnader på tusendels grader"?

      Du kan läsa mer här.

      It is virtually certain that the upper ocean (above 700 m) has warmed from 1971 to 2010, and likely that it has warmed from the 1870s to 1971. Confidence in the assessment for the time period since 1971 is high based on increased data coverage after this date and on a high level of agreement among independent observations of subsurface temperature [3.2], sea surface temperature [2.4.2], and sea level rise, which is known to include a substantial component due to thermal expansion [3.7, Chapter 13]. There is less certainty in changes prior to 1971 because of relatively sparse sampling in earlier time periods. ...

      Radera
    11. WG1 ... virtually certain,likely ,less certainty in changes prior to 1971 ...
      Lars - i din länk ovan som visar att "uppvärmningen av haven har fortsatt" finns ju Levitus et al 2012 - eller hur ? Levitus redovisar värmeinnehållet i världshaven och hur denna ändrats de senaste 55 åren. Räknar du om värmeinnehållet till temperatur givet havens volym så får du temperatur och alltså även hur mycket temperaturen ökat under dessa 55 år. - eller hur ?

      Vilka siffor får du då själv ? Min uppgift gör gällande att temperaturen alltså på 0-700 stigit ungfär 0,00327 grader per år och 0-2000 med 0,00163 ( i genomsnitt).

      Där har du dina tusendelar

      Att griden var "ganska" gles innan ARGO är ju inte ointressant för inte har ju Levitus haft superkalibrerade temperaturgivare i havens alla hörn utan det är en modellhistoria åter igen. Den mätnogranhet som krävs för Levitus osäkerhets angivelser ligger likaså på några tusendels grad.

      Gör om detta i ditt badkar. Borde vara lite lättare men vattnet blir nog lite unket efter en stund.

      Radera
    12. Anonym, dina siffror är ett genomsnitt av årsvisa förändringar utifrån uppskattningar från 55 år, inte faktiska årsvisa skillnader. Det är elementär statistik att ett sådan medel har ett mindre fel än de enskilda mätningarna/uppskattningarna.

      Radera
    13. OK Lars - vissa år var det 0,008 grader och andra 0,0009 grader - tusendelsgrader är det iallfall . Och att påstå att man upmätt värmeinnhållet med en sådan nogrannhet -elementär statisktik eller inte, har ingen förankring i verkligheten.

      Fråga Olle om "lies damn lies and statistics" han går säker igång på det :-)

      Radera
    14. Nej, anonym, så var det inte. Statistisk felanalys handlar om mer än att räkna decimaler.

      Radera
    15. Men för bövelen, Anonym 11:30, dra inte in mig i ditt vetenskapsförnekeri! Lars kommentar 10:52 är spot on.

      Radera
    16. Lars : fortfarande skillnader på tusendelsgrader man gör anspråk att ha mätt upp under 55 år. Sateliter kalibrerar sina instrument flera gånger i timmen och har denna nogrannhet även om man sedan inte anväder sig av denna nogrannhet i resultatet.

      Alltså, enligt Levitus har havens temperatur stigit 0,18 resp 0.09 grader på 55 år

      Svara mig gärna om detta är teoretiskta beräkningar eller strikt empiriska resultat ?

      I avsaknad av referens typ universums bakgrundstrålning - hur har man kalibrerat mät instrumenten att visa denna nogrannhete ens efter någon månad ? En mängd olika sensor och mätteknologi har använts och efter tid bytts förändrats. Griden har varit mycket gles.
      Men du hävdar fortfarande att en tempertur förändring på 0,09 grader är vetenskapligt säkerställd ?

      Kan du googla fram var man köper en sådan badtermometer så är jag intresserad att mäta temperaturen i Vansbro med den. Känns på något sätt varmare med många decimaler :-)

      Hihi Olle - visste att du skulle hugga som en gädda i vassen.

      Radera
    17. Anonym, du blandar fortfarande ihop felen i enskilda mätningar och i felen i medel/trender över ett stort antal mätningar.

      Radera
    18. @Anonym
      Visst är det märkligt att oceanografer i decennier har blivit övertygade av mätteknikerna när du inte är det.
      Beror det på att oceanografer är mer ignoranta inom sitt eget arbetsområde än du?
      De är i en stor konspiration för att lura oss alla (i önskan att få forskningsstöd)?
      Du vet inte vad du pratar om och är egentligen inte intresserad att få veta?

      Det finns naturligtvis dokumentation om metoder och kalibreringar för den som är villig att göra en mindre google-ansträngning.
      Fann tex denna genom att skriva "measuring ocean heat content" i googles sökruta: A review of global ocean temperature observations: Implications for ocean heat content estimates and climate change

      Dags att lägga ner ditt meningslösa ignoransuppvisande i denna tråd.

      Radera
    19. Jag gjorde ett litet experiment som jämför mätfel i enskilda observationer och felet i medelvärdet - se den här kommentaren en bit ner.

      Radera
  4. Det har ju inte blivit mörkare på 18 år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, mörkret har ju försvunnit ner i djuphavet.

      Radera
  5. Att somliga kritiserar klimatforskningen är en sak, Men att samma kritiker samtidigt hävdar att klimatforskning och klimatpolitik är ett exempel eller bevis för att staten har fått en för stor makt är en annan sak. Deras lösningsförslag är således inte mindre koldioxidutsläpp utan att minska statens inflytande. Somliga av dessa menar att vi sedan ett antal decennier lever under socialism och höga skatter är ett bevis för detta. Jag tycker att allt låter förvillande och det är väl det som är meningen.

    SvaraRadera
  6. Det råder fortfarande vetenskaplig debatt huruvida elektroner som åker fram och tillbaka genom vägguttaget faktiskt kan ha någon som helst påverkan. Elektronernas storlek är praktiskt taget försumbara jämfört med något så enormt mycket större som en lampa. En namninsamling som flera tusen utbildade (och några kändisar) har skrivit under instämmer i detta. Därför bör vi akta oss för att göra förhastade beslut.

    SvaraRadera
  7. It has been dark before (the dark ages).
    Let us change that bulb later, much later, when we have got richer.

    Always look on the bright side of life,
    CB

    SvaraRadera
  8. Här är lite Python-kod som simulerar ett antal värden (normalfördelade enligt real_mu och real_sigma) och observationer av dessa med pålagda fel (normalfördelade enligt 0 och obs_error_sigma).
    Detta görs n gånger, och medelvärdena på de riktiga värdena, observationerna samt absolutvärdena av felen räknas ut och skrivs ut, liksom absolutvärdet för felet på det observerade medelvärdet.
    Lägg märket till att felet på det observerade medelvärdet blir mindre (mycket mindre för stora n) än felen på de enskilda observationerna.

    -----------------
    import random
    import math

    n = 50
    real_mu = 5
    real_sigma = 5
    obs_error_sigma = 2
    real_total = 0
    obs_total = 0
    accum_error_norms = 0


    for i in range(n):
        real_val = random.normalvariate(real_mu,real_sigma)
        obs_error = random.normalvariate(0,obs_error_sigma)
        obs_val= real_val+obs_error
        real_total += real_val
        obs_total += obs_val
        accum_error_norms += abs(obs_error)

    print("n = {} avg real= {} avg obs = {} avg error = {} error of obs mean= {}".format(n,real_total/n, obs_total/n, accum_error_norms/n, abs(real_total/n-obs_total/n)))
    -----------------------
    Exempel på körningar med olika värden för n:

    n = 10 avg real= 6.866102411256101 avg obs = 7.40522026028476 avg error = 1.1889280232689434 error of obs mean= 0.539117849028659

    n = 50 avg real= 5.129410128898606 avg obs = 5.273052726012447 avg error = 1.7656903878874184 error of obs mean= 0.14364259711384175

    n = 100 avg real= 4.204508225519497 avg obs = 4.448755139620078 avg error = 1.76258313550454 error of obs mean= 0.2442469141005814

    n = 1000 avg real= 4.987042907680577 avg obs = 4.956397780004675 avg error = 1.58195030071685 error of obs mean= 0.030645127675901662

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nästan så man kan tro att felet i medlet minskar som 1genom roten ur n ;)

      Radera
    2. Märkligt värre, Anders! Nästan som att grundläggande sannolikhetsteori och statistik gäller här också.

      Radera
    3. Och den som inte litar på "datormodeller" kan ju alltid genomföra ungefär samma övning med ett par tärningar, papper och penna. T ex kan man få en ungefärlig normalfördelning genom att kasta två tärningar och addera deras utfall.

      Radera
    4. Njae, Lars, det där sista köper jag inte riktigt. Två tärningar ger något som mer liknar en triangel än den berömda normalfördelningskurvan, så du får nog kasta minst tre, och allra helst fyra eller fler, innan jag är beredd att acceptera tal om "ungefärlig normalfördelning".

      Radera
  9. Poängen är att det är ganska lätt att få ett relativt stort fel i en enda observation. Det är bara en enskild sak som behöver hända.

    Å andra sidan, för att få ett lika stort fel i medelvärdet av ett större antal observationer så måste flertalet av dessa observationer ha stora fel, och dessutom måste felen vara åt samma håll (annars tar de bara ut varandra)! Det är alltså många saker, i sig ganska sannolika, som måste hända samtidigt, och då blir deras kombinerade sannolikhet mycket lägre.

    SvaraRadera
  10. Detta brukar lysa upp sinnet. https://tamino.wordpress.com/2014/01/30/global-temperature-the-post-1998-surprise/
    Duger inte det kan man se på trender på 50 till 100 år, stiget eller stiger inte? 2014 ser ut att bli varmt år. Redan denna uppvärmning räcker till för att smälta glaciärer o höja havsnivån med ca 3 mm/år. Vi behöver (o vill) inte ha 2 ellr 4 graders uppvärmning, se på konsekvenserna av det som redan sker!

    SvaraRadera
  11. @ Uppsala

    Dette var mye statistikk altså.

    Det er tre typer løgner som kjent
    1, Hvite løgner
    2, Svarte løgner og
    3, Statistikk.

    Kommentar:

    Jeg har ikke bragt det lenger enn til Poisson- statistikk, men det er effektivt.

    Ved forekomst av 1 exotisk sopp i skogen trekker man roten av amplityden som er en, og som er standardanvviket. Det betyr at den like gjerne ikke kunne vært der eller se litt bedre efter, så finner man ratt to eller tre til . Først ved 4 exotiske sopper i skogen som vil være hinsides grenseavviket, bør man atter heve øyenbrynene.

    Vi lærte det til radioaktiv telling og det gjelder videre for antall regndråper i ett minutt i en kaffekopp under åpen himmel. Så gjelder det for antall mord eller antall brannutrykninger i byen pr sesong eller pr kvartal. Poisson skal ha utviklet metoden på kriminalstatistikk i Paris.

    Så gjelder det valgstatistikk, for eksempel antall avgitte stemmer på Kommunistpartiet til Stortingsvalget i Eidsvoll kommune, hvor Eidsvoll er der man forfattet og vedtok den norske grunnloven 17de Mai 1814. normalt faller det 10 stemmer som er et utrykk for Eidsvolls- kommunismen. Først når det plutselig nærmer seg en eller kommer oppimot 20 bør man atter heve øyenbrynene. Men var det 1000 ved forrige valg så skal man stusse om det plutselig faller 900 eller 1100 stemmer.

    Jeg har både hørt og lært om Gauss- statistikk, men fikk avsky for livet da vi måtte terpe det til fysikk grunnfag. Først måtte vi gjøre 100 målinger og dernest sitte en halv dag og trampe på en mekanisk regnemaskin for i det hele tatt å få et resultat. Da har man virkelig nok av Gauss- statistikk og benytter heller andre metoder, øyemål og skjønn for eksempel.

    Det gjelder når man skyter med hagle på et passe mål og for myggsvermer, men er det bio, fiskestimer og hønseflokker så er heller avvikene fra Gaussfordeling mer interessante. Det sier at en plutselig og ny årsak f. eks en predator i nærheten gir en annen fordeling og form på stimen eller flokken.

    Så har vi meteorsvermer, de er bestemt av radianten men kommer det plutselig en strek i en helt annen retning så skal ikke den telles i statistikken for den tilhører en annen populasjon, og dette avsløres ikke av blind statistikk men må skilles og identifiseres på andre kriterier. Statistikken gjelder aksidentale feil men ikke systematiske feil. Eksempelvis Valgfusk eller feil ved opptellingen i Eidsvoll kommune avsløres ikke ved bare å trekke roten av amplityden.

    Og et sandkorn som faller sammen med regndråpene er av en annen populasjon om det er regndråper vi vil telle. Dette kommer også i radioaktiv telling, man må se opp for apparatfeil og støy og være på vakt for forurensning av annen type radioaktivitet.

    Jeg leste en gang at en viss Hieronymus Cardanus som var matematiker og skrev en encyclopedia i renessansen også drev med hasardspill og utviklet en filosofi eller teori for dette, om sjanser og sannsynligheter. Om han også skrev om regelrett fusk og magi og falskspill sto det ikke noe om, men visse ting kan tyde på at det drev han også med. For det var mye skjørlevned i Roma-Firenze- området i de dage.

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet