För ett par veckor sedan
skrev vi om låtsasskandalen om justeringar av temperaturdata som
gavs spridning av den engelska "journalisten"/tyckaren Christopher Booker och som även vidarebefordrades av svenska klimatdesinformationsbloggar som
Klimatupplysningen och, framför allt, Lars Berns
Antropocene. Låtsasskandalen har blivit ett återkommande tema i det Bernska konspirationsteoretiserandet.
Som vi då påpekade, så är justeringar av temperaturdata över längre tidsperioder ibland nödvändiga, eftersom omständigheterna för mätningarna förändras: mätstationer kan flyttas, deras omgivningar kan förändras, instrument kan bytas ut och rutinerna för avläsning kan ändras (t ex vilken tid på dagen som avläsningarna sker). Bookers fejkskandal handlade om att välja ut stationer där särskilt stora justeringar som ökar uppvärmningstrenden har gjorts. Eftersom det finns tusentals stationer att välja mellan så går det alltid att hitta sådana fall. Det finns naturligtvis stationer där justeringarna går åt andra hållet, men dessa tar man av lätt insedda skäl aldrig upp.
Men vilken påverkan har dessa justeringar globalt? Här ser vi den globala genomsnittliga temperaturanomalin beräknad från dels ojusterade (rött) och dels justerade (blått) temperaturdata från landstationer. Graferna är sammanställda av Zeke Hausfather, som har arbetat med BEST-projektet, och bygger på data från
GHCN (Global Historical Climatology Network).
|
Bild: Zeke Hausfather |
Det är främst åren från 1800-talet och första halvan av 1900-talet som påverkas av detta. Från slutet av 1970-talet märks nästan ingen skillnad alls. Det finns en rad olika anledningar till skillnaden under de tidigare åren, och en sådan är utvecklingen av skärmarna som används för att skydda termometrarna från direkt sol- och värmestrålning, och även regn och vind. Forskaren Victor Venema, som studerar de här problemen, har
skrivit om hur införandet av förbättrade skärmar, de s k Stevenson-skärmarna, från slutet av 1800-talet och i en del länder fram till mitten av 1900-talet, har påverkat temperaturmätningarna. Det handlar typiskt om ett par tiondelars skillnad. Bilden här nedan visar en gammaldags och relativt oskyddad station från 1910 och en modern station med en Stevenson-skärm (från La Rochelle i Frankrike).
|
Bild: Olivier Mestre, Meteo France, Toulouse, France. |
Men jordytan består inte bara av land: det mesta av den utgörs av hav. Så här ser det ut utan (rött) respektive med (blått) justeringar för den globala genomsnittliga temperaturanomalin för havsytan.
|
Bild: Zeke Hausfather |
Lägg märket till att justeringarna har här haft den motsatta effekten: uppvärmningstrenden har
minskat. Metoderna för mätningarna av havstemperaturen har varierat: man har använt vatten från maskinernas kylvatteninlopp, och man har tagit upp vatten med hinkar. För den förstnämnda metoden påverkar bl a kylvattensinloppets läge (framför allt på vilket djup det ligger) och fartygets hastighet. För den sistnämnda metoden (hinkar) påverkar bl a hinkens storlek och material, och hur lång tid som går mellan det att man drar upp vattnet och att man gör själva mätningen. T ex har nedgången vid andra världskrigets slut som ses i den röda linjen
förklarats med att under andra världskriget kom de flesta mätningarna från amerikanska skepp som använde kylvatteninloppet, medan efter krigsslutet kom de flesta från engelska skepp som använde oisolerade hinkar.
Den sammanlagda effekten (land+hav) på den globala temperaturen syns i den sista grafen här.
|
Bild: Zeke Hausfather |
Just det, den sammanlagda effekten är att den global temperaturökningen (land+hav) framstår som något mindre efter justeringarna! Om de som är ansvariga för att sammanställa temperaturserierna verkligen hade varit ute efter att överdriva uppvärmningen (vilket är vad klimatdesinformatörer som Booker och Bern vill få oss att tro), så har de verkligen agerat på ett mycket konstigt sätt. Allt de hade behövt göra var att inte justera mätningarna från havet.
Läs våra relaterade inlägg : förvillare,
homogenisering,
temperaturserier
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet