Johan skulle behöva 5,000 kr för att köpa en ny diskmaskin. Hans vän Hubert erbjuder sig att hjälpa honom:
- Jag ger dig 5,000 kr nu, och så betalar du tillbaka nästa månad, säger Hubert. Men hur mycket du betalar tillbaka bestäms av ett kast med den här tärningen. Du får betala mig 5,000 kr för varje prick som kommer upp. Är du med på det?
Johan funderar lite. De där 5,000 kr skulle ju lösa hans problem.
Då blandar sig Johans andra vän Åsa i:
- Men tänk efter Johan, du kan ju bli skyldig Hubert en massa pengar. I värsta fall får du betala honom 6 gånger 5,000 kr, alltså 30,000 kr. Det är ju hela din lön! Vad ska du då leva på hela nästa månad?
- Ja, det har du rätt i, medger Johan. Det kanske inte var en så bra idé trots allt.
Men Hubert tänker inte ge sig så lätt:
- Åsa, du är en alarmist. Du kan inte vara säker på att Johan får betala 30,000 kr, eller hur?
- Nej, men risken finns, svarar Åsa.
- Men säker är du inte, säger Hubert. Johan, se det så här: du vet att du får 5,000 kr nu, och det är bra. Hur mycket du får betala senare kan du inte veta, så varför oroa sig? Åsa, lägg av med dina domedagsprofetior! Du kan ändå inte förutsäga framtiden!
- Nej visst, säger Åsa och knappar på miniräknare-appen på sin telefon, men jag kan i alla fall räkna ut de olika sätt som det här kan komma att sluta på. T ex finns det 1/6 risk att Johan får betala dig 30,000 kr trots att han bara lånar 5,000 kr. Och i genomsnitt så förlorar Johan 12,500 kr på affären.
-Du med dina matematiska modeller och komplicerade beräkningar, fnyser Hubert. Skräp in - skräp ut, som jag brukar säga! Kom Johan, så ska du få de där 5,000 kr. Oroa dig inte för vad du inte vet kommer att hända. Inte ska du behöva diska för hand!
Och så traskar Johan och Hubert iväg.
Den här lilla historien handlar om osäkerheter, och om hur man kan ignorera dem eller försöka hantera dem. Om man väljer att ignorera dem och tänka som att det osäkra helt enkelt inte finns så kan man i en del fall få betala dyrt, som Johan förmodligen fick. Om man å andra sidan väljer att hantera osäkerheterna genom att ta olika utfall under övervägande så kan man fatta bättre beslut och även vara bättre förberedd om oönskade utfall inträffar. Osäkerheter innebär alltså inte att man ingenting vet: i exemplet ovan vet man faktiskt en hel del om vad som kan komma (och inte komma) att hända, och med vilka sannolikheter.
Det här stycket från IPCCs tredje rapport är populärt att citera bland "klimatskeptiker":
In climate research and modelling, we should recognise that we are dealing with a coupled non-linear chaotic system, and therefore that the long-term prediction of future climate states is not possible. The most we can expect to achieve is the prediction of the probability distribution of the system's future possible states by the generation of ensembles of model solutions.Skeptikerna brukar egentligen bara citera den första delen av citatet, dvs den som slutar med "...is not possible." Men den andra delen är viktigt. Den säger ungefär samma sak som Åsa säger till Johan: "...jag kan i alla fall räkna ut de olika sätt som det här kan komma att sluta på."
En studie från Massachusetts Institute of Technology (MIT) från 2009 visar den framtida temperatur-utvecklingen som ett slags "lyckohjul". Så här ser det ut om vi inte vidtar några åtgärder. Storleken på de olika "tårtbitarna" visar hur sannolika de är:
![]() |
| Bilden tillhör MIT Joint Program on the Science and Policy of Global Change |
Om vi omgående vidtar kraftfulla åtgärder för att begränsa våra utsläpp av växthusgaser så ser det ut så här:
![]() |
| Bilden tillhör MIT Joint Program on the Science and Policy of Global Change |
"The nature of the problem is one of minimizing risk," explains Mort Webster, assistant professor of engineering systems, who was the lead author of the new report. That's why looking at the probabilities of various outcomes, rather than focusing on the average outcome in a given climate model, "is both more scientifically correct, and a more useful way to think about it."Tyvärr så verkar osäkerheterna ofta tappas bort. T ex så har vi rapporten från Världsbanken och Potsdam-institutet som vi nyligen skrev om, där det varnades för en 40%-risk att temperaturen ökar med 4 grader (vilket faktiskt är en mindre risk än i MIT-rapporten). I Aftonbladet har det blivit till:
Too often, he says, the public discussion over climate change policies gets framed as a debate between the most extreme views on each side, as "the world is ending tomorrow, versus it's all a myth," he says. "Neither of those is scientifically correct or socially useful."
"It's a tradeoff between risks," he says. "There's the risk of extreme climate change but there's also a risk of higher costs. As scientists, we don't choose what's the right level of risk for society, but we show what the risks are either way."
Om inget görs väntar minst fyra graders temperaturökning redan detta århundrade - med en fullständig klimatkatastrof som följd.Och en 10%-risk i det värsta utsläppsscenariot att gå över 4 grader redan på 2060-talet har blivit till:
Förra veckan släppte Världsbanken en alarmerande rapport som varnar för fyra graders temperaturökning redan 2060 om inget görs snarast.Det är alltså viktigt att vara noggrann med sannolikheterna!




