Inlägg
Imorgon går March for Science av stapeln runt världen, så även i Stockholm. I Sverige blir det manifestationer i Stockholm, Göteborg, Luleå, Umeå och Uppsala. Orsaken är från början den tilltagande antivetenskapligheten i världen, inte minst i USA:s högsta ledning, men det hela har utvecklats till en generell manifestation för vetenskapen.
Vetenskap är att ställa frågor och testa dem. Det är att tänka logiskt, metodiskt, öppet och nyfiket. Detta gäller alla vetenskapsområden: natur-, ingenjörs- och samhällsvetenskap, teknik, medicin, humaniora och matematik.Flera har påpekat risken att en sådan här manifestation kapas för politiska ändamål och det har förekommit en del tecken på detta i USA. Desto viktigare att vi som kommer dit manifesterar just för vetenskapen och kommer ihåg vetenskapens gränser - vetenskap kan inte avgöra normativa frågor (däremot kan man förstås mäta effekter av normativa ställningstaganden, men det är något helt annat). Christian Azar har skrivit en oerhört bra artikel om detta i dagens DN. Här är ett utdrag, men läs för Guds (eller kanske främst för din egen) skull hela artikeln.
Vetenskap är inte bara för forskare. Vetenskap är en viktig del i det som utvecklar vår värld och berör därför oss alla.
Genom historien har vetenskapliga framsteg ifrågasatts när de har utmanat rådande sanningar. Diskussionerna kring vetenskap är en viktig del av det demokratiska samtalet. I tider då faktaresistens, "alternativa fakta" och falska nyheter alltmer konkurrerar med evidensbaserad kunskap och ett vetenskapligt förhållningssätt om uppmärksamheten är det dags att höja rösterna.
Vi tar ställning för forskningen och vill visa vad som gör vetenskapen unik som kunskapskälla, lyfta fram vikten av källkritik och acceptans för oliktänkande och ifrågasättande.
Vetenskaplig kunskap om klimatet ifrågasätts av allt fler ledande politiker och tjänstemän i USA. President Trumps påståenden att klimatförändringarna är en bluff och att de har hittats på av Kina är bara ett av många häpnadsväckande exempel.Läs resten av artikeln här. Kom och manifestera för vetenskapen.
Den här utvecklingen är allvarlig. Vi behöver vetenskaplig kunskap för att kunna fatta kloka beslut kring klimatet. Politiker och andra som medvetet ljuger eller skapar förvirring kring vad man vet och inte vet när det gäller klimatfrågan förtjänar all kritik och inget förtroende.
DN:s vetenskapsreporter Maria Gunther Axelsson har beskrivit det här väl i en krönika (26/12 2016). Men det finns ett påstående i artikeln som är problematiskt. Hon skriver att ”vi till varje pris måste komma ifrån att klimatet blivit en politisk fråga”. Rubriken till artikeln lyder: ”Låt vetenskapen gå före politiken”.
Den här typen av argumentation hörs ibland i klimatdebatten. Det sägs att ”vetenskapen kräver att vi minskar utsläppen” eller olika varianter på det temat. Det kanske oftast är politiker eller miljöengagerade medborgare som råkar uttrycka sig så, men det hörs ibland även från vetenskapsmän.
Här håller jag inte med. Vetenskapen kan nämligen inte säga vad vi bör göra åt klimatfrågan. Anledningen till att så är fallet är att vetenskap, den vetenskapliga metoden, erbjuder ett metodiskt sätt att få fram kunskap kring hur världen är beskaffad. Det handlar om att försöka ta reda på vad som är sant eller falskt.
Men vad vi bör göra åt världen är en normativ fråga, och om normativa frågor kan man tycka olika. Det finns alltså inga vetenskapliga objektiva svar på frågan om vad vi bör göra åt klimatet, lika lite som det finns några sådana svar vad vi borde göra åt Syrien, kärnkraft, flyktingkrisen och så vidare. För att svara på dessa frågor krävs värderingar och riskbedömningar.
Klimatfrågan är sålunda en fråga för både vetenskapen (för att förstå vilka konsekvenser våra utsläpp kan få) och politiken (för att bestämma mål och åtgärder). Vetenskapen behövs naturligtvis också för att uppskatta hur mycket koldioxid vi kan släppa ut för att nå ett givet temperaturmål. Men att klimatfrågan är en politisk fråga kan man alltså inte komma runt.
Det här är viktigt av flera skäl.
För det första. Vetenskap och kunskap är av stor betydelse i våra alltmer komplexa samhällen. Det är således viktigt att förtroendet för den vetenskapliga metoden att få kunskap upprätthålls. Men om vi hävdar att vetenskapen också kan bestämma vad vi bör göra åt svåra normativa frågor är risken att vi långsamt undergräver förtroendet för vetenskapen som kunskapskälla (eftersom vi då medvetet skulle överdriva vad vetenskapen verkligen kan svara på). Det vore olyckligt i dessa dagar då så många andra vill just relativisera fakta och vetenskaplig kunskap.
Och gifvetvis ser jag initiativet som ett sätt att undvika débatter med högande af röstläget ...
SvaraRaderaPå Svenska og på Dansk på Antimodernism : Catholska lekmannabloggar i Norden
http://danskantimodernism.blogspot.fr/2017/04/catholska-lekmannabloggar-i-norden.html
@ Uppsala
SvaraRaderaJust precisely. Jeg skulle akkurat til å nevne det selv.
Personlig er jeg for tiden aller mest engasjert og forarget over at kjemien synes å trakasseres alvorlig i vårt samfunn, så man knapt lenger kan få tak i selv de mest trivielle og ufarlige arbeidskjemikalier, og knapt heller pyrex glass og pipetter.
@ Uppsala
SvaraRadera"Men om vi hävdar att vetenskapen också kan bestämma vad vi bör göra åt svåra normativa frågor är risken att vi långsamt undergräver förtroendet för vetenskapen som kunnskapskälla(....) . Det vore olyckligt i dessa dagar då så många andra vill just relativisera fakta ock vetenskaplig kunnskap"
Jeg ser at dette poeng innskjerpes og aksentueres av mange, men der er jeg virkelig ikke helt med. Det har personlige årsaker fra både studier og trening og arbeid. Jeg er interfakultær blant annet, og særlig effektiv og dreven musikkakustiker og artistisk instrumentbygger på vitenskapelig grunn, så mye som en sann pytagoreer skulle jeg tro. Hvor det handler i alle fall om the harmonical morphology and physics of oscillating air from enlighted, conscious audical and musikal minds point of wiew. (å vite å kunne tyde oscillatorfysikken heller direkte på øremål)
Hvis det emosjonale og verdi- ladede nemlig .... særlig matematisk rasjonale ( det som virkelig griper og røsker i sjelen og følelsene og beveger menneskene..)ikke der henger nøye sammen som høyre og venstre hånd og venstre og høyre hjerneflette..... ja, så er man sterkt handicappet og nærmest hjelpeløs som musikkakustiker. Det er som å være kunstmaler uten å kjenne sin palett og farvenes natur, alternativt fremmedkulturell til geometrien og rommet og proporsjonene.
Tro og tanke og tanke og følelse må oppgå i syntese. Hvilket er en egen og sterk erfaring både i kunst og vitenskap, som ikke skal motarbeides eller forbys.
For da slipper fagidiotene og dilettantene til og forkvakler og ruinerer faget.
Jeg sa det en gang til en "en- vis" fysiker som mente man måtte ha 2 legs for proper walking. At man må også ha hodet i historisk korrekt posisjon når man vandrer i akustikken, ikke bære det alternativt under høyre og venstre arm med armen i bind!
Da døde han.
Så dette jeg her sier er nok en sterk påstand.
Paven sa "Der er intet naturlig jernteppe mellom tro og tanke, begge må sømme seg, og ved kollisjonsfare har troen vikeplikt. (Gamle professor Ratzinger. Han lever enn...)
Jeg er som sagt ikke helt med på det skarpe skillet eller jernteppet mellom tanke og følelse , det forholder seg heller som farve og form i et billede, eller ord og melodi i en sang. Det må oppgå i syntese for virkelig å være effektivt, krav om annet annet er menneskelig uverdig.
Hva som heller må tuktes og opplyses og trenes og kanskje rettes så det muligvis kan gå i hop, er både troen og tanken mener jeg. Det er slett ikke så likegyldig både hva man tror og hva man tenker, og særlig om det kolliderer eller spriker.
Så jeg kan ikke gå med på at science skal være så maktesløs eller så steril i verdispørsmål og etiske spørsmål. Da havner det politiske og etiske også ratt ut i det absurde og utenkelige og faktaresistente.
Dette "I am no scientist but...!" er perverst.
Se det heller som høyre og venstre hånd eller det å kunne synge en sang. Da må det formelle og rasjonale og det verdiladede og emosjonale samarbeide og oppgå i en høyere syntese. Er det "Ånd" man kaller det?
Vi har det samme i for eksempel artistisk teknologi og ingeniørkunst.
Jeg tror heller mye av problemet er at sånne ting har slett ikke alle lært seg å beherske, på grunn av Entfremdung der Arbeit og klassekampen mot realfagene og faktaresistens i miljø og verdi-begrepene osv.
Men dette får kanskje bli en annen debatt. Foreløpig applauderer jeg bare og roper Hurraaa! for arrangemanget.
"Så jeg kan ikke gå med på at science skal være så maktesløs eller så steril i verdispørsmål og etiske spørsmål. Da havner det politiske og etiske også ratt ut i det absurde og utenkelige og faktaresistente."
RaderaIcke, då.
Den rätta ethiken uppenbarades h o h för c:a 2000 år sedan. Modern vetenskap kan hvarken lägga till eller dra ifrån, Gud är en bättre vetenskapare än professorerna.
Gud er ingen velformet formel i science, det bør du vite. Og synes ifølge skriftens bokstav å ha stilt det inntil Adam & Frue å ta til det vesle vettet de måtte være blitt utdelt og se til å skille retta og vranga sjøl. Da er Science slett ikke ueffent, og det synes å være gunstig for bevissthetens mulige evolusjon fra det øyeblikk av. Slik har jeg forstått skriftens bokstav.
RaderaJag fattar intet huru vetenskap kan ÄNDRA hvad som är rätt eller fel, bara att den kan upplysa nya och fler anledningar till det som redan var det.
RaderaNormalt sedt är vetenskapen intet normativ för moral och juridik.
"Normalt sedt är vetenskapen intet normativt för moral ock juridik"
RaderaDet tror jeg er ønsketenkning og et ukvalifisert overgrep eller en ukvalifisert eller lav- kvalifisert instruks mot vetenskapen. Det kommer alt an på hva vitenskapen tar på seg og ser på som sine oppgaver og hvorvidt den er istand til å løse disse oppgaver.
La meg fortelle et eventyr fra virkeligheten, se nedenfor.
Eller for å si det kanskje enda enklere:
RaderaAt fysikk og kjemi ikke skulle ha med moral og juss å gjøre og ofte henge sammen med det og være normativt, er nytt for meg og fremmed for meg, selv om jeg av og til ser at man hevder det.
Jeg har rett og slett ikke lært å tenke sånn men heller det motsatte, at det ene i regelen også har med mye annet å gjøre og vi må vite å se både grensene og sammenhengene og avgjøre praktisk konkret i hvert tilfelle.
Det er et viktig premiss for å kunne gjøre faglige lån og synteser for eksempel. Vitenskapene og fakultetene låner metoder og strukturer og begreper av hverandre og opererer med felles-begreper og metoder.
"Det tror jeg er ønsketenkning og et ukvalifisert overgrep eller en ukvalifisert eller lav- kvalifisert instruks mot vetenskapen. Det kommer alt an på hva vitenskapen tar på seg og ser på som sine oppgaver og hvorvidt den er istand til å løse disse oppgaver."
RaderaHär har du gifvit vetenskapen hegemonie, typ, om vetenskapen VILL vara normativ för ethiken, så BLIR den det.
Hvilket är precis hvad jag menar är helt fel.
För icke helt länge sedan hade vetenskapen för sig att vissa arfsanlag intet borde förökas, och det hade att göra med lifsstil och folkslag.
Jag är glad för att 1970-talet gjorde slut på den vidrigheten i Sverige och Canada (kanske öfriga Norden med, typ Norge Danmark) och att 1945 gjorde slut för det i Tyskland.
Som sagdt, den sanna moralens fullhet uppenbarades AD 33, Pingstdagen.
Sedan dess fins inga framsteg att göra i moral, annat än ren tillempning. Der kan det undantagsvis vara så att en vetenskaplig upptäckt klargör ngt, men intet att den ändrar något.
Embryologien har klargjort att det är samma synd att abortera i vecka 2 och i vecka 12. Mord i båda fallen.
Men den har intet ändrat att det var synd i båda fallen och i tidigare lägen om intet mord i hvart fall jemförbart.
Christian Azars artikel förenklar. Jag lyckades inte googla fram beskrivningen av forskarrollen på 5 min (och orkar inte lägga typ en halvtimme på det), men jag vill minnas att det ingår något i stil med att (om tillfälle ges) informera om möjliga praktiska konsekvenser, samt analysera inom vilka områden (utanför elfenbenstornet) den nya kunskapen kan användas.
SvaraRaderaExakt när och hur man ifrån denna roll kliver över linjen och blir agitator är faktiskt rätt så subjektivt. Man har ju också rätten att som privat-person tycka saker - det finns många som blir forskare just för att de brinner för något och vill reda ut hur det ligger till. Jag skulle säga att det finns en rätt flexibel linje, där man går först från att informera, sedan till att hjälpa implementera, sedan till att bli agitator och sedan till att bli vetenskapshaverist (när man börjar överdriva forskningen implikationer).
Men, att som t ex klimatforskare (om man nu lyckas få strålkastarna på sig, långt ifrån alla forskare får sina 15 minuter av det) påpeka "Dessa politiska beslut är ej behjälpliga, om ni önskar uppnå X, men dessa är det, och här är varför" är faktiskt en del av forskarrollen. Att därifrån föreslå "Dessa beslut är de ni bör ta" kan vara att passera gränsen, men också inte. T ex, hittar man en ny medicin mot alzheimers, då är det nästan oetiskt att INTE propagera för den, likadant kan klimatforskare även i sin roll som forskare propagera för åtgärder - i den mån de kan belägga att de fungerar.
Synen på forskare som underkastade politiker och ekonomer och dylikt, som endast bör uttala sig när de blir tillfrågade, är en agenda som pushas av vetenskapsförnekare. Och som tyvärr verkar ha svalts med hull och hår, inte bara av folk i allmänhet men många forskare själva.
För att förtydliga; det är INTE oetiskt att informera om vad den egna (eller för den delen andras) forskning betyder, och vilka praktiska konsekvenser detta kan innebära samt föreslå lösningar. Tvärtom är det en del av forskarrollen (igen, om man nu råkar få strålkastarna på sig). Det finns en gräns där börjar utnyttja den plattform given åt forskare över vad som är accepterbart, och bör vara tydlig med att man uttalar sig som privatperson, inte som representant för, ja, vad högskola eller dylikt man nu representerar - men medan detta är ett eget ansvar till stor del, har ju också arbetsgivare en skyldighet att dra i tyglarna när man börjar skena. Linköpings universitet, t ex, bör väl kräva att Ingemar Nordin bättre tydliggör när han uttalar sig i egenskap av privatperson är när han representerar Linköpings universitet.
Jag tycker inte forskare ska vara rädda för att råka politisera sin forskning; om din forskning nu har politiska konsekvenser, då är det faktiskt tvärtom en plikt att diskutera dessa. Det finns ingen vare sig juridisk eller etisk munkavel som förbinder dig att inte förmedla din kunskap, eller dess implikationer, hur många man nu än råkar stampa på tårna därför att de har svårt att acceptera dina slutsatser (eller snarare, svårt att acceptera att dina slutsatser blir allmängods). Det är, återigen, tvärtom - du missköter din forskarroll om du INTE sätter din forskning i sitt rätta sammanhang, oavsett graden av politik detta inbegriper.
Jag tror inte heller man behöver vara särskilt orolig att vetenskapen skulle kunna kidnappas av tyckare; forskare är överlag intelligenta personer, som bör kunna avgöra var gränsen går, alldeles på egen hand. Och om inte, så bör arbetsgivare sätta ner foten. Och om inte, så tenderar övriga forskare att belysa problem med kidnappad vetenskap, varhän detta än uppstår.
Her er jeg intenst enig, det er rette ord i rette tid.
SvaraRadera@ Drake ICN
SvaraRaderaVår professor i filosofi, den berømte Arne Næss skrev i sin logikk og metodelære at "Vitenskap er systematisert viten, punktum."
Dermed må en hel del ting inkluderes så som både teologi og astrologi og paravitenskap, og vil man skille ut "science" som noe særlig, så må man også vite å sette og begrunne særlige grenser. Mderk for eksempel "Christian science" som regnes som qvakk.
Jeg har personlig hatt stort ubytte av å konferere med sånt som erfarne og seriøse mennesker innen yoga og meditasjon og til og med astrologi og Jehovas vidner, men da må jeg selv vite å systematisere og sette saklige og faglige grenser.
Så hva jeg tror vi må ha oss strengt og kategorisk frabedt er autoritær og systematisk militant innvidd og trenet dilettantisme og anti- fakultære anti- akademiske interesser som tar seg til rette på DECANVS- nivå med definisjonsmakten og eksamensmyndigheten, og det er slett ikke uvanlig, klimasurrealisme og the republican war on science og klassisk ML og Rødegardisme og nasjonalsosialisme for eksempel.
Grenser er forsøkt satt for lengst, i og med organiseringen i fakulteter for eksempel. Og hvor der ikke tradisjonelt hersker noe lovlig forbud mot å krysse fakultetsgrenser.
Slett ikke alle synes opplyste om dette. Man synes preget og gtrenet og vant med former som kun er gyldige og mulig lovlige innen egne esoteriske og lukkede miljøer, hvor eventuelle deltagere først må underkaste seg særlige opptakskrav og ordens og lydighetsregler for innen det lukkede miljøet å tilkomme ens fulle menneskeretter.... slik det vil kunne være i en fabrikk eller kaserne og anstalt eller innen et parti eller sekt.
Så jeg tror vi skal se opp for når esoterisk politiske kommersielle eller religiøse interesser gir seg til å bestride The UN declaration of human rights, hvilket skjer rett som det er i dag. Man bestrider "forskeres" og vitenskapsmenns nemlig everyones rett til å engasjere seg politisk og i samfunnsspørsmål og verdispørsmål og uttale seg der på egne og på fagets eller vitenskapens vegne. Og bestrider videre organisasjonsfriheten og retten til kulturell deltakelse.
Videre skal vi være på vakt overfor medlemsplikten og uniformsplikten og korporativitetsplikten, støvelplikten hjælmplikten og fellesbleie og logo- plikten, til og med den faglige kappe- plikten i offentlig rom, som premiss for mulig rett til deltagelse og uttalelse, da den plikten ikke er lovlig. Da den er menneskerettsstridig i det sivile og offisielle miljø og samfunn.
Der må vi kunne slå ned på ubeføyede og dermed ulovlige overlærere , kontrollører og instruktører.
Jag tror att det folk idag hakar upp sig på är sexuell läggning och könsidentifiering. "Vetenskapen" har ofrivilligt släpats in i sammanhanget enligt argumentum ad naturum (jag kan inte latin, så jag vet inte om jag stavade rätt där).
RaderaMig synes det dock som om huruvida LGBTQ-rörelsen är en styggelse eller inte är alldeles oavhängig vetenskapen - men motståndare till denna företeelse ser det inte så. De ser det som onaturligt, därför, det enkla konstaterandet att det existerar annorstädes i naturen, samt att man visst kan födas med predisposition för dessa företeelser (vilket, igen, är något som folk på bägge sidor av diskussionen konstant missar; en predispotion =/= 100% sannolikhet att fenotypen ska slå igenom) blir, på något konstigt baklänges sätt liksom, ett argument för.
Alltså, så här; om LGTBQ-rörelsen motståndare INTE hävdade att det var onaturligt, då skulle vetenskapen varken vara ett argument för eller emot. Men just eftersom de hävdar att det är onaturligt (underförstått accepterar de därför tesen att det som är naturligt är gott*) blir konstaterandet att det inte är onaturligt ett argument.
*Vilket synes mig ett konstigt argument med tanke på att råttor ibland äter sina barn och en massa andra beteenden hos andra djur som människor uppfattar som udda.
Sedan anklagar de som gjorde vetenskapen till ett argument de som INTE gjorde vetenskapen till ett argument, utan bara konstaterade felaktigheterna i den första gruppens argument, att den andra gruppens argument gör vetenskapen till ett argument.
Det hela är på ytan väldigt förvirrat, men rent praktiskt inte. Det handlar nämligen om att först skaffa sig en åsikt, sedan bruka vad än som framstår som ändamålsenligt för att försvara den åsikten, och uppenbarligen framstog vetenskap ändåmålsenlig, till dess den inte var det längre när, fast det är den visst. De alltså både erkänner och förnekar vetenskapen i samma andetag - eller snarare körsbärsplockar de delar de tycker om och anser de delar de inte tycker om vara politiska.
Det hela blir ju knappast enklare av att vad som ska anses naturligt är väldigt subjektivt. En del barn föds med sex tår, men en majoritet gör det inte, så är det en naturlig företeelse eller inte?
Jag anser nog att många frågor bör lösas utan att blanda in vetenskapen, av den enkla anledning att vetenskapen inte kan svara på subjektiva frågor.
För vetenskapen ska kunna svara på en fråga, måste ett ställningstagande göras, före eller innan. T ex, är ett insektsgift som ökar skörden och minskar risken för malaria okej? Om ja, då, måste man acceptera att DDT används... till dess att man upptäcker att det även dödar fåglar och ökar risken för spontan abort! Då måste man göra ett nytt ställningstagande - och de flesta anser nog att nej, det är inte okej- Så, då MÅSTE man vara mot DDT, under förutsättning att man inte förnekar vetenskapen.
På detta sätt, när vetenskapen ger moraliska svar som är uppenbara*, t ex, ska vi fortsätta släppa ut enorma mängder växthusgaser trots att det orsakar naturkatastrofer med medföjande befolkningsrörelser och kamp om föda och dricksvatten, så kan man nästan påstå att vetenskap är politisk. Ett ställningstagande behövs fortfarande, men det finns egentligen bara ett endaste* korrekt svar.
*Det finns väl alltid någon avvikande promille eller procent, så om 100% konsensus behövs, finns ingen uppenbar moral
Det är därför förnekeriet är så prevalent vad gäller klimatet - det enda korrekta svaret är oförenligt med den heliga bok "Adam Smith: The Wealth of Nations".
Däremot, gör man ett ställningstagande för eller mot LGBTQ, då... alldeles oavsett vad vetenskapen kommer fram till, så, ja, vadå?
RaderaKoppertråden blev oppfunnet av to skotter som fant en penny på veien, og Adam Smith var ganske riktig skotsk.
Til alle sammen
SvaraRaderaDet var en gang,.. senor Gallileo Gallilei sønn av gamle Gallilei som var musikkprofessor. Han var ikke forsker for det var ikke oppfunnet enda men lægestudent og ... filosof.. en ubeskyttet tittel.
Så satte han to linser i en orgelpipe antagelig efter et nederlandsk manuskript, og det kalles et TELE-SCOP på LATIN.
Og dro med dette til Vaticanet og ba Vaticanet stille med den hellige inqvisisjon, som var Dominicanerne.
Først satte han telescopet opp på et stativ på balkongen og rettet det mot et kirketårn langt unna som alle kunne se. Og sa til Dominicanerne "Se selv i kikkerten.."
Og i kikkerten så Dominicanerne at det sto AVE MARIA helt klart.
Dominicanerne fikk demontere og granske hele apparatet, der var intet fusk og produksjonshemmeligheter.
Så vendte Gallilei kikkerten på skrå opp mot Fru Luna og gjentok: "Se selv i kikkerten!"
Dominicanerne falt på ryggen, men kunne ikke benekte dette heller.
Så vendte han telescopet mot Venus, dette blev mer og mer pinlig for Dominicanerne må vite, men synte helt klart at Venus må gå i bane ikke bare foran solen men helt rundt og bakom solen for at dette skal være mulig. Og dette var i strid mot kirkens lære, som belærte det ptolemaiiske system og som bestred det copernicanske system som heller enkelt oppklarer hva man således ser selv i kikkerten.
Men det var ikke det værste. Gallilei vendte så kikkerten mot Jupiter, som alle også kjente, og sa: "Se selv i kikkerten."
Men da nektet Dominicanerne. De hadde nemlig hevdet at dersom Copernicus har rett og jorden ikke står stille men går som de andre planeter i baner rundt både jorden og solen, så ville månen bli akterutseilt, det er jo helt logisk.
Men der gikk joggu de 4 Medici- nske stjerner støtt og trygt og trutt i baner rundt Jupiter, alt mens Jupiter beveger seg og blir ikke akterutseilt, så Dominicanernes empirisk logiske og fornuftige argument om det samme måtte være falsk.
Hva skal man si om sånt, den gang som nå?
"Jamen, Kappen din Gallilei, Kappen din,.. hva med Kappen din?..." sa Dominicanerne. Man måtte nemlig være kappe- kledt for å valse opp i Vaticanet.
Og det hadde ikke Gallilei tenkt nøye nok over. Han stilte antagelig som han var i sine arbeidsklær eller til og med i søndagsklær i Vaticanet, og plutselig så var ikke det godt nok.
Det handler om hvorvidt legestudenter og freakete sønner av professorer i musikk bør forhånes og klandres for at de begår faglige lån og bygger linser inn i orgelpipene og videre gir seg til å drøfte pendler og stener som faller fra det skjeve tårn, og slutter derav at det har med gjengs politikk og juss å gjøre, andre fakulteter som heller bør fatte og lære seg å se opp for å respektere slike ting.
Idet, saken syntes jo åpenbar også for Dominicanerne. I og med dette så var jo brenningen av Giordano Bruno bare 10 år tidligere syndig, feilaktig og dypt beklagelig og det var verre.
Velvel. Gallilei blev trukket for retten for dette stunt i Vaticanet, og vi konstaterer at fremdeles finnes der særlig personale ogå i vårt terreng som mener at dette Stunt av Gallilei i Vaticanet var et umoralsk og ukvalifisert overtramp mot folk flest og mot deres faglig tillitsvalgte førere og instruktører og logisk empiriske overlærere i systematisk god tro og rettskaffenhet, at Gallilei brøt og krenket sine fag- grenser og mandater.
"Jamen, kikkerten er da intet astronomisk apparat.." var også et nekter- argument.
"Eppur si mouve" skal Gallilei ha ymtet da han senere blev dømt for dette.
Men senere er den ulykksalige saken mot Gallilei blitt erklært syndig feilaktig og dypt beklagelig på kirkens og på alle helgeners og idolers vegne og på alle språk, så man skal være forsiktig med hvor man underkaster seg og går på trynet for der jorden er flat som et gølv, med rompa opp under en takhøyde innenfor vegga.
For selv Paven er i dag frafallen og over på vår side som den uforbederlige copernicaner og polakk han er / var, som har kjøpet til korset og vendt om og tilstått og er over på vår side.
Tänkte till efter "March for Science" i Umeå http://blogg.vk.se/dagl/2017/04/22/MarchforScience/
SvaraRaderaJag tror forskare som med titlar och dyligt markerar att de är just forskare ofta går för långt att tolka konsekvenser och åtgärdsbehov utan att klart och ödmjukt markera att det är osäkra tolkningar när de uttalar sig för massmedia med stor spridning. Bloggkommentarer eller egna bloggartiklar är detta mindre väsentligt.
Genosse Lindgren
SvaraRaderaDe underviser som en KADRE-soldat fra venstresiden med trening fra Partiets krigsskole og befalskole efter forelegg fra GOP og Frank Luntz.
Hvordan kan det henger sammen og ha seg montro? og har det noesomhelst med science og vitenskap og klima å gjøre bortsett fra Vitenskaaaaaa- pelig sosialisme og partiarbeid?
Eller kjenner han andre ståsteder og beveg- grunner for sånn ad- ferd?