4 nov. 2019

Hur klimatanpassar vi Sverige?


IPCC:s senaste rapport skruvade upp behovet av klimatanpassning rejält genom att höja sin projektion för havsnivåhöjning för en värld med fortsatt höga utsläpp av koldioxid (RCP 8.5). Detta kommer förmodligen inte som någon överraskning för de som försökt följa forskningen inom området men är inte desto mindre viktigt ändå eftersom många av våra beslutsprocesser förlitar sig på mer eller mindre helt på IPCC:s rapporter.

Mer precist skruvade man upp sin likely (troliga) gräns för havsnivåhöjning från 0.98 m till 1.10 m för RCP 8.5 det vill säga man ger det endast 17 procents chans att havsnivån kommer stiga mer än 1.10 m. Hur mycket högre havsnivån kan tänkas stiga till 2100 är svårt att beskriva då dagens modeller inte klarar av att hantera alla osäkerheter. IPCC skriver också att en havsnivåhöjning av två meter inte kan uteslutas. I IPCC:s föregående rapport hette det att flera tiondels meters höjning över 0.98 m inte kan uteslutas och beror främst på hur isen vid Antarktis is beter sig.  (I denna länk beskrivs en del av problematiken med dagens modeller för den intresserade. Värt att fundera över är hur mycket man ska lita på modeller som man vet inte klarar av att simulera alla bidrag till havsnivåhöjning och hur mycket man då istället bör använda sig av enklare metoder och modeller.)

Efter IPCC:s senaste rapport gjorde jag en snabb genomgång för att försöka se hur vi hanterar denna problematik i Sverige. Vilken osäkerhet förhåller vi oss till när vi planerar våra samhällen och hur väl stämmer risken vi är villig att ta för dagens egendom vid planering överens med den risk vi är villig att för framtida generationer? Ett bra tecken var i alla fall att samtliga kommuner verkar vara medvetna om att mer arbete behöver göras inom detta område, också de om ligger i framkant.

Efter en del sökande på nätet, bland annat genom att titta på listan över ”Sveriges bäst klimatanpassade städer” var Göteborgs arbete det som kändes bäst genomarbetat. Göteborg har valt att använda sig av RCP 8.5 ”för att vara på säkra sidan och ha beredskap för fortsatta havsnivåhöjningen som förutspås…” och i allt jag kan hitta verkar man utgå ifrån att havsnivån kan stiga upp till en meter. Göteborg hänvisar också till SMHI vars beräkningar också verkar utarbetat på samma sätt. När jag läser texten känns det som man känt sig säker med att om man planerar för 1 m havsnivåhöjning så har man planerat med luft, det vill säga att det verkar som man inte riktigt tror det ska inträffa. Jag får samma känsla för alla kommuner jag går igenom, men ofta skrivs det inte ut varför man faktiskt utgår från olika siffror vilket gör analysen svår. Jag hittar i alla fall inga som verkar överväga nivåer på över 1m 2100 (Malmö, Helsingborg, Stockholm m.fl.).

I rapporterna hänvisas det ofta till SMHI därför gick jag också igenom vad som skrivs där runt klimatanpassning och tyvärr tror jag att stor del av kommunernas förvirring kring högsta nya nivå på havsvattenytan 2100 kommer härifrån. SMHI tar visserligen i sin rapport upp delar av de osäkerheter IPCC beskriver kring framtida havsnivåhöjning. Man nämner i en av de inledande delarna att det är IPCC:s likely spann som sträcker sig till 0.98 m det vill säga att IPCC skriver att det kan vara 17 procents chans att havsnivåhöjningen kan vara större än 0.98 m. Men största delen av rapporten är den osäkerheten nästan inte alls beskriven. Istället anger man 0.98 m som ett värde vid 95:e percentilen utan närmare förklaring till varför man valt att redovisa just det värdet istället för att ta med hela den osäkerhet IPCC beskriver. Man har alltså frångått IPCC:s beskrivning av osäkerheterna med den nivån. Kanske det tydligaste exemplet hur detta blir fel i SMHI:s rapport är när man skriver att havets medelnivå kan stiga med upp till en meter vid seklets slut utifrån IPCC:s projektioner.

PR and NCE.gif
By Chris53516 at English Wikipedia - Originally created by User:Jeremykemp. Edited by User:Chris53516, Public Domain, Link

Så här skrev IPCC i den gamla rapporten som låg till grund för SMHI:s rapport:
Global Mean Sea Level Rise Projections It is very likely that the rate of global mean sea level rise during the 21st century will exceed the rate observed during 1971– 2010 for all Representative Concentration Pathway (RCP) scenarios due to increases in ocean warming and loss of mass from glaciers and ice sheets. Projections of sea level rise are larger than in the AR4, primarily because of improved modeling of land-ice contributions. For the period 2081–2100, compared to 1986–2005, global mean sea level rise is likely (medium confidence) to be in the 5 to 95% range of projections from processbased models, which give 0.26 to 0.55 m for RCP2.6, 0.32 to 0.63 m for RCP4.5, 0.33 to 0.63 m for RCP6.0, and 0.45 to 0.82 m for RCP8.5. For RCP8.5, the rise by 2100 is 0.52 to 0.98 m with a rate during 2081–2100 of 8 to 16 mm yr–1. We have considered the evidence for higher projections and have concluded that there is currently insufficient evidence to evaluate the probability of specific levels above the assessed likely range. Based on current understanding, only the collapse of marine-based sectors of the Antarctic ice sheet, if initiated, could cause global mean sea level to rise substantially above the likely range during the 21st century. This potential additional contribution cannot be precisely quantified but there is medium confidence that it would not exceed several tenths of a meter of sea level rise during the 21st century.

Det var alltså redan då tydligt att det inte fans någon övre gräns vid 1 m för havsnivåhöjningen till 2100. Och nu nämner alltså IPCC att det inte kan uteslutas att havsnivåhöjningen blir 2 m till 2100, det ska bli intressant att se hur detta hanteras.



Jag gjorde också ett försök att se om olika klimatförändringseffekter har hanterats lika, till exempel havsnivåhöjning, förändrad nederbörd och översvämning vid inlandsvatten. Detta är så klart inte helt enkelt då de olika olyckorna har olika effekt på bebyggda områden. Till exempel beskriver Göteborg översvämning från hav som kortvarigare än översvämning från skyfall och vattendrag. Jag hittar bara en djupare analys kring vilka risker man är villig att ta för olika översvämningsscenarier för de olika översvämningstyperna hos kommunerna (Göteborg igen). Göteborg tar följande hänsyn (bild nedan):



För havsnivåer verkar man alltså bara lägga på 0,5 m för klimatanpassning men samtidigt är man tydliga med att man behöver utveckla nya planeringsnivåer dock gör man en viktig skillnad för samhällsviktig infrastruktur där man lägger till 1 m. Eftersom det finns fler osäkerheter än förändrat klimat är det svårt att gissa hur tungt klimatbiten vägts in men man kan väl i alla fall säga att man här täcker in IPCC:s 17 procent nivå för samhällsviktig infrastruktur. Klimatfaktorn läggs på en 100 års händelse alltså en händelse med 100 års återkomsttid.)

Åter-
komst  
tid (år)
Sannolikhet under 2 år (%)
Sannolikhet under 10 år (%)
Sannolikhet under 50 år (%)
Sannolikhet under 100 år (%)
275 100100100
10196599100
50 4186487
100 2103963

För nederbörd utgår man från ett regn med 100 års återkomsttid här lägger man på 20 procent i klimatfaktor. En snabb avstämning mot SMHI:s bedömning av framtida nederbörd antyder att årsmedelnederbörden kan komma att öka med ca 20 procent. Detta betyder i så fall att man för skyfall inte tar höjd för någon osäkerhet i projektionerna utan bara går på medelvärdet. (sen kanske man också bör påpeka att det är än mer avancerat än så eftersom förändringarna ser olika ut över året och att även intensiteten i skyfall förväntas öka med höjd temperatur.)

För vattendrag har man utgått från ett 200 års flöde och MSB:s beräkningar som brukar ta hänsyn till 75 percentilen det vill säga man har i modellberäkningarna försökt att endast tillåta 25 procent risk för värre situation. Här har man alltså dels tagit hänsyn till händelser som inträffar mindre ofta (200 års flöde) och dels försökt ta mer hänsyn till osäkerheterna i modellen än vad man gör vid skyfallsproblematik.

Generellt kan jag inte säga att jag stött på kommuner som gjort ett bättre eller med rationellt arbete än Göteborg men det är mycket möjligt att jag missat något via denna nätbaserade snabba undersökning. Jag har dock försökt titta på så mycket som möjligt. Men jag hittar ingen som varit konsekvent i risknivåerna för olika typer av översvämningar.

Vilka risker är vi villiga att ta för kommande generationer och vilka risker tar vi idag när vi planerar och bygger infrastruktur? Som vi kan se är det vanligt att planera utifrån 100 eller 200 års återkomsttider (ibland även längre återkomsttider än så). Om man planerar för att kunna hantera händelser med 100 års återkomsttid finns det alltså det givna året en procents chans att man inte kan hantera händelsen. Det innebär också att sett över en längre tidsperiod ökar risken att man får en händelse man inte kan hantera. (se tabellen ovan)

Hur ska man då kunna jämföra denna typ av risk (acceptabel återkomsttid) med en osäkerhet i projektion 2100? Om någon har ett bra tips så skriv det gärna i kommentarerna. Men rent generellt känns det som att om man gjort en tidigare värdering att det är en acceptabel risk att planera för en återkomsttid på 100 år så bör man givet ett förändrat klimat försöka hålla samma risknivå. Hur gör man då detta på ett bra sätt? 



Jag antar att ett sätt vore att ta hänsyn till med vilken takt ökade temperaturen till exempel höjer havsnivån och utifrån detta räkna på risken för varje enskilt år. Sedan får man räkna fram vilken nivå man behöver anpassa sig till i nytt klimat för att behålla samma risknivå som vid 100 års återkomst tid. Detta skulle betyda att man i början av perioden har liten risk men att man i slutet av perioden riskerar att det oönskade fenomenet sker relativt ofta. Dessutom riskerar man att vid slutet av perioden ha byggt en stadsdel som efter uppbyggnad är mycket svår att i efterhand kunna anpassa till det klimat som råder i framtiden. För det är något som genomgående nämns i rapporterna kring klimatanpassning att befintlig bebyggelse är svår (dyr) att klimatanpassa.

Det smartaste är så klart att bedöma varje projekt för sig men det är nog svårt att komma ifrån att utbyggnad av städer är svåra att rätta till i efterhand och därför bör man tänka mycket långsiktigt.
Om det då är rimligt att idag planera för att nya stadsdelar eller särskilt känsliga objekt ska ha samma risknivå 2100 som den nivå vi ansett vara ok innan vi klimatanpassat vilken osäkerhet i projektionerna är då acceptabelt? 

Egentligen ger all osäkerhet i övre spannet kring övre gräns ett problem här. Låt oss ta havsnivå som exempel, säg att vi visste att om vi tog hänsyn till 2 m havsnivåhöjning skulle det bara vara 1 procent chans att överstiga den nivån i framtiden. Om vi i grunden då fortfarande utgår från en återkomsttid på 100 år sedan lägger på 2 m så har vi fortfarande en utökad risk. Så en liten utökad risk får man helt enkelt acceptera. Men åter igen, för planering av stadsdelar och känslig infrastruktur som kommer att stå mycket länge är det nog klokt att hålla nere riskerna så mycket som ekonomiskt möjligt. Och jag hittar ingen rapport om klimatanpassning som har kommit så långt i sin analys. Idag känns det som att det mesta av analysen ligger på en väldigt övergripande nivå i Sverige.

Vad som är en korrekt risk att ta vid stadsbyggnad är så klart svårt att avgöra. Men jag tycker att det är lite avslöjande att analyserna spretar så mycket och att det är svårt att hitta röda trådar kring vilka risker man är villig att ta i framtiden. Tyvärr verkar SMHI:s analys av läget ställa till det för kommunerna.

Det ska tilläggas att detta är ett arbete som kommer pågå under lång tid och anpassningen ska göras till relativt långsamma processer. Men det pågår massiva infrastrukturprojekt redan nu som förmodligen kommer påverkas av hur klimatförändringarna ser ut 2100 så varje uppskjutet år för uppstartat arbete är ett förlorat år. Det handlar också om stora investeringar som behöver göras över längre tid. Göteborg räknar med kostnader i miljarder och att dessa är kostnadseffektiva, det vill säga att det lönar sig att göra klimatanpassningsinvesteringarna.

Lägg gärna in en kommentar om ni känner till exempel från andra länder med bra underlag på engelska. Själv rekommenderar jag den hugade att titta närmare på hur Boston arbetat. (här och här)

35 kommentarer:

  1. Vetenskap skall byggas på känd och beprövad erfarenhet.
    Det gör det svårt när man ställer upp hypoteser för framtiden som inte anses råda idag.
    Speciellt gäller detta vattenståndsförändringar på grund av uppvärmningen.
    Vi vet att det förekommer extrema vattenstånd historisk.
    Kortvariga lokala höjningar på över 2 m .
    Vi vet också att vi har en landhöjning som höjer större delen av landet i förhållande till havsnivån.
    Därtill så kan vi se att det förekommer en periodisk påverkan på vattenståndet som kan ses i detta diagram-som exempel:
    https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=120-022

    Det krävs en förändring i denna typ av diagram innan vattenståndsökningen kan anses vara bekräftad.
    Avvakta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Genosse O,...

      Nå må du se opp for og ikke for-bytte og om- bytte millimeter og meter pr year.

      Passer ikke hatten godt nok nå da? Hvorfor må du tigge om mer?

      Jeg trengte kun å sjekke opp Oslo og Bergen i tillegg for å se det, foruten Wismar, som henvist til, der jeg også har vært.

      Der lå ei kneipe i et fint gammelt gotisk hus inntil Torget "Der alte Schwede" hvor vi bestilte middag av nostalgiske årsaker.

      I det rommet foregikk Hestehandelen i Wismar, Hvor Halland, Skåne, Båhuslän, og Jämtland og Härjedalen, tidligere dansk og norsk, blev for- byttet og om- byttet med Bornholm.

      En , fra svensk side sett, særlig vellykket heste- handel. "Freden i Wismar".

      Så fant vi Mariakirken, der sto bare det mektige tårnet igjen med Kindergarten i tårnfoten. Av gammel teglsten hadde menigheten bygget en ny liten funkis menighetskirke borte i kroken på tomta, som var blitt parkeringsplass. Under DDR- tiden.

      Men Nicolauskirken like bak imponerte virkelig. Tross gamle høler i taket den flotteste teglstensgotikk jeg til dato har sett. Rede til å restaureres igjen.

      Og Justitzpalasset. Adskillig mindre, men flottere enn Doge- palasset i Firenze, helt uskadd og i gul og rød teglsten. Med Orginale terrascottafigurer av alle jordiske lyster, helt uten kulehuller.. Kuker og pupper og fitter og frosker og spyd og skjold. Og Kretsfengselet i bakgården med bølgeplast og Stacheldraht, isolat for alle irregulære folkerepublicanere.

      Det var like efter murens fall og vi dro med bil fra Ottersberg ved Bremen men tenkte Ikke Berlin nå, for det er sikkert tjokkande fullt, så vi valgte heller å se på provinsen i det gamle DDR. Og Wismar var et navn jeg husket fra skolebøkene.

      Det var virkelig en stor opplevelse inklusive med Der Alte Schwede og Hestehandelen i Wismar.

      Den østhanseatiske Teglstensgotikken har vært adskiillig bedre bevart på de kanter enn til exempel i Lübeck

      Radera
    2. Hr Oppti
      Det ser ut til at du er kommet i skade for å forveksle og om- bytte Meter og Millimeter.

      Sånt skader ditt prosjekt og din markedsføring og religiøse misjon, og ditt politiske vedtak.

      Du må konferere dette med eieren din, med faglig tillitsvalgte, og be ham vurdere din stilling.

      Det er eiendommelig, Hr Oppti; jeg vurderer bare Loppeskjæret og Småskjær i Drøbaksundet og har noen data videre lenger perifert i fjorden, og har sett landhevningskurven til Historisk museum og Inst for jordforsk på Ås, og sett land- synkningskurven på stenaldermuseet i Groningen og slutter derav.

      Fjolsene og trollene er klassefiendtlige og fremmedkulturelle til salmedikter biskop Grundvig i Ribe, og vannstanden på domkirkeveggene i Ribe og at der hadde de dikebruidd under springflo- orkan i 1974-75.

      Så vøler du ikke Alten Land ved Hamborg og Wenn de Nordseewellen trekken auf den Strand, wenn de geele Ginster blüht im Dünensand,..wo de Møwen schrien grell im Sturmgebrus,..

      Du må se deg om og lære deg psalmene Oppti, ikke bare stole på expertene og måle i meter.

      Dat Water you see, er veldig viktig. Du må ha referanser og kontroller i känd og beprovat Erfarenhet.

      Jeg er fra Drøbak og der kan vi peile vannstanden innerst i båthavna og følge med. Den er anlagt i 1905 og i mine dage var det allerede for grunt helt innerst. Men så i 1974-5 kom en dobbelorkan og brakk dikene ved Ribe og dernest moloen i Drøbak. Det var lagt opp 1 kubikk sten i 1905, som blev til røys. Så de måtte legge opp ny molo med 3 kubikk, og den ligger der enda.

      Så har jeg båt inne i Vindfangeren der det er mer lunt. Jeg har sett vannet nede på mudderet, men så har det nylig og stått over engene der jeg har Skjørbuksurt og Strandsmelle. Det var solid gammelt verdifullt økosystem fra seilskutetiden samme sted, men de siste år er det saltet og endret.

      Det har stått halvveis oppe på bilhjulerne ved Oslo S ved "Waterland"

      Så står det i dag også jevnig over bryggene og inn på gulvene på Hansabryggen i Bergen (Unesco verdensarv) så de må heve husene og fundamentere nytt, og så dumme har ikke de gamle Hanseater og Bergensere vært. De har bygget på kjent virkelighet men ikke vært oppmerksom på noe nytt.

      I Stavanger hvor der er nær null landhevning svømmer der jevnig svaner innover på the pavements.

      Er det noe rart at folk stusser?

      Radera
  2. Om man tittar på SMHI vattenståndsmätserie från Stockholm, start 1774, syns en brytpunkt ca 1880.
    Skillnaden mellan landhöjning och havsnivåökning verkar stabil, ca 1,5 mm per år. Någon signal från ökad koldioxidhalt efter ca 1950 ser jag inte.

    SvaraRadera
  3. En beslutfattare har svårt att ifrågasätta sannolikheten för och nivån av de havsnivånivåhöjningar och de regnmängder, som IPCC/SMHI predikterar, under förutsättning att utsläppsscenariet RCP 8.5 inträffar. Däremot tycker jag att hen bör fundera över sannolikheten för att ”forcingen” 8,5 W/m2 kommer att uppnås år 2100. För att nå dit enligt IPCC´s exempelscenario krävs t.ex. att koleldningen ökar med en ca faktor 5 jämfört med idag. En stor del av världens geovetare bedömer att det inte är möjligt att ens komma i närheten av detta och IPCC har heller inte velat ange någon sannolikhet för ett sådant scenario. Detta har ju tidigare diskuterats på denna blogg av prof. Mikael Höök på geovetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

    SvaraRadera
  4. Gustav II Adolf som vi firar den 6 november bestämde 1621 att staden skulle byggas mitt i en sumpmark på bottenlös lera där enstaka bergknallar sticker upp här och var. Hoppas beslutsfattarna är klokare idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bjerke

      Man har metoder for dette, og det er gammelt.

      I vanskeligste fall så klarer man å bygge på Archimedes` lov som er stø som fjell og viskøst dempet.

      Ikke alle gamle enevoldskonger var like gale. Enkelte av dem lot seg også informere og instruere av siste nytt fra forskningsfronten.

      Vi har nemlig en meget dypere sump i Oslo, både i øst og i vest. Og der står rådhuset i vest og postgirobygget i øst.

      Min Olderfar Carl Utne var byggmester og bygde Hannestad skole halvveis på Østfoldgranitt og resten "på en flåte". Jeg var ute og så meg det an i 1966.

      Der sto bygget fra 1897 i klassisk industrial teglsten pal i water og uten en sprekk.

      Radera
  5. Vad man också bör beakta i Sverige vid jämförelse med globala havsnivåhöjningar är förstås landhöjningarna. Hittills visar alla peglar på västkusten de senaste 100 åren att landhöjningen hållit jämna steg med havsnivåhöjningarna. Dessutom bör man förutom havsvattnets termiska expansion veta vilka glaciärer som smälter eftersom Grönlandsisens smältvatten och det vatten som Grönland drar till sig på grund av gravitationen mest hamnar på södra halvklotet.

    SvaraRadera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  7. Venedig översvämmat igen.
    Denna gången är det klimatet som orsakar det.
    Förra gången var det en naturlig företeelse.
    Då 1966 kom vattnet lite högre.
    Men nu finns det pengar att plocka från klimatsatsningar.
    Hoppas det räcker för att få klart den sänkbara mur som håller på att färdigställas. MOUSE project.
    Vad som inte framkommer är att Venedig sjunker och det är inte klimatets fel.
    Klotet hade havsnivån i Stilla havet som tema igår. Två exempel på öar som tvingas till åtgärder Fiji och Samoa. Klimatet fick skulden även där-trots att deras problem är en förkastningsfråga, Ring of fire!
    Stilla havet är just nu väldigt stilla på andra öar, som tom växer!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oppti

      Forstår du ikke det, da, at i Venetia så er det den italienske livsstil og gammelt skjørlevned og imperialisme-monopolkapitalisme som mer iferd med å gå dukken.

      Det er GUD som ikke lenger godtar og bistår sånt.

      Det er gamle pirater og sjørøvere- sverigedemokrater og skatteunndragere, som har bygget sitt system på mudder og usikker grunn.

      Jeg forstår ikke at dere ikke hører på hva jeg står for og forordner. Her er det bratt nok og vi bare trekker oss en meter eller så høyere opp på fjellet, og bruker spisshakke og spade og passer på at vannet renner dit det skal.

      Jeg har undervist i Holland om at de må ha en sekk med køl og en sekk poteter og enn kano på loftet. Da kan Alla komme og herje som han vil, han er ikke helt suveren, med kun et minimum av borgerlig stil og visdom.

      Radera
  8. Det finns en pegel i Venedig. Den visar på en medelnivåhöjning av havet på ca 15 cm sedan 1900. Större delen av den höjningen inträffade före 1970.
    http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2019/11/hur-klimatanpassar-vi-sverige.html#comment-form

    SvaraRadera
  9. Det är ändå fascinerande att klimatförivirrarna fortfarande har tid att hitta på anekdoter för att övertyga sig själva... Varför läsa IPCC när man kan skriva eget på några sekunder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. IPCC talar om vad de tror skall ske.
      Vad jag vill framhålla är vad som skett!
      Det ena är historia det andra är prognoser.
      Väderprognoser baserade på en omfattande modellkörning med ingångsvärden som tål att ifrågasättas-eller inte beroende på om man är troende eller skeptisk.

      Radera
    2. Oppti

      Så var det deg igjen, da.

      Jeg tror det er like ille å dikte og falske om historien og fysikken for å tilvenne seg politisk definisjonsmakt, rakke til seg markeds og mediamonopolet og instruere troen og moralen på det vis,...

      …. som det er å slå om seg i hytt og pine med modeller og prognoser og falske spådommer om fremtiden.

      Tyveri og hærverk mot fortiden synes meg like syndig som tyveri og hærverk mot fremtiden.

      Merk dessuten at det i regelen også er de samme kjeltringer som driver med begge deler.

      Radera
  10. Det blev tyvärr fel länk till pegeln i Venedig.

    https://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/168.php?fbclid=IwAR1XZQ6jexgNbSxv2O_4L1SK6AF3VIeIMVbb1bHklegKTAkGTa-BWy1LsIk

    SvaraRadera
  11. På något mer än någre sekunder kan den faktatörstande gå till SMHI hemsida och läsa om vattenståndsändringar sedan 1880-talet. Ca 1,9 mm om året, mycket brus men ingen tydlig ändring i takten. SMHI säger att ca 30 års referens behövs pga brus.
    Min slutsats: Vänta och se om någon tydlig ökningstakt börjar visa sig. Stordenen av Sverige har en landhöjning som vida överstiger 2 mm per år.

    SvaraRadera
  12. Riskbedömningen pga havsnivåhöjning är i princip inte annorlunda än andra faktorer, som snö, vind, skred, temperatur etc.
    Exempelvis vindlasten har ett karakteristiskt värde. När/om det blåser mer än så så accepteras att skador uppstår, då det blir för dyrt att bygga med ännu högre lasttålighet.
    Givetvis är denna karakteristiska vindlast beroende på var i landet byggnadsverket finns.
    Processen och resonemanget styrs av Eurocodenormer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Abelsson
      Det siste jeg har lest er av Pål Prestrud fhv direktør i CICERO, som visende til satelittdata påstår en akselerasjon og et nyere snitt på 3 millimeter per year. Men tilføyer at dette er ikke jevnt fordelt på kloden.

      Allerede disse ting bestrides jo, men jeg tenderer til å tro det efter egne øyemerker loppeskjæret og vindfangeren osv., her hvor landhevningen ligger på 4 millimeter per year.

      Så er jeg helt enig i at det kan være andre ting som er mer truende, for også i Sverige er det bratt nok, kombinert for det meste med en ekstrem landhevning. Dertil er man tynt befolket med store vekstressurser.

      Snø vind skred skogbrann avlingssvikt overvann og styrtregn og,..... ufred og klimaflyktninger…. tror jeg truer oss lokalt mer enn øket havnivå.

      Men glem ikke det der at vi har meget flate og flomutsatte og meget tett befolkede områder like i vår nærhet. London og Nederlandene , Friesland og Alten Land, Pommern,.... you name it,... og se på USA- kartet og kystene der. Det er sannelig ikke bare Myrene ved Washington og Lower Manhattan og Bangladesh..

      Situasjonen i Syria er vel også en økokatastrofe, strid om vann og Lebensraum, strid om eierskap og definisjonsmakten, mangel på Law and Order og på Infrastruktur. Og se hvilken elendighet det drar med seg.

      Radera
  13. Heidrun.
    Enligt SMHI är signal/brusförhållandet så att man vill ha ca 30 års data innan man kan säga något om eventuell trend(ändring) av havsnivåer.
    Min uppfattning är att den ganska ensidiga fokuseringen på koldioxid som roten till allt ont försvårar och förhindrar åtgärder mot "riktiga" problem.
    Sedan att tråden handlar om klimatanpassning av Sverige, tja låt oss hålla det temat.
    Jag har nämligen personligen upplevt detta då jag flyttat från Umeå till Linköping, med säg 4 grader temperaturökning. Ingen malaria, denguefeber,matbrist, etc. Däremot växer äppelträd här.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Abelsson
      Jeg kunne vært nøyere.

      På nettstedet Klimarealistene.com /219/11/14

      finner man en artikkel "Fri oss fra det onde og klimaoverdrivelser", av Jens Morten Hansen.

      Det er fra en disputt i Jyllandsposten, og derunder et kritisk tilsvar av Pål Prestrud med 3 artikkelhenvisninger

      Dagendorf &al 2019

      Church and White 2011 og

      Jevrejeva et al 2014

      Forfattere som bør lyde velkjent.

      Jeg anbefaler særlig Church and White, hvor man finner et cluster av kurver ved forskjellige metoder, og hvor det synes klart at metodene ikke spriker men heller konvergerer i nyere tid, og viser en jevnt akselererende havnivåstigning de siste minst 100 år.

      Størrelsene 1.2 millimeter/year i eldre tid og 3.2 millimeter/year i nyere tid for worldwide synes rimeliggjort ved 3 uavhengige og peer rewiewed publiserte arbeider.

      Og man finner også klart drøftet at regionale data kan avvike vesentlig og innenfor tiår, av ulike årsaker.

      La meg der bare personlig minne om at 1 millibar tilsvarer en cm vanntrykk, og mitt barometer ser jeg scalert mellom 970 og 1050 millibar, som tilsvarer 80 cm vann.

      Derav følger at verdens vindsystemer og om de veksler samt gjennomsnittlig vær over en tiårsperiode ratt kan innebære en håndsbredd eller to midlere vannstand fra eller til lokalt.

      Videre ser jeg i en av artiklene, jeg husker ikke hvilken, at snø fra eller til på nordlige halvkule, årlig slår klart ut på midlere vannstand worldwide.

      Det bør ikke forbause oss, men viser metodenes kvalitet og oppløsning.

      Trendene er så vidt jeg kan se av dette udiskutable på basis av de data vi har, og drøfting av at satellitt altimetri ikke stemmer med "pegel" er skinnproblemer og falske føringer i disputten.

      Det synes heller gitt at de som hevder sånt forbytter epler og pærer, regionalt og globalt, og skjuler landhevning / innsynkning og værets rolle.

      Og se særlig opp for frøepler, villepler, og ek. Det er 2 meget tradisjonelle klima- indicatorer i Norden. Begge arter har i min levetid beveget seg klart oppover og nordøstover, fra de varmekjære løvskoger og innover i Taigaen, de nordiske barskoger..

      Jeg formoder at overvintringen av frø er mest kritisk for dem og at det indikerer varmere vintere.

      Radera
  14. Globalt sett kan havsnivåökningen komma upp till 3 mm per år. Halvparten av detta sägs bero på värmeutvidgning som om jag förstått rätt inte påverkar det faktiska vattenståndet vid kusten.
    Det finns rapporter om att öar i Stilla havet ökae i areal.
    Så, till frågan: är det väl använda (stora)pengar till en eventuell faktisk havsnivåökning i Sverige, för byggnader med en projekterad livslängd på 100 år?
    Min åsikt är att det med stor sannolikhet finns mer angelägna ändamål.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Abelsson

      Nils Axel Mörners "zero at the shores"- teori eller modell bestrider vannets viskositet og flyteevne, og dets 3- dimensjonale thermiske utvidelse.

      Det bestrider Wateret og læren om de kommuniserende rør.

      Mørner, en høyt showtrenet magiker, falsker og bløffer for åpen scene om at vannet utvider seg kun verticalt endimensjonalt, og skjuler at det også utvider seg i øst- vest og i nord- syd dimensjonen, og ikke bare rett opp og ned, slik jeg har sett en Nils Axel Mörner bløffe og falske på scenen.

      Idet havet er jo ingen deig- aktig Pizza som er kjevlet meget tynn i kantene, og som står og hever seg mest rett opp på midten hvor den er tykkest(= Mörners zero at the shores- modell)

      Atlanteren utvider seg jo like mye sideveis og skyver hele vannet innover på sokkelen og inn på grunna om aldri så grunt, og inn i Vadehavet og i Limfjorden, og over Øresundsterskelen og helt opp til Umeå og Luleå.

      Det ligger i at vann er flytende, definert som at ved et gitt volum og en gitt stoffmengde, så flyter dets form og synker hen så lavt det kan i det gitte begerets fasong.

      Om dette fremdeles er uklart, så les om Vätska på Svensk Wikipedia.

      Det buler ikke opp midt i et badekar eller en sjø om aldri så grunt ved breddene, om du øker det flytende stoffs volum..Det stiger opp og renner ut over alle sine bredder, selvfølgelig.

      Som i gamle dager.

      Var det ikke Archimedes som fant det?


      Drøft derfor utrykket (1+delta)^n hvor delta er thermisk krypningsmonn, og n er 1,2, og 3 for lineær-, areal-, og volum- kryping.

      Idet delta << 1, blir høyere potenser av delta neglisjerbart i forhold til 1 ^ n som er 1, og du plikter å huske 1 pluss 2 delta for arealkryping og 1 pluss 3 delta for volumkryping.

      Moral:

      Om du mener at det finns mer angelegna ändamål, hvilket jeg også kan være med på, så fra-råder jeg demonstrativ selv- fot- skyting ved rytteri av Thinktanks og Mörners doktriner,

      da disse er anti- archimediske og tilsiktet fordummende.

      Radera
  15. Mörners strandkartering har sin motsvarighet i långa tidsserier i peglar.
    Sidney hamn har en som är värd att studera:
    https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=680-140
    Judith Curry har gjort en genomgång som kan vara mer mainstreem.
    https://curryja.files.wordpress.com/2017/11/sea-level-ins-3.pdf

    SvaraRadera
  16. Heidrun, jo jag förstår Arkimedes, men vad som komplicerar resonemanget är kontinentalhyllorna, säg 60 km utåt och 60 m djupa ger en "lutning" på 1:1000 vilket är för litet för att få vatten att rinna nedåt.
    Det är för mig inte uppenbart att resonemanget om den termiska expansionens icke-betydelse vid strandkanten är felaktig, men inte heller att analogin med ett badkar är tillämpligt i denna störe skala.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vattnet rinner åt alla håll i haven p.g.a. strömmar, vågor, tidvatten och lufttrycksförändringar, så vattennivån ändrar sig hela tiden även på kontinentalsocklarna.

      Radera
  17. I min föregående kommentar tänkte jag fel. "Lutningen" blir storleksordning 150mm/60.000.000mm eller nästan platt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Abelsson
      Om du tisser på lioleumen eller det regner på en bil innsatt med polervoks, så vil vannet bue seg og bule i kantene, at the shores. Det samme om du fyller et vannglass ganske breddfullt. Da skal det kun en dråpe mer til og hele glasset renner over på katastrofalt vis.

      Men det der er kapillærkrefter, van der waalskrefter, og er ikke Newtonsk gravitasjon. Bulningen i kantene vil ikke bestemmes av vanndybden i det hele tatt.

      Om du avleser pipetter eller måleglass, så må du passe på at det er fuktet og buler oppefter glassveggen, som må være omhyggelig fett og siliconfri. Og så må du sikte på scalaen under minisken. Da får du på tiendedelen og på streken.

      Jeg har regnet på hva månens gravitasjon betyr hit eller dit fra eller til for en frossen melkekartong med rent vann som står på stranden, den veier 1Kg. Den vil drages 1kg rett ned og samtidig hele 3.333...milligram i retning av månen.

      Hvor mange fluelorter er det?

      Men vi forstørrer og tenker oss en mann på 100 Kg som står på stranden. Han vil drages 1/3 gram eller 333.33333 milligram hen mot månen som står der og som går rundtogrundt hele tiden.

      Om det er vanskelig, så kan vi regne om til vekten og volumet av en dråpe vann. Gammel apoteker- regel er at 20 dråper er en milliliter og 1 dråpe er 50 mikroliter. Da får vi at han drages hit og dit tilsvarende 6.666666... dråper piss.

      Om han så puster inn O2 og puster ut CO2, hvor mange pust må han drage for å letne tilsvarenende månens dragning der han står?

      Så har jeg sett over om det kan måles. Joda, med en takrenne som er 5 meter lang vil man kunne observere tidevann om den står rett øst vest og alt annet er i ro.

      Eller med et spisst hengelodd 3 eller 5 meter snor fra taket ned i et glass med lys gearolje for viskøs dempning. Hengeloddet vil aldri befinne seg helt i ro, men spissen peke rundtogrundt i takt med månen, i en ellipse.

      Og vi kan observere dette med skråspeil fra undersiden.

      Jeg kan gi formlene. Du regner at midlere avstand til månen er 60 ganger jordens radius, som kvadreres under brøkstreken. Det gir 1/3600.

      Så ganges dette med månens masse som er 0.012 av jordens. Det gir 3.333333. ppm.

      Radera
  18. @Uppsala

    Forleden gikk det et ras, et "leirfall" ved Hønefoss. Det der er karakteristisk for norsk, svensk, finsk, russisk, og canadisk landskap, overalt hvor man har istidssedimenter av marin blålere og landhevning.

    Og det vil øke med økende nedbør, og er omtalt som våre mest truende naturkatastrofer, ellers bor vi relativt trygt her.

    Det er gått et slikt berømt "leirfall" i Gøtaälven mellom Gøteborg og Vänern, flere gårder rett i elven osv.

    Og hele Sarpsborg grunnlagt av St.Olav som hovedsdtad gikk i sin tid rett i Glomma med et svupp.

    Så har vi Rissa- raset nylig oppe i Trønderlag. Det hadde likeså format.

    I Holland har de samme problem på sin måte. Gamle diker er bygget opp av marin blålere og senere bygget på. Men det regner og det regner, og saltet vaskes ut av massen. Na+, Ca++ Mg++.. plutselig faller hele massen som et korthus og flyter som tynn velling.

    Dikene dreneres på baksiden og når vanner er klart er alt iorden men hvis vannet blir brunt så er det alarm. Under storflom i Holland har hundre meter dike sagt "svupp" og gitt efter.

    I dag vet man bedre efterat en viss Ivan Rosenqvist oppklarte saken. Man må passe på stadig å salte dikene og grunnen litt og helst med veisalt CaCl2 og badesalt MgSO4 . nH2O

    For ikke lenge siden heller så sa det Svupp under Riksveien i nedre Lågen, Numedal og to brokar gikk plutselig dukken.

    Dette her vil man stadig høre mer om også i Sverige som nedbøren tiltar og frosten svikter,, og det er en sak for vegvesenet jernbanevesenet og bygnings og reguleringsvesenet, og se opp for mulig "Kvicklera" i landskapet,

    dessuten permafrost som gir opp..

    SvaraRadera
  19. OK, så med landhöjning och blålera finns rasrisk, är det rätt uppfattat?
    I så fall borde havsnivåökning motverka landhöjningen, och således minska rasrisken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Teoretisk JA! men vær nå litt realistisk.

      Så vidt jeg kan se på kartene så går de store kvikklere- rasene mest på 10-20-40 moh, og da kan vi vurdere hvilken tid det tar fra det stiger av salten hav... til det er utvasket av regnet så det ikke lenger ligger stabilt. Og det blir en til tre tusen år.

      Dertil har jeg lest om funn av gamle, fossile ras og leirfall både i Oslo og i Trondhjemsfjorden, der man under anleggs og veiarbeid finner gamle furukongler myr og metanforekomster dypt under blålera.

      Dette sier oss om Max holocene og at dette slett ikke er nytt og at tiden er lang.

      Og det rimer med hva jeg har lært om utvasking og tiden det tar.

      Så kan vi også se høyere i terrenget om man kan garantere at det er under marint nivå og dessuten hvor salt var det havet? Hvor salt var Østersjøen? og sammenligne lera der med marin blålere. Høyere i terrenget er den garantert mer utvasket og forvitret og da er den heller gul. Og den vil aldri bli Kvick.. og rase.

      Man kan lete og se selv i vegskjæringene, og dem har man nok av.

      Så jeg våger påstå at det som mest bør bekymre oss er klart økende nedbør i senere år, hvilket har sin enkle naturlige forklaring, i områder hvor man kan garantere nyere marin leire, som kan bli kvick.

      Radera
  20. Att debattera åtgärder med olika uppfattning om vad man vill uppnå är naturligtvis meningslöst för att inte säga barnsligt.

    I klimatfrågan är emellertid Sverige och världen överens. Paris-avtalet är ratificerat och det som återstår är att utforma och sjösätta åtgärdsprogram för att uppfylla avtalet. Sverige är inne i denna fas. Regering, opposition och industri har alla tagit de första stegen mot utsläppsbegränsning. Oppositionens utspel avseende fossilfri energiproduktion är kanske just nu det mest betydelsefulla.

    Vad kommande havsnivåhöjningar beträffar menar jag att så länge vi inte ser någon effekt av global utsläppsbegrämsning är det rimligt att kalkylera med den utveckling som forskarna beskriver som värst men att det bör vara regeringens uppgift att tydligt vägleda kommunerna. Arbetet kanske pågår.

    SvaraRadera
    Svar
    1. LBt

      Vi har et klima og miljødepartement i Norge, og det har man også i Sverige.

      Jeg har merket meg i flere år nå at man går ut med meldinger om forventet økende havnivå for visse byer der det er kritisk, og videre for økdende nedbør, flomfare og rasfare. Og at det betreffer særlig kommunal planlegging, veivesen og bygnings og reguleringsvesen og havnevesen, som må skjerpe seg og tilpasse sweg for fremtiden.

      Så sjekket jeg opp Sverige, hvor man synes en tanke mer innsiktet på EU og Paris hva dette angår men er oppmerksom på det samme og har likweså departemnang.

      Så spørs det bare om politikerne er in charge og er maktesløse eller ei, og om de virkelig mener alvor eller om det bare er prat, avlat, valgflesk.

      Jeg ser klare tegn til her i kommunen at man strammer seg opp og yter et bedre miljøarbeid slik jeg vilo ha det, men jeg ser det kun lokalt. Andre steder ser jeg i media at man krangler meget om det samme og at det er svær uenighet om verdier og syn og prioriteringer.

      Greta har i et brev til Norges Statsminister klaget denne for å krenke barnas og ungdommens rettigheter gjennom reell norsk olje og gasspolitikk.

      Interessant nok så har jeg helt siden 1970 ment akkurat det samme, idet jeg ønsket meg og forestilte meg en ganske annen vei og utvikiling. Jeg ønsket og forestilte meg meget lettere og enklere oljeinstallasjoner somm tar opp meget lavere kvanta. Men med en helt annen videreforedling og verdiforøkning tillands før man eksporterte resultatene.

      Jeg har følt meg direkte krenket på mine rettigheter ved at som det er blitt gjort så har jeg ikke kommet til og fått meg arbeid i den virksomheten, men er snarere blitt trampet ned og etnisk utrensket av den og har måttet foredle skog og oscillerende luft i stedet og selge for 10 ganger sølvprisen på vekta i EU. For å kunne tjene til livets opphold.

      Man har nedlagt klassisk allsidig kunnende og opplyst dugelighet så vi bare skal kunne klippe hverandres hår og importere alt vi trenger og bli ren råvare- eksportør. Og det er i strid mot gammelt kongelig DICTAT. Hvor vi heller skulle foredle og selge våre gitte premisser, skogen og isen og fjellet og blålera og luften og fossene og fisken i foredlet form og rake pengene tilbake.

      Både Al Gore og Paven og Greta og FNs generalsekretær er inne på dette i dag.

      Verdien av menneskets aksje må heves vesentlig på det frie marked gjennom at arbeidet blir verdsatt efter fortjeneste, og det skal ikke beskattes og utplyndres. Man skal tvertimot beskatte Big Coal og Big Oil og videre alle som driver og forsøpler og forurenser..

      Radera
    2. heidruns h,
      jag tror på Greta, vi måste lyssna på forskarna och vi måste agera enligt det avtal vi träffat.

      Men visst, vi borde tagit tag i detta för 40-50 år sen. Insikten fanns även bland ledande politiker men de globala förutsättningarna saknades. Det handlade både om enorma ekonomiska intressen och politiska. Ingen betydande politiker vågade på allvar ta i problemet.

      Så är det även nu, det är här Greta trätt in och utmanat världens maktelit, hon började redan i Davos. Besviken har hon noterat många ”klappar på huvudet” och berömmande ord utan verklig vilja eller mening. Hon skärpte därför tonen så till den grad att både Trump och Putin vaknade och försökte förminska och avväpna henne.

      Men Greta vill ha handling så nu har hon tagit nästa steg, nu vänder hon sig bort från makthavarna och riktar blicken mot oss, ”the people”. Det är på många sätt vågat, nu är det vi som avgör samtidigt kan det finnas de som på allvar kan känna sig hotade. Några tycks redan vara där.

      Greta har naturligtvis rätt. Bara vi, massorna, kan på allvar hota världens ekonomiska och politiska maktelit. Det är på gatorna och vid valurnorna det här avgörs.

      Radera
    3. LBt

      Nå er det bare du og jeg igjen her. Karlsson ligger på latsiden, og Greta har annonsert at nå vil hun vil feire jul hjemme og heller ta seg en velfortjent pause.

      Jeg har forsket litt og gransket hele 3 Youtubes med Lennart Bengtsson. Jeg finner ikke å kunne dømme ham kategorisk. Bengtsson godtar Keelingkurven og at CO2-økningen er antropogen, og at de berømte klimagasser CO2,CH4 og N2O isolerer og varmer opp kloden. Og at H2O ikke er pådriv men feedback. Og har begreper om vannets særlige komplexitet i Universet og i klimaet. Jeg kan utbringe ham en skål fra fakultetets og oss aborginernes, side som alltid har måttet streve med disse ting, i hans høye alder.

      Men la oss ønske at Greta med sitt skoleskulk og sin protestantiske klarhet på orthodoxien grunn, gående St.a Birgitta en høy gang, har vekket opp og inspirert mange barn og unge til heller å satse på REAL- fagene og på Science. Man vil bli mobbet forhånet forulempet og trampet ned og få skjenn av alternativene, som heller tror på "Kapitalen" og på Mammon.

      Men vi kan ikke tjene to Herrer. Sett heller seil og la det stå til. Den som intet våger intet vinner. Og Lær oss å bruke heller de ressurser som vi egentlig har.

      Radera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet