27 feb. 2011

Kan vi förlora kontrollen över uppvärmningen?

Alla skidåkare har nog varit med om det; backen där du kan bromsa fartökningen men inte stanna. Det är bara att hoppas att du står på benen tills backen är slut. Kan vi råka ut för samma med klimatförändringarna?

Än så länge är våra utsläpp den absolut största källan till ökningen av växthusgaser i atmosfären. Vi har där med makten över ökningstakten. Minskar vi utsläppen slår det igenom nästan helt i minskad ökningstakt. Skulle vi slå till bromsarna och drastiskt minska utsläppen kommer vi också att få stopp på uppvärmningen1, men det kanske inte kommer att vara så så länge till. Två potentiella källor till stora koldioxidutsläpp, Amazonas och permafrost, kan vara på väg att väckas.

Ett normalt år tar regnskogen i Amazonas upp ungefär 1,5 miljarder ton koldioxid (0,4 Gt kol) ur atmosfären. Förra årets extrema torka ledde till omfattande träddöd med efterföljande förruttnelse med nettoutsläpp (Lewis et al 2011) på 5 miljarder ton koldioxid (1,4 Gt kol). Detta var tyvärr den andra, och än större, torkan på fem år. År 2005 drabbades Amazonas av en torka som även den ledde till stora nettoutsläpp. Dessa torkor är tyvärr inte oväntade, att Amazonas torkar ut under global uppvärmning är snarare förväntat. Vi kan ha framför oss decennier av minskande regnskog med tillhörande nettoutsläpp av koldioxid i miljardtonsklassen.

(A och B) Satellit-uppmätta standardiserade anomalier för torrsäsongsnederbörd för the två mest utbredda torkorna under detta århundrade i Amazonas. (C och D) Skillnaden i 12-månaders (oktober till september) MCWD [maximum climatological water deficit] från decenniemedlet (uteslutande 2005 och 2010), ett mått på torkans intensitet som korrelerar med träddödlighet. (A) och( C) visar torkan 2005; (B) och (D) visar torkan 2010. Källa

Ändå är kanske Amazonas det mindre problemet. Permafrostområdena kring nordpolen binder mycket stora mängder koldioxid i form av oförmultnat växtmaterial. När permafrosten nu tinar frigörs denna koldioxid. I en ny studie av amerikanska National Snow and Ice Data Center (Schaefer et al 2011) har de modelerat frigörandet av koldioxid på grund av tinande permafrost. Modellen utgår från IPCCs utsläppsscenario A1B och tar inte hänsyn till den frigorda koldioxiden från permafrostområdena eller de metanutsläpp som också är ett resultat av smältande permafrost. Resultatet är en snabb ökning av frigjord koldioxid under närmaste decennierna. Om 20-30 år kan smältningen bidra med 1 miljard ton kol per år ( 3,7 Gt CO2) till atmosfären. Den totala mängden som förväntas frigöras under scenariot är kring 200 miljarder ton vilket är i samma storleksordning som de totala mänskliga utsläppen av koldioxid från industrialiseringens början fram till idag, ca 300 Gt kol.
Kolutsläpp i miljarder ton/år från permafrost. (Källa)
Utsläpp på 1-2 Gt kol per år från Amazonas och permafrost om några decennier räcker nästan för att på egen hand upprätthålla koldioxidkoncentrationen i atmosfären och där med temperaturen. De redan tuffa målen för att undvika svåra konsekvenser av klimatförändringar blir en än större utmaning, för att uttrycka det positivt.
Utsläppskurvor för 75% chans att klara 2-gradersmålet enligt Köpenhamnsdiagnosen. Dessa är utan hänsyn till bidrag från permafrost eller ett Amazonas i förvandling. År 2009 var de totala mänskliga utsläppen 34 Gt CO2, alltså över dessa kurvor.

Frågan är om vi kan få stopp medan vi står på benen eller om färden slutar med obehagliga konsekvenser.

1) Så småningom och kanske inte vid den temperatur vi önskar. Se här eller här.

20 kommentarer:

  1. Häromdagen sände Kunskapskanalen seminariet ”Förekomma framtida katastrofer?” där Institutet för Framtidsstudier stod som arrangör. Medverkande och inbjuden talare var bland annat Victor Galaz som är forskare vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms Universitet. Galaz redogjorde för geoengineering och hävdar att det fullt naturligt finns läger som ställer sig för, mot och mittemellan när det gäller tekniken. Förhandlingarna om biologisk mångfald i Nagoya 2010 resulterade i ett moratorium för geoengineering, där Sverige följer EU:s linje.
    Föreläsningen behandlade tekniska lösningar som möjliggör uppskjutning av svavelpartiklar i dimform i stratosfären. Dessa mikroskopiska stoftpartiklar fungerar sedan avkylande eftersom de återreflekterar och hindrar delar av solens instrålning mot jorden. Galaz menade att effekten av partiklarna kan avgränsas till geografiskt specifika områden som ex. Arktis.

    Diskussionen om geoengineering handlar om kostnader och effekter i förhållande till att minska utsläpp av växthusgaser, samt om osäkerhet där risker och konsekvenser vägs in. Förespråkarna av geoengineering anser tekniken vara både billigare och ge snabbare resultat än utsläppsminskningar. Motståndarna hävdar att detta är ett stort och farligt experiment som flyttar fokus från nödvändiga utsläppsminskningar och en behövlig samhällsomställning. Det ögonblick man slutar spruta upp svavelpartiklar riskerar uppvärmningen bli förödande.

    Personligen tycker jag detta låter helt galet, vilket möjligen beror på bristande kunskap.
    Galaz hävdar att detta kan utgöra en nödlösning om klimatet okontrollerat börjar skena.
    Meteorologen Martin Hedberg har (tidigare) gett tekniken kring geoengineering visst stöd: http://www.newsmill.se/node/3352
    Christian Azar som är professor i hållbara energi- materialsystem vid Chalmers och författare till boken ”Makten över klimatet” varnar för att enkla lösningar kan medföra andra problem.

    Hur kan geoengineering lösa havsförsurningen, peakoil och andra fossilbränslerelaterade problem?

    // Marcus.

    SvaraRadera
  2. Problemet med just den typen av geoengineering är störreän så IMHO. Eftersom det potentiellt kan förändra vädermönstren och delvis hur solstrålningen når marken... så vilka länder ska bestämma över vädermönster (skogar/torka/regn etc)? Att fånga in koldioxid ur luften känns som det bästa sättet men förmodligen också ett av de dyrare... framförallt mycket dyrare än att fånga in det vid utsläppskällorna. Och CCS tekniken har inte direkt rosat marknaden än.

    SvaraRadera
  3. Den länken som finns i meningen "Så småningom och kanske inte vid den temperatur vi önskar. Se här." fungerar inte vad jag kan se.

    SvaraRadera
  4. urpo,
    Ah, man behöver ha registrerat sig hos Nature för att abstract ska synas.
    Här står det om artikeln också
    La till den länken i inlägget.

    SvaraRadera
  5. Några funderingar som jag tycker är styvmoderligt behandlade i sammanhanget är:
    1, Ökad CO2 borde ge ökad växtlighet som i sin tur binder fukt och cO2.
    2 Varmare klimat borde ge ökad fuktavdunstning och därmed ökad molnbildning.

    Hur uppskattar man effekterna av dessa regleringsmekanismer?

    SvaraRadera
  6. motorfot,

    Ang. punkt 1. Ökad mängd växtlighet ökar evapotranspirationen (vatten dunstar från växtens yta, plus att växten tar upp vatten ur marken och transpirerar ut i atmosfären) vilket gör att avrinningen av regnvatten minskar. Resultatet blir mer fukt i atmosfären. Ökad CO2 ger visserligen ökad tillväxt, men bara så länge inget annat (tex nederbörd eller näringstillgång) begränsar. Försvinner stora delar av Amazonas kommer det att märkas, även om det växer bättre på andra delar av jorden.

    Man bör tänka på att den allra största mängden kol i landekosystemen finns i marken, inte i växtligheten. Ökad temperatur som följer med ökad CO2 riskerar att ge ökad avgång av kol från marken som följd av ökad respirationshastighet. Vi kan också räkna med fler bränder på lägre breddgrader vilket också innebär att kol flyttas från mark-växtlighet till atmosfären.

    SvaraRadera
  7. Ang 2, det är också så att ökad temperatur leder till att atmosfären kan innehålla mer vatten. Avdunstning och molnbildning är framför allt beroende på den relativa fuktigheten. Den ändras mycket lite även om lokala variationer finns.
    Det är också komplicerat med molnens effekt på flera sätt. Tex: Mer moln under vintern på nordliga, respektive sydliga, latituder tendrar att vara värmande. Mer moln i tropikerna eller under sommaren närmare polerna kylande. Sedan beror det på vilka moln som bildas...
    Totalt finns det dock ingen känd kraftig trend av ökad (eller minskad) molnbildning som påverkar klimatförändringen.

    SvaraRadera
  8. Kul rubrik!

    Kan man förlora kontrollen på något som ingen har kontroll på?

    SvaraRadera
  9. Anonym,
    Nej, vi kontrollerar inte klimatet. Vi påverkar klimatet på ett oavsiktligt och obetänksamt sätt.

    SvaraRadera
  10. Miljöminister Andreas Carlgren (C) sa häromdagen att han förväntar sig att SMHI snart ska uppnå sitt mål om att med 85% sannolikhet kunna förutspå det kommande vädret i sina prognoser. Idag ligger man tydligen runt 83%. I samband med en väderprognos i TV sa dagens meteorolog att hon visserligen gör sina egna prognoser inför TV-sändningarna, men att hon använder SMHI:s prognoser som underlag, och att datormodellerna tyvärr inte alltid är tillförlitliga.

    I England har deras motsvarighet, MET Office, också fått kritik från bland annat politikerna för att man är alltför dåliga på att förutse de kommande dagarnas väder. MET Office har försvarat sig med att man har för dåliga datorer och därmed inte tillräckligt tillförlitliga datormodeller, och krävt nya superdatorer för att kunna göra bättre modeller.
    Är konstigt att datormodellerna inte är tillräckligt tillförlitliga för att kunna förutse de kommande dagarnas och veckornas väder, men att man utan att tveka baserar hela klimatpolitiken på liknande datormodeller som sägs visa hur klimatet eller temperaturen ska utvecklas de kommande 100 eller 200 åren. Någon mer än jag som känner lite skepsis även kring klimatmodellernas tillförlitlighet när man utan att tveka tror sig kunna förutse globala temperaturökningar med bara någon halv grads avvikelse om 50 eller 100 år?

    http://www.ericsoniubbhult.se/

    SvaraRadera
  11. Godis och chips har betydligt större klimatpåverkan än äpplen, mjölk och bröd. Det framgår av en studie som har gjorts av SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, på uppdrag av Nordiska ministerrådet och Livsmedelsverket. Det är första gången som godisets påverkan på miljön har analyserats, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

    Studien visar bland annat att ett kilo chips leder till utsläpp av 2,2 kilo växthusgaser, vilket är 20 gånger så mycket som för ett kilo av råvaran potatis. Av de undersökta produkterna har läsk minst klimatpåverkan, medan godis påverkar klimatet mest. Skumgodis har större klimatpåverkan än gelégodis medan mjölkchoklad har tre gånger så stor klimatpåverkan som mörk choklad.

    "Kött är den livsmedelsgrupp som normalt har störst klimatpåverkan. Därför är det anmärkningsvärt att en påse skumgodis har lika stor klimatpåverkan som en portion fläskkött" säger Anna-Karin Johansson, miljöstrateg på Livsmedelsverket.

    Ack ja. Visst ska vi vara tacksamma för att svenska myndigheter lägger pengar på en så gedigen undersökning som så länge efterfrågats av oss konsumenter! Fast lite kul är det ändå att man nu kan ge de klimathysteriker som kräver köttfri kost svar på tal - det är ingen fara alls att äta fläskfilé som söndagsmiddag om man bara först hoppar över skumgodiset på fredagskvällen innan.

    SvaraRadera
  12. Miljöminister Andreas Carlgren (C) sa häromdagen att han förväntar sig att SMHI snart ska uppnå sitt mål om att med 85% sannolikhet kunna förutspå det kommande vädret i sina prognoser. Idag ligger man tydligen runt 83%. I samband med en väderprognos i TV sa dagens meteorolog att hon visserligen gör sina egna prognoser inför TV-sändningarna, men att hon använder SMHI:s prognoser som underlag, och att datormodellerna tyvärr inte alltid är tillförlitliga.

    I England har deras motsvarighet, MET Office, också fått kritik från bland annat politikerna för att man är alltför dåliga på att förutse de kommande dagarnas väder. MET Office har försvarat sig med att man har för dåliga datorer och därmed inte tillräckligt tillförlitliga datormodeller, och krävt nya superdatorer för att kunna göra bättre modeller.

    Själv tycker jag det är konstigt att datormodellerna inte är tillräckligt tillförlitliga för att kunna förutse de kommande dagarnas och veckornas väder, men att man utan att tveka baserar hela klimatpolitiken på liknande datormodeller som sägs visa hur klimatet eller temperaturen ska utvecklas de kommande 100 eller 200 åren. Någon mer än jag som känner lite skepsis även kring klimatmodellernas tillförlitlighet när man utan att tveka tror sig kunna förutse globala temperaturökningar med bara någon halv grads avvikelse om 50 eller 100 år?

    SvaraRadera
  13. Varför har UI en kommentars-funktion om det inte går att skicka någon kommentar?
    Fixar ni inte kritik eller olika åsikter?

    http://www.populartechnology.net/2009/10/peer-reviewed-papers-supporting.html

    SvaraRadera
  14. Miljöminister Andreas Carlgren (C) sa häromdagen att han förväntar sig att SMHI snart ska uppnå sitt mål om att med 85% sannolikhet kunna förutspå det kommande vädret i sina prognoser. Idag ligger man tydligen runt 83%. I samband med en väderprognos i TV sa dagens meteorolog att hon visserligen gör sina egna prognoser inför TV-sändningarna, men att hon använder SMHI:s prognoser som underlag, och att datormodellerna tyvärr inte alltid är tillförlitliga.

    I England har deras motsvarighet, MET Office, också fått kritik från bland annat politikerna för att man är alltför dåliga på att förutse de kommande dagarnas väder. MET Office har försvarat sig med att man har för dåliga datorer och därmed inte tillräckligt tillförlitliga datormodeller, och krävt nya superdatorer för att kunna göra bättre modeller.

    Själv tycker jag det är konstigt att datormodellerna inte är tillräckligt tillförlitliga för att kunna förutse de kommande dagarnas och veckornas väder, men att man utan att tveka baserar hela klimatpolitiken på liknande datormodeller som sägs visa hur klimatet eller temperaturen ska utvecklas de kommande 100 eller 200 åren. Någon mer än jag som känner lite skepsis även kring klimatmodellernas tillförlitlighet när man utan att tveka tror sig kunna förutse globala temperaturökningar med bara någon halv grads avvikelse om 50 eller 100 år?
    http://www.ericsoniubbhult.se/

    SvaraRadera
  15. Är det bara klimatreligösa som får en kommentar?
    Varför har ni då en kommentarsfunktion?

    SvaraRadera
  16. Lars Karlsson
    Vad har du för information som styrker ditt inlägg?

    SvaraRadera
  17. Nej, vi kontrollerar inte klimatet. Vi påverkar klimatet på ett oavsiktligt "och obetänksamt sätt."
    Kan du förtydliga?

    SvaraRadera
  18. Skicka en kommentar!
    Dubbelkolla gärna så att kommentaren du skrivit verkligen sänts iväg när du tryckt på Skicka-knappen.

    Hur gör man?

    SvaraRadera
  19. Människors irrationalitet och brist på vuxenhet skrämmer mig. En del exempel ovan. Ett nyckelland för klimatfrågan är USA, som väl också är klimatförnekandets ursprungsland. En MIT-professor som också är den mest citerade levande personen i världen, ger här en analys av samhällsmekaniserna bakom (0:00-5:40):

    http://www.youtube.com/watch?v=FJUA4cm0Rck

    SvaraRadera
  20. Fortsatt utbyggnad av den förnyelsebara produktionen och energieffektivisering är de viktigaste medlen för sänkta elpriser, enligt Olofsson.
    - Så länge vi behöver kol, olja och gas när vi förbrukar som mest el så driver det upp priserna.

    ÄR INTE KOl, OLJA OCH GAS RESERVKRAFT???

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet