Inlägg
Så var det dags för ännu en låtsasskandal, den här gången om justeringar av temperaturdata från mätningar i Paraguay. Den här har fått spridning av bl a journalisten Christopher Booker och f d tabloidjournalisten James Delingpole, och man måste vara riktigt desperat om man tar någonting som dessa herrar skriver om klimatet på allvar. Det handlar om justeringar av temperaturdata i Paraguay. Dr Kevin Cowtan från University of York har gjort en video som debunkar låtsasskandalen.
Justeringar av temperaturdata över längre tidsperioder är ibland nödvändiga, eftersom omständigheterna för mätningarna förändras: mätstationer kan flyttas, deras omgivningar kan förändras, instrument kan bytas ut och rutinerna för avläsning kan ändras (t ex vilken tid på dagen som avläsningarna sker). Vår eget SMHI har en sida på svenska om detta. Där finns också den här grafen som visar hur svenska temperaturdata har behövt justeras: svarta staplar är "råa" data, och blå/röda staplar är efter korrigering. Det påverkar helheten endast litet, även om effekten för enskilda stationer kan vara stor.
 |
| Årsmedel för 35 stationer baserade på homogeniserade respektive rådata plottade tillsammans. Notera att skillnaden faktiskt inte blir så stor. (SMHI) |
Breitbart, som skapade hemsidan breitbart.com som artikeln ligger på, var en gubbe som hittade på skandaler, den mest kända en massa intervjumaterial från anställda på Acorn där han bland annat klippte bort de riktiga frågorna ur ursprungsmaterialet och lade till nya frågor så att svaren såg konstiga ut. En första klassens bedragare, med andra ord.
SvaraRaderaSå, när man lägger en artikel där erkänner man i princip rakt av att det bara är ljug rakt igenom.
Det hävdas bland skeptiker att justeringar är mycket vanligare år det "alarmistiska" hållet (dvs sänkning av gamla temperaturer och höjning av senare temperaturer).
SvaraRaderaLigger det någon sanning i detta och finns det i så fall någon förklaring?
Man kan tycka att justeringar pga instrumentbyte bör slå åt båda hållen ungefär lika mycket, Och om man tar med UHI så bör justeringar nedåt bli vanligare ju senare i tiden det är...!?
Hur ser ni på detta?
Den här sidan om USHCN v 1 beskriver vikitga orsaker till att stationsdata behöver justeras.
RaderaDe listar:
- Ändrade observationstider har gett kallare mätningar (och en motsvarande uppjustering av temperaturerna behöver göras).
- Byte av termometertyp har gett kallare mätningar.
- Flyttade stationer bl a från stadskärnor till flygplatser och från tak till gräsmattor har gett kallare märningar.
- UHI har gett varmare mätningar.
Detta gäller bara temperaturer över land. För havstemperaturerna så har bl a en ändring av mätmetoder kring 1940 lett till en betydande justering uppått av temperaturdata innan 1940 ("bucket adjustments"), vilket innebär en mindre trend under 1900-talet.
Helt riktigt att SMHI har en hemsida som förklarar att man ständigt petar i temperaturserierna. Nu säger man ju inte nödvändigtvis om man gör rätt eller fel. Tittar man t.ex på Stockholms och Uppsala serierna så finner man märkligheter som man kan fundera över.
SvaraRaderaStockholm slutade att korrigera UHI på tidigt 60-tal. Alla vet ju att våra städer av flera skäl skapar en allt varmare zon men Stockholms UHI effekt upphörde alltså ungfär när privatbilismen startade på allvar inflyttningen gav oss miljonprogrammen.
I Uppsala flyttar man mätstationen någon kilometer från ett parkområdet till en mer bebyggt miljö ( stora asfaltsytor kan ses på satelitbilerna etc). För att kompensera denna flytt "till landsbygden" så kalibrerar man raskt upp serien - alltså en "negativ" UHI justering. Uppsala blev i ett slag en varmare plats ...
Det är väl för väl att det är goda killar som Spencer och Christy som ser till att satelitmätningarna inte råkar ut för klåfingriga "forskare".
Det är väl för väl att det är goda killar som Spencer och Christy som ser till att satelitmätningarna inte råkar ut för klåfingriga "forskare".
RaderaOch kommer fram till ungefär samma resultat.
Tittar du på grafen från SMHI här ovan, så ser du att justeringarna inte gör så stor skillnad.
Och även UAH-mätningarna behöver genomgå bearbetningar och justeringar.
Radera