4 nov. 2019

Hur klimatanpassar vi Sverige?


IPCC:s senaste rapport skruvade upp behovet av klimatanpassning rejält genom att höja sin projektion för havsnivåhöjning för en värld med fortsatt höga utsläpp av koldioxid (RCP 8.5). Detta kommer förmodligen inte som någon överraskning för de som försökt följa forskningen inom området men är inte desto mindre viktigt ändå eftersom många av våra beslutsprocesser förlitar sig på mer eller mindre helt på IPCC:s rapporter.

Mer precist skruvade man upp sin likely (troliga) gräns för havsnivåhöjning från 0.98 m till 1.10 m för RCP 8.5 det vill säga man ger det endast 17 procents chans att havsnivån kommer stiga mer än 1.10 m. Hur mycket högre havsnivån kan tänkas stiga till 2100 är svårt att beskriva då dagens modeller inte klarar av att hantera alla osäkerheter. IPCC skriver också att en havsnivåhöjning av två meter inte kan uteslutas. I IPCC:s föregående rapport hette det att flera tiondels meters höjning över 0.98 m inte kan uteslutas och beror främst på hur isen vid Antarktis is beter sig.  (I denna länk beskrivs en del av problematiken med dagens modeller för den intresserade. Värt att fundera över är hur mycket man ska lita på modeller som man vet inte klarar av att simulera alla bidrag till havsnivåhöjning och hur mycket man då istället bör använda sig av enklare metoder och modeller.)

Efter IPCC:s senaste rapport gjorde jag en snabb genomgång för att försöka se hur vi hanterar denna problematik i Sverige. Vilken osäkerhet förhåller vi oss till när vi planerar våra samhällen och hur väl stämmer risken vi är villig att ta för dagens egendom vid planering överens med den risk vi är villig att för framtida generationer? Ett bra tecken var i alla fall att samtliga kommuner verkar vara medvetna om att mer arbete behöver göras inom detta område, också de om ligger i framkant.

Efter en del sökande på nätet, bland annat genom att titta på listan över ”Sveriges bäst klimatanpassade städer” var Göteborgs arbete det som kändes bäst genomarbetat. Göteborg har valt att använda sig av RCP 8.5 ”för att vara på säkra sidan och ha beredskap för fortsatta havsnivåhöjningen som förutspås…” och i allt jag kan hitta verkar man utgå ifrån att havsnivån kan stiga upp till en meter. Göteborg hänvisar också till SMHI vars beräkningar också verkar utarbetat på samma sätt. När jag läser texten känns det som man känt sig säker med att om man planerar för 1 m havsnivåhöjning så har man planerat med luft, det vill säga att det verkar som man inte riktigt tror det ska inträffa. Jag får samma känsla för alla kommuner jag går igenom, men ofta skrivs det inte ut varför man faktiskt utgår från olika siffror vilket gör analysen svår. Jag hittar i alla fall inga som verkar överväga nivåer på över 1m 2100 (Malmö, Helsingborg, Stockholm m.fl.).

I rapporterna hänvisas det ofta till SMHI därför gick jag också igenom vad som skrivs där runt klimatanpassning och tyvärr tror jag att stor del av kommunernas förvirring kring högsta nya nivå på havsvattenytan 2100 kommer härifrån. SMHI tar visserligen i sin rapport upp delar av de osäkerheter IPCC beskriver kring framtida havsnivåhöjning. Man nämner i en av de inledande delarna att det är IPCC:s likely spann som sträcker sig till 0.98 m det vill säga att IPCC skriver att det kan vara 17 procents chans att havsnivåhöjningen kan vara större än 0.98 m. Men största delen av rapporten är den osäkerheten nästan inte alls beskriven. Istället anger man 0.98 m som ett värde vid 95:e percentilen utan närmare förklaring till varför man valt att redovisa just det värdet istället för att ta med hela den osäkerhet IPCC beskriver. Man har alltså frångått IPCC:s beskrivning av osäkerheterna med den nivån. Kanske det tydligaste exemplet hur detta blir fel i SMHI:s rapport är när man skriver att havets medelnivå kan stiga med upp till en meter vid seklets slut utifrån IPCC:s projektioner.

PR and NCE.gif
By Chris53516 at English Wikipedia - Originally created by User:Jeremykemp. Edited by User:Chris53516, Public Domain, Link

Så här skrev IPCC i den gamla rapporten som låg till grund för SMHI:s rapport:
Global Mean Sea Level Rise Projections It is very likely that the rate of global mean sea level rise during the 21st century will exceed the rate observed during 1971– 2010 for all Representative Concentration Pathway (RCP) scenarios due to increases in ocean warming and loss of mass from glaciers and ice sheets. Projections of sea level rise are larger than in the AR4, primarily because of improved modeling of land-ice contributions. For the period 2081–2100, compared to 1986–2005, global mean sea level rise is likely (medium confidence) to be in the 5 to 95% range of projections from processbased models, which give 0.26 to 0.55 m for RCP2.6, 0.32 to 0.63 m for RCP4.5, 0.33 to 0.63 m for RCP6.0, and 0.45 to 0.82 m for RCP8.5. For RCP8.5, the rise by 2100 is 0.52 to 0.98 m with a rate during 2081–2100 of 8 to 16 mm yr–1. We have considered the evidence for higher projections and have concluded that there is currently insufficient evidence to evaluate the probability of specific levels above the assessed likely range. Based on current understanding, only the collapse of marine-based sectors of the Antarctic ice sheet, if initiated, could cause global mean sea level to rise substantially above the likely range during the 21st century. This potential additional contribution cannot be precisely quantified but there is medium confidence that it would not exceed several tenths of a meter of sea level rise during the 21st century.

Det var alltså redan då tydligt att det inte fans någon övre gräns vid 1 m för havsnivåhöjningen till 2100. Och nu nämner alltså IPCC att det inte kan uteslutas att havsnivåhöjningen blir 2 m till 2100, det ska bli intressant att se hur detta hanteras.



Jag gjorde också ett försök att se om olika klimatförändringseffekter har hanterats lika, till exempel havsnivåhöjning, förändrad nederbörd och översvämning vid inlandsvatten. Detta är så klart inte helt enkelt då de olika olyckorna har olika effekt på bebyggda områden. Till exempel beskriver Göteborg översvämning från hav som kortvarigare än översvämning från skyfall och vattendrag. Jag hittar bara en djupare analys kring vilka risker man är villig att ta för olika översvämningsscenarier för de olika översvämningstyperna hos kommunerna (Göteborg igen). Göteborg tar följande hänsyn (bild nedan):



För havsnivåer verkar man alltså bara lägga på 0,5 m för klimatanpassning men samtidigt är man tydliga med att man behöver utveckla nya planeringsnivåer dock gör man en viktig skillnad för samhällsviktig infrastruktur där man lägger till 1 m. Eftersom det finns fler osäkerheter än förändrat klimat är det svårt att gissa hur tungt klimatbiten vägts in men man kan väl i alla fall säga att man här täcker in IPCC:s 17 procent nivå för samhällsviktig infrastruktur. Klimatfaktorn läggs på en 100 års händelse alltså en händelse med 100 års återkomsttid.)

Åter-
komst  
tid (år)
Sannolikhet under 2 år (%)
Sannolikhet under 10 år (%)
Sannolikhet under 50 år (%)
Sannolikhet under 100 år (%)
275 100100100
10196599100
50 4186487
100 2103963

För nederbörd utgår man från ett regn med 100 års återkomsttid här lägger man på 20 procent i klimatfaktor. En snabb avstämning mot SMHI:s bedömning av framtida nederbörd antyder att årsmedelnederbörden kan komma att öka med ca 20 procent. Detta betyder i så fall att man för skyfall inte tar höjd för någon osäkerhet i projektionerna utan bara går på medelvärdet. (sen kanske man också bör påpeka att det är än mer avancerat än så eftersom förändringarna ser olika ut över året och att även intensiteten i skyfall förväntas öka med höjd temperatur.)

För vattendrag har man utgått från ett 200 års flöde och MSB:s beräkningar som brukar ta hänsyn till 75 percentilen det vill säga man har i modellberäkningarna försökt att endast tillåta 25 procent risk för värre situation. Här har man alltså dels tagit hänsyn till händelser som inträffar mindre ofta (200 års flöde) och dels försökt ta mer hänsyn till osäkerheterna i modellen än vad man gör vid skyfallsproblematik.

Generellt kan jag inte säga att jag stött på kommuner som gjort ett bättre eller med rationellt arbete än Göteborg men det är mycket möjligt att jag missat något via denna nätbaserade snabba undersökning. Jag har dock försökt titta på så mycket som möjligt. Men jag hittar ingen som varit konsekvent i risknivåerna för olika typer av översvämningar.

Vilka risker är vi villiga att ta för kommande generationer och vilka risker tar vi idag när vi planerar och bygger infrastruktur? Som vi kan se är det vanligt att planera utifrån 100 eller 200 års återkomsttider (ibland även längre återkomsttider än så). Om man planerar för att kunna hantera händelser med 100 års återkomsttid finns det alltså det givna året en procents chans att man inte kan hantera händelsen. Det innebär också att sett över en längre tidsperiod ökar risken att man får en händelse man inte kan hantera. (se tabellen ovan)

Hur ska man då kunna jämföra denna typ av risk (acceptabel återkomsttid) med en osäkerhet i projektion 2100? Om någon har ett bra tips så skriv det gärna i kommentarerna. Men rent generellt känns det som att om man gjort en tidigare värdering att det är en acceptabel risk att planera för en återkomsttid på 100 år så bör man givet ett förändrat klimat försöka hålla samma risknivå. Hur gör man då detta på ett bra sätt? 



Jag antar att ett sätt vore att ta hänsyn till med vilken takt ökade temperaturen till exempel höjer havsnivån och utifrån detta räkna på risken för varje enskilt år. Sedan får man räkna fram vilken nivå man behöver anpassa sig till i nytt klimat för att behålla samma risknivå som vid 100 års återkomst tid. Detta skulle betyda att man i början av perioden har liten risk men att man i slutet av perioden riskerar att det oönskade fenomenet sker relativt ofta. Dessutom riskerar man att vid slutet av perioden ha byggt en stadsdel som efter uppbyggnad är mycket svår att i efterhand kunna anpassa till det klimat som råder i framtiden. För det är något som genomgående nämns i rapporterna kring klimatanpassning att befintlig bebyggelse är svår (dyr) att klimatanpassa.

Det smartaste är så klart att bedöma varje projekt för sig men det är nog svårt att komma ifrån att utbyggnad av städer är svåra att rätta till i efterhand och därför bör man tänka mycket långsiktigt.
Om det då är rimligt att idag planera för att nya stadsdelar eller särskilt känsliga objekt ska ha samma risknivå 2100 som den nivå vi ansett vara ok innan vi klimatanpassat vilken osäkerhet i projektionerna är då acceptabelt? 

Egentligen ger all osäkerhet i övre spannet kring övre gräns ett problem här. Låt oss ta havsnivå som exempel, säg att vi visste att om vi tog hänsyn till 2 m havsnivåhöjning skulle det bara vara 1 procent chans att överstiga den nivån i framtiden. Om vi i grunden då fortfarande utgår från en återkomsttid på 100 år sedan lägger på 2 m så har vi fortfarande en utökad risk. Så en liten utökad risk får man helt enkelt acceptera. Men åter igen, för planering av stadsdelar och känslig infrastruktur som kommer att stå mycket länge är det nog klokt att hålla nere riskerna så mycket som ekonomiskt möjligt. Och jag hittar ingen rapport om klimatanpassning som har kommit så långt i sin analys. Idag känns det som att det mesta av analysen ligger på en väldigt övergripande nivå i Sverige.

Vad som är en korrekt risk att ta vid stadsbyggnad är så klart svårt att avgöra. Men jag tycker att det är lite avslöjande att analyserna spretar så mycket och att det är svårt att hitta röda trådar kring vilka risker man är villig att ta i framtiden. Tyvärr verkar SMHI:s analys av läget ställa till det för kommunerna.

Det ska tilläggas att detta är ett arbete som kommer pågå under lång tid och anpassningen ska göras till relativt långsamma processer. Men det pågår massiva infrastrukturprojekt redan nu som förmodligen kommer påverkas av hur klimatförändringarna ser ut 2100 så varje uppskjutet år för uppstartat arbete är ett förlorat år. Det handlar också om stora investeringar som behöver göras över längre tid. Göteborg räknar med kostnader i miljarder och att dessa är kostnadseffektiva, det vill säga att det lönar sig att göra klimatanpassningsinvesteringarna.

Lägg gärna in en kommentar om ni känner till exempel från andra länder med bra underlag på engelska. Själv rekommenderar jag den hugade att titta närmare på hur Boston arbetat. (här och här)

4 kommentarer:

  1. Vetenskap skall byggas på känd och beprövad erfarenhet.
    Det gör det svårt när man ställer upp hypoteser för framtiden som inte anses råda idag.
    Speciellt gäller detta vattenståndsförändringar på grund av uppvärmningen.
    Vi vet att det förekommer extrema vattenstånd historisk.
    Kortvariga lokala höjningar på över 2 m .
    Vi vet också att vi har en landhöjning som höjer större delen av landet i förhållande till havsnivån.
    Därtill så kan vi se att det förekommer en periodisk påverkan på vattenståndet som kan ses i detta diagram-som exempel:
    https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=120-022

    Det krävs en förändring i denna typ av diagram innan vattenståndsökningen kan anses vara bekräftad.
    Avvakta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hr Oppti
      Det ser ut til at du er kommet i skade for å forveksle og om- bytte Meter og Millimeter.

      Sånt skader ditt prosjekt og din markedsføring og religiøse misjon, og ditt politiske vedtak.

      Du må konferere dette med eieren din, med faglig tillitsvalgte, og be ham vurdere din stilling.

      Det er eiendommelig, Hr Oppti; jeg vurderer bare Loppeskjæret og Småskjær i Drøbaksundet og har noen data videre lenger perifert i fjorden, og har sett landhevningskurven til Historisk museum og Inst for jordforsk på Ås, og sett land- synkningskurven på stenaldermuseet i Groningen og slutter derav.

      Fjolsene og trollene er klassefiendtlige og fremmedkulturelle til salmedikter biskop Grundvig i Ribe, og vannstanden på domkirkeveggene i Ribe og at der hadde de dikebruidd under springflo- orkan i 1974-75.

      Så vøler du ikke Alten Land ved Hamborg og Wenn de Nordseewellen trekken auf den Strand, wenn de geele Ginster blüht im Dünensand,..wo de Møwen schrien grell im Sturmgebrus,..

      Du må se deg om og lære deg psalmene Oppti, ikke bare stole på expertene og måle i meter.

      Dat Water you see, er veldig viktig. Du må ha referanser og kontroller i känd og beprovat Erfarenhet.

      Jeg er fra Drøbak og der kan vi peile vannstanden innerst i båthavna og følge med. Den er anlagt i 1905 og i mine dage var det allerede for grunt helt innerst. Men så i 1974-5 kom en dobbelorkan og brakk dikene ved Ribe og dernest moloen i Drøbak. Det var lagt opp 1 kubikk sten i 1905, som blev til røys. Så de måtte legge opp ny molo med 3 kubikk, og den ligger der enda.

      Så har jeg båt inne i Vindfangeren der det er mer lunt. Jeg har sett vannet nede på mudderet, men så har det nylig og stått over engene der jeg har Skjørbuksurt og Strandsmelle. Det var solid gammelt verdifullt økosystem fra seilskutetiden samme sted, men de siste år er det saltet og endret.

      Det har stått halvveis oppe på bilhjulerne ved Oslo S ved "Waterland"

      Så står det i dag også jevnig over bryggene og inn på gulvene på Hansabryggen i Bergen (Unesco verdensarv) så de må heve husene og fundamentere nytt, og så dumme har ikke de gamle Hanseater og Bergensere vært. De har bygget på kjent virkelighet men ikke vært oppmerksom på noe nytt.

      I Stavanger hvor der er nær null landhevning svømmer der jevnig svaner innover på the pavements.

      Er det noe rart at folk stusser?

      Radera
  2. Om man tittar på SMHI vattenståndsmätserie från Stockholm, start 1774, syns en brytpunkt ca 1880.
    Skillnaden mellan landhöjning och havsnivåökning verkar stabil, ca 1,5 mm per år. Någon signal från ökad koldioxidhalt efter ca 1950 ser jag inte.

    SvaraRadera
  3. En beslutfattare har svårt att ifrågasätta sannolikheten för och nivån av de havsnivånivåhöjningar och de regnmängder, som IPCC/SMHI predikterar, under förutsättning att utsläppsscenariet RCP 8.5 inträffar. Däremot tycker jag att hen bör fundera över sannolikheten för att ”forcingen” 8,5 W/m2 kommer att uppnås år 2100. För att nå dit enligt IPCC´s exempelscenario krävs t.ex. att koleldningen ökar med en ca faktor 5 jämfört med idag. En stor del av världens geovetare bedömer att det inte är möjligt att ens komma i närheten av detta och IPCC har heller inte velat ange någon sannolikhet för ett sådant scenario. Detta har ju tidigare diskuterats på denna blog av prof. Mikael Höök på geovetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

    Enligt samtliga peglar på västkusten har landhöjningen hittills hållit jämna steg med havsnivåhöjningen. Det kanske delvis beror på att vattnet från kalvningen på Grönland främst hamnar på södra halvklotet.

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet