1 juli 2015

Vad är det som värmer världen?

Bloomberg har en fin visualisering av hur ett antal faktorer ("forcings") som förändringar i jordbanan, solen, vulkaner, skogsavverkning, ozon, aerosoler och växthusgaser (bl a CO2) har bidragit till den globala temperaturförändringen under perioden 1880 till 2005. Det här bygger på NASAs "ModelE2".


6 kommentarer:

  1. Fast det här var verkligen Orwellskt: varför slutar kurvan greenhouse gases ca 1990 medan temperaturen fortlöper till 2004? Har inte en stor andel av mänsklig CO2 tillkommit under just denna period?

    SvaraRadera
  2. Lika klassiskt som hönan och ägget, vilket kom först ��

    SvaraRadera
  3. På tal om modeller och observationer, så har Magnus Cederlöf ett inlägg på förvillarbloggen "Klimatupplysningen" (sic!), där han jämför observerade temperaturer i Uppsala med motsvarande temperaturer från en körning av en CMIP5-modell från Max Planck-institutet. Han finner att (1) modellkörningen inte har samma värme som observationerna under 1930-talet, och (2) om man jämför enskida år, så är överensstämmelsen inte så god. Detta är inte så förvånande: 1930-talets värme i Uppsala (och resten av Sverige) var förmodligen ett resultat av intern variabilitet. Globalt var inte 1930-talet inte särskilt varmt. Och temperaturen vid en enda plats som Uppsala kan variera närmast kaotiskt med många grader från år till år beroende på intern variabilitet och lokala förhållanden, och detta är något som klimatmodellerna inte är avsedda för att exakt replikera. Kort sagt, det är väder och inte klimat.

    Men Cederlöf är inte intresserad av några förklaringar, utan drar i stället till med en konspirationsteori:
    "Men jag förstår inte att de forskare som jobbar på/för SMHI kan stå för detta bedrägeri. Det kan inte finnas någon vetenskaplig heder kvar i dessa kretsar."

    Ironin i det hela är att om man som Magnus är skribent på "Klimatupplysningen" (sic!) så kan man inte ha någon vetenskaplig heder.

    SvaraRadera
  4. @Uppsala

    Hva er det som varmer oss?

    Jeg har et intenst tips til dere om hva som burde være pliktig elementær og fellespensum i fysikk.

    Jeg har ikke vært nede i fjorden og badet enda men sjekket opp på nettet. Steika, 20 grader i vannet hele veien,... og her som det er betenkelig kjølig.

    Prøv nettstedet Yr.no som jeg anbefaler varmt.

    For alle norske steder og navn har man foruten langtidsvarsel også temperaturprognose minst en uke fremover, som likeså er megetsigende. Det er en sagtannformet kurve med minimum ved soloppgang og maximum ca kl 2 på eftermiddagen. Forklar. Og amplityden er nesten null ved vintersolverv, høyest ved jevndøgn, og nesten like høy ved Sankthans. Så er den klart proporsjonal med cosinus til max solhøyde og blir lavere i høyfjellet. Og er det også i gråvær.

    For andre steder i verden har man ikke temperaturkurven men temperaturen for 4 tider på døgnet og kan dømme grovt efter det.

    Det er en prognose og det er en modell, men den sier oss svært mye om varmefysikken.

    Jeg konstaterer at sjøtemperaturen nu om dagen med vekslende vær og sol og regn innimellom er klart over, ikke bare lufttemperaturens middelverdi, men også dens maksimalverdier.

    Da må jeg falle tilbake på pensum og drøfte en likeretter,....

    Sjøen synes klart nu om sommeren å ha en slik likeretter eller drivhus- effekt

    Det synes klart at dagslyset som sådant varmer oss i watt selv i overskyet vær.

    Og at kjølingen slett ikke skjer i samme lysfrekvensområde.

    Og dette kan man se av noe så elementært og primært som sommertemperaturene og badetemperaturene her vi bor.

    Hva som varmer oss er en relativistisk effekt som måler 30 bueminutter sett herfra og holder temperaturen 5750K. Hva som derimot kjøler oss er en annen relativistisk effekt som måler romvinkelen 2 pi minus 30 bueminutter og holder temperaturen 3K, eller jeg tror snarere ca 20-50 K i vårt område i melkeveien. (Nitrogen har frysepunkt -210celsius under 1 bar og er stabilt på Pluto i fast form, så jeg foreslår at vi bor på et sted der kjøleren eller the heat sink ligger på 50 K.)

    Så hva vi heller burde definere og drøfte er global cooling, ikke global warming for den er temmelig konstant over tid. Men kjølingen kan hindres ved at man isolerer systemet lokalt for utgående IR.

    Det er en effekt som også er lett å observere og forvisse seg om, og som også gjelder svært mange andre ting. . Vi bør drøfte drøfte hvordan virker en likeretter og en isolator, og har vi slike i systemet?

    Vannflaten og det øvre vannskikt som jeg pekte på, er klart en likeretter for strålevarme.

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet