Visar inlägg med etikett Köpenhamn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Köpenhamn. Visa alla inlägg
25 sep. 2010
Det är ännu möjligt att nå tvågradersmålet - men klockan tickar
Att hålla nere den globala uppvärmningen under två grader, jämfört med förindustriell temperatur, tas ofta upp som ett viktigt mål. Med maximalt två graders uppvärmning räknar man med att undvika de riktigt allvarliga och långsiktiga konsekvenserna av klimatförändringarna. Flera studier har tagit fram olika scenarier för att nå detta mål.
En ny studie har vänt på problemet: Hur nära att överskrida målet är vi utifrån de fordon och kraftverk vi redan har i drift?
Studien av Davis et al, publicerad i Science, utgår från vilka utsläpp vi kan förvänta oss från dagens fordon, kraftverk med mer om de används sin förväntade livstid men inga nya byggs. Alltså ett scenario där vi idag i alla nya verksamheter byter till en koldioxidneutral teknik men låter dagens teknik "självdö". När de summerar förväntade kvarvarande utsläpp hamnar de på mellan 282 och 701 miljarder ton koldioxid med ett mittenvärde på 496 Gt CO2. Dessa utsläpp ger upphov till koldioxidnivåer på 395-430 ppm med motsvarande uppvärmning på 1,1 till 1,4 grader över förindustriell temperatur (0,3-0,7 över dagens temperatur). Riktmärket för att ha en god chans att klara tvågradersmålet är 450 ppm. Alltså är det fortfarande möjligt att klara målet utan att ta kostnaderna av att skrota fungerande utrustning. Det är det glädjande budskapet.
En ny studie har vänt på problemet: Hur nära att överskrida målet är vi utifrån de fordon och kraftverk vi redan har i drift?
Studien av Davis et al, publicerad i Science, utgår från vilka utsläpp vi kan förvänta oss från dagens fordon, kraftverk med mer om de används sin förväntade livstid men inga nya byggs. Alltså ett scenario där vi idag i alla nya verksamheter byter till en koldioxidneutral teknik men låter dagens teknik "självdö". När de summerar förväntade kvarvarande utsläpp hamnar de på mellan 282 och 701 miljarder ton koldioxid med ett mittenvärde på 496 Gt CO2. Dessa utsläpp ger upphov till koldioxidnivåer på 395-430 ppm med motsvarande uppvärmning på 1,1 till 1,4 grader över förindustriell temperatur (0,3-0,7 över dagens temperatur). Riktmärket för att ha en god chans att klara tvågradersmålet är 450 ppm. Alltså är det fortfarande möjligt att klara målet utan att ta kostnaderna av att skrota fungerande utrustning. Det är det glädjande budskapet.

A) Koldioxidutsläppen över tiden från de olika källorna, streckade linjer övre och lägre uppskattningar. B) Resulterande koldioxidnivåer
Mindre glädjande är att det inte finns några tecken på att vi slutat projektera och bygga kolkraftverk, bygga fossildrivna bilar eller prospektera efter kol och olja. Det finns heller inget klart alternativ till den fossilbaserade teknologin på global skala. Det finns också en stor infrastruktur kring fossila bränslen och dess maskiner som gör omställningen trög.
I Köpenhamnsdiagnosen beskrevs olika vägar för att nå tvågradersmålet. Och slutsatsen var att globala utsläppen måste nå sitt maximum mellan 2015 0ch 2020 och sedan snabbt minska. De genomsnittliga utsläppen måste minska till under ett ton koldioxid per person till 2050.
I Köpenhamnsdiagnosen beskrevs olika vägar för att nå tvågradersmålet. Och slutsatsen var att globala utsläppen måste nå sitt maximum mellan 2015 0ch 2020 och sedan snabbt minska. De genomsnittliga utsläppen måste minska till under ett ton koldioxid per person till 2050.
Undersökningen av Davis et al understryker hur stor förändring vi står inför och den korta tid som vi har att spela med. Eller som Martin Hoffert beskriver det i en perspektivartikel:
Davis et al. show that breaking the world’s fossil-fuel addiction will be hard. To create carbon-neutral power sources, we may well need programs with the scale and urgency of the Manhattan atom bomb project. One goal should be to develop technologies that can first meet the terawatt challenge, and eventually provide 30 carbon-neutral terawatts of power by mid-century; perhaps 10 TW each of primary power from “clean coal” and from nuclear and renewable technologies. Without these alternatives to fossil fuels, the ageout scenario painted by Davis et al. evokes Havana after the 1959 Cuban Revolution: no new cars, only constantly repaired but still running old Chevys in the streets, as a beautiful old city crumbles around them.
Etiketter:
Köpenhamn,
Steven Davis,
tvågradersmålet,
uppvärmning
17 juli 2010
”EU är redo för ett globalt avtal vid nästa klimatmöte”
Connie Hedegaard, EU-kommissionär för klimatfrågor, skriver idag på DN Debatt. Först lägger hon in den tyvärr numera obligatoriska kommentaren angående klimatförvillarna.
Förra veckan visade en officiell rapport från Nederländerna att FN:s klimatpanel IPCC inte dragit några felaktiga slutsatser som skulle kunna undergräva de viktigaste påståendena i rapporten från 2007 om möjliga framtida effekter av klimatförändringarna. Klimatförändringarna är här för att stanna, oavsett vad en liten minoritet skeptiker vill få oss att tro.
Med det avklarat lägger presenterar hon sedan EUs planer och önskemål inför framtiden.
Som vi har klargjort vid flera tillfällen vill EU se en rättsligt bindande och global ram för klimatarbetet i form av ett nytt avtal. Vi är dock öppna inför möjligheten att förlänga Kyotoprotokollet med en andra period, förutsatt att två krav uppfylls: De övriga stora utsläppsländerna måste ta på sig att minska sin del av de globala utsläppen, och de brister i protokollet som i dagsläget leder till negativ miljöpåverkan måste åtgärdas.
En andra period under Kyotoprotokollet, utan att de brister som finns i det åtgärdas, skulle inte innebära någon som helst garanti för att den globala uppvärmningen kan hållas under 2 grader. Fokus i protokollet ligger på de industrialiserade länderna, och USA deltar inte alls, vilket innebär att protokollet bara omfattar länder som står för cirka 30 procent av dagens utsläpp. Faktum är dock att det i allt högre grad är de stora framväxande ekonomierna som står för de ökande utsläppen, något som bekräftas av färska uppgifter som visar att förra årets minskning av utsläpp i de industrialiserade länderna helt åts upp av snabbt ökande utsläpp i utvecklingsländerna.
Läs hela artikeln här.
21 dec. 2009
14 dec. 2009
Emretssons fälla fångade fin fluga
Vi måste nu återigen dra er uppmärksamhet till Aftonbladets så kallade “Klimatduell” mellan bloggarna Anders Emretsson (UI) och Maggie Thauersköld Crusell (SI) om klimatförändringarna. För att göra debatten konkretare har Emretsson ställt upp fem punkter som är de vetenskapliga beläggen för den mänskligt orsakade växthuseffekten.
Maggie Thauersköld Crusell okejade de första fyra (1. Den naturliga växthuseffekten är ett faktum. 2. Halten av växthusgaser har ökat sedan industrialismens genombrott. 3. Ökningen av växthusgaser beror på mänsklig aktivitet. 4. Jordens medeltemperatur har stigit med cirka 0,7 grader celsius sedan förra sekelskiftet) men utropade sen ett triumferande AHA! vid den femte (5. Andra faktorer kan inte förklara temperaturhöjningen.).
Men som Professor Erik Svensson påpekar i en lysande analys av diskussionen så följer slutsatsen om antropogen klimatpåverkan per automatik när man har gått med på de fyra första punkterna.
Har Maggie väl accepterat Emretssons punkt 1-4 så följer nämligen den antroprogena växthuseffekten närmast axiomatiskt, d. v. s. det är en nödvändig och oundviklig konsekvens av empiriska observationer. I filosofiska sammanhang talar man ibland om syllogismer, d. v. s. nödvändiga och oundvikliga konsekvenser sedan ett visst antal kritiska grundvillkor uppfyllits. Ett annat välkänt exempel på en syllogism är principen om evolution genom naturligt urval. Har väl tre huvudvillkor uppfyllts (variation mellan individer, variationens ärftlighet och fitness-skillnader kopplade till denna variation), så följer evolution genom naturligt urval som en logisk nödvändighet.Nu tror vi inte för en sekund att Maggie Thauersköld Crusell har ändrat åsikt. Vi är bara oerhört roade av att hon låtit lura sig in i en fälla på det här sättet. Det ger intellektuell tillfredsställelse att se sin motståndare plattas till så tydligt.
Kalla oss skadeglada om ni vill, men vi anser faktiskt att klimatförnekare är farliga.
(Maggie försöker ta tillbaka alltihop – förstås – det var nog inte så genomtänkt att acceptera alla premisser för antropogen uppvärmning som klimatförnekare. Hon hade väl tillfällig sinnesklarhet eller något? En annan rolig detalj är att Professor Peter Stilbs är förste kommentator på Erik Svenssons blogginlägg och också visar oförmåga att dra slutsats från premisserna. Växthuseffekten finns, men inte när människan orsakar den, typ.)
______________________________
Edit: Anders Emretsson kommenterar utförligare på Maggies försvarstal här.
Etiketter:
Aftonbladet,
Anders Emretsson,
COP15,
Köpenhamn
11 dec. 2009
Rätt beslut i rätt tid
DN rapporterar att EU nu har lyckats enas om att lägga över 73 miljarder kronor på klimatåtgärder fram till 2012. Dessa pengar ska användas till klimatförbättrande åtgärder i fattigare länder. Till exempel kan pengarna gå till att bygga vattenreservoarer, stoppa skogsskövling, och investera i koldioxidneutral energiproduktion. Vissa av pengarna är redan avsatta i de olika ländernas statsbudgetar, till exempel i Sveriges och Danmarks klimatbistånd.
Ett "glädjebesked", menar Göteborgsposten, men enligt Sveriges Radio säger Dr Albert Binger från Jamaica, vetenskaplig rådgivare i delegationen till de små öländerna i den så kallade AOSIS-gruppen dock att "Utvecklingsländerna välkomnar att det kommer konkreta bud, men summorna är för små".
I vilket fall är det upplyftande att konstatera att beslutet hanns fattas under det Svenska ordförandeskapet. Bra jobbat!
8 dec. 2009
USAs miljömyndighet konstaterar att landets utsläpp av växthusgaser är ett hot mot hälsa och välfärd.
I pressmeddelandet skriver miljömyndigheten EPA att man efter att ha gjort en noggrann genomgång av de vetenskapliga resultaten samt en ordentlig granskning av allmänhetens kommentarer kommit fram till att utsläpp av växthusgaser är ett hot mot människors hälsa och välfärd.
Uttalandet är ett svar på Högsta Domstolens dom från 2007 om att växthusgaser borde falla under "Clean Air Act", ett domslut där myndigheten fälldes då de inte reglerat utsläppen av växthusgaser. Den amerikanska miljömyndigheten ålades då av Högsta Domstolen att utreda om det fanns tillräckligt vetenskapligt stöd för påståendet att "utsläpp av växthusgaser från nya motorfordon orsakar eller bidrar till luftföroreningar som sannolikt kan förväntas utgöra ett hot mot människors hälsa eller välfärd". Svaret kan läsas i sin helhet här.
I princip innebär det här uttalandet att USA redan har en lagstiftning på plats som gör att de kan reglera utsläppen av växthusgaser utan att vänta in ett beslut från senaten, där ett förslag för en sådan lagstiftning fastnat. President Obama lät dock samtidigt meddela att han vill att kongressen går vidare med omfattande miljölagar.
Läs mer om nyheten i till exempel SvD, DN, eller Aftonbladet. Och glöm inte att följa Anders Emretssons blogg om klimatmötet.
Uttalandet är ett svar på Högsta Domstolens dom från 2007 om att växthusgaser borde falla under "Clean Air Act", ett domslut där myndigheten fälldes då de inte reglerat utsläppen av växthusgaser. Den amerikanska miljömyndigheten ålades då av Högsta Domstolen att utreda om det fanns tillräckligt vetenskapligt stöd för påståendet att "utsläpp av växthusgaser från nya motorfordon orsakar eller bidrar till luftföroreningar som sannolikt kan förväntas utgöra ett hot mot människors hälsa eller välfärd". Svaret kan läsas i sin helhet här.I princip innebär det här uttalandet att USA redan har en lagstiftning på plats som gör att de kan reglera utsläppen av växthusgaser utan att vänta in ett beslut från senaten, där ett förslag för en sådan lagstiftning fastnat. President Obama lät dock samtidigt meddela att han vill att kongressen går vidare med omfattande miljölagar.
Läs mer om nyheten i till exempel SvD, DN, eller Aftonbladet. Och glöm inte att följa Anders Emretssons blogg om klimatmötet.
Etiketter:
COP15,
EPA,
koldioxidutsläpp,
Köpenhamn
7 dec. 2009
Håll huvudet kallt i Köpenhamn
Idag börjar klimatmötet i Köpenhamn. Målet är att förhindra att det uppstår en alltför stor klimatförändring orsakad av mänskliga utsläpp av växthusgaser. Eller, enklare uttryckt, att klimatet ska fortsätta få vara som det är - att temperaturen ska få fortsätta variera kring rådande medelvärde. Samtidigt finns andra hänsyn att ta i miljöfrågan såsom den tilltagande habitatförstöringen och försurningen av haven.
Dessa miljömål måste balanseras mot de hundratals miljoner människor som fortfarande lever i yttersta fattigdom. En av orsakerna att klimatmålet är viktigt att uppnå är att klimatförändringarna förutspås slå hårt mot just de länder där fattigdomen är som störst. Klimatförändring i sig är inte nödvändigtvis av ondo överallt och alltid, utan problemet är att den förväntas göra situationen värre i de delar av Afrika och Asien där människor redan är hårdast drabbade.
För oss i den rikare delen av världen handlar det om en omställning av vår energiförbrukning från att komma från fossila bränslen till att komma från energikällor med få eller inga utsläpp av växthusgaser. Teknikutveckling, helt enkelt. Något som i förlängningen är till gagn för hela världen.
Renare miljö, teknikutveckling och mindre fattigdom i världen. Det tycker i alla fall vi är mål väl värda att kämpa för. Är det att undra på att vårt tålamod gentemot förvillare och förnekare ibland tryter, vare sig de agerar utifrån okunskap eller illvilja? För att föra bästa möjliga politik så krävs det att den baseras på bästa möjliga kunskap. Vetenskap helt enkelt - vägen framåt går via kunskap.
Vi på Uppsalainitiativet önskar härmed alla delegaterna i Köpenhamn lycka till i sitt viktiga arbete.
____________________________________________________
Som vi uppmärksammade i förra inlägget kommer Uppsalainitiativets Anders Emretsson blogga hos Aftonbladet under hela mötet. Ni kan även läsa specialinslag i media, är några exempel.
För oss i den rikare delen av världen handlar det om en omställning av vår energiförbrukning från att komma från fossila bränslen till att komma från energikällor med få eller inga utsläpp av växthusgaser. Teknikutveckling, helt enkelt. Något som i förlängningen är till gagn för hela världen.
Renare miljö, teknikutveckling och mindre fattigdom i världen. Det tycker i alla fall vi är mål väl värda att kämpa för. Är det att undra på att vårt tålamod gentemot förvillare och förnekare ibland tryter, vare sig de agerar utifrån okunskap eller illvilja? För att föra bästa möjliga politik så krävs det att den baseras på bästa möjliga kunskap. Vetenskap helt enkelt - vägen framåt går via kunskap.
Vi på Uppsalainitiativet önskar härmed alla delegaterna i Köpenhamn lycka till i sitt viktiga arbete.
____________________________________________________
Som vi uppmärksammade i förra inlägget kommer Uppsalainitiativets Anders Emretsson blogga hos Aftonbladet under hela mötet. Ni kan även läsa specialinslag i media, är några exempel.
Etiketter:
COP15,
global miljöpolitik,
Köpenhamn
Anders Emretsson bevakar Köpenhamnsmötet
Uppsalainitiativsmedlemmen Anders Emretsson bloggar för Aftonbladet under Köpenhamnsmötet.
Följ hans blogg på Aftonbladet här.
När världsledarna med Barack Obama i spetsen flyger hem från Köpenhamn efter konferensens slut finns det en överenskommelse. Något annat är faktiskt otänkbart, och då tänker jag inte främst på det faktum att utsläppen av växthusgaser måste bromsas, att avskogningen måste upphöra och att försurningen av världshaven måste avta. Visst , det är saker som dessa som hela konferensen handlar om och som är själva anledningen till att världens ögon (sliten klyscha men den passar faktiskt perfekt i dag) är riktade mot den danska huvudstaden dessa två decemberveckor. Men anledningen till att mötet kommer att sluta med ett avtal stavas naturligtvis politik. Man jobbar inte så länge och investerar så mycket av sitt förtroendekapital för att avsluta med ett "det blev inget". Inte en chans. Någonting blir det att skriva under.
Följ hans blogg på Aftonbladet här.
Etiketter:
Aftonbladet,
Anders Emretsson,
COP15,
Köpenhamn
24 nov. 2009
Köpenhamnsdiagnosen
Inför Köpenhamnsmötet (COP-15) har en ny rapport sammanställts där vetenskapliga granskade artiklar som publicerats sedan IPCCs senaste rapport sammanfattas.
Rapportern är skriven av tjugosex framstående klimatforskare med gedigen bakgrund inom respektive område och baseras på artiklar i ledande vetenskapliga tidskrifter. Den lyfter bland annat fram följande punkter:
- Utsläppen av koldioxid från fossilbränslen var 2008 nära 40% högre än 1990. Även om utsläppen av koldioxid stabiliseras på nuvarande nivå räcker det med ca 20 år till för att nå 25 % risk att den globala uppvärmningen överstiger 2 grader Celsius. För vart år som handling skjuts på framtiden ökar risken att tvågradersmålet överskrids.

- Senaste 25 åren har Jordens medeltemperatur stigit med 0,19 grader per decennium, vilket stämmer mycket väl med förutsägelser baserade på växthusgaser. Även senaste decenniet har trenden varit stigande trots minskad solintensitet. Kortsiktiga naturliga variationer pågår som vanligt men ingen signifikant förändring av den underliggande uppvärmningstrenden har skett.

- Accelererad smältning av issköldar och glaciärer, ett stort antal satellit- och ismätningar visar nu entydigt att både Grönlands och Antarktis istäcken förlorar massa med en accelererande takt. Avsmältning av glaciärer världen över har också accelererat sedan 1990.

Observationer av Antarktis ismasseförändring. Bleka rutor IPCC AR4 övriga senare undersökningar.
- Sommarisens avsmältning i Arktis har accelererat långt bortom förväntningarna i klimatmodellerna. Avsmältningen mellan 2007 och 2009 var ungefär 40% större än medelförutsägningen från IPCC AR4 klimatmodeller.

- Havsnivån förutsägs troligen stiga med mer än 1 meter om inte åtgärder vidtages. De nya förutsägelserna är att havsnivån troligen stiger dubbelt så mycket under detta sekel som vad som angavs i IPCC AR4. Ökningstakten under senaste 15 åren är 3,4 mm/år vilket är 80% över förväntningarna men stämmer med den observerade avsmältningen av Grönland och Västantarktis. Havsnivån kommer att fortsätta att stiga under flera sekel efter det att koldioxidnivån stabliserats.

- Försenade åtgärder riskerar att skapa orepararabla skador. Känsliga system som de kontinentala issköldarna, Amazonas och Sydostasiatiska monsunen kan förändras snabbt och oåterkallerligen om dagens uppvärmning får fortsätta under resten av seklet. Risken att passera dessa tröskeleffekter ökar snabbt med ökad uppvärmning och några kan passeras innan vi inser det.

Områden med identifierade risker för tröskeleffekter
- För att nå tvågradersmålet måste åtgärder sättas in snabbt. Globala utsläppen måste nå sitt maximum mellan 2015 0ch 2020 och sedan snabbt minska. De genomsnittliga utsläppen måste minska till under ett ton koldioxid per person till 2050. Detta är 80-90% under 2000-års utsläpp i industraliserade länder.

Utsläppskurvor för 75% chans att klara tvågradersmålet.
Rapporten är skriven för beslutsfattare, journalister och allmänhet och innehåller svar på många vanliga frågor. Rekommenderad.
Etiketter:
Antarktis,
glaciärer,
havsnivå,
IPCC,
isutbredning,
koldioxidutsläpp,
Köpenhamn,
trender
6 juli 2009
"Att inte agera är oförsvarbart" - rapport från Köpenhamn

Den stora klimatkonferens som hölls i Köpenhamn tidigare i år har nu resulterat i en rapport som beskriver forskningsläget i klimatfrågan.
Rapporten är en uppdaterad översikt över forskningsläget för mycket av den forskning som är relevant angående klimatförändringarna: klimatologin, förändringarnas inverkan på samhällen och miljö och de många verktyg och möjligheter det finns för att effektivt hantera utmaningarna klimatförändringen skapar.
Då rapportens trovärdighet säkert kommer att ifrågasättas av klimatskeptiker kan det vara intressant att se på granskningsproceduren. Denna beskrivs på följande sätt (sid. 5):
För det första slås det fast att de vetenskapliga beläggen för allvarlig klimatpåverkan på grund av mänsklig aktivitet nu är överväldigande (sid. 6):
1 Klimattrender
Det konstateras att på flera viktiga punkter ligger förändringarna i överkant av vad som antogs i IPCCs senaste rapport:
Rapporten är en uppdaterad översikt över forskningsläget för mycket av den forskning som är relevant angående klimatförändringarna: klimatologin, förändringarnas inverkan på samhällen och miljö och de många verktyg och möjligheter det finns för att effektivt hantera utmaningarna klimatförändringen skapar.
Då rapportens trovärdighet säkert kommer att ifrågasättas av klimatskeptiker kan det vara intressant att se på granskningsproceduren. Denna beskrivs på följande sätt (sid. 5):
Vad står då i rapporten?This report has been critically reviewed by representatives of the Earth System Science Partnership (ESSP), by the parallel session chairs and co-chairs, and by up to four independent researchers from each IARU university. This extensive review process has been implemented to ensure that the messages contained in the report are solidly and accurately based on the new research produced since the last IPCC Report, and that they faithfully reflect the most recent work of the international climate change research community.
För det första slås det fast att de vetenskapliga beläggen för allvarlig klimatpåverkan på grund av mänsklig aktivitet nu är överväldigande (sid. 6):
Rapporten är indelad i sex "nyckel-meddelanden" som vi refererar nedan med tyngdpunkt på de naturvetenskapliga aspekterna.The scientific evidence has now become overwhelming that human activities, especially the combustion of fossil fuels, are influencing the climate in ways that threaten the well-being and continued development of human society. If humanity is to learn from history and to limit these threats, the time has come for stronger control of the human activities that are changing the fundamental conditions for life on Earth.
1 Klimattrender
Det konstateras att på flera viktiga punkter ligger förändringarna i överkant av vad som antogs i IPCCs senaste rapport:
- Nya data tyder på att värmeinhållet i havet ökat 50% mer än tidigare uppskattat. Denna nya uppskattning stämmer även bättre med observationer av havsytans höjning.
- Analyser av havsytans höjning och observationer av avsmältning från Grönland mm indikerar en höjning av havsytan på mellan 0,5 och 1,5 m under detta sekel vilket är dubbelt så mycket som tidigare uppskattning

- En av de mest dramatiska förändringarna sedan IPCCs senaste rapport är den snabba avsmältningen av sommarisen i Arktis.

- Utsläppen från fossila bränslen har accelererat och växer nu med 3,4% per år vilket är i övre gränsen av IPCCs utsläppsscenarier
Andra intressanta rön är att andelen koldioxid som tas upp av havet och i andra koldioxidsänkor har minskat de senaste 50 åren och tecken på att denna trend kommer att fortsätta. Klimatförändringarna är också mycket långsiktiga. Globala medeltemperaturen kommer knappt börja falla de första tusen åren efter att koldioxidutsläppen minskats till noll. Bland annat innebär det att havsnivåhöjningen kommer att fortgå under lång tid och länge efter detta århundrades meter-höjning är passerad. Risken att passera så kallade "tipping-points" som regionalt eller globalt förstärker klimatförändringen redan vid två graders global uppvärmning är högre än tidigare analyser visat. En direkt effekt av den ökande halten koldioxid i atmosfären är försurningen av haven som går extremt fort jämfört med tidigare förändringar och effekterna på marint liv har observerats.
2 Effekter på samhällen och natur
Ökad värme har flera effekter på människors hälsa. Modellstudier tyder på att en ökning av medeltemperaturen på 2 °C kan minska skördarna av spannmål med 5-20% i Syd- och Sydost-asien samt Afrika söder om Sahara med stora effekter för livsmedelstillgångarna och framför allt barns hälsa. I många städer kommer en tvågradig ökning av globala temperaturen fördubbla, eller mer, de årliga dödstalen i värmeböljor. Vattentillgången kommer att försämras i många områden redan vid 1 till 1,5 °C global temperaturökning. Försurningen av haven och de snabba förändringen som temperaturstegringen och havsnivåhöjningen innebär ökar kraftigt trycket på Jordens ekosystem.
Den sammanlagda bedömningen av klimatförändringarnas inverkan visar högre risker för negativa konsekvenser än den bedömning som gjordes 2001:

3 Globala mål och tidtabeller
Snabb och uthållig utsläppsminskning koordinerat regionalt och globalt är nödvändig för att undvika farlig klimatförändring. Globala temperaturen har redan stigit 0,7 °C från förindustriell nivå och på grund av eftersläpningar i klimatsystemet är en ökning upp till 1,4 °C oundviklig. Till detta kommer tröghet i de sociala systemen som begränsar möjligheten att minska utsläppen snabbt. Koldioxidnivåerna i atmosfären är redan så höga att det är orealistiskt att hindra en passage av tvågradersgränsen åtminstone under en kortare tid. För att minimera den maximala uppvärmningen måste utsläppen börja minskas kraftfullt nu.
Ekonomer är inte överens om hur kostnader för klimatåtgärder och risker med klimatförändring ska hanteras i analyser. Trots detta finns det ett växande antal analyser som visar att både kostnaderna att motverka och parera klimatförändringar ökar ju längre man väntar. Ekonomiska analytiker håller i allmänhet med om att osäkerheterna i framtida klimatförändringar inte är ett rationellt skäl att försena program för utsläppsminskningar.

Även om det kan vara politiskt känsligt är det ett kritiskt steg mot minskade utsläpp att konsumenterna känner av kostnaderna. De politiska åtgärder som görs måste vara koordinerade globalt och uthålliga för att ge marknaden tydliga spelregler. Satsningar på innovationer och nya teknologier är också väsentliga. Analyser tyder på att det är möjligt tekniskt och ekonomiskt att begränsa temperaturhöjningen kring tvågradersnivån om alla möjligheter tas tillvara inklusive teknologier för att fånga in och lagra koldioxid.
4 Rättviseaspekten
Många av de människor som kommer att drabbas tidigast och mest av klimatförändringarna är de som redan har minst marginaler i dagens fattigare områden och i U-länder. En annan viktig rättviseaspekt är mellan generationerna. På grund av den långsiktiga verkan av koldioxidutsläppen i atmosfären och fördröjningar i klimatsystemet så är det framtida generationer som kommer att drabbas hårdast. Även de etiska frågorna kring människans roll i naturen är viktiga i och med den hotande katastrofen för den biologiska mångfalden.
Ökningen av koldioxidhalten sedan förindustriell tid kommer till allra största delen från industrinationerna medan idag är det flera av de nu snabbt industrialiserande länderna som ökar sitt bidrag mest. Detta måste behandlas i samband med förhandlingar kring begränsningar.

Arbetet med utsläppsbegränsning och parering av klimatförändringarna kan inte separeras från de vidare målen kring ekonomisk och social utveckling globalt och regionalt. De måste hanteras tillsammans.
5 Att inte agera är oförsvarbart
Vi har redan många verktyg och angreppsvägar i samhället - ekonomiska, teknologiska, beteende och styrning - för att effektivt hantera utmaningen från klimatförändringarna. Om dessa verktyg inte används fullt ut kommer inte utmaningen att kunna mötas och övergången till ett fossilbränsle-fritt samhälle misslyckas. Vinsterna med en koordinerad satsning på att snabbt motverka och parera är många. Bland annat arbetstillfällen i sektorn för förnyelsebara energikällor, minskning av kostnaderna- socialt, hälsomässigt, ekonomiskt och ekologiskt - på grund av klimatförändringarna samt förbättringar i ekosystemen.
Det är viktigt att satsa på forskning kring hur klimatåtgärder bäst utvärderas och följs upp då vi inte i förväg kan veta att de åtgärder som görs är de bästa. Detta är extra tydligt för åtgärder ämnade att hantera effekterna av klimatförändringarna. Det finns dock ett flertal sådana åtgärder som inte kan vara fel - så som säkerställande av vattentillgångar och satsning på katastrofberedskap - som direkt kan implementeras.
En av de största utmaningarna vi står inför med större befolkning på Jorden är att balansera lokala behoven av land för matproduktion och samhällsstrukturer mot det globala behoven av koldioxidsänkor, biologisk mångfald och produktion av biobränslen.
6 Att möta utmaningen
Övergången till ett hållbart samhälle måste ske på alla skalor - individuellt, lokalt, nationellt och internationellt - och på flera nivåer, från förändringar i vardagen till omvärderingar av värderingar och syn på världen. Den vanliga debatten kring klimatförändringar speglar underliggande värderingar. Till exempel förstärker fokus på att fördela bördorna rättvist och reducering av växthusgaser synen på att samhällsförändringarna är något ont som bör undvikas så långt som möjligt. Fokus på fördelarna och vinsterna med omställningen bygger en betydligt mer optimistisk syn på världen.
Vetenskaplig information, teknologier och ekonomiska styrmedel är alla delar av lösningen men de passerar genom filtret av individers och samhällens syn på världen. Religiösa och traditionella kunskapssystem, förståelse av relationen mellan människa och natur, värderingar och etik, alla avgör till slut om mänskligheten kommer att klara den förestående transformationen eller om mänskligheten slutar seklet i en miserabel +5 graders värld
Ökad värme har flera effekter på människors hälsa. Modellstudier tyder på att en ökning av medeltemperaturen på 2 °C kan minska skördarna av spannmål med 5-20% i Syd- och Sydost-asien samt Afrika söder om Sahara med stora effekter för livsmedelstillgångarna och framför allt barns hälsa. I många städer kommer en tvågradig ökning av globala temperaturen fördubbla, eller mer, de årliga dödstalen i värmeböljor. Vattentillgången kommer att försämras i många områden redan vid 1 till 1,5 °C global temperaturökning. Försurningen av haven och de snabba förändringen som temperaturstegringen och havsnivåhöjningen innebär ökar kraftigt trycket på Jordens ekosystem.
Den sammanlagda bedömningen av klimatförändringarnas inverkan visar högre risker för negativa konsekvenser än den bedömning som gjordes 2001:

3 Globala mål och tidtabeller
Snabb och uthållig utsläppsminskning koordinerat regionalt och globalt är nödvändig för att undvika farlig klimatförändring. Globala temperaturen har redan stigit 0,7 °C från förindustriell nivå och på grund av eftersläpningar i klimatsystemet är en ökning upp till 1,4 °C oundviklig. Till detta kommer tröghet i de sociala systemen som begränsar möjligheten att minska utsläppen snabbt. Koldioxidnivåerna i atmosfären är redan så höga att det är orealistiskt att hindra en passage av tvågradersgränsen åtminstone under en kortare tid. För att minimera den maximala uppvärmningen måste utsläppen börja minskas kraftfullt nu.
Ekonomer är inte överens om hur kostnader för klimatåtgärder och risker med klimatförändring ska hanteras i analyser. Trots detta finns det ett växande antal analyser som visar att både kostnaderna att motverka och parera klimatförändringar ökar ju längre man väntar. Ekonomiska analytiker håller i allmänhet med om att osäkerheterna i framtida klimatförändringar inte är ett rationellt skäl att försena program för utsläppsminskningar.

Även om det kan vara politiskt känsligt är det ett kritiskt steg mot minskade utsläpp att konsumenterna känner av kostnaderna. De politiska åtgärder som görs måste vara koordinerade globalt och uthålliga för att ge marknaden tydliga spelregler. Satsningar på innovationer och nya teknologier är också väsentliga. Analyser tyder på att det är möjligt tekniskt och ekonomiskt att begränsa temperaturhöjningen kring tvågradersnivån om alla möjligheter tas tillvara inklusive teknologier för att fånga in och lagra koldioxid.
4 Rättviseaspekten
Många av de människor som kommer att drabbas tidigast och mest av klimatförändringarna är de som redan har minst marginaler i dagens fattigare områden och i U-länder. En annan viktig rättviseaspekt är mellan generationerna. På grund av den långsiktiga verkan av koldioxidutsläppen i atmosfären och fördröjningar i klimatsystemet så är det framtida generationer som kommer att drabbas hårdast. Även de etiska frågorna kring människans roll i naturen är viktiga i och med den hotande katastrofen för den biologiska mångfalden.
Ökningen av koldioxidhalten sedan förindustriell tid kommer till allra största delen från industrinationerna medan idag är det flera av de nu snabbt industrialiserande länderna som ökar sitt bidrag mest. Detta måste behandlas i samband med förhandlingar kring begränsningar.
Arbetet med utsläppsbegränsning och parering av klimatförändringarna kan inte separeras från de vidare målen kring ekonomisk och social utveckling globalt och regionalt. De måste hanteras tillsammans.
5 Att inte agera är oförsvarbart
Vi har redan många verktyg och angreppsvägar i samhället - ekonomiska, teknologiska, beteende och styrning - för att effektivt hantera utmaningen från klimatförändringarna. Om dessa verktyg inte används fullt ut kommer inte utmaningen att kunna mötas och övergången till ett fossilbränsle-fritt samhälle misslyckas. Vinsterna med en koordinerad satsning på att snabbt motverka och parera är många. Bland annat arbetstillfällen i sektorn för förnyelsebara energikällor, minskning av kostnaderna- socialt, hälsomässigt, ekonomiskt och ekologiskt - på grund av klimatförändringarna samt förbättringar i ekosystemen.
En av de största utmaningarna vi står inför med större befolkning på Jorden är att balansera lokala behoven av land för matproduktion och samhällsstrukturer mot det globala behoven av koldioxidsänkor, biologisk mångfald och produktion av biobränslen.
6 Att möta utmaningen
Övergången till ett hållbart samhälle måste ske på alla skalor - individuellt, lokalt, nationellt och internationellt - och på flera nivåer, från förändringar i vardagen till omvärderingar av värderingar och syn på världen. Den vanliga debatten kring klimatförändringar speglar underliggande värderingar. Till exempel förstärker fokus på att fördela bördorna rättvist och reducering av växthusgaser synen på att samhällsförändringarna är något ont som bör undvikas så långt som möjligt. Fokus på fördelarna och vinsterna med omställningen bygger en betydligt mer optimistisk syn på världen.
Vetenskaplig information, teknologier och ekonomiska styrmedel är alla delar av lösningen men de passerar genom filtret av individers och samhällens syn på världen. Religiösa och traditionella kunskapssystem, förståelse av relationen mellan människa och natur, värderingar och etik, alla avgör till slut om mänskligheten kommer att klara den förestående transformationen eller om mänskligheten slutar seklet i en miserabel +5 graders värld
Etiketter:
Klimat,
Klimatförändring,
konsensus,
Köpenhamn
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



